2021-02-13 Förvaltnigs- och utvecklings- plan för Ätrans Nedre Fiskevårdsområde är en 92-sidig beskrivning av miljö, natur och stadgar för Ätrans nedre fvo. Författarna skriver att planen skall ge förslag på förvaltningsåtgärder samt peka ut behovet av fysiska insatser som kan förbättra fiskbeståndens reproduktions- förutsättningar.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har 2018 publicerat Pilotprojektet Förvaltningsplan för Nissan för att ge en god vägledning till att utveckla förvaltningsplaner i övriga västsvenska åar. Planen ger ett antal förslag på hur man kan utöka laxens habitat i Nissan. Läs mer i Åtgärdsplan för nedre Nissan.
Vattenmyndigheterna gav 2015 FUG i uppdrag att stötta arbetet med att ta fram åtgärdsförslag i vatten klassade som KMV. När man tog fram planen för Nissan flödesmodellerades även delar av Ätran för att synliggöra behovet av åtgärder i övriga KMV-älvar. Detta har man tyvärr helt missat i förvaltningsplanen för Ätran!

I stället för att beskriva hur fiskbestånden kan förbättras i Ätran skriver man i rapporten: ”I vissa fall ligger viktiga fiskevårdsprojekt bortom fiskevårdsområdets möjligheter. Det gäller framförallt de domstolsförhandlingar som kommer att äga rum inom ramen för nationella handlingsplanen för vattenkraften, och som berör ett flertal vattenverksamheter i området. Vid domstolsförhandlingarna kommer aspekter som fiskvandringsvägar, minimitappning (t ex i torrfåran i Ätrafors) och flödesregim att behandlas. Dessa frågor berörs följaktligen inte i åtgärdsförslagen”.

Om inte fiskevattenägarna föreslår, bevakar och stöttar viktiga åtgärder för laxen och vandringsfisken, vem tar då detta ansvar? Stora skador sker på grund av korttidsreglering i Ätran från Ätrafors till havet. Synpunkter inför omprövning enligt nationella planen (NAP) skall in till myndigheterna senast den 30 april 2021. Den nya förvaltningsplanen som haft en väl tilltagen budget på 445 000 kronor borde ha haft utrymme för att beskriva åtgärder för att öka laxens livsutrymme. De som äger fiskerätten är ju faktiskt part i målet och domstolen kan inte ta ställning till fakta som inte framförs.

Författarna använder dock Fiskeriverkets Utredningskontors referens från 1998 där utredaren fastslår att Ätrafors kraftverk orsakat en oreglerad förlust av laxproduktionen mellan Ätrafors och Yngeredsfors på 34 500 laxsmolt till ett årligt värde av drygt en miljon kronor. Därtill kommer en oreglerad förlust av ca 30-40 000 laxsmolt nedströms Ätrafors på grund av kraftverkets korttidsreglering. Ätrans huvudfåras totala laxsmoltproduktion är i dag endast 9100 smolt! Ätrans nedre fvo lider årligen omfattande förluster som aldrig reglerats i domstol.

Tidigare var det ett stort värde i ålfisket inom Ätrans avrinningsområde. Förvaltnings- och utvecklingsplanen hänvisar i detta avseende till den svenska ålförvaltningsplanen som inte tillvaratar fiskevattenägarnas intressen. Denna plan anger att den jungfruliga ålproduktionen i Ätran före kraftverksepoken var 1878 ålar.
För att ge rättvisa åt Ätran som ålproducent gjordes fångstförsök för att uppskatta Ätrans verkliga ålproduktion. Åren 2010 och 2011 visades genom praktiska fångstfällor att det producerades ca 5322 och 4507 blankålar i Ätran. Det är känt att detta endast är 1-5% av den ursprungliga produktionen, då ålen är akut hotad. Resultaten har publicerats i ”Ål i Ätran” som inte finns med i referenslistan. Fiskerättsägarnas förluster när det gäller ålfisket är betydligt större än förlusten i laxfisket.

Värdet av Ätrans laxfiske finns också beskrivet i publikation på Havs- och vattenmyndigheten (Positiva effekter för vandringsfisk i Ätran) samt på Länsstyrelsens hemsida (Samhällsekonomisk analys av Hertingprojektet). Dessa två unika rapporter och referenser på värdet av Ätrans laxfiske är också missade i den nya förvaltningsplanen.

Slutligen skall sägas att Förvaltnings- och utvecklingsplanen för Ätrans Nedre fiskevårdsområde innehåller en hel del läsvärd information. Kompletterad med förslag på organisationsstruktur och fysiska åtgärder för att utöka laxens livsmiljö är det en grund att bygga vidare på. Ätrans internationella miljövärden (N2000) måste få motsvarande tyngd som starka exploateringsintressen.