Kategoriarkiv: 1. Naturnytt

Ökar eller minskar vår Europeiska ål?

2019-12-17 På senaste tiden förekommer rapporter om att ålen ökar och det är ju glädjande. Men hur står det till med ålen egentligen? Uppskattningar är svåra eftersom ålen är spridd i hela Europa och leker i Sargassohavet.

ICES (International Council for the Exploration of the Sea) är en internationell organisation med över 4000 vetenskapsmän som ansvarar för kontroll och rådgivning av havets resurser. Läs mer om ICES råd för ålen här.

Samma glasålinvandring redovisad numeriskt (ICES till vänster) eller logaritmiskt (SLU till höger)

Sveriges ålförvaltningsplan har utarbetats av svenska experter på SLU (Statens Lantbruksuniversitet). De har nu i december skrivit en artikel i Havsutsikt (Läs artiklen här). De beskriver att vi har en lyckad ålförvaltning som lett till att ålbeståndet ökar. Antagandet bygger på samma statistik som ICES redovisar. Nämligen att invandringen av glasål till Nordsjöländerna 2019 endast var 1,4% av vad den var på 1960 och 1970-talet.

För att bevisa ökningen gör de svenska forskarna en logaritmering av de numeriska data som ICES redovisar. Effekten kan ses i de båda diagrammen. Man skulle också visuellt kunna visa att ett 10 cm långt glasålsyngel är mer än hälften så stort som en en meter (100 cm) lång tvåkilosål om man logaritmerar längden och lägger in den i SLU:s figur! Här kan man säga att det gamla ordspråket fått en betydelse: ”Det finns tre sorters lögner: lögn, förbannad lögn och statistik.” Titta på nedanstående figur och bedöm själva om ICES eller SLU bäst visar den verkliga storleken. SLU:s redovisning är inte fel men den är bedräglig för dem som inte är insatta i logaritmeringens effekter. SLU:s slutsats att de logaritmerade, förstorade positiva effekterna skulle vara en effekt av insatta åtgärder bedömer Naturnytt som direkt felaktiga. Även i detta hänseende är ICES utvärdering mer relevant.

Även om ökningen är minimal och man måste tillgripa logaritmeringens förstorningsglas för att se den, är den ändå glädjande. Ca 10 000 dammar stoppar i dag glasålens vandring till sina uppväxtområden. Över 2000 kraftverk har turbiner som skadar den utvandrande silverålen på sin lekvandring till Sargassohavet.

Hertingprojektet visar att vi kan lösa både glasålens uppvandring och silverålens utvandring. 10 miljarder har nu avsatts för att göra vattenkraften miljövänlig, så visst finns det hopp även för den akut hotade ålen.

Laxen förlorar livskraften

2019-12-16. 20 års modern laxforskning visar att laxen förlorar livskraften i reglerade och exploaterade floder och vattendrag. När vandringsmönstret ändras förlorar laxen motståndskraften mot sjukdomar, klimatpåverkan och genetisk utarmning. Läs mer här.

I dagsläget finns det endast ett tiotal vilda, livskraftiga laxbestånd kvar i Sverige. Dessa påverkas negativt av vandringshinder och förödande flödesregleringar. I Ätran stängs vattnet av helt inom N2000 områden som är laxens ursprungliga, naturliga lekplatser och hundratals laxar dör.

Sommaren 2019. Stressade ätranlaxar får sämre motståndskraft mot sjukdomar.

De dåliga nyheterna är att det finns över 2000 vattenkraftverk och 10 000 dammar i Sverige som har denna dåliga inverkan på vandrande fiskarter. De goda nyheterna är att det endast behövs små positiva förändringar i miljön för att laxen skall återfå sin livskraft. Läs mer här.

Hertingprojektet i Falkenberg visar att laxen återkommer när åtgärder sätts in. Nettonuvärdet av projektet har av Länsstyrelsen uppskattats till 65 miljoner kronor. Laxvandringen har fördubblats och årligen finns ca 30 000 laxyngel i den tidigare torrlagda forsen.

Ätranlaxens livskraft skulle ytterligare förbättras om liknande åtgärder utfördes i de uppströms belägna kraftverken vid Ätrafors, Yngeredsfors, Boaforsen, Skogsforsen och Skåpanäs.

