2020-06-11 Över 500 laxar och 40 havsnejonögon har hittills passerat räknaren vid Herting i Falkenberg.
Vi ser nu att det var mycket värdefullt att dammen revs och att vandringsvägen med den naturliga, ursprungliga åfåran öppnades vid Herting. Det hotade havsnejonögat har nu funnit en vandringsväg.
Under våren har den hotade ålen vandrat ut på sin väg till lekområdena i Sargassohavet. Tyvärr har ålarna vid Ätrafors tvingats att vandra genom turbinerna i kraftverket vilket troligen lett till stora förluster. Endast fyra utvandrande ålar har registrerats vid Herting. Vi får hoppas att några vandrat ut via öppningen vid det fisksäkra gallret.
Smolt- besefällan kan användas för räkning av nedvandrande fisk, men den används alltför sällan.
Nu väntar vi på att årets första majfisk skall registreras, men det börjar närma sig slutet av säsongen för uppvandringen av denna sällsynthet.
2020-06-10 Märkningsförsök pågår för att få mer information om Ätrans värdefulla laxbestånd. Laxfiskare rapporterar nu om fångst av märkta laxar i Ätran och bidrar till vårt vetande om laxen.
Alla som fiskar i Ätran och fångar en lax kan hjälpa till genom att kontrollera om laxen har en liten sändare i bukhålan. Denna information kan sedan bl.a. användas till den nya förvaltningsplan som nu tas fram för att värna om Ätrans laxbestånd.
Naturnytt fick en påringning av en fiskare som undrade vad han skulle göra med sitt fynd av märkt Ätranlax. Till saken hör att det finns två olika märken; ett som använts av Göteborgs Universitet och ett som används av SLU. Detta var det större märket som används av GU. Denna märkning känns igen på att det är en svart glasfiberstav som mäter ca 3×30 mm se bild. Fiskens buk har sytts igen med ett stygn av en blå suturtråd.
SLU märkningen har bl.a. utförts av Berit Möller vid Nydala. Detta märke är betydligt mindre och ligger i fiskens bukhåla. Märket är ditsatt med ett litet skalpellsnitt och ingen suturtråd har använts. Här krävs detektivarbete för att hitta märket!
Båda märkena är av typen PIT-tag märken där förkortningen står för Passive Integrated Transponder. Sändaren har ett inbyggt microchip som aktiveras så att registrering sker. GU använde märkningen för att kontrollera överlevnaden på utvandrande smolt från Ätran. SLU använder märkningen för att Nydala skall registrera antalet återvandrande fiskar.
Om du fångar en märkt fisk kan PIT-taggens information registreras och du bidrar på så sätt till kunskapen om Ätrans unika laxbestånd! Leta dessa millimeterstora sändare nästa gång ni resar er nyfångade lax och sänd in dessa ”minisändare” till forskarna.
Kontakt vid fynd av det större märket kan tas med Professor Johan Höjesjö vid Göteborgs Universitet johan.hojesjo@bioenv.gu.se
Kontakt vid fynd av det mindre märket kan tas med Högvadsåns Nedre Fiskevårdsområde som handhar märkningen.
2020-06-03 Laxens livsutrymme krymper när vattenståndet sänks i våra vattendrag. Är detta lågvatten naturligt eller kan vi påverka situationen vid reglerdammarna i Ödgärdet och Ätrafors?
Vid bron uppströms Ullared har ätranlaxen ett av sina viktiga lek- och uppväxtområden i Högvadsån. Varje år dokumenterar länsstyrelsen laxförekomsten med elfisken. Elfiskestationen i Ullared är för närvarande i det närmaste torrlagd. Senaste årets elfisken visar förekomst av katastrofalt lite laxyngel.
2020-06-02 Elfiskestation Ullared vid ön uppströms vägbron. Laxynglen har ont om plats och brist på syrerikt vatten.2020-06-02 De djupare mer lugnflytande hålorna nedströms elfiskestationen vid bron. Lågvattnet blottar åbottnens sediment där bl.a. nejonögonens larver skulle leva.
