Alla inlägg av ingemar

Mera lax och öring i Ätran

2015-11-03 Regeringsuppdraget att utreda förvaltningen av de svenska laxbestånden är nu klart och publiceras i ett historiskt Pressmeddelande i dag.

Havs-och vattenmyndigheten lämnar i dag över Rapport 2015:20  till regeringen med de nya målen om hur förvaltningen bör förbättras och utvecklas. Radio P4 Halland intervjuar Ingemar Alenäs om rapporten. Lyssna här (klicka högst upp på SR:s hemsida).

Allmänt önskar man en höjning av ambitionsnivån genom att sätta högre mål för beståndsutvecklingen, utveckla en mer lokalt och regionalt anpassad förvaltning för olika bestånd samt införa åtgärder för att få bättre kunskap. Målet är att öka lax- och öringsbestånden i svenska vatten. Några av de konkreta förslagen är:

  1. Laxbestånden skall så snart som möjligt, dock senast 2025, uppnå 80 % av den maximala produktionen av laxungar (MSY).
  2. Bestånd som inte bedöms nå dessa mål 2025 ska identifieras, orsakerna klarläggas och en åtgärdsplan för att restaurera bestånden tas fram senast år 2020.
  3. Samordning mellan Hav, länsstyrelse och fiskerättsägare.
  4. Länsstyrelsen skall ordna bättre fisketillsyn
  5. Sportfisket skall rapportera fångster
  6. SLU skall ta fram en långsiktig plan med kostnader för datainsamling och kunskapsförsörjning.
  7. Individuella förvaltningsmål skall anges för varje enskilt laxbestånd.
  8. Förutsättningarna för att återskapa naturliga förutsättningar för lax och öring i de vattendrag som byggts ut med vattenkraft skall utredas.
  9. Hav avser att ta ett långsiktigt ansvar för Ätran som Indexälv.
    Laxhopp damm IMG_4351 - kopia (2)Att Hav nu sätter fokus på Atlantlaxen och Ätran och avser att ta ett långsiktigt ansvar är mycket positivt för det framtida fiskevårdsarbetet i Ätran. Även att arbetet skall ske i samverkan med fiskerättsägare bådar gott för framtiden.
    Falkenbergs kommuns arbete med Hertingforsen innebär att arbetet redan startat. Den tidigare torrlagda forsen producerar nu över 10 000 laxungar per år vilket innebär att arbetet med vattenkraftens miljöpåverkan påbörjats.

Drama i Hertingforsen

Det händer mitt under inspelningen med Hertings webbkamera.
Öringen är ”on stadge” och passerar just förbi de båda webbkamerorna vid gallren under den nya GC-bron när den drabbas av ett brutalt överfall.

Den lilla, silverglänsande havsöringens varndring i Hertingforsen blir den sista. Plötsligt träder forsens krokodil in på scenen och den nyblivna filmstjärnan fastnar i gäddans käftar.

Se videon hur öringen faller offer för vattnets ”krokodil”.
Filmen är från www.fiskdata.se

 

 

 

”Laxdjävulen” härjar Laxen kroknar

2015-10-25 Ätran vid Vessigebro

IMG_3053
2015-10-28 Ätranlax, döende av tusentals laxdjävlar. . . . . . . . © Ingemar Alenäs

Kråkorna kalasade på döende laxyngel och storskraken simmade i strandkanten. Det gäller att äta upp sig inför vintern. Döende yngel var ett lätt byte. Både ensomriga och tvåsomriga yngel visade ingen rädsla och var lätt fångade även för en klumpig fotograf. Orsaken var infektion av tusentals millimeterstora hakmaskar kallade Gyrodactylus salaris eller i folkmun laxdjävulen. De trivs inte i sommarvarmt vatten men börjar föröka sig som mest när vattentemperaturen går ned mot åtta grader och strax därunder.

IMG_3014
2015-10-25 Ätranlax infekterad stjärtspole typisk gråfärgning © Ingemar Alenäs

SVA Hemsida: ”några allvarliga konsekvenser av parasitens existens har ännu ej påvisats i svenska vatten”. Man menar att den svenska atlantlaxen är resistent men inte den norska laxen:  ”I norska vatten har upp till flera tusen haptormaskar hittats på en enda laxunge. Huden hos sådana laxyngel är gråaktig och fenorna spretar isär”.
SVA rapport Aqua 2012:8  ”Sammantaget tycks någon storskalig och signifikant effekt av G.salaris på tätheten av laxungar på populationsnivå ej föreligga på svenska västkusten”.
(Se diagram nedan på laxtätheten vid Sumpa i Högvadsån)
Läs rapport från NINA 2016 om 40 års undersökningar av Gyrodactylus i norska Driva här. Läs mer: Jämförelse av Gyrodactylus i Högvadsån och norska Driva

IMG_3016
2015-10-25 Ätranlax infekterad fettfena © Ingemar Alenäs

Ätrans atlantlax vet inte om att SVA klassar den som resistent.
Tidigare på 1980-talet överlevde 50-100 tvåsomriga laxyngel per 100 kvm i Ätran. Nu efter gyrosmitta överlever ca 5-10 tvåsomriga laxyngel per 100 kvm i Ätran. Detta verifieras av elfiskeregistret SERS.
Dagens yngelslakt och bilderna från Ätrans strand på döende laxyngel talar tyvärr för sig själva.

