2016-11-02 Vessigebro. Hittills har mellan 4000 till 5000 fiskar passerat fiskräknaren vid Herting i Falkenberg. Det är ett mycket bra resultat med tanke på sommarens torka. De senaste veckorna har det även kommit en del regn i Ätrans avrinningsområde och laxarna har fått välbehövligt friskt lekvatten som täcker de steniga lekområdena i Vessigebro. Nedanför vägbron mitt i samhället plaskar de ystra leklaxarna.

Senaste veckan har laxleken börjat på allvar. Det är ett skådespel när laxhanarna jagar varandra och honorna gräver meterdjupa gropar i sanden. Vi kan med tillförsikt se fram emot nästa generation av naturligt producerad Ätranlax!

Läs om odlad, genförändrad lax här.

Ålens vandring styrs av månens faser. Det var allom bekant när man förr var beroende av den rikliga tillgången av ål i svenska vatten. Nu styr andra faktorer ålens fria vandring.

Därför återstår endast 1% av det forna ålbeståndet och EU har inrättat ett åldirektiv för att skydda den hotade ålen. På 1970-talet insåg fiskerikonsulent Gösta Edman ”att om ålynglen inte kan vandra upp förbi dammar och lekålen dör vid kraftverkspassage kommer Ätrans ålar att vara utrotade inom en snar framtid”.

Problemet ”löstes” med att ålyngel som skall växa upp i andra Europeiska länder fångas där och flygs till Sverige för att ersätta de utestängda ålarna.  De importerade, vilda glasålarna förvaras först och föds upp i svenska odlingar. Där förändrar de sitt beteende och förlorar den viktiga anpassningen till naturliga förhållanden! Bland annat blir de mer orädda för predatorer. Läs mer här.

Ynglen planteras sedan ut i svenska sjöar och de ålar som efter 10-20 år blivit vuxna och klarat alla predatorer dör sedan i kraftverkens turbiner när de skall vandra ut till havet på sin lekvandring till Sargasso. Det är inte svårt att inse att denna förvaltning leder till ålens undergång.

I Tidskriften Science Advances har nu flera svenska och europeiska ålforskare  skrivit om  de Europeiska ålarnas lekvandring: The long and dangerous road to the Sargasso Sea. Studien visar att de Skandinaviska ålarna är viktiga då de kanske är mindre utsatta för predation och består av stora ålhonor. Problemet är bara att det inte tillåts vandra upp småålar i svenska vatten och de lekålar som skall vandra ut dör oftast i turbiner. Ett av få undantag är Hertingforsen och Hertings kraftverk där ålar nu kan passera! Det är åtgärdat med förbipassage uppströms och fisksäkert galler nedströms.

Åtgärdar vi inte snabbt ålens vandring i alla vattendrag som vid Herting får våra barn inte uppleva denna fantastiska fisk och en naturresurs går förlorad. Och forskarna har ingen ål som de kan märka med sina radiosändare för att lösa gåtan om ålens vidare lekvandring.

Den Skandinaviska ålen har man följt på sin vandring från den svenska västkusten till norr om England och vidare till ett område öster om Irland. Läs Nya rön om ålens lekvandring här.

Läs studien i Science Advances här.

Ta vara på den naturliga ålvandringen till Sverige. Låt ålynglen vandra upp i våra halländska åar. Utestäng dem inte med dammar. Låt de vuxna ålarna vandra fritt till Sargassohavet utan att dö i turbiner. Detta är enda sättet att rädda den nu hotade ålen som förr fanns så rikligt. Det brådskar då slakten pågått i över 60 år! Ålens farliga vandring måste bli ålens fria vandring. Nu.

2016-09-29 Det blåser kuling med storm i byarna. På parkeringen vid Glumsten står ett 20-tal bilar och jag tar sista platsen. Glumsten är omnämnd redan på 1000-talet som ett sjömärke för vikingarna. Nu är det fågelvandringen från Atlanten som lockar de många besökarna som tillrest från hela södra Sverige. (Stockholm, Östergötland, Västergötland, Småland och Skåne). På bilden ovan passerar två kustpipare, som kommer från högarktiska tundran, skådarna obemärkt?

Vad är det då som lockar? Jo, från dagens noteringar kan man läsa:
Stormfågel, grå lira, storlabb, tordmule, sillgrissla, tretåig mås, sjöorre, klykstjärtad stormsvala och havssula. Sulorna drog förbi i hundratal och de är imponerande fåglar som mäter 1,65-1,80 meter mellan vingspetsarna! Imponerande att skåda havets giganter och hur elegant de hanterar vind och vatten.