Även från Ätrans huvudfåra kommer rapporter om extremt låga flöden och tidvis torrläggning av stränder och laxens grunda lekområden. Ätrans flöde regleras inom ramen för gällande vattendom. Korttidsregleringen följer elpriset som kan variera mycket på timbasis. Regleringen av Ätran i maj innebar att det på en timma kunde variera med över 200 000 ton vatten som släpptes genom Ätrafors turbiner! Detta är förödande för djurlivet och leder till erosion och sedimenttransport i ån. Läs mer här. Tillrinningen vid Yngeredsfors visar att det hydrologiskt inte funnits fog för att korttidsreglera till 11 kbm/s eller mindre nedströms vid Ätrafors. Vattenframrinningen har varit tillräcklig men korttidsregleringen styrs helt av ekonomiska intressen utan verderbörlig hänsyn till Ätrans N2000 värden.
Situationen i Högvadsån, laxens barnkammare, är än värre än i Ätran och liknar mer regleringen i Ätrafors vid ”döda fallen”. Här har kraftbolaget tillstånd att helt stänga av vattenflödet uppströms laxens skyddade (N2000) lekområden. Vid vårt besök på elfiskestationen i Ullared var läget allvarligt för laxen. Ynglen stred om livsutrymmet i det syrefattiga vattnet. Hägrar, kråkor, trastar och skrakar kalasar på lättfångade byten.
Om vi värdesätter laxen och Ätrans-Högvadsåns N2000 värden kan vi lätt tillse att inte stänga av allt vatten i Högvadsån och inte korttidsreglera Ätran så att naturen skadas. Det vore rimligt med tanke på att de som äger ett enskilt avlopp eller en industri får ta sin del av kostnaden för miljövården. Dessutom har Högvadsån kalkats för mer än 150 miljoner kronor för att laxen skall överleva…….. men laxen lever inte utan vatten och är helt i händerna på kraftbolagen som med små åtgärder kunde förbättra sin egen miljöpolicy.
2020-06-02 Uttröttat laxyngel i Högvadsåns lågvatten vid Ullared. Stressad av ständig kamp med sina syskon och att undfly predatorer tar på krafterna i varmt, syrefattigt lågvatten. Kraftbolaget uppströms stänger flödet helt i väntan på bättre elpriser. PS Laxynglen gömmer sig normalt sett även för fotografen DS.
2020-06-01 De senaste fyra dagarna från fredag till måndag har det räknats tio havsnejonögon och nio laxar i fiskräknaren vid Herting.
Havsnejonöga fotograferat av Thomas Andersson/N när Krister Lindkvist lyfte de hotade djuren förbi dammen vid Herting (före 2013 när dammen revs).
Vi vet extremt lite om livet för havsnejonögonen. Kameran vid Herting visar att just nu är tiden för deras lekvandring. Vi kan också anta att det fina vädret med ökande vattentemperatur är en faktor som triggar deras lekvandring.
Vi vet också sedan tidigare att havsnejonögat är svagsimmande och inte klarade att vandra upp i laxtrappan. Krister Lindkvist fick därför lyfta nejonögonen över dammen för att de skulle nå sina lekområden. Men nu är dammen borta och de kan självmant simma upp genom Hertingforsen.
Dessa dagar har det också varit extremt lågvatten vilket gör att en del av laxynglens uppväxtområden är torrlagda. Kanske är det också så att havsnejonögonen då har extra lätt att ta sig genom fiskräknaren vid Herting. Inget ont utan att det har något gott med sig!
Nu hoppas vi på en lyckad lek fram till midsommar för havsnejonögonen, så att denna urtidsfisk kan fortleva i Ätran. Nejonögonen har en utvecklingshistoria som går längre tillbaka i tiden än när dinosaurierna fanns på jorden. Det känns rätt att de nu kan nå sina forna lekplatser i Ätran.
PS Fram till 2020-06-04 har det filmats 37 havsnejonögon i räknaren vid Herting DS.
2020-05-23 EU-kommissionen lade i veckan fram ett förslag till ny strategi för den biologiska mångfalden. Detta är utan jämförelse den viktigaste frågan för vår överlevnad och hållbar försörjning.
Dokumentet publicerades i onsdags och har titeln: ”EU Biodiversity Strategy for 2030 – Bringing nature back into our lives”. Man skulle kunna vända på titeln och säga att våra liv är beroende av naturen. Det är inte obekant att människan är en del av naturens kretslopp och utan en fungerande natur upphör våra möjligheter till en hållbar försörjning. Den biologiska mångfalden är en förutsättning för den globala livsmedelsproduktionen. Läs mer om strategin här.
Strategin fastslår också att det är naturen som reglerar klimatet och utan en fungerande natur förlorar vi kampen mot den globala uppvärmningen. Därför är nuvarande massutrotning av arter mycket allvarlig för vår egen överlevnad.