Förhoppningsvis kan mer leklax efter Hertingprojektet motverka den höga dödligheten som laxdjävulen orsakar under hösten.

Från Ätran, som är infekterad med en aggressiv Gyrodactylus (Klad 1A), har tidigare en populationsminskning på över 80% rapporterats av Alenäs, Malmberg, Carlstrand, Rapport Miljö- och hälsoskyddskontoret 1998:1.

Läs mera Gyrodactylusrapport 1997 xLaxyngel Sumpa figur

Diagram Data från elfiskeregistret SERS Högvadsån 1978 – 2014
Populationen av tvåsomriga laxungar som överlevt vintern.
Kalkningsåtgärder 1978-87. Därefter inplantering av laxdjävulen.
Sjukdomsutbrott noteras 1991 då 100% av de undersökta fiskarna var infekterade. Överlevnaden av laxyngel minskar därefter drastiskt.

IMG_2457
2016-04-08 Laxsmolt från fällan vid Nydala.

Smoltvandringen våren 2016 visade klen utvandring vid fällan i Nydala efter den gynnsamma Gyrodactylus-hösten 2015. Laxsmolten var ofta i dålig kondition med skador på fenorna.

IMG_2554
2016-04-08 Havsöringsmolt från fällan vid Nydala.

Havsöringsmolten var oftast i bättre kondition och visade inte lika omfattande fenskador.

 

Gult med Glyfosat

2015-10-21 Sommargrönt på ena sidan av stängslet och höstens gula färg på andra sidan. Bild från Hallands jordbrukslandskap.

Danmark, Holland och Frankrike är på den gröna sidan och har delvis förbjudit användningen av bekämpningsmedlet Roundup. Sri Lanka har förbjudit import. Sedan tidigare är användningen av miljö- och hälsoskäl förbjuden i Ryssland, Mexiko och Tasmanien.
Läs mer här och här hur danska Arbejdertillsynen och Miljöstyrelsen ser på användningen av Round-Up.

I Sverige är vi på den andra gula sidan stängslet och kan se de gula höstfärgerna i förtid där Roundup delvis används på fälten.

IMG_9931
Vägen mellan Östra Frölunda och Mårdaklev. Trädbården i bakgrunden kantar Ätran som rinner ner till vattenintaget vid Falkenbergs dricksvattenintag i Vessigebro. Gränsen mellan gult och grönt är inte klimatgräns utan gränsen till användning av herbicid (växtgift). © Ingemar Alenäs

SLU: ”I medeltal påträffades minst en substans över riktvärdet i vart annat ytvattenprov, där Skånes och Hallands typområden stod för flest riktvärdesöverskridande”.
Läs mer i rapporten från SLU:
Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel)

Läs även rapporten ”Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten”. där Skåne och Halland utmärker sig.

Se även SVT dokumentär Den sista skörden

Läs även SVT Nyheter Skåne: Stor ökning av cancerfall

Överflöd av öring

Havsöringen översvämmar nu i lektider Ätrans lekområden. Uppgången av havsöring har varit ovanligt riklig i Ätran i år. Fiskarna samlas på lämpliga grusbottar för att lägga sin rom.

IMG_1696
Ätrans rundslipade stenar är ett perfekt lekmaterial för Ätrans laxar och öringar. När fisken leker vänds stenarna och den ljusare sidan kommer upp. © Ingemar Alenäs

Laxen och öringen har fått fria vandringsvägar till sina lekområden sedan Hertingforen restaurerades för två år sedan. Och resultatet låter inte vänta på sig. Fiskarna forsar fram i jakten på rivaler och lekmogna honor. Ätran lever upp på nytt!

IMG_1431
Havsöring som lägger in turboväxeln när den jagar fram över Ätrans lekgrus. © Ingemar Alenäs

Färska lekgropar vittnar om fiskens aktiviteter.

IMG_9888
Lekgrop i Ätrans grusbankar där nya yngel kläcks till våren. © Ingemar Alenäs

 

Hertingforsen förslag till ny lägsta tappning

Dagens lägsta tappning är enligt vattendom från 2012-03-22
11 kbm/s. Kommunen föreslår nu en lägsta tappning på 3,6 kbm/s. Undersökningar från elfisken i september visar att nu lever fler än 13 000 laxyngel i forsen och över 3000 ålyngel. Restaureringen har gett resultat som är långt över vad som kunde förväntas!
Bilden ovan illustrerar den förväntade förändringen vid föreslagen lägsta tappning. Naturnytt befarar en negativ påverkan på forsens fiskbestånd och ekosystem.
Läs Samråd ändring av tillståndÖvriga intressenter

IMG_8179

Alla broars dag

Det är populärt med temadagar. Alla broars dag infaller nu på lördag den 17 oktober enligt temadagar.se. Falkenberg har flera anledningar att fira.

