2017-11-08 Hylte. Vice statsminster Isabella Lövin (MP) och professor emerita Bodil Jönsson gästade Hylte på onsdagseftermiddagen. Dessa båda kändisar samtalade under en timma om de där viktiga frågorna i våra liv, klimatet och tiden. Tänkvärda tankar utbyttes om tid och klimat men känslan hur viktiga dessa frågor är för den enskilda människan kom inte riktigt nära inpå. De var något abstrakta och svåra att ta in liksom det faktum att kärnavfallet kommer att vara farligt i 100 000 år.

Dialogen hettade till när dessa kloka kvinnor kom in på generationsfrågor och varför ungdomen av idag mår illa trots den välfärd vi har idag. Fysikerns fråga till politikern om varför vi har minusränta i dag rubbade hennes cirklar. Liksom fysikerns konstaterande att arbete är en så viktig fråga för oss trots att vi arbetar mindre än 10% av vår tid.

Isabellas tidigare naturliga tankar om tyst vår, tyst hav och de senaste rönen om tyst surr (insekter) lyste med sin frånvaro. Dessa tankar kunde förklarat en hel del av fysikerns frågor. Människans tid på jorden utgör en del av naturen. När vi främjar oss från naturen tappar vi fotfästet och blir stressade. Vi påverkar naturen så att vi får en minusränta när det gäller de ekosystemtjänster naturen levererar och som vi är så beroende av för vår välfärd och överlevnad.

2017-11-03 Tusentals laxyngel fanns i Hertingforsen vid höstens elfisken. Resultatet visar att nu finns ca 29 000 laxyngel i Hertingforsen jämfört med 13 000 år 2015. Torrläggningen av forsen 2016 då antalet yngel minskade med ca 25%  jämfört med 2015 vill vi helst glömma (Läs här). Nu gläds vi åt årets goda resultat!

Nu leker livet för laxen i Hertingforsen. Elfiskarna fångade ca 185 laxyngel på endast 100 kvadratmeter! Av dessa var ca 170 årsyngel och ca 15 fjolårsyngel. Årets elfiske utfördes nästan en månad senare än fjolårets vilket brukar betyda mindre fångst. Därför är årets resultat mycket glädjande.

Produktionen av lax i forsen kommer att på sikt gynna laxfisket vid laxbron! Tilläggas kan att förutom lax fångades en myckenhet av ålyngel vilket beräknat på forsens yta blir ca 2850 ålar! 

Hertingforsen levererar!

2017-10-26 EU-kommissionen sköt i går upp sin omröstning om användning av bekämpningsmedlet Glyfosat (Roundup).

2017-11-09 Ännu inget beslut om Glyfosat. Läs mer här

Det är något absurt att EU:s medlemsländer skall rösta om användningen av Glyfosat (Roundup) samtidigt som det döms ut av ärevördiga WHO (Världshälsoorganisationen) som cancerframkallande och degenererande på vår arvsmassa.

Kommissionen söker majoritet för att användningen skall få tillstånd i ytterligare tio år men många länder är emot så därför sköts röstningen upp till ett senare tillfälle.

Bakgrunden är att nuvarande tillstånd går ut den 15 december om det inte förlängs. Glyfosat är värdens mest använda bekämpningsmedel och enbart i Sverige används 600-700 ton varje år. Glyfosat tar död på oönskade växter se bild ovan.

Medan EU röstar om glyfosatets vara eller icke vara skriver WHO Världshälsoorganisationen att Glyfosat orsakar DNA och kromosomförändringar i mänskliga celler (ändrad arvsmassa) samt att det finns tillräckliga bevis för att glyfosat orsakar cancer hos försöksdjur.

Olika forskningsinstitutioner mottager direkt eller indirekt bidrag från kemikalieindustrin. Världshälsorganisationen WHO är ofta ansedd som oberoende. 

Lyssna på Jenny Kreuger från Statens Lantbruksuniversitet i Onsdagens inslag  SRP4 Halland här Läs mera fakta här och här och här.
WHO World Health Organisation
International Agency for Research on Cancer:
“The IARC Working Group that conducted the evaluation considered the significant findings from the US EPA report and several more recent positive results in concluding that there is sufficient evidence of carcinogenicity in experimental animals. Glyphosate also caused DNA and chromosomal damage in human cells”
IARC “provides scientific evaluations based on a comprehensive review of the scientific literature, but it remains the responsibility of individual governments and other international organizations to recommend regulations, legislation, or public health intervention”.
Not US EPA= Amerikanska Naturvårdsverket
Läs Rapporten här

2017-10-21 Tyska undersökningar har utförts av mängden insekter under 27 år. Resultaten från 63 olika naturområden visar nu att insekterna där minskat med 75 procent!