Strategin behandlar de mänskliga verksamheter som påverkar den biologiska mångfalden dvs. de areella näringarna och vår energiproduktion. Förslagen innebär bl.a. att:
Minst 25 procent av jordbruket ska vara ekologiskt år 2030. Användningen av kemiska bekämpningsmedel skall halveras.
Bekämpning med glyfosat i Högvadsåns avrinningsområde. Notera bäcken vid alen i övre vänstra hörnet av bilden.
30 procent av EU:s naturområden både till lands och till havs ska skyddas i ett gemensamt europeiskt nätverk. Det innebär ett hållbart skogsbruk, jordbruk och fiske.
25 000 kilometer av våra åar och floder skall restaureras till 2030. Detta innebär enligt vattendirektivet bl.a. att ekosystemens naturliga funktioner skall återställas till god ekologisk status. Floderna skall flyta fritt vilket skall uppnås genom att ta bort dammar och återställa hydrologi och naturliga våtmarker.
Hertingprojektet är ett gott exempel på ett vattenområde där åtgärder enligt bästa möjliga teknik gett en god ekologisk status i den tidigare torrlagda åfåran. Rödlistade vandringsfiskar som ål, havsnejonöga, lake, simpor och majfisk var tidigare utestängda och kan nu vandra fritt.
Natura 2000 området vid Ätrafors är ett exempel på där restaureringsåtgärder är nödvändiga för att skydda de naturvärden som skulle skyddas enligt Natura 2000 lagstiftningen.
2020-05-22 I dag är det den biologiska mångfaldens dag. Tidpunkten är bra vald med tanke på att naturen lever upp under våren.
Flyttfåglarna har anlänt och våra inhemska fågelarter häckar. Jag satte upp fem fågelholkar i går, bättre sent än aldrig. Bihotellet på husväggen är ganska fullbokat. Insekterna börjar besöka vår oklippta ”vildäng” i gräsmattan. Nu i coronatider har vi tid att uppskatta naturen och vara tacksamma för att vi får uppleva detta skådespel.
Nattetid brummar ollonborrarna i trädgården och kornknarren, nattskärran och näktergalen kan man ha turen att höra vid nattliga promenader i Ätradalen.
Det som händer nattetid under ytan kan vara ändå mer fördolt men det är en viktig del av näringsväven i våra vatten. Nattsländorna kläcks efter några år som larver och surrar nu över nattsvart vatten och blir föda för fladdermöss och fiskar.
2020-05-22 Nattsländan (Glyphotaelius pellucidus) flög vid Ätran i den biologiska mångfaldsnatten.
Ätranlaxen återvänder från Färöarna och vandrar upp i Ätran vid Tullbron , vidare till Garvarforsen, Hertingforsen och forsarna vid Vessigebro. Men vid N2000 området i den tidigare forsen vid Ätrafors (Rävigeforsen) är vattnet avstängt av kraftbolaget som borde ha modet att ge den biologiska mångfalden en chans.
Flera vandringsfiskar kommer nu upp i Ätran efter sitt liv i havet. Majfisken är en art som vi hoppas skall återvända till Ätran. Ålynglen kommer från Sargassohavet och hjälps nu upp av Nedre Möllans naturvårdare via en ålyngelledare i Lillån i Vessigebro.
Havsnejonögonen blir filmstjärnor vid sin nattliga vandring vid Herting. De vandrar upp i Ätran efter att ha avslutat sin havsresa, där havsetappen kanske innebar att de liftat med en val eller tonfisk.
Havsnejonöga vid Herting. Källa www.fiskdata.se
Just i natt, på den biologiska mångfaldens dag, har fem havsnejonögon filmats när de vandrade upp i den ”befriade” Hertingforsen. Varken ålyngel eller nejonögon kunde tidigare vandra upp i Ätran då de under 70 år (1944-2014) hindrades av kraftverksdammen.
Falkenbergs kommuns arbete med Hertingforsen uppmärksammas nu på den biologiska mångfaldens dag av Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund. Tidigare kommunekologen prisas med hederstecken som en av deltagarna i detta lyckade projekt med vandringsfisken i Ätran. Läs mer här.
”Förhoppningen är att återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott sportfiske”. Citat av H.M. Carl XVI Gustaf vid invigningen av Hertingforsen den 1 april 2014.
