2017-11-08 Hylte. Vice statsminster Isabella Lövin (MP) och professor emerita Bodil Jönsson gästade Hylte på onsdagseftermiddagen. Dessa båda kändisar samtalade under en timma om de där viktiga frågorna i våra liv, klimatet och tiden. Tänkvärda tankar utbyttes om tid och klimat men känslan hur viktiga dessa frågor är för den enskilda människan kom inte riktigt nära inpå. De var något abstrakta och svåra att ta in liksom det faktum att kärnavfallet kommer att vara farligt i 100 000 år.
Dialogen hettade till när dessa kloka kvinnor kom in på generationsfrågor och varför ungdomen av idag mår illa trots den välfärd vi har idag. Fysikerns fråga till politikern om varför vi har minusränta i dag rubbade hennes cirklar. Liksom fysikerns konstaterande att arbete är en så viktig fråga för oss trots att vi arbetar mindre än 10% av vår tid.
Isabellas tidigare naturliga tankar om tyst vår, tyst hav och de senaste rönen om tyst surr (insekter) lyste med sin frånvaro. Dessa tankar kunde förklarat en hel del av fysikerns frågor. Människans tid på jorden utgör en del av naturen. När vi främjar oss från naturen tappar vi fotfästet och blir stressade. Vi påverkar naturen så att vi får en minusränta när det gäller de ekosystemtjänster naturen levererar och som vi är så beroende av för vår välfärd och överlevnad.
2017-11-03 Tusentals laxyngel fanns i Hertingforsen vid höstens elfisken. Resultatet visar att nu finns ca 29 000 laxyngel i Hertingforsen jämfört med 13 000 år 2015. Torrläggningen av forsen 2016 då antalet yngel minskade med ca 25% jämfört med 2015 vill vi helst glömma (Läs här). Nu gläds vi åt årets goda resultat!
Nu leker livet för laxen i Hertingforsen. Elfiskarna fångade ca 185 laxyngel på endast 100 kvadratmeter! Av dessa var ca 170 årsyngel och ca 15 fjolårsyngel. Årets elfiske utfördes nästan en månad senare än fjolårets vilket brukar betyda mindre fångst. Därför är årets resultat mycket glädjande.
Produktionen av lax i forsen kommer att på sikt gynna laxfisket vid laxbron! Tilläggas kan att förutom lax fångades en myckenhet av ålyngel vilket beräknat på forsens yta blir ca 2850 ålar!
2017-10-28 I dag släppte Uniper vatten i döda fallet vid Ätrafors. Lekande laxar lockas nu upp i döda åfåran och när vattnet sedan stängs av dör både forsen och laxarna.
För att hindra laxarna från att vandra upp i fallet byggde Uniper i somras en fiskspärr med senaste teknik. Den spolades dock bort då brädorna brast vid första lägre flödet som släpptes förbi dammen.
Även om spärren inte varit bortspolad hade den inte hindrat laxarnas vandring vid dagens högflöde! Vattenståndet var så högt att laxen lätt passerat över brädkanten. Detta illustreras av den blå linjen där dagens vatten flödade! Jämför med fixpunkerna vid de vita pilarna som är desamma vid sommarbilden och dagens bild!
1. Hållfastheten för använda lösning med brädor var sämre än beräknat.
2. Vattenståndet blir högre än beräknat.
3. Laxen blir instängd även nedströms fiskspärren vilket inte var beräknat.
Därför finns det endast en hållbar lösning för att undvika att laxen stängs inne och går en plågsam död tillmötes vid Ätrafors. Det är att släppa vatten kontinuerligt i gamla åfåran. Då skulle man återfå den tidigare vackra forsmiljön. Och som bonus skulle laxarna leva och leka och ca 60 000 nya laxyngel skulle årligen se dagens ljus!
2017-10-26 EU-kommissionen sköt i går upp sin omröstning om användning av bekämpningsmedlet Glyfosat (Roundup).
2017-11-09 Ännu inget beslut om Glyfosat. Läs mer här
Det är något absurt att EU:s medlemsländer skall rösta om användningen av Glyfosat (Roundup) samtidigt som det döms ut av ärevördiga WHO (Världshälsoorganisationen) som cancerframkallande och degenererande på vår arvsmassa.
