2020-10-26 Ätrans laxar är drabbade av fiskmögel. Orsaken till sjuka laxar debatteras nu i media, läs mer här.

Forskare från Stockholms Universitet har under många år undersökt bristen på tiamin. De menar att brist på tiamin sätter ned immunförsvaret och skadar cellsystemen, vilket i sin tur leder till att fiskarna angrips av bakterier och fiskmögel.

Statens Veterinärmedicinska Anstalt ansvarar för undersökning av fiskhälsan i Sverige. De menar att svamsporer trivs eftersom vattnet blivit varmare på grund av klimatförändringarna och att fisken av naturliga skäl är försvagad inför leken. De menar också att det kan påverka att det i östersjöälvarna blivit mera fisk de senaste åren.

Myndigheten och forskarna är således oense om vad som orsakar ökade sjukdomsutbrott på laxarna. Även när det gäller Ätran ses laxar som är angripna av fiskmögel. Fisksjukdomar är ett komplicerat kapitel och är ofta en effekt av miljö och fiskens hälsa. Stressade fiskar löper större risk att drabbas av sjukdomar och angrepp av fiskmögel har ofta föregåtts av att fisken mår dåligt. Där kan tiaminbrist vara en avgörande faktor.

Ätran är också drabbad av laxparasiten Gyrodactylus salaris som planterades in med laxsmolt från Laholms laxodling på 1980-talet. Detta gör att en stor andel av laxynglen inte överlever till sitt andra levnadsår. I år upptäcktes vita pricksjukan på ålyngel i Ätran. Denna sjukdom kan överföras till laxfiskar och ger en påverkan på fiskens skyddande hudlager där fiskmögel då kan få fäste.

Laxar som är hindrade i sin vandring stressas när de gör upprepade försök att ta sig förbi vandringshinder. Särskilt när de slår nosen i betongdammar upprepade gånger uppstår skador där infektioner av fiskmögel får fäste.

Hertingprojektet visar att vi kan lösa en del av dessa problem. Problemen kan också minskas genom att vi undviker att plantera ut sjuka fiskar i Ätrans vattensystem. Kanske har tiaminbristen också en lösning där vi kan mildra symptomen. Det är viktigt att vi hittar konstruktiva lösningar och vidtar effektiva åtgärder innan vi skyller allt på ”klimatet”. Det är inte klimatets fel om vi planterar ut sjuk fisk i våra vatten.

Det är inte klimatets fel om vi utestänger fisken med dammar och galler så att de inte kan vandra till sina lek- och uppväxtområden. Det är sjukt att inte tillåta fiskarna att reproducera sig och föra sina gener vidare till nästa generation av fiskar.

2020-10-25 Konnektivitet betyder enligt ordboken logisk förbindelse. Vägverket talar om god konnektivitet mellan olika städer och orter. Nu skall stenvalvsbron över Högvadsån vid Lia ersättas med en ny bro för 8 miljoner kronor.

Den gamla bron håller inte måttet. Timmerbilarna kan inte längre köra över den gamla bron med full last. Det är logiskt att man får en ny förbindelse över Högvadsån så att transporterna kan anslutas till vägen mellan Falkenberg och Ullared. Läs mer här.

Konnektivitet kan också vara att den logiska förbindelsen för spridningen av djur och växter i vattensystemen. Denna kan brytas av en kraftverksdamm. Dammen vid Lia strax uppströms det nya brobygget är ett tydligt exempel. För vandrande laxar och ålar är detta en fråga om liv eller död då de är beroende av fria vandringsvägar. Laxen behöver nå sina forna lekområden och ålen måste kunna vandra till sina uppväxtområden i våra sjöar. De flesta laxarna stoppas tyvärr av dammen vid Lia. Laxar och ålyngel har svårt att vandra uppströms i befintlig laxtrappa.

Frågan om konnektiviteten är livsavgörande för livet i Högvadsån. Det finns teknik att ordna så att naturen får fria vägar i vattendragen. Tänk er in i deras situation. Hur vore det om bron över ån vore helt avstängd och alla transporter och människor vore utestängda från sina hem? Både människor , djur och fiskar är helt beroende av den logiska konnektiviteten. Dammen vid Lia skall omprövas i den nya Nationella Planen 2024. Vi får se vad juristerna säger om den logiska förbindelsen.

2020-10-23 Nu är vandringstid för Suseåns laxar och havsöringar. Varje höst återkommer de troget till fallet vid Boberg. Ivrigt hoppar de och mäter sig med vattnets kraft.

Laxar och öringar hoppar främst i den gamla laxtrappan i fallet. Den senaste trappan som byggdes i anslutning till kraftverket var felkonstruerad med korta och breda fack där fiskarna hoppade vinkelrätt ur trappan. Lösningen var att sätta upp ett grönt nät vid sidan som stoppade laxarna. Meningen med en trappa är inte att laxarna stoppas utan att de kan vandra vidare uppströms.