Uniper m.fl. stora kraftbolag har avsatt 10 miljarder, av de 70 miljarder som de erhöll genom energiöverenskommelsen, just för att göra vattenkraften miljövänlig. Nu är det upp till bevis för att stärka livskraften hos laxbestånden i Ätran och övriga hallandsåar.

Svensk ålförvaltning hotar ålen

2019-12-13 Sveriges ålförvaltningsplan säger en sak medan verkligheten är en helt annan. Ålynglen stoppas av dammar. Silverålen fastnar i kraftverkens galler eller dör i turbiner. Men det finns ljus i ”ålamörkret”.

Havs- och Vattenmyndigheten ansvarar för den svenska ålförvaltningsplanen. På deras hemsida står att läsa att planens målsättning är att 90 % av all blankål som för närvarande naturligt skulle kunna produceras i svenska vatten ska överleva och bidra till reproduktionen. Sverige fick sin ålplan godkänd av EU-kommissionen i oktober 2009. Läs mer här.

Havs- och vattenmyndigheten skriver vidare på hemsidan att myndigheten och de sex största kraftbolagen våren 2010 undertecknade ett dokument som innebar att kraftbolagen till år 2014 frivilligt åtog sig att öka den sammanlagda överlevnaden vid passage av vattenkraftverk till minst 40 %. Eller med andra ord att man åtar sig att inte fler än 60 % av ålarna skall vara döda när de passerat kraftverken på sin vandring till havet.

Hur fungerar detta åtagande i praktiken om man tar Ätran som exempel? Anta att 100 ålar kommer från Fegenområdet till Unipers fem kraftverk nedströms. Nu när inga åtgärder vidtagits dör ca 70% av blankålarna vid varje kraftverk på gallren eller i turbinerna.

Vid kraftverken i Skåpanäs, Skogsforsen, Bällforsen och Yngeredsforsen dör nu totalt ca 99 ålar av 100 och en ål simmar vidare. Unipers fem kraftverk har så 2019, och varje år, tagit död på 99 % av ålarna som kom från Fegen. Trots att kraftbolaget frivilligt undertecknat dokumentet som fastställer att senast 2014 skall man ”bara” ta död på 60% av ålarna.

Ljuset i Ålamörkret är att alla ålar som når Hertings kraftverk efter åtgärder 2013 klarar passagen helskinnade och kan vandra vidare. Åtgärderna vid Herting fungerar för alla vandrande fiskar så att inga dödas eller utestängs. Om Uniper utförde liknande åtgärder vid sina fem kraftverk uppströms skulle alla ålar som kommer till Skåpanäs ta sig oskadda ut till havet! Jämfört med att över 99 % dör i dag! För att ålynglen naturligt skall kunna vandra förbi dammarna måste bolaget även lösa uppvandringen vid alla dammar.

Dagens omfördelning och utsättningar av flygburna ålyngel från England till Sverige duger inte! Särskilt som nära en miljon av dessa importerade, vilda ålyngel föds upp i Helsingborg till 120 ton ål som säljs för mänsklig konsumtion! Denna hantering framställs av myndigheter och bolag som ålens räddning, när den i själva verket starkt bidrar till, och påskyndar ålens undergång!

Alla vattenkraftsbolag i Ätran är i dag befriade från att ha fungerande ålyngelledare för naturligt invandrande ålyngel! Ätran saknar därför 2020 till större delen naturligt uppväxande ål!

Ljuset i ålamörkret är att regeringen nu gett kraftbolagen 70 miljarder i skattelättnader av vilka 10 miljarder avsatts i ”Vattenkraftens Miljöfond” för att vidta miljöåtgärder i kraftverken. Fria vandringsvägar och vatten i torrlagda åfåror är vad som behövs i Unipers vattenkraftverk i Ätran. Och Hertingprojektet har visat att detta är möjligt att genomföra. Och ger miljoner i nettonuvärde.

Det är hög tid att ljuset även går upp för Havs- och vattenmyndigheten som redan för tio år sedan satte upp ett mål om 90 % överlevnad för ålen. Och att vattenkraftbolagen snarast lever upp till det avtal om bättre överlevnad för ålen vilket man undertecknade för tio år sedan och skulle ha uppfyllt för fem år sedan! Det är inte OK att vattenkraften år 2020 fortsätter med att utestänga alla ålyngel och att ta död på 99 % av Ätrans akut hotade ålar.