2016-09-30 Laxdagen firades i Falkenberg med fiske, laxtårta och utdelning av pris till Årets Laxfiskare. Prisutdelare var Per Johansson ordförande för Kultur- och Fritidsnämnden. Magnus Qvarnström tog hem priset med årets största lax på 8,0 kilo och 91 cm fångad den 21 juni. Förutom äran och fina priser fick Magnus motta keramiker Kjell Bomans lax som är lika unik som ätranlaxen.
Varbergaren Stefan Thorsson (t.v. på bilden) fick pris för årets största öring och tredje största lax.

Under laxdagen och gårdagen har det vandrat upp mer än 200 laxfiskar i Ätran! Det är betydligt fler än de personer som samlats vid Laxstugan på Laxdagen. Men nu är laxarna fredade till premiären den 1 april 2017. Vi ser fram emot nästa års säsong då antalet stora laxar förväntas öka tack vare Hertingprojektet. Laxbron skall nu restaureras och många smålaxar (börlingar) födda i Hertingforsen återkommer då till laxbron för första gången på 70 år.

Premiär för ny laxfiskeavslutning, där man lägger ”krutet” på premiären istället. Läs mer i HN.

2016-09-05 I dag upprepas det historiska elfisket i Hertingforsen från 2015 då 14 000 laxyngel registrerades i forsen.

Årets elfiske kunde ske tack vare att Ätrans Nedre Fiskevårdsområde gick in och sponsrade två av elfiskestationerna. Två stationer bekostas av SLU medan Länsstyrelsen i Halland saknade medel för årets elfisken. – Det är av stor vikt att elfiskena från 2015 upprepas på samma sätt som förra året för att följa upp resultatet säger ordföranden i Ätrans Nedre fiskevårdsområde, Sven Johan Svensson. Dessa data är också viktiga när Ätran används som Sveriges enda Indexälv för förvaltningen av Atlantlaxen.

Elfiskarna Per Ingvarsson (P.I. (π)Fly Vatten&Fiskevård) och Lars-Göran Pärlklint (Ekoll AB) är glada över laxarnas och öringarnas fina kondition. – Men det är ännu för tidigt att säga något om årets resultat som skall rapporteras till uppdragsgivarna SLU och Ätrans Nedre FVO säger Lars-Göran.

En ensam laxfiskare på Laxbron nedanför elfiskarna har just fångat en lax (börling) på 2,1 kilo. Han berättar om årets goda fiske där han fångat fler än tio laxar. Laxen var nr 111 i årets statistik för Falkenbergs laxfiske. Högvadsåns laxfiske har t.o.m. augusti registrerat fångst av 40 laxar.

Han ser fram emot nästa års fiske när alla laxar som växt upp i den restaurerade Hertingforsen återvänder till forsen för att leka. Då kommer laxarna att vänta nedanför laxbron. Den som väntar på nåt gott………………..

Nedan mätning av tvåsomrigt laxyngel, kläckt i forsen våren 2015 och redan 140 cm lång.  Notera att fisken mäts obedövad i helt plexirör ”Alenäsmodellen”. Tidigare mättes laxyngel i ”halvrör” eller ”vaggor” och sövdes för att inte hoppa ut vid sidan om.  Denna skonsamma, snabbare hantering ger mindre påverkan.

Läs artikel i Hallands Nyheter om elfisket i forsen.

PS Klicka på bilderna för bättre upplösning och bakåtpil för att återgå till sidan DS

2016-08-10 och 2016-08-18 Ätrans ursprungliga åfåra torrlades när kraftverket byggdes vid Ätrafors för drygt 100 år sedan.

Som man ser på de två bilderna tagna med en veckas mellanrum i augusti 2016, kör kraftverket vatten flera dagar för att sedan stänga vattenflödet. Detta sker varje år vid flera tillfällen.

Om man istället körde vatten kontinuerligt skulle åfåran vid Ätrafors användas för laxreproduktion på samma sätt som vid Hertingforsen. Om detta kan du läsa här.

När man plötsligt stänger av vatten i den gamla åfåran händer vad som brukar hända och vad som tidigare hände i Hertingforsen. Om detta kan du läsa här.

Döda åfåran vid Ätrafors är utsedd som N2000-område. Havs- och Vattenmyndigheten har nyligen gett ut en rapport där du kan läsa vad som gäller för dessa områden, Läs i rapporten 2017:15

”Det finns flera exempel där både vattenlagring och vattenreglering påverkar skyddade områden, till exempel Natura 2000-områden. Förklarande av kraftigt modifierade vatten (KMV) får inte hindra eller äventyra att normer eller mål uppnås som följer av den lagstiftning enligt vilket ett skyddat område har fastställts. Om vattenförekomsten uppfyller alla krav för att anges som kraftigt modifierat vatten, och ligger delvis i eller påverkar ett skyddat område, måste god ekologisk potential innefatta de åtgärder som behövs för att uppnå gynnsam bevarandestatus i det skyddade området. I vissa fall kan dessa åtgärder leda till att man uppnår god ekologisk status och det finns därför inte grund för att ange kraftigt modifierat vatten”.

