2020-03-17 En eloge till Vessigebro vägsamfällighetsförening för att man värnar om vattensalamandrarna.
Saken är den att salamandrarna skall passera Forsvägen varje vår och höst. På våren vandrar de från ekskogen till Flädje våtmark för att leka och leva i dammarna. På hösten vandrar de tillbaka från våtmarken till skogen för att övervintra under murkna löv, stubbar och träd. En av många viktiga funktioner för ”död” ved.
Ett telefonsamtal, och skyltarna som talar om att salamadrarna är på väg kom blixtsnabbt upp vid Forsvägen. Vilken serviceanda! Salamandrarna vandrar nu när det är mörkt och regn. Dessa trafikanter är små och oskyddade och har inga reflexer. Så vad göra?
Vid mörker och regn kan vi välja att köra Solliden istället för Forsvägen när vi skall ut med våra bilar. De ”osynliga” trafikanterna tackar på förhand för omtanken. Den kan rädda många liv.
Vandrande salamander på Forsvägen. I natt 2020-03-16 omkom ca 30 av hans kamrater på Forsvägen. Vid mörker och regn välj gärna Solliden i stället för Forsvägen så länge vägsamfällighetens skyltar är uppsatta. Dagtid är salamandertrafiken begränsad.
2020-03-15 Ordet ekocid har glömts bort i det svenska språket och beskrevs som ett ”nyord” i maj 2019. I engelska språket har ordet ecocide funnits sedan 1970-talet. Vad betyder då ordet som tagit oss svenskar ca 50 år att återupptäcka?
Ekocid kan beskrivas som mänskliga aktiviteter (miljöbrott) som orsakar omfattande skada eller helt förstör ekosystem vilket leder till skada för välmående hos arter inklusive människan. Människorna har rättigheter enligt deklarationen om mänskliga rättigheter. Naturen saknar dessa rättigheter trots att vi är helt beroende av naturen och en del av denna. Svenska miljöbalken är underordnad ekonomiska faktorer på ett sådant sätt att ekosid blir lagligförklarat.
Den sjätte artutrotningen pågår enligt världens forskare och är det främsta exemplet på ekocid. Många länder har uppmärksammat detta och ger naturen egna rättigheter som skyddas enligt lagstiftningen på samma sätt som mänskliga rättigheter.
Goda exempel på detta är: • 2008 blev Ecuador första landet med en grundlag som ger ekosystem okränkbara rättigheter. • 2010 instiftade Bolivia en Moders Jords lag i sin lagstiftning. • 2010 blev Pittsburgh den första större stad i USA att anta en författning som innefattade naturens rättigheter. • 2014 beslöt Nya Zeelands parlament att omvandla en nationalpark till en juridisk person ”i sin egen rätt”. Åtal nu kan väckas å ekosystemens vägnar. • 2016 blev floden Atrato i Colombia status som en egen juridisk person med rätt till skydd, bevarande, underhåll och restaurering. • 2017 fick tre större floder suveräna rättigheter: Whanganui i Nya Zeeland samt Ganges och bifloden Yamuna i Indien blev egna juridiska personer. Den indiska domstolen utvidgade sedan beslutet att även gälla andra ekosystem som ingår i flodsystemen, som glaciärer, sjöar och våtmarker. • 2018 gav Colombias högsta domstol landets regnskog (en del av Amazonas) status som en egen juridisk person. • 2019 erkändes floden Magdalena i Colombia som rättssubjekt genom ett domstolsbeslut – floden och dess bifloder är en enhet som har rätt till skydd, bevarande, underhåll och restaurering.
Svenska floder saknar det juridiska skydd som införts i bl.a. Indien, Nya Zeeland, Ecuador, Bolivia och Colombia där floderna fått suveräna rättigheter som juridiska personer.
Ätran omfattas av europeisk lagstiftning genom art- och habitatdiretivet kallat N2000. Men här torrläggs naturfåran och fiskens fria vandring hindras genom dammar och turbiner. Den akut hotade ålen och den unika laxen offras i ett omfattande ekocid.
2020-03-03 I dag firas världsnaturdagen över hela världen.
Läs mer på deras hemsida här. Där fins också en diger lista från hur man firar naturen och den biologiska mångfalden i olika delar av världen. Se en karta här.
Sverige saknar evenemang. Kanske tar vi vår underbara natur för given i Sverige? Vi behöver i så fall en påminnelse om att naturen ger hälsa och välstånd för vårt samhälle. Levande sjöar och vattendrag, ett levande hav och en rik biologisk mångfald tillhör de miljömål som vår riksdag bestämt att vi skall vårda.