Tallbiten invaderar

2019-12-07 Denna höst och vinter har många fått bekanta sig med den vackra tallbiten, en traststor fågel som invaderar och gästar oss från nordligare trakter. Hanen är vackert karminröd och honan har en mer kamouflerande gulgrön färgton.

Sven Nilson skriver i Skandinavisk Fauna 1858 om tallbiten:
”Till lynnet är denna fogel utomordentligt dum och trög; han låter utan möda fånga sig och blir i fångenskap genast tam”. ”Gossar fångar honom på det sätt att de vid ändan af en lång käpp fästa en tagelsnara, som de träda öfver hufvudet på honom, samt neddraga på detta vis den ena efter den andra ur trädet. Nytta: Köttet är ätligt.”

1800-talets syn på naturen lever i vissa fall kvar och tallbiten kallas än i dag för ”dumsnut”. Varför invaderar denna fågel från fjällskogarna i Norrland, Finland och Ryssland södra Sverige? Vi kan bara spekulera men vanliga förklaringar i dagspressen är att invasiva arter kommer i stora skaror och när det är gott om rönnbär i södra Sverige drar horder av tallbitar söder över där de har dukat bord.

En mer nyanserad förklaring är att ett intensivt skogsbruk påverkar fåglarnas ursprungliga miljöer. När vintern och kölden sätter in drar sig fåglarna ned från fjällskogarna mot normalt mer skogrika trakter. Men fåglarna har svårt att hitta föda där modernt hyggesbruk bedrivs och fortsätter söderut. Faktum är att det endast återstår 5% av tallbitarnas ursprungliga population nedanför fjällskogarna. Läs mer här.

2019-12-06 Vessigebro. Denna tallbithona var ringmärkt på höger ben och en del av numret var 63. Kanske går det att identifiera var den är märkt?

Lappmes och lavskrika är andra fåglar som minskat drastiskt på grund av ett alltför intensivt skogsbruk. Skogsbruket, jordbruket, exploatering av miljöer och miljögifter (Växtskydd och insektektsskydd) är de största hoten mot den biologiska mångfalden. Klimatet kan också påverka men kommer först på fjärde eller femte plats när det gäller den biologiska mångfalden som är vår tids viktigaste miljöfråga för mänskligheten. Vi måste vända trenden för den sjätte massutrotningen av arter. Förra massutrotningen var dinosauriernas försvinnande….
Läs mer här.

Passa på att se på ”dumsnutarna” medan tid är…. och verka för att vi handlar mer eko logiskt.

omprövning förhalas av vanskött N-2000 område

2019-12-04 Förra veckan justerade Havs-och vattenmyndigheten liggande förslag till omprövning av vattenkraften.

Det nya förslaget innebär att det dröjer till 2027 innan Natura 2000 området vid Ätrafors kommer på tal för omprövning. Prövningen tar troligen några år i anspråk så pågående fiskdöd permanentas därmed ytterligare ett decennium.

Förhalningen av åtgärder har pågått sedan 1970 då dåvarande fiskerikonsulent Gösta Edman inför bildandet av Ätrans Vattenvårdsförbund skrev att om inga åtgärder vidtas för ålen kommer den att inom en snar framtid försvinna från Ätrans vattensystem. Åldöden är i dag omfattande vid Ätrafors och vid flertalet kraftverk i Ätrans vattensystem.

Torrläggning pågår vid N2000 området i Ätrafors där lax, havsöring, ål och andra fiskarter stängs inne och går en plågsam kvävningsdöd till mötes. Detta var inte meningen med N2000.

Länsstyrelsens bevarandeplan för laxen (2013) föreslår vatten i döda åfåran vid Ätrafors och hänvisar till en utredning från 1998 om okompenserade skador orsakade av vattenkraften vid Ätrafors. Denna utredning sändes till Kammarkollegiet.