2020-05-17 Ätrans vattenråd har hand om recipientkontrollen av Ätrans vattensystem där Fegensjöarna ingår. Synlabs årsrapport visar en omfattande syresbrist vid 2019 års sommarprovtagning.
Regleringen av sjön Fegen är brutal. Det skiljer 1,75 meter på lägsta och högsta nivå enligt vattendom. Notera märken efter tidigare vattennivå på dörrarna till båthuset. Notera torrlagda sediment i ingressbilden och att båtarna ligger ca 60 meter från vattnet.
Ätrans vattenråd hade årsstämma i fredags och inför denna har man på hemsidan gjort en sammanfattning av årets recipientkontrollrapport. Läs sammanfattningen här.
Vattenmyndigheten för västerhavet skriver i sin förvaltningsplan om aktuella åtgärder för åtgärdsområde 42 Ätran. ”Ätran är kraftigt reglerad med många kraftverk som ger betydande påverkan. Inom Ätrans åtgärdsområde har 21 sjöar och 55 vattendrag ett dokumenterat förbättringsbehov gällande fysiska förändringar. Alla har ett förbättringsbehov med avseende på bristande konnektivitet och ett antal vattenförekomster har även ett förbättringsbehov när det gäller morfologiska förändringar och flödesförändringar”. Läs mer här.
Ätrans vattenråd har en recipientkontrollgrupp som föreslår vilka parametrar som skall mätas för att uppnå god vattenkvalité och god ekologisk status och för att se åtgärdsbehovet. Kommuner och industrier ingår i gruppen och betalar även kontrollprogrammet. Vattenkraften deltar ej och är undantagna från finansiering av programmet. Trots att vattenkraften enligt vattenmyndigheten är en av de verksamheter som har störst påverkan på Ätrans vattensystem.
Kraftbolagets reglering av Fegensjöarna syns tydligt när stränder påverkas och ger negativa effekter för båtlivet. Vad som inte syns lika tydligt är vad som sker under ytan. Fegen har ett av världens få kvarvarande bestånd av den vårlekande siklöjan. Denna art är beroende av kallt syrerikt vatten och simmar därför på sommaren i det kalla, syrerika vattnet på lite större djup. Den är en laxfisk och beroende av syrgashalter över 7 mg/liter vatten. Även den höstlekande siklöjan är beroende av syrerikt vatten. Den vårlekande siklöjan lever på utrotningens gräns och den höstlekande har minskat kraftigt under de senaste åren.
Fegens syrefattiga vatten är en stor stress för sjöns känsliga ekosystem med bottenfauna, plankton, fisk och fåglar. Normalt sett uppstår endast syrebrist tillfälligt i sjöarnas bottenvatten. V Fegen har i sommar haft syrebrist i hela vattenmassan under termoklinen från 9 meter och ned till över 20 meter med värden < 3 mg/l.
Syrebrist uppstår vid nedbrytning av organiskt material. Det kan inte uteslutas att den brutala regleringen och torrläggningen av Fegens stränder ger en onormal sedimenttransport och erosion som flyttar organiskt material till djupare områden. Syrebrist uppstår då sommartid när detta material bryts ned.
Ätrans brutala korttidsreglering ger även effekter i huvudfåran ända ned till Falkenberg. Sedimenttransporten är omfattande. Läs mer här.
2020-05-14 World Fish Migration Foundation have a vison of rivers full of fish. The dam removal Project in River Ätran in Sweden is an excellent example where this vision is fullfilled.
River Ätran delivers and Ph.D. Olle Calles takes part in a world wide webbinar and informs of the good example performed by the dam removal of the Herting dam in River Ätran, Sweden.
In 2014 the King of Sweden Carl XVI Gustaf inaugurated the opened and restored pristine river bed where the old hydropower dam had been removed abruptly by dynamite and bulldozers.
Shortly after restoration 30 000 new salmon fry hatched in the opened stream and the rise of Atlantic salmon doubled from 2000 to 4000 spawning fishes each year.
His Majesty the King had a vision that ”other hydropower owners should follow this good example and have the courage and inspiration to take action to gain biological diversity and increase opportunities for recreation and angling”. Read more about WFMD in River Ätran here.
2020-05-10 Nu har årets första havsnejonöga siktats i Ätran. Detta urtidsdjur har funnits på jorden under längre tid än dinosaurierna.