Kommissionen söker majoritet för att användningen skall få tillstånd i ytterligare tio år men många länder är emot så därför sköts röstningen upp till ett senare tillfälle.
Bakgrunden är att nuvarande tillstånd går ut den 15 december om det inte förlängs. Glyfosat är värdens mest använda bekämpningsmedel och enbart i Sverige används 600-700 ton varje år. Glyfosat tar död på oönskade växter se bild ovan.
Medan EU röstar om glyfosatets vara eller icke vara skriver WHO Världshälsoorganisationen att Glyfosat orsakar DNA och kromosomförändringar i mänskliga celler (ändrad arvsmassa) samt att det finns tillräckliga bevis för att glyfosat orsakar cancer hos försöksdjur.
Olika forskningsinstitutioner mottager direkt eller indirekt bidrag från kemikalieindustrin. Världshälsorganisationen WHO är ofta ansedd som oberoende.
Lyssna på Jenny Kreuger från Statens Lantbruksuniversitet i Onsdagens inslag SRP4 Halland här Läs mera fakta här och här och här.
WHO World Health Organisation
International Agency for Research on Cancer: ”The IARC Working Group that conducted the evaluation considered the significant findings from the US EPA report and several more recent positive results in concluding that there is sufficient evidence of carcinogenicity in experimental animals. Glyphosate also caused DNA and chromosomal damage in human cells” IARC ”provides scientific evaluations based on a comprehensive review of the scientific literature, but it remains the responsibility of individual governments and other international organizations to recommend regulations, legislation, or public health intervention”. Not US EPA= Amerikanska Naturvårdsverket
Läs Rapporten här
2017-10-29 Ätrafors, dalgången ned mot Ätran. Glyfosat har använts på ena sidan stängslet men inte på andra sidan.
2017-10-23 Okome. Vid dagens besök i Stockån Okome hoppade laxen och havsöringen flitigt för att forsera den gamla kvarndammen.
Enligt artikel i Hallands Nyheter den 17 december 2015 har Falkenbergs kommun fått en miljon kronor att åtgärda dammen så att lax, havsöring och andra fiskar kan vandra fritt. Efter Hertingdammens rivning 2013 står nu fler fiskar på kö.
– Det är mycket positivt att vi får de här pengarna. I och med att vi har öppnat upp Hertingsforsen blickar vi nu längre upp. Att frigöra vandringsvägar vid Okome kvarn är ett steg, säger Ingela Danielsson, kommunekolog. Samrådsmöte hölls om detta 2015.
2017-10-21 Falkenbergs kommun har nu data om wideodokumenterad puckellax från fiskräknaren vid Herting. Det är intressant hur många lekvandrande exemplar som vandrat upp i Ätran 2017.
Om de lyckas med leken kommer nästa generation födda i Ätran tillbaka 2019. Då bör vi vara redo för decimeringsåtgärder för att hindra denna invasiva art att etablera sig i Ätran.
Exempel på åtgärder som behöver planeras i god tid är:
– Fånga in så många leklaxar som möjligt med alla till buds stående metoder som sportfiske, harpunering, riktat nätfiske etc.
– Sortera ifrån alla puckellaxar vid Nydala.
Se hur Möller lyfter laxarna här
– Förstöra lekgropar och samla in ägg.
– Sortera ifrån puckellaxar vid Herting om möjligt utan att påverka Ätrans genuina laxbestånd.
– Sortera ifrån puckellax vid smoltfällan vid Herting 2018 om möjligt.
Liknande åtgärder bör också planeras om man funnit puckellax i andra vattensystem på svenska västkusten.
2017-10-21 Tyska undersökningar har utförts av mängden insekter under 27 år. Resultaten från 63 olika naturområden visar nu att insekterna där minskat med 75 procent!
Monokultur, bekämpningsmedel och klimatförändringar uppges vara möjliga förklaringar till de alarmerande resultaten. Människan påverkar ekosystemen i allt större utsträckning genom ”modern” livsföring.
Enligt tidningen the Guardian gäller resultaten i alla områden som utgörs av odlingslandskap. Förlorar vi insekterna så kommer allt att kollapsa, säger professor Dave Goulson vid universitetet i Sussex, Storbritannien som deltagit i undersökningarna. En annan av författarna De Kroon säger: “We need to do less of the things that we know have a negative impact, such as the use of pesticides and the disappearance of farmland borders full of flowers.”