Tofsvipor, sånglärkor och storspoven har redan anlänt till Norden. Blåsippan i backarna står. Vi väntar på vandringsfiskarna lax och ål samt alla vackra fjärilar. De förtjänar ett mottagande med fria vandringsvägar och en giftfri miljö. Sverige är ett rikt land som kan prioritera hälsa och natur.
2020-03-02 Namnet Tussilago kommer från latinets ”ört som häver hosta”. Det kan vara passande som motpol till dagens rapporter om influensavirus.
2020-02-17 SMHI utfärdar en klass 2 varning för höga flöden i Ätran. Åsunden-Svenljunga-Vessigebro-Falkenberg kan räkna med vissa problem med översvämningar.
Ätran i Falkenberg har ett flöde på ca 250 kubikmeter per sekund och Doktorspromenaden är översvämmad. Kraftbolaget Uniper släpper vatten från sina reglermagasin Åsunden och Fegen samt ”spiller” vatten i de torrlagda åfårorna invid kraftverkens dammar.
Hertingforsen lindrar översvämningarna i Falkenberg. Översämningarna vid Ågatan och Laxstugan hade varit mer omfattande om dammen varit kvar och hindrat flödet.
2020-02-18 Laxfiskestugan och den gamla Laxodlingen vid Herting Falkenberg. Hela parkeringen översvämmad. Stort flöde kan ge ett tidigt laxfiske vi får se till premiären den 1 april.
Ätrafors har ett flöde på ca 180 kubikmeter per sekund. Här brukar vara torrlagt men 2019-2020 har bolaget ofta tvingats släpa vatten i den döda åfåran. Länsstyrelsen har föreslagit en minimitappning så att ål och lax kan överleva i detta N2000 område.
2020-02-17 Gamla kraftverksdammen vid Yngeredsfors. Vattnet flödar i den numera oftast torrlagda åfåran. Livsmiljön för tusentals laxar och ålar skulle lätt kunna återskapas med ett minimiflöde.
Vattenkraftens Miljöfond och föreslagen omprövning av vattendomarna den 1 september 2024 kan kanske bli räddningen för Ätrans akut hotade ålbestånd. Minimitappning skulle också ge ett jämnare flöde fördelat över året vilket gynnar både naturen och minskar risken för översvämningar. Nu har bolaget hållit inne vatten i hopp om att elpriset skulle stiga.
Det är naturligt att vi oroar oss för högflöden när bolagen släpper vatten i de döda åfårorna vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen och Skåpanäs forsar. Mer krisartat är det för fisken när det är normala flöden och bolaget tar allt vatten till sina turbiner. Tusentals fiskar och hotade ålar dör då kvävningsdöden i de torrlagda, en gång naturliga åfårorna.
Det vattenrika N2000 området vid Ätrafors vid ”naturligt” medelflöde då bolaget tar allt vatten till kraftverket och forsen blir bestulen på allt livgivande, syrerikt vatten. 50-60 kubikmeter i sekunden går till kraftverket samtidigt som den naturliga åfåran torrläggs.2020-02-17 Samma N2000 område som ovan fast vid översvämning med ”vattensläpp”.
2020-02-09 Ätran är inte vilket vatten som helst. Ätran ”den ettriga” har enligt experter värden som gör den till ett världsarv. Länsstyrelsens nyligen gjorda beräkning med ett nettonuvärde på 65,3 miljoner för endast Falkenbergs forsar utgör en bråkdel av de samlade oersättliga skatter som enligt sägnen vaktas av Ätrajungfrun.
Älvarna går som blåa ådror genom landskapet. Vattnets
kretslopp ger liv och forsarna syresätter vattnets ekosystem. Vandringsfiskarna
som lax, havsöring, havsnejonöga, ål, majfisk och stör kunde ostört vandra
under miljontals år.
Så kom industrialismen och byggde dammar som blev till proppar
i de blå ådrorna. Forsarna tystnade, syret försvann och vandringsvägarna
stängdes. Laxar och ålar blir till organskit material i turbinernas kvarnar.
Laxarnas arvsmassa förändras när de odlade laxarna på kort tid svämmar över i
de naturliga laxåarna.
Floderna i Indien, på Nya Zeeland och i Sydamerika har redan
fått juridiska rättigheter som skyddar dem och deras liv mot exploatering. Europa
ligger trots vattendirektivet långt efter i förvaltningen och vården av vattnets
kretslopp.