Vattenmyndigheten för Västerhavet föreslår i sitt åtgärdsprogram för 2015-2021, 34 olika åtgärder för att förbättra fiskvägar vid strömkraftverk eller alternativt utrivning av vandringshinder i Suseån. Läs mer här.

Suseåns vattendomar skall omprövas 1 september 2022. Tills dess behövs ett underlag för att ta ställning till hur vattenkraften påverkar fiskarnas vandringsmönster. Det brådskar.

Vid Hertings kraftverk gjordes telemetristudier innan man beslöt att riva vandringshindret. Det visade sig att ca en tredjedel av laxarna inte kunde passera laxtrappan varför det var viktigt att vidta åtgärder. Dessutom utestängdes alla svagsimmande arter. Troligtvis fungerar laxtrappan vid Boberg sämre än vad laxtrappan gjorde vid Herting.

2020-10-17 I går hade Ätrans vattenråd en hållbarhetsdag för Ätran i Bogösund vid Åsundens strand.

Huvudintresset för dagen var inriktat på kommande omprövning av vattenkraften i Ätrans avrinningsområde. Vattenmyndigheten har sedan tidigare i sin åtgärdsplan konstaterat att bristande konnektivitet och fysisk påverkan är den enskilt största miljöpåverkan i Ätran som är i behov av åtgärder. Läs mer här. Något hundratal dammar och kraftverk utgör vandringshinder och reglerar på ett sätt som förhindrar att Ätran uppnår god ekologisk status.

Ordföranden i LRF:s kommungrupp i Falköping, tillika ordföranden i Ätrans vattenråd, Wanja Wallemyr hälsade välkomna till hållbarhetsdagen och påpekade att alla verksamhetsutövare inom Ätrans avrinningsområde skall vara stolta över sin verksamhet.

Föreläsarna var många denna intressanta dag. Först ut var ÄVR:s egen konsult och verksamhetsutvecklare Peter Nolbrant som talade om ”Hydromorfologi och biologi”.

Därefter föreläste Johan Tielman, miljöchef Uniper, och Magnus Carlsson, Assman Ätran Kraft AB, om ”Kraftproducenternas syn på framtiden, åtgärdsarbete och samverkan”. Uniper driver de fem största kraftverken i Ätran och Magnus driver flera småskaliga kraftverk i Ätran och menar att kraftverk som bidrar med 100 kW och uppåt är viktiga för reglerkraften därför att de skulle kunna kopplas samman. Då behövs ca 100 minikraftverk för att ens kunna delta i budgivningen vilket inte är realistiskt. Not. Enligt Statens Energimyndighet köper Svenska kraftnät reglerkraft genom att begära in bud för varje leveranstimme så rangordnas buden efter pris. Rangordningen görs av samtliga bud inom Norden. För att kunna delta i manuella regleringen krävs att anläggningen/resursen har minst en volym om 10 MW i elprisområde 1-3. Om vindkraftsanläggningar deltar i reglering skulle det ibland innebära att vattenkraftens elproduktion behöver ”spillas”. Källa ER 2014:12. Se Ätrans nuvarande bidrag till reglerkraften här. Fig 15.

Johan Tielman berättade även om att Uniper och kraftbolagen i Ätran sätter ut engelska ålyngel som kompensation för att de hindrar ålyngel att vandra upp och blankålar att vandra ut till Sargassohavet för att leka. Se bilder. Bolagen har då befriats från att vidta åtgärder för ålens vandring. Problemet är att influgna ålyngel från England bara är en omflyttning av ålyngel samt att dessa vuxit färdigt först om 15-20 år. När de sedan skall vandra ut från ex Åsunden och Fegensjön så dör alla föräldraålar och ingen ål bidrar till beståndet! Detta är inte hållbart.

Så var det dags för vattenvårdsdirektören för region Bottenhavet, Joakim Kruse med föredrag om ”Vattenmyndighetens syn på vattenförvaltningen”. Direktören menar att det behövs fler KMV-klassade vattendrag i Sverige. Läs mer här. Riktvärdet 1,5 TWh eller 2,3% av produktionen är ett ”adaptivt” värde och arbetet med regionala värden för ex Ätrans avrinningsområde pågår. Här är vattenråden en viktig aktör. Samrådssynpunkter för Ätran-Högvadsån skall vara inne i mars-april 2021. Missa inte detta!