Monokultur, bekämpningsmedel  och klimatförändringar uppges vara möjliga förklaringar till de alarmerande resultaten. Människan påverkar ekosystemen i allt större utsträckning genom “modern” livsföring. 

Enligt tidningen the Guardian gäller resultaten i alla områden som utgörs av odlingslandskap. Förlorar vi insekterna så kommer allt att kollapsa, säger professor Dave Goulson vid universitetet i Sussex, Storbritannien som deltagit i undersökningarna. En annan av författarna De Kroon säger: “We need to do less of the things that we know have a negative impact, such as the use of pesticides and the disappearance of farmland borders full of flowers.”

Läs hela raporten här

Läs Högvadsån bekämpningsmedel här

Läs vi som bor här

Biomassan av alla insekter minskar dramatiskt. Insekterna är ekosystemets “motor” och underlag för alla ekosystemtjänster som vi människor är helt beroende av för vår överlevnad.

2017-10-16 Berit Möller meddelar att den ett tusende laxen är lyft över dammen i Nydala och den vandrar nu vidare mot sina lekområden i Högvadsån! Berit har sänt en bild på lax nr 1000 som är en liten lekfärgad laxhane. 

Se filmen om laxlyft vid Nydala här

Detta innebär att det troligen finns över 2000 leklaxar på området ovanför Nydala! Historiskt sett har denna höga siffra under de senaste sextiotre åren (sedan 1954) endast noterats under tre år tidigare 1986, 87 och 88. Detta var tio år efter det att Högvadsåns kalkningsprojekt startat 1978. Sedan start har det kalkats med 114.320 ton kalksten fram till 2016 och kalkningen måste fortsätta för att rädda laxen! 

Nedan har laxvandringen vid Nydala sammanställts. Årets uppgång av större lax 675 st är den största sedan räkningen började 1954! Dammarbeten 2013 kan ha påverkat uppgången men nu när Hertingdammen är borta kan laxen vandra naturligt och de stora laxar som leker mer än en gång blir fler!

Det är snart fem år sedan (2013) Hertingdammen revs nere vid Falkenberg. Efter denna åtgärd kommer laxen nästan en månad tidigare till Nydala och de är fler och framförallt större. Ökningen vid Nydala är i storleksordningen tusen leklaxar per år, och det återstår att se om trenden håller i sig. Nere vid fiskräknaren i Falkenberg har 7172 uppvandrande fiskar noterats till dags dato.

Eftersom laxarna nu kan vandra fritt kan de leka flera gånger. Lekbiomassan ökar och förra året fanns över 800 årsungar per 100 kvadratmeter på elfiskesträckan vid Ryen.

Förhoppningen är att Ätrans laxbestånd nu kan öka kraftigt med denna ökade lekbiomassa och ett stärkt genetiskt urval mot större laxar. Sjukdomar som UDN, RVS och Gyrodactylos lurar i vassen men laxen i Ätran är livskraftig!

Läs mer om Hertingprojektets positiva effekter i en nyutgiven rapport av Firma Ingemar Alenäs:

Hertingprojektet positiva effekter 2017-10-10

2017-10-10 Hertingprojektets positiva effekter 2008-2017 är nu rapporterade av Firma Ingemar Alenäs. Området är nu förvandlat från kraftverksdamm till brusande fors och glada laxar tar forsen i besittning.

Ett stort tack till alla inblandade som bidragit till att Hertingforsen efter en tillfällig viloperiod på 70 år åter brusar i Falkenbergs natur! Fiskens fria vandring och forsens forna flöde är nu återställt.

Länsstyrelsen i Halland har bidragit till rapporteringen men det skall poängteras att  sammanfattning och slutsatser står helt för författaren.

Resultaten kan vara något kontroversiella då de är framtagna med tanke på vandringsfiskens egna behov av förvaltning, fiskereglering och fysiska förutsättningar. 

Resultaten visar också att vandringsfisken svarar mycket positivt om man använder bästa möjliga teknik (BMT) för att gynna olika arters vandring till och från sina lek- och uppväxtområden.

Dessutom har återställande av Ätrans ursprungliga åfåra (torrfåran som anläggs nedströms kraftverksdammar) gett ett mycket positivt resultat, över all förväntan. Förekomst av 13 000 laxyngel 3 000 ålyngel och en rik biologisk mångfald är några av resultaten.

