2021-02-18 Vintertid är naturen nu inne i en viloperiod. Ätrans fiskar går på sparlåga och laxrommen ligger nedgrävd i väntan på att kläckas vid vårens stigande vattentemperatur.
Under denna vintervila är djurlivet mycket känsligt för onaturliga störningar. Detta drabbar just nu Ätrans djurliv. Var tredje timma under både natt och dag tvingas laxarna att simma ”intervallträning”. Intervallerna växlar mellan en inställning på 12, 35 och 57 m³/s med jämna mellanrum och utan hänsyn till natt eller dag. Fisken är förvarnad för Uniper anger regleringsintervallen på sin hemsida.
Finska undersökningar visar att vinterreglering gör att nejonögonen försvinner från korttidsreglerade vatten. Ätran har haft Sveriges starkaste bestånd av det hotade havsnejonögat och rikliga bestånd av flodnejonöga. Nejonögonen minskar nu i Ätran och andra svenska vatten.
Vinterreglering riskerar även att påverka den känsliga laxrommen som ligger nedgrävd bland älvens bottenstenar. Isgång, underfrysning mm. förvärras och riskerar att blottlägga och göra rommen oduglig.
I korttidsreglerade vattendrag händer det ofta att ynglen stängs inne i vattensamlingar. Risken ökar vid låga vattentemperaturer när fisken inte är lika aktiv och risken är störst för juvenila individer som är sämre simmare och inte hinner simma undan. Läs mer (Calles 2005).
Laxynglen och smolten behöver all sin energi när de i april-maj skall prestera det stora vårruset och vandra till sina uppväxtområden vid Färöarna. Kraftbolagets korttidsreglering är då helt förödande.
De utlekta laxarna ”besorna” kämpar nu för sin överlevnad i det iskalla vattnet. De som lyckas överleva och klarar att vandra ut till havet återkommer som värdefulla storlaxar. Korttidsregleringen blir tyvärr dödsstöten för många av dessa laxar. De får inte tillfälle att dra nytta av att vandringsvägen nu är fri vid den nyöppnade Hertingforsen.
Skadorna framfördes 1998 av dåvarande Fiskeriverket i publikationen ”Okompenserade skador på fisket orsakade av Ätrafors kraftverk”. Utredningskontoret bedömer i rapporten att den årliga skadan nedströms kraftverket på grund av korttidsreglering består i en förlust av 30-40000 laxsmolt per år sedan Ätrafors byggdes ut. Förlusten av utebliven smoltproduktion uppströms kraftverket mellan Ätrafors och Yngeredsfors bedöms till 34500 smolt. Fiskerikonsulent Gösta Edman vittnar om laxproduktion även i Skåpanäs forsar in i Västra Götaland.
Länsstyrelsen i Halland anger år 2000 ett smoltvärde på 45 kronor. Läs mer här. Årligen skulle då förlusten för enbart smolt vara 1,35 1,80 miljoner kronor i 2000 års penningvärde. På 100 år blir förlusten drygt 135 till 180 miljoner kronor för enbart förlorad laxsmolt nedströms Ätrafors kraftverk. Lokala fiskare bedömde att förlusten av ålfisket var betydligt större än förlusten av laxfisket.
Ätrans vattendomar skall nu omprövas. Sträckan från havet till Ätrafors samt Högvadsån står först på tur. De som har synpunkter skall lämna in dessa före den 30 april 2021. Kanske är det dags för fiskerättsägarna att få kompensation för de skador som aldrig reglerats i Ätran?
Men viktigast av allt är att vi förvaltar och utvecklar Ätrans naturvärden på ett hållbart sätt till glädje för kommande generationer.