2017-04-14 Nu har det vandrat upp över 200 fiskar i Ätran, de flesta äkta, naturproducerade atlantlaxar. Varför är Ätranlaxen så viktig i ett internationellt perspektiv jämfört med andra laxar?

Jo, Ätran har en egen, ursprunglig, genetiskt unik stam av atlantlax. Jämför man med andra Västkuståar ex.  Lagan och Nissan har laxen där till största delen utestängts från sina lekplatser. Därför måste dessa laxstammar hållas vid liv genom konstgjord odling dvs utsättning av odlad fisk. Ibland har man då tagit avelslax från andra åar ex Ätran. Odling och främmande stammar ändrar älvens ursprungliga genetik. Laganlaxens genetik är således ändrad genom utsättning av hundratusentals odlade smolt som inte är i harmoni med älvens naturliga miljö och ekosystem.

I Norska älvar är det bättre ställt med vandringsmöjligheterna för laxen. Men där är problemet att hundratusentals odlade laxar rymmer från kassarna i havet och vandrar upp i älvarna för lek. Effekten blir densamma som vid odling. Laxstammarnas  ursprungliga genetik förstörs!

Den 10 April 2017 publicerades en artikel i Nature Ecology & Evolution (Läs mer här) som visar att naturlaxen i 62 vilda Norska laxälvar redan har påverkats och förändrats allvarligt av förrymd, odlad lax. Dessa odlade, förrymda laxar anses enligt ICES Journal of Marine Science vara det största hotet i dag mot Norges vilda laxstammar! (Läs mer här). Även på Island och Färöarna breder laxodlingen ut sig efter kusterna. (Klicka på bilden nedan)

Ätran är helt unik när det gäller Atlantlax. Ätran har haft kvar en viktig del av sina ursprungliga lekområden i huvudfåran upp till Ätrafors samt i  biflödet Högvadsån. Hertingforsen har nu återfått sin produktion av lax och i Ätrafors finns en möjlighet till restaurering av flera naturliga lekområden. Ätran har påverkats minimalt av genetiskt främmande utsättningar. Ätran ligger långt från förrymd odlad lax från Norge. Vissa rymlingar noteras men sorteras noggrant bort av laxräknare Sven-Erik Möller vid Nydala.

Därför är Ätranlaxen en av världens mest  ursprungliga och genetiskt opåverkade laxstammar. Ätranlaxen är en genetisk guldgruva och exempel på en ovärderlig ekosystemtjänst.  Ätranlaxen har använts vid nyetablering av lax i tidigare laxbiotoper i Danmark (Gudenå) och Tyskland (Elbe och Rhen). Var rädd om vår naturliga Ätranlax!  Ätranlaxen får guldmedalj i laxarnas världslag!
Ätranlaxen lägger “guldägg”.
Glad Påsk!

2017-04-10 Vi ser nu att laxens fria vandring i Ätran påverkades positivt efter det att Hertingforsen öppnades 2013-14. I dagarna har 100 uppvandrande fiskar vandrat genom räknaren vid GC-bron. Redan har 10 laxar av dessa laxar lyfts vid kvarnen i Nydala, Köinge. Vattentemperaturen är enligt räknaren vid Herting bara 5-6 grader. När laxen tidigare skulle hoppa upp i laxtrappan försenade detta vandringen med flera veckor. Nu klarar laxen vandringen trots kyligt vatten. Flera laxar över 100 cm har registrerats. Detta borgar för ett gott sportfiske 2017 och blanka laxar har redan fångats i Falkenberg och Vessigebro!

En viktig aspekt är att det också registrerats 64 nedvandrande fiskar i vår. Dessa hade tidigare problem att ta sig förbi Hertingdammen. Nu kan dessa utlekta laxar och öringar lätt vandra ut till havet och växa sig stora och starka. Dessa fiskar är mycket värdefulla avelsfiskar och blir ofta stora (lax över 10 kg) fiskar när de återvänder för nästa lek. De bidrar också till ett intressant sportfiske. Dessa fiskar kan med fördel återsättas, speciellt om de fångas sent på säsongen.

Hertingforsen är också en återlämnad del av Ätran där det nu finns ca 15 tusen laxyngel av vilka en del efter havsvistelsen blir återvandrande Ätranlaxar. De kommer också att ge ett bonusfiske vid den restaurerade laxbron.