Vattenkraftens Miljöfond AB är en sammanslutning av de åtta största kraftbolagen i Sverige. Kraftbolagen har av regeringen fått 70 miljarder i lättnader av fastighetsskatten för sina kraftverk och 10 miljarder av dessa skall användas för de kostnader som den nationella omprövningen innebär för dessa verksamhetsutövare. Det inkluderar även en ersättning för utebliven elproduktion. VD Anna Jivén och projektledare Joakim Thanke Wiberg ”Berättar om sitt arbete och tidplan”. VMF skall finansiera kraftverkens åtgärder de närmsta 20 åren. De har anställt sju projektledare och har sitt säte i Göteborg eftersom de flesta vattenkraftverken finns i södra Sverige. Läs mer om Vattenkraftens Miljöfond här.

Älvräddarnas ordförande Christer Borg och miljörättsjurist Dr. Margaretha Svenning talar om ”Kommande omprövningar och deras syn på vattenkraften i Ätran”. Älvräddarna har begärt överprövning av den nationella planen för att förse Sveriges vattenkraft med moderna miljövillkor. Begäran är skickad till Högsta Förvaltningsdomstolen som är den instans som kan göra en prövning och framförallt är det riktvärdet på 1,5 TWh, eller 2,3 procent av elproduktionen i svensk vattenkraft som man önskar prövat. Älvräddarna tar även upp frågan om betydande miljöskada i Ätran, men frågan diskuteras inte under dagen.

Länsstyrelsen i Västra Götaland Morgan Jensen berättar om ”Länsstyrelsens roll vid omprövning och tillsyn”. Länsstyrelsens roll är att dokumentera samverkan och nå enskilda, lokala aktörer som har kunskap. Lst i VG har flera team med kompetenser som arbetar med olika haro som ex Rolfsån och Viskan. Lst i Halland har endast ett sådant team som arbetar med flera vattendrag parallellt. Petra Bragée och Ylva Asklöf var närvarande och presenterade sig. Länsstyrelserna har ännu inte bestämt vilken Lst som skall arbeta med samordningen av Ätrans omprövning. Det brådskar då de samordnade synpunkterna skall vara inlämnade i mars-april 2021.

Centerpartiets energitalesperson riksdagsman Rickard Nordin berättar enligt rubriken om ”Deras syn på frågan kring vattenkraft kontra andra särintressen”. ”Känslan är att politiken och EU säger en sak medan våra länsstyrelser gör en annan bedömning”. Det viktigaste som sas var att ersättningen som kraftbolagen fått för att bekosta ersättningen till Nappen kan politikerna komma att ompröva till 11-12 miljarder. Men bolagen har redan ett regeringsbidrag på 70 miljarder att ta av……. Flaskhalsen är nog snarare länsstyrelsernas resurser till samråden eller Kammarkollegiets resurser till den juridiska prövningen.

Fiskevattenägarna skulle under eftermiddagen prata om projekt Ätran Öring, men inslaget utgick. Eftermiddagen ägnades åt att diskutera dagens agenda och föredrag i sex olika diskussionsgrupper varav fem på plats i Bogösund och en grupp på 6-10 personer som varit med via internet och chat-grupp. Grupperna skulle svara på två frågor:
1. Vad behövs för att få en bra samverkan kring vattnet? Ökad samsyn?
2. Vilka värden vill vi värna om i området?
Som man frågar får man svar. Samverkan har pågått inom Ätrans avrinningsområde sedan Ätrans Vattenvårdsförbund bildades 1973. Läs historiken här. Ätrans värden har bl.a. undersökts genom elfiskeundersökningar sedan 1947 och vattenmyndigheterna har skrivit ett åtgärdsförslag Läs mer här.

Sammanfattningsvis kan sägas att de fem grupperna på plats menade att man skall ha en samverkan, respekt och transparens mellan olika aktörer och verksamhetsutövare och att det är viktigt med kunskap om vattendraget. Man skall värna om olika värden under, i och över vattnet. En grupp menade att man måste tillåtas att ha olika synpunkter då vi prioriterar olika saker. En klok synpunkt.

Chat-gruppen knöt an till dagens tema om långsiktig hållbarhet för Ätran. För att få kunskap inför kommande omprövning i Nationella Planen är det viktigt att Länsstyrelsen och Ätrans vattenråd tillser att vattenkraften som verksamhetsutövare utför egenkontroll och deltar i recipientkontrollen, vilket brister i dag. Om vi skall få en bra nationell omprövning av vattenkraften så behöver vi kunskap om vattenkraftens negativa effekter. Som exempel visades under dagen bilder på döda ålar och instängda laxar. Verksamhetsutövarna behöver kontrollera, dokumentera och rapportera hur många ålar som fraktas bort från kraftverkens galler och hur många instängda laxar som dör. Det är dessa miljö- och naturvärden som påverkas negativt av vattenkraften, varför de också behöver värnas till kommande generationer. Se bilder nedan på den akut hotade ålen som omfattas av EU:s ålförordning.