Den 1 april 2014 invigde kung Carl XVI Gustaf Hertingforsen i Ätran. Landshövding Lena Sommestad deltog och det var hennes första dag på jobbet. Hertingforsen gavs nytt liv efter 70 års tystnad. Ätran är en av få kvarvarande atlantlaxälvar i världen där laxbeståndet fortfarande är livskraftigt och har kvar sitt genetiska ursprung. Utter, kungsfiskare, havsnejonöga, flodpärlmussla och majfisk är exempel på skyddsvärda arter som finns i Ätrans och Högvadsåns forsande miljöer.
Landshövdingen slutar nu sin gärning i laxens landskap
Halland. Lena Sommestad fortsätter sin tjänst som ordförande för svenska
Unescorådet. En av flera viktiga arbetsuppgifter är att leda arbetet med att lämna
förslag till världsarv. Rådet har på uppdrag av regeringen tagit fram en
nationell världsarvstrategi.
Världens floder har fått stor uppmärksamhet när det gäller att lyfta frågan om juridisk status. Europas floder misshandlas genom 415 000 registrerade dammar och få fungerande forshabitat kvarstår. Courtland Smith Oregon State University PhD. i kulturell antropologi, marinbiologi och vandringsfiskars ekologi menar därför att det vore en stor skatt för folket i världen, Europa, och regionalt om man kunde avsätta Ätran med Högvadsån som världsarv. Kommunekologen i Falkenberg skrev 2006 ett förslag med motivering för att utse Ätran till världsarv. Läs mer här.
Ätrans unika kulturella värden och naturvärden passar väl in i svenska Unescorådets kriterier för ett världsarv eller biosfärområde. Lena Sommestad har som ordförande en unik möjlighet att fortsätta gärningen med arbetet för Halland och laxen. Nu är tid att Ätran blir det goda exempel på en europeisk älv där unika naturvärden säkras. Ätran kan bli det goda exemplet på att Europa skyddar sina älvar och att den juridiska statusen höjs i paritet med älvarnas stora, omistliga socioekonomiska värden.
Yngeredsforsen januari 2020 med naturligt vattenflöde. Kraftbolaget torrlägger forsen när allt vatten tas till turbinerna och forsen kallas då för ”döda” fallen. Vi vet från Hertingforsen att när vattnet får forsa fritt utan att strypas så kommer livet tillbaka; vatten ger liv. Ätran är ett arv som vi fått att förvalta till kommande generationer.
2020-12-23. Sveriges 100 000 sjöar har varit hårt drabbade av surt nedfall. Över 10 000 sjöar har blivit allvarligt försurade och ca 5000 sjöar har kalkats för över 5 miljarder svenska kronor. Detta har varit en av de mest lyckosamma miljöåtgärder som pågått dagligen sedan 1978 och fortfarande pågår. Entreprenörer, konsulter och tjänstemän skall ha en eloge för detta effektiva och hållbara miljöarbete.
Sveriges sjöar och vattendrag har fått tillbaka livet genom kalkningen vilket gett en levande landsbygd med möjlighet till utveckling och ekoturism. I Västsverige är över 75% av produktionen av atlantlax beroende av kalkningsåtgärder! I de sjöar och vatten som kalkas i Västsverige har kalkmängderna successivt anpassats till minskat nedfall och mängderna dragits ned.
Det sura nedfallet har glädjande minskat kraftigt sedan topparna på 1960 och 70-talet. Men Sverige är ett avlång land där det är olika förhållanden både vad avser mängden surt nedfall och markens motståndskraft. Värst är situationen i Västerhavets vattendistrikt där nedfallet varit störst samtidigt som det är tunn jordmån och berggrunden består av sura bergarter med gnejs och granit. Distriktet har drygt 10 000 sjöar av vilka 5000 är försurade av surt nedfall. Enligt åtgärdsplanen från Västerhavets vattendistrikt kalkas här endast 1255 sjöar. Det vore rimligt att kalka efter behov.
Statens Lantbruksuniversitet skriver nu i ett pressmeddelande att det är dags att dra ned på den svenska kalkningsverksamheten. En tredjedel av alla sjökalkningar bedöms som onödiga. Läs merhär Detta är ett kraftigt underbetyg åt SLU:s rådgivande expertroll. Samtidigt som man säger sig överkalka norrländska vatten med mindre behov, så missar man att föreslå kalkning av Västsvenska vatten med ett skriande behov av nykalkning. Här skulle växa upp tusentals akut hotade ålyngel men vattnet är för surt. pH målet har dessutom sänkts från 6,3 till 6,0 i laxvatten och från 6,0 till 5,8 i övriga vatten med förekomst av ål, mört mm. Dessa nya gränsvärden är direkt skadliga för Hallands landskapsdjur laxen samt för sjöarnas ekosystem och hindrar att god status kan uppnås.