Hertingforsen var tidigare en död åfåra där det nu tappas vatten. Laxen kan leka och ålen växa och elfisken visar att här nu varje år finns ca 30 000 laxyngel och ca 3000 ålyngel. N2000 området vid Ätrafors har betydligt större områden lämpliga för lax och ål. Varje tiotals år som åtgärder förhalas innebär en stor förlust för ålen, laxen och naturen vid Ätrans torrlagda forsar i Ätrafors. Natura 2000 området vid Ätrafors måste vara ett av världens sämst skötta naturskyddsområden.

slutrapporterat om hotade hajar

2019-11-22 Göteborgs fiskauktion har lösenordsskyddat informationen om försäljning av den hotade pigghajen. Nu kan denna hänsynslösa hantering av högdräktiga, hotade hajar pågå ostört utan allmänhetens insyn. I dag såldes på danska fiskauktioner haj för ca 50 tusen svenska kronor.
Tidigare har allmänheten kunnat se försäljningen av hotade fiskarter på denna hemsida. Nu har hemsidan skyddats med lösenord. Uppgifterna döljs medan den akut hotade hajen utsätts för ett fortsatt hänsynslöst fiske och försäljning.

Naturnytt har sedan 2015 rapporterat om den omfattande svenska och danska försäljningen av hotad haj. Läs mer här.
Försäljningen har inte upphört trots upprepade påstötningar till dåvarande Fiskeriverket och nuvarande Havs- och Vattenmyndigheten. I juni år 2011 rapporterade vi om dessa missförhållanden i Tidningen Västerhavet. Läs mer här.

Rapporteringen har nu resulterat i en förändring. Nu stängs allmänhetens insyn i rapporteringssystemet. Det som inte syns det finns inte?

Så sent som 2019-01-07 rapporterades på denna hemsida under Naturnytt och Vattenblänk om den svenska försäljningen av akut hotad haj. Läs mer här. Nu har Göteborgs Fiskauktion satt stopp för denna insyn.

Fortfarande kan vi se landningar av akut hotad haj i vårt grannland Danmark. Kanske är detta även fångsten från svenska båtar? Endast i dag 2019-11-22 har enligt hemsidan fiskeauktion.dk auktionerats ut 2407 kilo haj i danska hamnar till ett värde av ca 50 tusen svenska kronor! Högdräktiga honor drar sig nu mot kusten för att föda levande ungar. Nu är fångsterna goda.

I Sverige och Skandinavien agerar vi starkt när det gäller hotade arter i främmande länder. Då är det ganska oetiskt att vi ”sopar rent” i våra egna vatten på hajar och andra skyddsvärda arter. Hajarna gråter tårar av blod över denna hänsynslösa rovdrift på havande hajar som ”klubbas” vid fiskauktionen i Göteborg.

Artfakta:
Pigghajen föder levande ungar. Dräktighetsperioden varierar normalt från 18 till 24 månader. Honorna drar sig mot kusten då ungarna ska födas, vilket huvudsakligen äger rum från november till senvintern. Pigghajen föder ungar efter en fosterutveckling på 18–22 månader. Arten kan bli åtminstone 37 år. Källa: Havs- och Vattenmyndigheten.

KIMO vid Hertingforsen

2019-11-18. I dag gästade KIMO Falkenbergs kommun och värd för besöket var Miljö- och hälsa. Firma Inger o Ingemar Alenäs guidade vid Hertingforsen. På så sätt sprids kunskapen om detta restaureringsprojekt både nationellt och internationellt.

KIMO står för kommunernas internationella miljöorganisation som arbetar med frågor som ett rent hav fritt från föroreningar såsom mikroplaster mm. Läs mer här. Många föroreningar förs via floderna ut i haven. Här har kommunerna och miljönämnderna ett särskilt ansvar för att planera för en bra kvalité på ytvatten och dricksvatten.

Ett rent vatten i floder och hav innebär också att förutsättningarna förbättras för den biologiska mångfalden som är en av vår tids viktigaste frågor. FN har nyligen varnat för att om inte detta löses riskeras utrotning av en miljon arter inom 330 år. Då står vi inför världens sjätte massutrotning där dinosauriernas utrotning räknas som den femte massutrotningen. Läs mer här.

Vi känner alla deklarationen om de mänskliga rättigheterna men deklarationen om flodernas rättigheter är inte lika känd då den inte tillämpas i alla länder. Den innebär bl.a. att floderna skall ha rätt att flöda fritt, rätten till att vara fri från föroreningar och rätten till restaurering om man nu behöver återställa flodens rättigheter så som är fallet med Ätran.

Fysisk påverkan med dammar och kraftverk förekommer i Ätran på 130 platser, i Sverige på 2 100 (kraftverk)-10 000 (dammar) platser och i Europa på 430 000 registrerade platser. Hertingprojektet är en av få platser i Sverige där man hittat en hållbar lösning med bästa möjliga teknik för att lösa fysisk påverkan vid vattenkraftverk.