Biomassan av alla insekter minskar dramatiskt. Insekterna är ekosystemets ”motor” och underlag för alla ekosystemtjänster som vi människor är helt beroende av för vår överlevnad.
2017-10-16 Berit Möller meddelar att den ett tusende laxen är lyft över dammen i Nydala och den vandrar nu vidare mot sina lekområden i Högvadsån! Berit har sänt en bild på lax nr 1000 som är en liten lekfärgad laxhane.
Detta innebär att det troligen finns över 2000 leklaxar på området ovanför Nydala! Historiskt sett har denna höga siffra under de senaste sextiotre åren (sedan 1954) endast noterats under tre år tidigare 1986, 87 och 88. Detta var tio år efter det att Högvadsåns kalkningsprojekt startat 1978. Sedan start har det kalkats med 114.320 ton kalksten fram till 2016 och kalkningen måste fortsätta för att rädda laxen!
Nedan har laxvandringen vid Nydala sammanställts. Årets uppgång av större lax 675 st är den största sedan räkningen började 1954! Dammarbeten 2013 kan ha påverkat uppgången men nu när Hertingdammen är borta kan laxen vandra naturligt och de stora laxar som leker mer än en gång blir fler!
Det är snart fem år sedan (2013) Hertingdammen revs nere vid Falkenberg. Efter denna åtgärd kommer laxen nästan en månad tidigare till Nydala och de är fler och framförallt större. Ökningen vid Nydala är i storleksordningen tusen leklaxar per år, och det återstår att se om trenden håller i sig. Nere vid fiskräknaren i Falkenberg har 7172 uppvandrande fiskar noterats till dags dato.
Eftersom laxarna nu kan vandra fritt kan de leka flera gånger. Lekbiomassan ökar och förra året fanns över 800 årsungar per 100 kvadratmeter på elfiskesträckan vid Ryen.
Förhoppningen är att Ätrans laxbestånd nu kan öka kraftigt med denna ökade lekbiomassa och ett stärkt genetiskt urval mot större laxar. Sjukdomar som UDN, RVS och Gyrodactylos lurar i vassen men laxen i Ätran är livskraftig!
Läs mer om Hertingprojektets positiva effekter i en nyutgiven rapport av Firma Ingemar Alenäs:
2017-10-10 Hertingprojektets positiva effekter 2008-2017 är nu rapporterade av Firma Ingemar Alenäs. Området är nu förvandlat från kraftverksdamm till brusande fors och glada laxar tar forsen i besittning.
Ett stort tack till alla inblandade som bidragit till att Hertingforsen efter en tillfällig viloperiod på 70 år åter brusar i Falkenbergs natur! Fiskens fria vandring och forsens forna flöde är nu återställt.
Länsstyrelsen i Halland har bidragit till rapporteringen men det skall poängteras att sammanfattning och slutsatser står helt för författaren.
Resultaten kan vara något kontroversiella då de är framtagna med tanke på vandringsfiskens egna behov av förvaltning, fiskereglering och fysiska förutsättningar.
Resultaten visar också att vandringsfisken svarar mycket positivt om man använder bästa möjliga teknik (BMT) för att gynna olika arters vandring till och från sina lek- och uppväxtområden.
Dessutom har återställande av Ätrans ursprungliga åfåra (torrfåran som anläggs nedströms kraftverksdammar) gett ett mycket positivt resultat, över all förväntan. Förekomst av 13 000 laxyngel 3 000 ålyngel och en rik biologisk mångfald är några av resultaten.
H.M. Konung Carl XVI Gustaf uttalade vid invigningen av forsen den 1 april 2014 en förhoppning att ”återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott sportfiske!”
Havs och Vattenmyndigheten hänvisar i ett yttrande 2016-12-15 (Dnr 1317-13) till Umeå Tingsrätt om fiskpassage och vattenhushållning vid Sikfors vattenkraftverk, till ”Hertingprojektet där den moderna lösningen i linje med kunskap om bästa möjliga teknik, reducerade fördröjningen av de uppvandrande laxarna från 21 dygn innan åtgärd till 26 timmar efter åtgärd.”