Havsnejonöga i kameran vid Herting. Källa: www.fiskdata.se
Årets första lekvandrande havsnejonöga har filmats vid Herting i Ätran. Tack vare Hertingprojektet kan denna simsvaga art nu ta sig hela vägen till sina forna lekbottnar i Ätran uppströms. Före 2013 var det stopp vid Hertingdammen och laxtrappan som arten inte kunde forcera. Då fick man lyfta nejonögonen manuellt för att de skulle nå sina lekbottnar i ån.
Havsnejonögat leker på steniga bottnar där det flyttar om stenarna med sin sugmun. Larverna lever i några år i finare sediment innan de åter vandrar ut i havet. Korttidsreglering i ån påverkar fördelningen av sediment på ett onaturligt sätt vilket påverkar åns djurliv negativt. Läs mer här.
Ätran har en av Sveriges största kvarvarande populationer av havsnejonöga. Länsstyrelsen i Halland har ett nationellt ansvar för att bevara denna hotade art. Detta kan man läsa mer om i ÅGP åtgärdsprogrammet för hotade arter.
Nu väntar vi på att den tredje sällsynta arten nämligen majfisken skall filmas på sin lekvandring upp i ån. Efter restaureringen av Hertingforsen har denna sällsynthet registrerats både i kameran och i smolt- besefällan. Läs mer här. Den senare har inte använts för registrering, så vi vet inte om några majfiskar vandrar ut efter leken. Men det vore intressant att veta om majfisken och dess släkting staksillen återkommer efter öppnade vandringsvägar.
Ett sätt att undersöka detta är att ta pulsen på Ätran med hjälp av e-DNA mätningar. Detta har varit uppe i miljönämnden, och glöm då inte att testa våra majfiskar och staksillar som är ganska unika för Ätran.
2020-05-11. Årets smoltvandring från laxens barnkammare i Högvadsån ser bättre ut än förra årets låga siffror. Berit Möller rapporterar att årets räknade smolt vid Nydala nu överstiger 1000 individer. Förra året räknades endast något över 600 smolt.
Därför har inga smoltmärkningar gjorts i år. Man vill inte stressa den känsliga smolten i onödan. På 1960-talet var antalet räknade smolt från Högvadsån vissa år tio gånger större än dagens. Skillnaden i antal utvandrade smolt var då ännu större eftersom fällans effektivitet beräknas vara något under 20 procent.
Det är känt att laxens smoltstadium är en av de känsligaste perioderna i laxens liv. Smolten skall ställa om sitt liv från att andas sött vatten till att andas salt vatten. Det kräver en stor ansträngning varför konditionen måste vara god och tajmingen i vandringen perfekt för att laxen skall överleva i havet.
Det är känt att laxens vandring och överlevnad är beroende av vattenflödet som påverkas och regleras av vattenkraften. Därför hade vattenkraften sedan 1980-talet en vattendom på att sätta ut 1200 smolt årligen i Ätran som kompensation för de skador man orsakade genom regleringen. Under 2020 har korttidsregleringen av Ätran och stressen på smolten tyvärr varit omfattande. Läs mer här.
Olyckligtvis satte kraftbolaget ut sjuka laxar i Ätran på 1980-talet fån Laholms laxodling som kompensation för regleringsskador. Laxarna var infekterade med den fruktade parasiten Gyrodactylus salaris som överfördes till den vilda laxen. Parasiten kan infektera varje lax med över 1000 exemplar som äter hål på laxens skyddande slemskikt och hud. Många laxyngel dör av parasiten innan de skall vandra ut i havet.
Nu i vår har fiskare sett sjuka tvåsomriga laxyngel i Ätran. De angripna ynglen var ”ludna” med ett vitaktigt ludd och simmade inte undan och gömde sig som normala laxyngel.
Det är känt att laxsmolt som är angripna av laxparasiten har hudskador som leder till att de får problem med osmoreguleringen. Denna funktion är livsavgörande när de skall ställa om från att andas i sötvatten till att andas havsvatten. På 1960 och 70-talet återkom ca 12% av smolten som vuxen lax. Nu återkommer endast ca 2% av smolten som vuxen lax. Kombinationen av korttidsreglering och parasitangrepp är olycklig och viktiga orsaker till försämrad överlevnad.
Det finns en princip som heter PPP och betyder att det är förorenaren, dvs. den som påverkar som betalar när det uppstår en miljöskada. Men vem är det som betalar i Ätran? Jo det är smolten som får betala med tusentals laxar och det är smoltens liv som är insatsen.
