2020-07-14 Jordbruksverket beviljade 2018-01-03
445 000 kronor till framtagande av en förvaltningsplan för Ätran. Nu går den treåriga bidragsperioden mot sitt slut 2020-12-31.

Jordbruksverket skriver i villkoren: “…framtagandet inbegriper även ett omfattande samarbete med Länsstyrelsen, Falkenbergs Kommun, SLU, Ätrans vattenråd etc. I de delar som handlar om lokal förvaltning av lax och öring sker samarbete även med övriga fiskevårdsområdes-föreningar och fiskerättsinnehavare i Ätrans huvudfåra och dess biflöden i alla vandringsbara delar”.

Jordbruksverket skriver vidare: “Framtagande av planen innefattar även framtagande av en webbaserad portal. Portalen ska vara utformad på ett sådant sätt som beskrivs i Havs- och vattenmyndighetens rapport (förvaltning av lax och öring 2015:20), med syfte att skapa transparens, kunskap och ökad möjlighet till delaktighet i förvaltningen“.
Läs mer på Jordbruksverkets hemsida här.

Projektet beskrivs även på hemsidan för Lokalt Ledd Utveckling Halland LLUH där man kan läsa: “Utvecklings- och förvaltningsplanen ska skapa långsiktighet och säkerställa att den framtida utvecklingen av fisket sker på ett hållbart sätt, att förvaltningen är hållbar med hänsyn till beståndet”. “Projektet skapar också förutsättningar för att mer resurser läggs på fiskevårdande åtgärder i Ätran“. Läs mer här.

Det är mycket glädjande att fiskerättägarna och fiskevården för vandringsfisken nu får sin röst hörd i Ätran. Naturnytt har tidigare rapporterat om allvarlig miljöskada på Ätrans laxbestånd. Läs mer här.

En fiskevårdsplan för vandringsfisken kommer nu mycket lägligt och kan ligga till grund för fiskevårdande åtgärder inför kommande omprövning av Ätrans vattendomar 2027.

Vattenmyndigheten skriver i sitt förslag till åtgärdsplan för Ätran: “För att uppnå god ekologisk potential i befintliga torrfåror/naturfåror krävs det att minimitappningen är minst lika stor som medellågvatten-föringen i Ätran. Minimitappning behöver införas i torrfårorna vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen och Skåpanäs kraftverk där det idag förekommer nolltappning”.
“Korttidsregleringen vid Ätrafors kraftverk har en påverkan på nedströms vattenförekomster som ingår i Natura 2000-området. Åtgärder för att minska korttidsregleringens effekter och införa miljöanpassade flöden behövs för att minska miljöpåverkan i den nedre delen av Ätran och stärka bevarandestatusen för lax i Natura 2000-området”. Läs mer här.

Kraftkoncernen Uniper har enligt Wikipedia en omsättning på 72,238 miljarder euro. Om de likt Falkenbergs kommun släppte föreslagen minimitappning i den nu döda åfåran skulle de få en starkare miljöprofil. Varje år som laxar dör i döda åfåran vid Ätrafors är en belastning både för laxbeståndet och bolaget.

2020-06-01 De senaste fyra dagarna från fredag till måndag har det räknats tio havsnejonögon och nio laxar i fiskräknaren vid Herting.

Vi vet extremt lite om livet för havsnejonögonen. Kameran vid Herting visar att just nu är tiden för deras lekvandring. Vi kan också anta att det fina vädret med ökande vattentemperatur är en faktor som triggar deras lekvandring.

Vi vet också sedan tidigare att havsnejonögat är svagsimmande och inte klarade att vandra upp i laxtrappan. Krister Lindkvist fick därför lyfta nejonögonen över dammen för att de skulle nå sina lekområden. Men nu är dammen borta och de kan självmant simma upp genom Hertingforsen.

Dessa dagar har det också varit extremt lågvatten vilket gör att en del av laxynglens uppväxtområden är torrlagda. Kanske är det också så att havsnejonögonen då har extra lätt att ta sig genom fiskräknaren vid Herting. Inget ont utan att det har något gott med sig!

Nu hoppas vi på en lyckad lek fram till midsommar för havsnejonögonen, så att denna urtidsfisk kan fortleva i Ätran. Nejonögonen har en utvecklingshistoria som går längre tillbaka i tiden än när dinosaurierna fanns på jorden. Det känns rätt att de nu kan nå sina forna lekplatser i Ätran.

PS Fram till 2020-06-04 har det filmats 37 havsnejonögon i räknaren vid Herting DS.

2020-01-03 Nu summeras det förra decenniets händelser. Hertingforsens öppnande 2014-04-01 finns med i krönikan av Hallands Nyheter. Läs mer här.

Kung Carl XVI Gustafs invigning av Hertingforsen är enligt HN en av decenniets tio stora händelser i Falkenberg. Detta är inte heller någon “flyktig” nyhetshändelse utan effekterna är bestående långt in i detta sekel.

Vad har då förändrats i och med öppnandet av Hertingforsen? Den 70-åriga skogen avverkades i den gamla torrfåran. Dammen sprängdes och Hertingforsen återuppstod. Nu kan man vandra “Kungastigen” ca 1,2 kilometer och njuta av forsens natur.

Här lever nu forsens fåglar, forsärla, strömstare och kungsfiskare. Miljontals sländor kläcks årligen och dansar över forsen. De utgör föda för ca 30 000 nya laxyngel som varje år finns i forsen. 3 000 ålyngel kan här börja sitt 20-åriga sötvattenliv innan de skall vandra tillbaka till Sargassohavet för att leka.