2017-04-02 Forsvägen, Vessigebro. Nu vandrar salamandrarna över Forsvägen mellan naturskogen och Flädje våtmark. Vessige vägsamfällighetsförening sätter nu upp varningsskyltar för att man skall tänka på dessa små intressanta djur när man passerar på Forsvägen. Salamandrarna vandrar från sitt vinterkvarter i skogen för att leka i våtmarkerna. Läs mer om salamandrar här.

Vid dagens promenad räknades 13 överkörda större vattensalamandrar och 59 överkörda mindre vattensalamandrar. En levande mindre salamander fotograferades och visas högst upp på sidan. Salamandrarna vandrar mest efter mörkrets inbrott så vi hoppas att det finns gott om salamandrar som klarat passagen över vägen. Även om nattens trafikskörd var stor.

2017-03-16 Yngeredsforsens kraftverk stod klart 1907. Forsen har därmed varit torrlagd i 110 år. När dammen byggdes uppstod frågan om laxen vandrat förbi fallet före torrläggningen.

Domstolen avgjorde att så inte varit fallet. Flera ärevördiga personer gick ed på att laxen aldrig kunde vandra uppför det ca 10 meter höga fallet där en brant bergvägg stoppade deras vandring. Så kom det sig att kraftbolaget inte behövde bygga någon trappa och att markägarna inte fick någon ersättning för förlorat laxfiske i de milsvida forsarna uppströms. Där fanns bl.a. Boaforsen, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsarna som låg i dåvarande Älvsborgs län.

Jubileet till ära tog jag mig en åktur till döda fallet vid Yngeredsforsen. Jag gick fram till den imponerande bergväggen där domstolen avgjort att laxen hindrades, och det stämde säkert. Men jag gjorde som laxen gjorde och sökte en alternativ väg vid sidan om fallet. Och till min förvåning fanns här en mycket lämplig vandringsväg där jag lätt kunde promenera i den gamla åfåran utan hjälpmedel upp förbi forsen! Mina 67 år till trots! Denna lämpliga väg för vandringsfisken är naturlig och har funnits så länge laxen vandrat i Ätran. Laxen skulle även kunna vandra upp vid sidan i en sprängd flottningsränna men den har tillkommit i senare tid (1905).

Denna naturliga vandringsvägen var rena “autostradan” för vandringsbenägna Ätranlaxar som ville vandra uppströms och leka i alla de lockande forsarna ovanför Yngered. (se bild ovan). Så “Rik-Aron” och “Botel” hade rätt när de hävdade att det fångades lax ovan Yngeredsforsen. Men detta fick de inget gehör för hos Domstolen. Och hundratals fiskerättsägare fick ingen ersättning för miltals förlorat lax- och ålfiske. Endast 2 km laxvatten i Falkenberg ger i dag kommunen en inkomst på 5 miljoner kronor årligen. “Botel” vittnar om att en person som “mette lax” vid tiden före kraftverksbyggena hade en avräkning på 3000 kronor för årets levererade laxfångst, vilket motsvarar 177.252 kronor i 2017 års penningvärde. (Källa: Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008, Review of Income and Wealth, vol. 57 (2), sid. 270-292). Så det var en stor förlust för fiskerättsägarna när det gällde avsaluvärdet. För att inte tala om dagens turistvärde som väsentligt överstiger 1000 kr per kilo fångad lax.

Men störst var förlusten för Ätranlaxen. De utestängdes från områden där det tidigare producerats tiotusentals laxar, som gav upphov till Ätrans rikliga laxbestånd. Det är fascinerande att det nu i efterhand fortfarande är så lätt för den enskilde vandraren att ta sig upp i döda fallet, på samma sätt som Ätranlaxen gjorde i tusentals år innan vandringsvägen stängdes. Det är också fascinerande att se likheterna mellan hur fakta kring vattendomar kan behandlas i dag och hur de kunde behandlas för 110 år sedan.

2017-02-27 Hertingprojektet har nu publicerats i den ansedda tidskriften Ecological Engeneering.

Det är viktigt att resultaten från Hertingprojektet sprids så att man både nationellt och internationellt kan använda sig av bästa möjliga teknik (BMT) för att restaurera och återställa fiskens fria vandring. Hertingprojektet är ett sällsynt gott exempel på ett projekt där fiskens uppströms vandringar i Ätran och nedströms vandringar till havet förbättrats på ett avgörande sätt. Dessutom har Ätrans gamla åfåra fått nytt liv vilket är av stor betydelse för forsens ekosystem.