Sedan kalkstarten 1978 finns kalkexpertisen inte längre i Västsverige (N,O) utan i Uppland (C) och Västernorrland (AC). Nu basunerar man ut att det är fel inriktning på den svenska kalkningsverksamheten. Och att man måste anpassa kalkningen till minskat nedfall. Trots att detta sedan länge har varit känt i Västsverige och behovsanpassat i flera decennier. Vad ”experterna” har missat är att nära 80% av alla sjöar i Halland (N) fortfarande är försurade och okalkade!
Källa: Hans Oscarsson, Nykalkningsbehovet i Sverige Rapport 2015:1
Naturvårdsverket skriver i Rapport 6880 i den årliga uppföljningen av Sveriges nationella miljömål 2019: ”Försurning, övergödning och miljögifter är fortfarande stora problem i vissa områden och bidrar till att en majoritet av svenska sjöar och vattendrag inte uppnår god ekologisk och kemisk status”. De svenska miljömålen stadfäste 2010 att till 2020 skulle vi inte ha några sura sjöar. Nu är vi framme vid 2020 och merparten av Hallands sjöar är fortfarande antropogent försurade.
Snart skall äldre vattendomar omprövas enligt NAP så att ålen och andra vandringsfiskar får tillgång till sin hemortsrätt. Då måste vattnet ha ett acceptabelt pH värde! Falkenbergs kommun fick 2010 över en miljon kronor i EU bidrag för att kalka ett tiotal okalkade sjöar lämpliga för ålens tillväxt. Läs mer här sid 24-25. Ålförordningen säger att vi skall värna den akut hotade ålen. Det är ytterst allvarligt att SLU glömde bort Västsverige och ålen i utvärderingen av kalkningsverksamheten. Saknas det svenska kalkningsanslag borde man se att EU är villigt att bidra till att Sverige uppfyller ålförordningen!
Dessutom är det oansvarigt av SLU att gå ut med pressmeddelanden om minskad sjökalkning när Västsverige lever med tusentals försurade och åltomma sjöar som har ett skriande behov av kalkningsåtgärder för att uppnå god ekologisk status i enlighet med regeringens beslutade miljömål!
2020-01-07 i en ny rapport beskrivs klimateffekterna av kalhyggesbruket i Canada. Amerikanska forskare säger sig chockade över ett utvecklat lands skogsbruk. Läs mer här.
Som varnande exempel nämns att det årligen avverkas 273 000 hektar skog i British Columbia i Kanada som totalt har 60 miljoner hektar skog. I rapporten sägs att avverkningens bidrag till utsläpp av växthusgaser är lika stora som delstatens sammanlagda officiella koldioxidutsläpp som uppgår till 64 miljoner ton.
Hur ser det ut om man jämför dessa katastrofala data med Sveriges skogsbruk? Sverige avverkar en betydligt större andel av sin skog än vad som görs i British Columbia! I Sverige avverkas årligen 200 000 hektar skog av våra 23 miljoner hektar. Detta är nästan dubbelt så stor andel av skogen jämfört med skräckexemplet från Canada.
Hur bidrar då denna kalavverkning till Sveriges utsläpp av koldioxid?Med samma uträkningsmodell som i Kanada innebär det utsläpp på nära 50 miljoner ton varje år. Det är lika mycket som de samlade utsläppen från Sveriges industri, el, värme, jordbruk, inrikes transporter, arbetsmaskiner och avfall enligt Naturvårdsverkets beräkningar 2018.
Kalhyggesbrukets största negativa effekt är dock att den utarmar den biologiska mångfalden och den långsiktiga förmågan till stabila ekosystem med långsiktig produktion av ekosystemtjänster. Särskilt som det oftast kombineras med monokulturer av granskog.
Kalhyggesbruket är också en av de starkast bidragande orsakerna till kvicksilversvartlistningen av tusentals svenska sjöar och vattendrag. Denna fråga är fortfarande aktuell men har sopats under mattan när allt handlar om C02. Gravida kvinnor och barn bör fortfarande inte äta gädda från svenska insjöar.