Falkenberg stod nu som värd för KIMO:s möte och då passade man denna kulna höstdag på att bese Hertingprojektet. Närmare 4000 laxar har nu vandrat upp i Ätran för att leka. De hade inte varit där och lekt om inte vandringsvägarna varit fria. Och deras rom och laxbarn hade inte kunnat överleva om inte vattenkvalitén varit den rätta. Laxen är dessutom en utmärkt indikator på hur den ekologiska statusen är både i floden och havet, från källa till hav.

Vinnare och förlorare

2019-11-16 Varbergs Museum gästades av den eminente föreläsaren och Naturfotografen Thomas Andersson. Vi var vinnare som fick förmånen att njuta av Thomas underbara och unika naturbilder. Förlorare är alla arter vars livsmiljöer försvinner från moder jord.

Titeln på Thomas föredrag var ”Vinnare och förlorare i svensk natur”. Alla talar i dag om klimatförändringar som miljöhotet nr 1. Thomas Anderssons lista ser ut som följer:

  1. Förlusten av livsmiljöer
  2. Överexploatering ex jakt, fiske, skogsbruk
  3. Invasiva arter
  4. Kemikalier
  5. Klimatförändringar.

Förlusten av livsmiljöer hotar i dag en miljon arter. Om vi inte vänder denna utveckling så är risken uppenbar att människan också blir en förlorare. Thomas förklarar detta som ingen annan på ett pedagogiskt sätt i ord och bild. Den sorgsna lunnefågeln, som har några av Atlantens sista loddor i näbben, är fångad med underbar skärpa. Fågeln svälter på klippan då dess föda är överexploaterad av den norska laxindustrin.

Thomas är fiskgjusens beskyddare nr 1. I över 50 år har han och hans vänner undersökt dessa magnifika fåglar som de senaste åren drabbats av en dramatisk nedgång i numerär. En starkt bidragande orsak är den ökande turismen som stör fåglarnas häckning.

Men det fins ljuspunkter. Havsörnen har återkommit till Halland. Pilgrimsfalken har räddats undan utrotning av några ideellt arbetande ornitologer. Om några få ideellt arbetande personer kan göra skillnad kan vi kanske tillsammans vända trenden? Så att vi människor blir vinnare istället för förlorare. Men då krävs att vi tillsammans tar tag i de verkliga miljöhoten.

Människan måste beta av listan med hoten mot miljön från toppen och börja med förlusten av livsviktiga miljöer. Vi har inte tid att börja från botten av listan på det sätt som görs i dag. Thomas föredrag förklarar pedagogiskt vad det handlar om. Vi är tacksamma för att han visar oss den förunderliga natur som vi nu skall välja att bevara eller försaka. Väljer vi att försaka den biologiska mångfalden försakar vi samtidigt vår egen framtid för oss och våra barn och barnbarn.

Vätterns röding en levande relikt

2019-11-04 Slutet av oktober och början av november är lektid för Vätterns rödingar. Folk går man ur huse för att bese detta naturskådespel. Länsstyrelse och kommuner anordnar öringens och rödingens dag för att ”fira” denna naturhändelse som pågått sedan urminnes tider.

Även vår firma har de senaste åren deltagit vid Vätterns stränder för att uppleva den exotiska rödingleken med dessa osannolikt vackra fiskar som visar upp sig i Vätterns klargröna vatten.

2019-10-28 Rödinglek i Huskvarna hamn. Hanen och honan pressar sig mot varandra och vibrerar med öppna munnar när honan släpper äggen över stenarna. Notera de ljusa äggen som ligger ovanför stjärtpartiet på honan.

Larmrapporter har förekommit om att Vätterns röding är på väg att försvinna. Därför inrättades 2005 omfattande fredningsområden för att hindra överfiske. Sammanfattningsvis så tycks de flesta mer storvuxna fiskarterna i Vättern ha gynnats av de nya fiskereglerna (Sandström m fl. 2014). Fångsterna per ansträngning i provfisket av öring, röding, sik och lake har i samtliga fall ökat med mer än 250 % jämfört med tidpunkten innan de nya fiskereglerna infördes. Rödingens storlek och ålder har ökat samtidigt som den totala dödligheten hos vuxen fisk minskat. Läs mer i Aqua Reports 2016:20

SVT rapporterar 2019-11-03 att Vätterns rödingar håller på att försvinna på grund av det varmare klimatet. Man rapporterar att temperaturen i Vättern ökat två grader på 30 år. ”-Nu hotas rödingen, som kan försvinna helt ur sjön” säger fiskerikonsulenten till SVT. Läs mer här.