Artikelns sammanfattning säger att öppna vattenvägar är en förutsättning för vandrande fisk- och djurarter. Det är känt att kraftverksdammar förknippas med dödlighet, fördröjning och misslyckad vandring för migrerande fiskarter.

Vidare sägs att Hertingdammen i södra Sverige var utrustad med en teknisk fiskväg (fisktrappa) för uppvandring och en bristfällig nedvandring, vilket ersatts med att öppna den gamla, naturliga åfåran för fiskvandring  och ett snedställt galler som leder nedvandrande fisk till en vattenväg förbi kraftverket.

Dessa lösningar har lett till förbättringar för samtliga undersökta fiskarter. Tidigare hindrades laxens uppvandring vid låga temperaturer, var sämre nattetid och honorna hindrades mer än hanarna i sin vandring. Nu vandrar laxen utan fördröjning, bättre vid låga temperaturer, bättre nattetid, och honorna har lättare för att passera uppströms. Den utlekta laxen och smolten hade tidigare  stora förluster förbi kraftverket på sin väg mot havet. Nu kan dessa viktiga fiskar vandra i det närmaste ostört ut till sina uppväxtområden i Atlanten och ge ett starkt laxbestånd. 

Dessa åtgärder och undersökningar visar vilka stora möjligheter som finns med att förbättra situationen för våra vandringsfiskar med tillgängliga tekniska lösningar i allmänhet och i Hallandsåarna i synnerhet!

Läs mer på hemsidan för Karlstads Universitet här.

Lira, labb, lom, sula och grissla. Det är julafton för skådarna vid Glommens sten när fåglar från Atlantens fågelberg blåser in med stormen Urd över hallandskusten.

Naturens krafter är mäktiga och man skall ha respekt. Vinden larmar och skådarnas larm går. En bredstjärtad labb. Nu syns den mot horisonten. Nu försvann den i en djup vågdal. Nu syns den igen.

Fåglar i kikaren vid Glommen.

Dvärgmåsarna dansar elegant över havet. Som namnet säger är det små måsar som bara är 24-28 cm långa.

Jag besökte Island i somras och det var med ett kärt återseende några sillgrisslor svepte förbi i vinden. Även de tretåiga måsarna, kryckjorna, defilerade mangrant förbi utanför Glommens vågtoppar och min tanke gick till fågelbergen på Papey, munkarnas ö på Island. Visst är naturen fantastisk!

Tretåiga måsen på återseende vid Glommen.

Parkeringen vid Glomsten var välfylld. Sveriges Radio, familjer, par med mobiler upptagna med selfies, ja många var de som på Annandagen gjorde en tur för att uppleva mäktig natur.

2016-12-26 Hamnfyren vid Glommen. Vågorna går höga i mobilkameran.

2016-12-27 Havssulan passerar utanför Glommens sten. Vingspannet är 165-180 cm, havets giganter.

Hamnpiren stoppar de höga vågorna.

Falkenbergs kommuns miljöpris 2016 gick till Anna Carina Ericson och Hans Svensson som fick miljöpriset  för sitt hållbara, traditionella lantbruk vid Hjärtared i Falkenbergs inland.

Deras traditionella brukningsmetoder har bidragit till att bevara och utveckla de rika natur- och miljövärden som de fått att förvalta från tidigare generationer. Hjärtaredssjön med omgivande variationsrika och öppna landskap är en av kommunens pärlor för utflykter exempelvis när bokskogen grönskar på våren.

Se kommunens Naturguide

Deras traditionella lantbruk visar också på hur vårt omväxlande landskap danats under århundraden med växelvisa brukningsmetoder som innebär hållbar förvaltning. 

Anna Carina och Hans lanbruk visar på ett hållbart alternativ till de senaste årtiondenas konventionella lantbruk med monokultur och användning av växtskyddsmedel inom skyddsområden för vattentäkter. Ytvatten och grundvatten förorenas. Vårt dricksvatten och våra livsmedel (öl från Carlsberg) innehåller giftet glyfosat (Round-Up) som anses cancerframkallande och används flitigt som växtskyddsmedel i Halland och Skåne  inom det konventionella lantbruket.  Läs mer här.

Se bild på effekt av växtskydd med glyfosat vid Högvadsån och Ätran här och här