Det är glädjande att Hertingprojektet nu börjar användas som det goda exempel som H.M. Konungen hoppades vid invigningen av Hertingforsen. Läs mer om Estlands ”Hertingprojekt” här
Läs hela rapporten genom att klicka på länken nedan:
2017-10-10 De ideella organisationerna har nu en kampanj för att vi skall rädda den hotade ålen. Och det är hög tid då endast 1% av ålbeståndet överlevt, trots EU:s åldirektiv!
Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbunds kampanj kan du läsa mer om här. Svenska Naturskyddsföreningens kampanj kan du läsa mer om här.
Havs- och vattenmyndigheten skriver på sin hemsida att det generellt råder ett förbud att fiska ål. Läs mer här. Läser man vidare upptäcker man att det är tillåtet att fiska ål i merparten av alla sötvattensområden där ål tidigare växt upp! Se bilaga 6 i Fiskeristadgan här. Ålfiske är endast förbjudet i Västerhavet och nedströms tredje vandringshindret.
Sverige har också tagit fram en förvaltningsplan för ål. Den är en katastrof för Sveriges ålbestånd. Planen säger att den möjliga ålproduktionen i Ätran är 1878 ålar. Då ålproduktionen i Ätran är så liten föreslås här inga åtgärder utan endast frivilliga åtgärder för ålen i Göta Älv och Lagan på svenska västkusten. Ålplanen kan läsas här.
Tänk tanken att man bestämt att skydda elefanten endast i två områden där den är vanligast! Och i dessa områden skulle det dessutom vara frivilligt att följa reglerna. I övriga områden skulle elefanterna stängslas ute. En dylik förvaltningsplan skulle vi nog reagerat mot i Sverige.
Publikationen ”Ål i Ätran” dokumenterar att nuvarande produktion av ål i Ätran är minst 5000 ålar per år, vilket alltså är mer än dubbelt så många som förvaltningsplanen anger var möjligt i Ätran innan det fanns några kraftverk!
Legendariske laxfiskaren Botel och hans far metade lax i Yngered och Boa ovanför Ätrafors i Ätran innan kraftverken byggdes. De sålde fångsten ett bra laxår för 3000 kronor. Detta var 1904 och motsvarar i dagens penningvärde (KPI) drygt 180 000 kronor.
Botel säger i en intervju att förlusten av ålfisket var mycket större! Han ger exempel på att vid deras fädernegård fångades 80-90 ålar per natt i bäcken från Skärsjön (Boa). I ett ålfiske i Högvadsån fångades 800 ålar per natt. I ett ålfiske vid Mölneby (Fegenområdet) kunde fångas 1000 ålar per natt!
Den svenska förvaltningsplanens uppskattning av hela Ätrans potentiella ålproduktion till 1878 ålar skulle nog gett Botel ett gott skratt då han visste att det kunde vandra så många ålar i tre ålfisken under en natt!
Ålyngel som klättrade på dammen vid Hering. Denna kraftverksdamm revs 2013. Nu stoppas ålynglen vid dammen i Ätrafors där kraftbolaget är befriat från att hålla ålyngelledare.
I Ätran är kraftbolagen befriade från att hålla ålyngelledare och fisksäkra ålgaller för utvandrande ål. (Se bilden ovan från Yngeredsfors 2017-09-06).
Som kompensation för denna förlust fångas ålyngel i England eller Frankrike. Dessa sätts ut i Ätrans vattensystem av kraftbolagen genom Ålplan Ätran. Det är en kompensation så att fiskerättsägarna kan fiska på dessa ålar eftersom de ändå dör vid kraftverken på sin väg till lekområdena i Sargassohavet. Kanske en klen tröst för fiskerättsägaren men en katastrof för ålens överlevnad.
Hur denna förvaltning får förekomma år efter år är obegripligt! Vi har bara ett gemensamt europeiskt ålbestånd som leker i Sargassohavet och dessa ålar sprider sig till alla länderna! Hur kan man då tro att det är OK att utrota ”Engelska” ålyngel i Sverige? Och att det ger alibi till att utestänga hundratusentals ålyngel från sina uppväxtområden?
Om inte den europeiska ålen skall försvinna från Ätran för gott och som art från jorden, måste vi ta hand om denna naturresurs innan det är för sent! Då är enda alternativet säker vandring för ålyngel och lekvandrande ål! Lösningar med bästa möjliga teknik (BMT) har presenterats bl.a. i Hertingprojektet. Save Our Silver eel!