Vatten i den torrlagda Hertingforsen innebar att det producerades ca 13 000 årsungar av ätranlax. Vatten i den torrlagda Ätraforsen (Rävigeforsen) skulle enligt utredning av Per Sjöstrand kunna ge över 20 000 nya Ätranlaxar! Vattendirektivets normer bör därför gälla och den torrlagda Ätraforsen restaureras enligt EU:s regler för vattendirektivet och Natura 2000!

Ekologer vid Umeå universitet visar att älvreglering har en negativ effekt även på landlevande djur. När fritt forsande älvar byggs ut med dammar och vattenmagasin sker en dramatisk minskning av antalet vattenlevande insekter som under vår och sommar kläcks, flyger upp på land och blir föda för olika landdjur, fladdermöss och fåglar. Detta blir naturligtvis effekten vid den torrlagda N2000 forsen vid Rävige/Ätrafors. Läs mer på hemsidan för Umeå Universitet  här.

Sutaren kallas för skomakare eller lindare. Det latinska ordet ”sutor” betyder skomakare och fiskens skinn kan beredas. Sutaren (Tinca tinca) har en skäggtöm vid var mungipa och röda ögon. Den bronsfärgade fisken har små fjäll och grönaktiga fenor och lever mest i näringsrika sjöar.

Än en gång avslöjar videokameran vid Hertingforsen en av Ätrans hemligheter. ”Skomakaren” skulle nu finnas i de stilla näringsrika sjöarna och hålla på med lekbestyren (vid 19-20 grader). Men detta exemplar har tydligen tagit en extra semester för att utforska Hertingforsen. Och även en skomakare kan ju vara nyfiken på denna unika vandringsled för fisk.

Video Fiskevårdsteknik www.fiskdata.se

2016-05-21 Vandringsfiskens dag arrangerades av Falkenbergs kommun vid Herting under lördagen. Det var ett globalt samarrangemang för att fira och informera om hur viktigt det är med öppna älvar och vandrande fisk. Se projektets hemsida World Fish Migration Day.  Där finns bl.a. en interaktiv karta där man kan förstora och klicka för mer information om vald plats och deras arrangemang. Vi kan konstatera att vi inte var ensamma om att fira vandringsfiskens dag i Falkenberg, flera hundra platser över hela värden gjorde detsamma denna dag!

MHN-ordföranden Ingemar Johansson inledde firandet med att hälsa alla välkomna. Sedan vidtog ett stort antal aktiviteter såväl utomhus med visningar och guidningar  som inomhus med föredrag.

Falkenbergs Naturskyddsförening arrangerade en tipspromenad med kluriga naturfrågor utefter Kungastigen och forsen. Man visade också upp en del av föreningens program för naturvården.

Karlstads Universitet visade sin forskning angående fiskvandringen i Ätran och hur man använder moderna hjälpmedel med telemetri för att pejla fiskarnas vandring. (se bild). Docent Olle Calles höll föredrag om resultaten före och efter åtgärderna vid Herting. Slutsats: Hertings nya fiskpassager är världsunika!
Se mer på deras hemsida Projekt Herting

Christian Fager från kommunen höll föredrag om Hertingforsen som destinationsmål. FEAB visade kommunens kraftverk.

På Arena Vesternavet kunde man bese Naturfotograf Thomas Anderssons unika dokumentation från Hertingprojektets genomförande. En bild säger mer än tusen ord särskilt om den är sedd genomThomas kameralins!

P.I. Vatten och Fiskevård visade stormusslor vid Laxstugan.
Firma Ingemar Alenäs guidade två rundor kring forsen och Kungastigen samt höll ett föredrag om Hertingprojektet – positiva effekter för vandringsfisken i Ätran.

Under dagen vandrade 10 laxar och 2 färnor förbi fiskräknaren under GC-bron. Se fiskräknaren här. Laxen och vandringsfisken har fått en ny effektiv fiskväg i Ätran! Och Falkenbergarna har fått den nya Kungastigen som inbjuder till promenader kring Hertingforsen.

Vetenskapens värld i Sveriges Radio P1 uppmärksammade även Word Fish Migration Day och Hertingprojektet, Läs mer här

Läs även mer på Hav- och Vattenmyndighetens hemsida om Miljöåtgärder vid Herting vattenkraftverk i Ätran

Läs Debattartikel i HN om Hertingprojektet – ett lyft för Ätrans unika laxbestånd. Länk till artiklen här

Ätranlaxen fiskas olovligt i havet. Läs artikel i HN här.