H.M. Konung Carl XVI Gustaf uttalade vid invigningen av forsen den 1 april 2014 en förhoppning att “återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott sportfiske!”

Havs och Vattenmyndigheten hänvisar i ett yttrande 2016-12-15 (Dnr 1317-13) till Umeå Tingsrätt om fiskpassage och vattenhushållning vid Sikfors vattenkraftverk, till “Hertingprojektet där den moderna lösningen i linje med kunskap om bästa möjliga teknik, reducerade fördröjningen av de uppvandrande laxarna från 21 dygn innan åtgärd till 26 timmar efter åtgärd.”

Det är glädjande att Hertingprojektet nu börjar användas som det goda exempel som H.M. Konungen hoppades vid invigningen av Hertingforsen. Läs mer om Estlands “Hertingprojekt” här

Läs hela rapporten genom att klicka på länken nedan:

Hertingprojektet positiva effekter 2017-10-10

2017-10-09 Fiskräknaren vid Herting har idag passerat 7000 uppvandrande fiskar genom forsen! Och tusentals yngel har återigen pånyttfötts i den befriade forsen. Här kan vi tala om ett succéartat projekt!

Och det får stora återverkningar flera mil uppströms vid Nydalafällan i Högvadsån. Sven-Erik Möller berättar att laxarna och öringarna är fler och större än på flera decennier! Se här. Och nu väntar han på att lyfta årets 1000:e lax över dammen. Det innebär i så fall att det finns ca 2000 leklaxar uppströms i Högvadsån. 

Laxen har bara längtat efter dessa fiskevårdsåtgärder och lyckliga laxar vandrar nu fritt i Ätran förbi Store sten och Svarte hall i Hertingforsen och Molinsfallet i Högvadsån.

Nästa åtgärdsförslag kan vara vatten vid Rävigeforsarna och fri vandring vid Ödegärdet. Då skulle det vandra ytterligare tusentals lyckliga laxar i Ätran! 

2017-10-09 Fiskräknaren Laxhane 120 cm www.fiskdata .se

2017-09-23 Uniper anlade i somras en ny damm/fiskspärr i gamla åfåran för att hindra laxen att vandra. Miljöchefen berättade för HN att man nu testar en ny teknik för att komma tillrätta med problemet att Ätranlaxen stängs inne och dör nedanför kraftverksdammen. Läs mer och se spärren här.

Nu har denna nya damm vid Ätrafors brustit. Även tanken brast; lokalbefolkningen rapporterar om nya instängda laxar i hålorna nedanför den nyanlagda fiskspärren! Fiskspärren ser nu mer ut som en tvättlina med några trasiga svarta plagg på tork. Jag åkte därför dit på en lördagstur för att se vad som hänt. 

Fiskspärren var helt raserad av vattenmassorna. Brädbitar låg spridda hela vägen ned i forsen. Svarta flärpar hade slitits av och låg lite här och var. Instängda laxar hoppade i bassängen nedanför. Längre ned simmade en stor meterlång lax stressad omkring, fångad i en håla när vattnet drogs tillbaka. Laxen hade stora skador i skinnet som var infekterat av fiskmögel.

Återstår att införa bästa möjliga teknik (BMT) vid Ätrafors enligt modell från Hertingprjektet nedströms i Falkenberg. Där kan laxen vandra fritt och leka. Beståndet av laxyngel i forsen har genom elfiske uppskattats till ca 13 000 nya laxungar! Minimitappningen enligt den nya vattendomen är här 11 kubikmeter per sekund.

En fiskeriutredning (Per Sjöstrand) har beräknat att om en halv kubikmeter släpptes kontinuerligt i Ätrans åfåra vid Ätrafors  så skulle det produceras minst 10 000 nya laxyngel i forsens Natura 2000 område. Dessutom skulle man “på köpet” få åtgärdat problemet så att laxar, öringar och andra fiskar inte stängs inne och går en plågsam död tillmötes i Ätrans naturliga åfåra vid Ätrafors.

Vid högvatten “spiller” kraftverket ändå vatten i den gamla naturliga åfåran och då är det ingen tillkommande kostnad. Dessutom skulle EUs lagstiftning om att hålla laxen i gynnsam bevarandestatus inom detta avsatta Natura 2000 område följas. MÖD 2012:56.  Genom denna enkla och beprövade teknik att släppa en minimitappning skulle vi också återfå forsmiljön och livet i den gamla Rävigeforsen vid Ätrafors.