2020-01-02 Svärdstören fanns ända fram till 2000-talet i Yangtzefloden i Kina. Den kunde bli ca 7 m lång och var en av världens största sötvattensfiskar. Nu är dess saga all. Läs mer här.

Även den Kinesiska staksillen fanns i floden och anses också 2015 utrotad och bortom all räddning. Det är sorgligt med denna förlust av biologisk mångfald i den artrika, kinesiska floden. Vattenkraftens utbyggnad anses som en viktig orsak till att dessa arter nu försvunnit för alltid.

Men tyvärr kanske vi inte behöver gå längre än till Ätran för att hitta liknande exempel. Ingen vet i dag hur det står till med staksillen som tidigare fanns i Ätran. Den nära släktingen majfisken återfinns numera inte årligen i Ätran.

Den Europeiska ålen återfinns visserligen varje år men finns nu på listan för akut hotade arter i Ätran. Skall dessa arter gå samma öde tillmötes som den kinesiska svärdstören? En liten ljusning är att alla fiskarter i Ätran fick fria vandringsvägar vid Hertings kraftverk 2013. Detta var kanske räddningen för det hotade havsnejonögat som art. Havsnejonögat bedöms endast finnas kvar i ca 100 exemplar i Sverige och dess starkaste fäste är Ätran.

Sverige har tagit fram en nationell plan för att hotade arter skall få fria vandringsvägar även uppströms och tillgång till sina forna habitat. Åtgärder brådskar då även våra fiskar i Ätran är under akut hot att försvinna som arter inom en generation. När det gäller hotade arter är problemet inte endast förlusten av exotiska arter i främmande land utan det gäller i högsta grad även vår svenska natur!