Slutsatsen är att det finns all anledning att se över det svenska kalhyggesbruket för både naturens och vårt eget välbefinnande.
2020-01-03 Nu summeras det förra decenniets händelser. Hertingforsens öppnande 2014-04-01 finns med i krönikan av Hallands Nyheter. Läs mer här.
Kung Carl XVI Gustafs invigning av Hertingforsen är enligt HN en av decenniets tio stora händelser i Falkenberg. Detta är inte heller någon ”flyktig” nyhetshändelse utan effekterna är bestående långt in i detta sekel.
Vad har då förändrats i och med öppnandet av Hertingforsen? Den 70-åriga skogen avverkades i den gamla torrfåran. Dammen sprängdes och Hertingforsen återuppstod. Nu kan man vandra ”Kungastigen” ca 1,2 kilometer och njuta av forsens natur.
Strömstaren kan ses dyka efter nattsländelarver s.k. ”husmaskar” i Hertingforsen.
Här lever nu forsens fåglar, forsärla, strömstare och kungsfiskare. Miljontals sländor kläcks årligen och dansar över forsen. De utgör föda för ca 30 000 nya laxyngel som varje år finns i forsen. 3 000 ålyngel kan här börja sitt 20-åriga sötvattenliv innan de skall vandra tillbaka till Sargassohavet för att leka.
Vandringsfisken kan nu passera ostört utan att skadas i kraftverkens turbiner eller rensgaller. Lax, havsöring, ål, havsnejonöga, färna och majfisk är några av alla de arter som nu fått fria vandringsvägar till sina lek- och uppväxtområden.
En webbkamera filmar vandringsfiskarna och därför vet vi att antalet vandrande laxfiskar i Ätran har ökat från ca 2000 till ca 4000 efter det att Hertingforsen öppnades.
Därför kan vi nu med tillförsikt gå in i nästa decennium 2020-talet. Ätrans Nedre Fiskevårdsområde har fått 445 000 kronor för att göra en ny förvaltningsplan för Ätran! Falkenbergs kommun har fått 1 miljon kronor för att öppna stängda vandringsvägar för ätranlaxen i Stockån! Vattenkraftens Mijöfond har avsatt 10 miljarder för miljöåtgärder vid vattenkrafverken. Åtgärder vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsen har potential att ge hundratusentals extra laxar i Ätran!
Hertingprojektet har visat vägen för hur vi kan ta hand om våra forsande miljöer och vandringsfisken! Välkomna att vandra i Kungens fotspår, och varför inte beställa en guidad tur och lära mer om vår unika Hertingfors? Läs mer här.
2019-12-30 En ny strategi för de svenska världsarven har nu tagits fram. Grimeton är det enda Halländska kulturarvet som ingår. Läs mer här. I hela Sverige finns 15 världsarv men endast två naturarv är representerade, Laponia och södra Ölands odlingslandskap.
Regeringen gav för två år sedan Riksantikvarieämbetet i uppdrag att ta fram strategin som nu är publicerad. Läs strategin här. Enligt strategin skall ett världsarv ha: ”Särskilt stort universellt värde och de tre benen: 1. kriterier 2. autenticitet och integritet samt 3. skydd och förvaltning”.
Aktörerna efterfrågar en tydligare riktning och målformulering för världsarvsarbetet än vad det funnits tidigare. Därför behövs tydliggöranden om vad världsarvsarbetet syftar till och vilken ambitionsnivå som gäller för arbetet i förhållande till annat natur- eller kulturarv. Världsarvsarbetet präglas av samarbete, samverkan, dialog och lokalt medbestämmande. Ett viktigt mål är hantering av potentiella nya världsarv. (Citat från rapporten).
Forsande flodmiljöer är under stark tillbakagång i Europa. 413 000 dammar har kartlagts och man befarar att antalet dammar i Europa är en miljon. Eller att det finns en damm per kilometer vattendrag. Läs mer här. Därför är det viktigt att avsätta en av våra kvarvarande unika atlantlaxälvar som världsarv, medan tid är. Vi som förvaltar den unika Ätranlaxen har här ett stort gemensamt ansvar.
Atlantlaxen och dess miljöer är en värdekärna som tidigare varit av stor betydelse för Sverige och Halland men som delvis fallit i glömska. Genom EU-projektet (Interreg IVB) ”Living North Sea” 2009-2015 fick flaggskeppet Ätran ett samarbete med 15 organisationer i sju europeiska länder. Ett gemensamt mål var ”Free Fish Migration from Sea to Source”. Detta ledde bl.a. till genomförandet av Hertingprojektet och EU-bidrag till den svenska kalkningsverksamheten. Arbetet med Ätran och atlantlaxen som ett nytt potentiellt världsarv skulle åter sätta laxens landskap i focus.