2020-10-14. Många har läst boken Ålevangeliet. Evangelium betyder ”Den glada nyheten”. Den glada nyheten är att det fortfarande finns kvar levande exemplar av den akut hotade ålen.

Tiotusentals ålyngel simmar fortfarande in från havet för att växa sig starka i våra svenska sjöar. I somras satte kraftbolagen ut 6182 engelska ålyngel i Fegenområdet. Det är en kompensation för att kraftverksdammar hindrar ålynglen från att vandra till sitt ålhem.

Den rika naturen och dess djur- och växtliv är en del av den glada nyheten. Därför finns det också lagar och förpliktelser att vi skall vara rädda om miljön och livet.

Efter ca 20 år har de utsatta ålarna växt till kraftiga, fertila individer som skall vandra de ca 1000 milen tillbaka till sin lekplats i Sargassohavet. Några av de 6182 fegenålarna har då 2040 omkommit av naturliga orsaker; kanske blev de uppätna av gammelgäddan.

Naturen räknade dock inte med att ca 70 av hundra ålar dör vid varje kraftverkspassage, och att det byggts sju kraftverk nedströms mellan Fegensjöarna och havet. Vid första kraftverket återstår 1855, vid andra kraftverket återstår 556, vid tredje kraftverket 166, vid fjärde kraftverket 50, vid femte 15 och vid sjätte kraftverket återstår fyra ålar. Dessa ynka ålar kommer fram till sjunde och sista kraftverket som är Hertings kraftverk. Här kan ålen passera vid sidan om turbiner och galler och klarar sig oskadda ut till havet och kan påbörja sin farofyllda tusenmilafärd. Medan alla 6178 komipsarna från Fegen omkom. Ingressbilden visar en av de vuxna ålar som omkom nu i höst vid ett av Ätrans kraftverksgaller. Om de fyra överlevarna metas upp i sjön Fegen finns ingen kvar som kan föra släktet vidare…

Den glada nyheten är att om ålen får fria vandringsvägar på samma sätt som vid Hertings kraftverk så kommer ålen att kunna vandra oskadd ut i havet. Ålens fria vandringsvägar går att återställa och det går att rädda den akut hotade ålen.

2020-10-09 Öringarna i Nissan skulle vandrat vidare i laxtrappan. När vattnet stängdes av blev de istället instängda i en bassäng.

Öringarna blev ”fångarna på fortet”. Men dramatiken är större än i TV-programmet med samma namn och utspelar sig på Slottsmöllan i Halmstad. Blir de inte frisläppta inom kort uppstår syrebrist och säker kvävning för de instängda lekfiskarna. Detta är ett nesligt öde för residensstadens laxfiskar. Särskilt som det sker i den fina miljön vid Slottsmöllan i centrala Halmstad.

Tyvärr är det inget ovanligt fenomen att laxfiskar stängs inne vid kraftverk. Ätrafors i Ätran är också ett naturområde där Ätrans laxar far illa. Kraftverket kör omväxlande vatten och torrlägger i Ätrans huvudfåra. Laxarna stressas även här till döds eller kvävs av syrebrist i de vattenpölar som återstår.

Laxen är Hallands landskapsjur och vår symbol för en levande natur som förtjänar en bättre behandling.

2020-10-05 Havsöringen och laxen hoppar i Stockån. Dammen vid sågen i Okome stoppar leksugna laxfiskar från att vandra uppströms.

Kommunen fick 2015 en miljon kronor för att åtgärda så att det blir fria vandringsvägar vid Okome kvarn. ” – Det är mycket positivt att vi får de här pengarna” sa kommunekologen 2015. Läs mer här.

Vid Fullmäktigemötet 2020-09-29 säger Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande att han tagit initiativ till att undersöka vart miljonen tagit vägen, och att den nu skall användas till att öppna vandringsvägarna i Stockån vid Okome. Enligt uppgift skulle åtgärden ge ca 2000 nya laxfiskar. Lyssna på mötet här.

Nu väntar de öringar och laxar som ivrigt hoppar i Okome på att vägen till deras lek- och uppväxtområden äntligen skall öppnas. Sedan 1980-talet har vattnets pH-värde förbättrats genom ständig tillförsel av kalk från doseraren nedströms Välasjöarna.

Naturnytt skrev 2017 och 2019 artiklar om att laxfiskarna inte kunde ta sig upp vid vandringshindren i Stockån trots att medel avsatts för åtgärder. Nu hoppas vi på fria vandringsvägar 2021. Läs mer här. Dessutom bedömer myndigheterna i VISS (vatteninformationssystem sverige) att konnektiviteten i Stockån har dålig status. Senast 2021 skall god ekologisk status ha uppnåtts i våra vatten.