Söderbron är en viktig förbindelseled mellan Gamla stan och över till Skrea strand. Av järnvägsbron finns bara pelarna kvar som ett historiskt dokument.

Mest känd är Tullbron med sin historia och vackra stenprofil mitt i stan´.  Fajansbron används nu som promenadbro men var förr viktig för lertransporter mellan Fajans och tegelbruket.

Garvareforsbron har funnits på planeringsstadiet och bör så förbli. Ätrajungfrun skulle våndas om vi förstörde stadens vackra flugfiskefors med en modern, funktionslös bro.

Den nya GC-bron över Hertingforsen ersatte den gamla passagen över Hertings kraftverksdamm. Hertingforsbron är mycket välkommen för GC-trafiken som tidigare fick trängas på den smala dammen.  Arkitekter har framhållit att den senaste bron borde varit mer stilenlig  men designen blev  enklast möjliga.  Trafiken i ån under bron har också ökat till över 4000 fiskar per år! Detta dokumenteras i den nya fiskräknaren från Island. World Fish Migration Day infaller den 21 maj 2016 men det är en annan temadag! Uppströms finns gamla E6 bron och den nya E6 bron för den tyngre trafiken.

Bron över Hertingforsen och rivningen av kraftverksdammen har inneburit ett lyft för både persontrafiken och för fiskarnas vandringar. Ätran med dess broar och historia är väl värda att fira i morron på ”Alla broars dag”!

IMG_2708
Brolyft över Hertingforsen 2013-11-28 ©Ingemar Alenäs

 

Laxen leker räkna med rom

2015-10-13 Nu börjar laxen leka i Ätran och Högvadsån. Kulmen kommer om någon vecka när vattentemperaturen sjunkit ytterligare några grader. Laxen gräver stora lekgropar som kan upptäckas när stenarna vänds och den svarta algbevuxna sidan kommer neråt och den ljusare gulbruna sidan kommer upp. Fotot togs i dag vid lekområden uppströms Vessigebro.

De senaste två åren har det efter Hertingforsens öppnande gått upp ca 4000 fiskar årligen i Ätran mot tidigare ca 2000. Fler lekgropar grävs, mera romkorn läggs och produktionen av lax och havsöring ökar! Om det gått upp 2000 lax- och öring honor som i medeltal väger 3 kilo och varje hona har 1000 romkorn per kilo innebär det en romdeposition på 6 miljoner romkorn på fiskarnas lekområden nu de närmaste veckorna.

Lekvandringen upp till Högvadsån är i år den största på över 10 år. Laxen leker för tredje året i Hertingforsen där det redan finns två årskullar laxungar. Till våren vandrar de ut i havet för att återkomma som livliga börlingar sommaren 2017!

IMG_9590
2015-10-13. Lekområde för Ätranlaxen uppströms Vessigebro. Bilden är tagen 10 meter uppströms rubrikbilden med lekgropen vid samma tillfälle. Vattenföringen vid Ätrafors var 12 kubikmeter i sekunden. När flödet går lägre torrläggs viktiga lekområden.

 

 

Kungsfåglen flyger högt

2015-10-05 Kungsfågeln är den minsta bland våra europeiska IMG_8865fågelarter. Fotot är taget i tallarna vid Morups Tånge. Fågeln väger bara något gram och tallbarren fungerar som sittpinnar! Vissa av dessa små dunbollar tar nu inför vintern språnget över havet till kontinenten, vilket är imponerande.  En saga som berättas över hela Europa handlar om att kungsfågeln är en god flygare:

” Fåglarna kom en dag överens om att välja en kung. De beslöt att IMG_0125den som kunde flyga högst skulle få kungavärdigheten. Örnen flög med mäktiga vingslag allt högre upp i skyn, högre än någon annan förmådde. När han inte orkade mer, ropade han:
– Nu är jag högst av alla och jag är er kung!
Men då flög en liten, liten fågel upp från örnens rygg och kvittrade:
– Nej, jag är ännu högre upp! Nu är jag kung!
Och sen den dagen får den lilla fågeln bära namnet kungsfågel.

 

Supermåne och blodmåne

2015-09-27 I kväll var det både supermåne och blodmåne samtitigt.
Nästa gång det inträffar enligt NASA är den 8 oktober 2033!

Blodmånen fotograferades Kl. 04:39. Blodmåne innebär att det är total månförmörkelse och att endast det rödaktiga ljuset som filtreras genom jordens atmosfär, når månen.

IMG_7684 KL0134
Supermånen fotograferades Kl. 01:34 Supermåne innebär att månen är som närmast jorden och därför upplevs något större. (14%)IMG_7819 KL0531
Och gryningsljuset återvände till månen Kl. 05:31 och Kl.05:42 då månförmörkelsen var partiell.IMG_7890 KL0542
© Ingemar Alenäs