Ätrans Nedre Fiskevårdsområde, där Falkenbergs kommun är en viktig medlem, har nu fått ett bidrag på 445 000 kronor för att ta fram en förvaltningsplan för Ätran. Detta passar som hand i handske med tankar om världsarv eftersom just förvaltningen är ett av de ben som den nya världsarvsstrategin lutar sig mot. Läs mer här.
Falkenbergs kommunekolog närde redan för 14 år sedan en önskan om att Ätran med laxen skulle bli ett världsarv. Inspirationen kom bl.a. från laxforskaren Courtland Smith som besökte Ätran och laxens barkammare i Högvadsån. Detta besök imponerade mer än det samtida besöket vid radiostationen i Grimeton. Läs mer här.
Läs kommunekologens motivering till Ätran som världsarv här.
Ätran är sedan tidigare utnämnd till N2000 område och har en inofficiell status som Indexälv för atlantlax. Det skulle vara ett stort steg framåt om indexälvsstatusen kunde offentliggöras. Den ”ettriga” Ätran borde också få världsarvsstatus då ytterst få europeiska älvar hyser genetiskt ursprungliga laxbestånd.
2019-12-28 Laxens år 2019 var det sämsta för ätranlaxen på flera decennium. En ny elfiskerapport visar att förekomsten av laxyngel och utvandringen av smolt är oroväckande låg. Detta kan på sikt leda till en utarmning av Ätrans laxbestånd om åtgärder inte vidtas snarast.
En allmän uppfattning är att klimatförändringarna orsakat en försämrad överlevnad av laxen på uppväxtområdena i Atlanten. Detta antas leda till att färre lekfiskar återkommer för lek. Läs mer här.
Antalet ätranlaxar som återvänder till lekplatserna i Högvadsån har dock ökat under den senaste tioårsperioden. Under samma period har smoltutvandringen från Högvadsån minskat. 2019 var den sämsta smoltutvandringen sedan kalkningsåtgärderna startade i Högvadsån för ca 40 år sedan! Detta visar att det är försämrade förhållanden och försämrad överlevnad i Högvadsån som är en viktig faktor för Ätrans laxbestånd.
Uppvandringen av leklax till Högvadsån förbättrades efter Hertingprojektet 2013. Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 2019:28.Smoltutvandringen från Högvadsån har minskat stadigt den senaste tioårsperioden. Källa: Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 2019:28.
Tyvärr har de senaste årens utvärderingar och rapporter inte nog betonat problemet med Ätranlaxens stora dödlighet i Högvadsån. Orsaken är att man slagit samman årsyngel med äldre yngel av lax och missat den försämrade överlevnaden. (Figur 11. Meddelande 2019:28). Därför är det viktigt att identifiera dessa problem och föreslå åtgärder i den nya förvaltningsplan som nu tas fram. Laxen är en viktig miljöindikator och reagerar därför snabbt på negativa miljöförändringar. Utan att gå närmare in på orsakssamband och åtgärder kan vi nämna några av dessa problem:
Laxen är utestängd från sina tidigare lekområden
Påverkad hydrologi genom exploatering och vattenkraft
Giftpåverkan med ex. Dinoseb och Roundup i strandzoner
Försämrad måluppfyllelse för kalkningsverksamheten
Inplantering av laxparasiten Gyrodactylus salaris
Lågflödesperioder med torka ökar på grund av 2.
Försurningsepisoder ökar p.g.a. torka följt av regn
För att Ätranlaxen skall fortleva i starka bestånd är förbättrad överlevnad av laxyngel och en stärkt utvandring av friska laxsmolt till havet nyckelfaktorer. Om inte den minskade smoltutgången skall resultera i sämre återvandring av leklax måste åtgärder snarast utföras i Ätran och Högvadsån.
De mest omedelbara åtgärderna för att öka smoltproduktionen är att öppna vandringshindren i Älvsered, Okome (Stockån) och Lia samt släppa vatten till de torrlagda lekområdena nedströms Ätrafors. Pengar finns redan avsatta till dessa åtgärder. Men de måste komma till utförande för att vi även fortsättningsvis skall kunna njuta av ett starkt laxbestånd i Ätran.