2019-10-28 Rödingarna kommer utifrån Vätterns djup och sveper in mot de grunda lekbottnarna. Vätterns gröna vatten får en matchande färgkaskad i orange och vitt.

Det är mycket positivt att en adaptiv förvaltning med reservat ökat rödingbeståndet i Vättern med ca 250% sedan den infördes 2005. Trots den förmodade negativa klimatpåverkan under samma period. Klimatpåverkan skall inte negligeras men det tar troligen tid att göra snabba förändringar i klimatet, medan en anpassad förvaltning kan ge snabba resultat.

Den biologiska mångfalden är ett av våra antagna miljömål som nu påverkas negativt av klimat och främmande ämnen. Därför behövs att vi har en adaptiv förvaltning av naturen. Skogsbruk, jordbruk, vattenkraft och fiske utgör för närvarande de största negativa faktorerna på den biologiska mångfalden. Potentialen till en naturanpassad förvaltning är stor i dessa näringar.

För att få en ökad biologisk mångfald är det viktigt att vi agerar nu med att förvalta naturen på bästa sätt till kommande generationer. Det handlar också om vår egen välfärd, då vi är beroende av naturens ekosystemtjänster. Starkare bestånd av hotade arter gör också att de blir mer motståndskraftiga mot miljöpåverkan.

När vi upplever de vackra rödingarnas lekbestyr skänker vi en tacksamhetens tanke till alla de som arbetat för bevarandet och en god förvaltning av denna för oss exotiska fiskart.

Gåtan med giftigt vatten i Ullared löst

2019-11-02 Växtgiftet Dinoseb hittades i höst i dricksvatten som försörjer Ullared, Fagered och Fridhemsberg. Nu är gåtan löst och det gäller bara att besluta vad som skall hända med den förorenade vattentäkten.

VIVAB satte ut tankar med vatten till de som inte tordes dricka av det förgiftade vattnet. Från början var vattenbolaget ovetande om varifrån giftet kommit. Nu träder en agronom fram och berättar historien till Sveriges Television. Läs mer här.

Enligt källan dumpades tomma och halvtomma dunkar med växtgiftet i en grushåla intill kommunens kommande vattentäkt. Mannen varnade kommunen i samband med att Ullareds vattentäkt anlades, men det föranledde ingen åtgärd.

Kommunens tjänstemän säger nu att det här är väldigt intressanta uppgifter och ”-vi kommer titta vidare på det här”. Mark och exploateringschefen säger vidare till SVT: ”– Om det inte kan antas ha bedrivits någon verksamhet som hanterat giftiga ämnen, så tas det normalt inga prover”.

Nu vet vi att växtgiftet Dinoseb använts vilket visas av tomma och halvtomma dunkar. Därför förväntar vi oss att prover kommer att tas i fortsättningen. Det borde gälla både dricksvatten och ytvatten eftersom fiskar och sländor är extremt känsliga för de gifter som används inom de areella näringarna. Läs mer här.

Ett annat växtgift som har stor användning i Falkenbergs kommun är Round Up (glyfosat). Detta gift är förbjudet i andra jordbruksländer som ex Frankrike men tillåtet i Sverige. Rubrikbilden är från Högvadsåns avrinningsområde där Round Up delvis sprutats direkt i bäcken som rinner ned till Falkenbergs kommuns vattentäkt. Det är inte förvånande att det är Round Up som toppar länsstyrelsens lista över giftiga ämnen i halländska vatten.

Dinoseb var en väckarklocka vid giftskandalen i Teckomatorp på 1970-talet. Länsstyrelsen har god kännedom om vilka växt- och insektsgifter som används i det Halländska jordbruket då man håller speciella sprutkurser för bönderna. Läs mer här. VIVAB har därför ett viktigt arbete med att ta prover på alla herbicider, fungicider och inskticider som vi vet används i nära anslutning till Ätran, Högvadsån och andra vattentäkter. Se länsstyrelsens lista över giftiga ämnen och läs mer i Meddelande 2012:8.

Länsstyrelsens lista över bekämpningsmedel i halländska vatten