Vandringsfisken kan nu passera ostört utan att skadas i kraftverkens turbiner eller rensgaller. Lax, havsöring, ål, havsnejonöga, färna och majfisk är några av alla de arter som nu fått fria vandringsvägar till sina lek- och uppväxtområden.

En webbkamera filmar vandringsfiskarna och därför vet vi att antalet vandrande laxfiskar i Ätran har ökat från ca 2000 till ca 4000 efter det att Hertingforsen öppnades.

Därför kan vi nu med tillförsikt gå in i nästa decennium 2020-talet. Ätrans Nedre Fiskevårdsområde har fått 445 000 kronor för att göra en ny förvaltningsplan för Ätran! Falkenbergs kommun har fått 1 miljon kronor för att öppna stängda vandringsvägar för ätranlaxen i Stockån! Vattenkraftens Mijöfond har avsatt 10 miljarder för miljöåtgärder vid vattenkrafverken. Åtgärder vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsen har potential att ge hundratusentals extra laxar i Ätran!

Hertingprojektet har visat vägen för hur vi kan ta hand om våra forsande miljöer och vandringsfisken! Välkomna att vandra i Kungens fotspår, och varför inte beställa en guidad tur och lära mer om vår unika Hertingfors? Läs mer här.

2019-12-30 En ny strategi för de svenska världsarven har nu tagits fram. Grimeton är det enda Halländska kulturarvet som ingår. Läs mer här. I hela Sverige finns 15 världsarv men endast två naturarv är representerade, Laponia och södra Ölands odlingslandskap.

Regeringen gav för två år sedan Riksantikvarieämbetet i uppdrag att ta fram strategin som nu är publicerad. Läs strategin här.
Enligt strategin skall ett världsarv ha: “Särskilt stort universellt värde och de tre benen: 1. kriterier 2. autenticitet och integritet samt 3. skydd och förvaltning”.

Aktörerna efterfrågar en tydligare riktning och målformulering för världsarvsarbetet än vad det funnits tidigare. Därför behövs tydliggöranden om vad världsarvsarbetet syftar till och vilken ambitionsnivå som gäller för arbetet i förhållande till annat natur- eller kulturarv. Världsarvsarbetet präglas av samarbete, samverkan, dialog och lokalt medbestämmande. Ett viktigt mål är hantering av potentiella nya världsarv. (Citat från rapporten).

Forsande flodmiljöer är under stark tillbakagång i Europa. 413 000 dammar har kartlagts och man befarar att antalet dammar i Europa är en miljon. Eller att det finns en damm per kilometer vattendrag. Läs mer här. Därför är det viktigt att avsätta en av våra kvarvarande unika atlantlaxälvar som världsarv, medan tid är. Vi som förvaltar den unika Ätranlaxen har här ett stort gemensamt ansvar.

Atlantlaxen och dess miljöer är en värdekärna som tidigare varit av stor betydelse för Sverige och Halland men som delvis fallit i glömska. Genom EU-projektet (Interreg IVB) “Living North Sea” 2009-2015 fick flaggskeppet Ätran ett samarbete med 15 organisationer i sju europeiska länder. Ett gemensamt mål var “Free Fish Migration from Sea to Source”. Detta ledde bl.a. till genomförandet av Hertingprojektet och EU-bidrag till den svenska kalkningsverksamheten. Arbetet med Ätran och atlantlaxen som ett nytt potentiellt världsarv skulle åter sätta laxens landskap i focus.

Ätrans Nedre Fiskevårdsområde, där Falkenbergs kommun är en viktig medlem, har nu fått ett bidrag på 445 000 kronor för att ta fram en förvaltningsplan för Ätran. Detta passar som hand i handske med tankar om världsarv eftersom just förvaltningen är ett av de ben som den nya världsarvsstrategin lutar sig mot. Läs mer här.

Falkenbergs kommunekolog närde redan för 14 år sedan en önskan om att Ätran med laxen skulle bli ett världsarv. Inspirationen kom bl.a. från laxforskaren Courtland Smith som besökte Ätran och laxens barkammare i Högvadsån. Detta besök imponerade mer än det samtida besöket vid radiostationen i Grimeton. Läs mer här.

Läs kommunekologens motivering till Ätran som världsarv här.

Ätran är sedan tidigare utnämnd till N2000 område och har en inofficiell status som Indexälv för atlantlax. Det skulle vara ett stort steg framåt om indexälvsstatusen kunde offentliggöras. Den “ettriga” Ätran borde också få världsarvsstatus då ytterst få europeiska älvar hyser genetiskt ursprungliga laxbestånd.

2019-12-28 Laxens år 2019 var det sämsta för ätranlaxen på flera decennium. En ny elfiskerapport visar att förekomsten av laxyngel och utvandringen av smolt är oroväckande låg. Detta kan på sikt leda till en utarmning av Ätrans laxbestånd om åtgärder inte vidtas snarast.

En allmän uppfattning är att klimatförändringarna orsakat en försämrad överlevnad av laxen på uppväxtområdena i Atlanten. Detta antas leda till att färre lekfiskar återkommer för lek. Läs mer här.

Antalet ätranlaxar som återvänder till lekplatserna i Högvadsån har dock ökat under den senaste tioårsperioden. Under samma period har smoltutvandringen från Högvadsån minskat. 2019 var den sämsta smoltutvandringen sedan kalkningsåtgärderna startade i Högvadsån för ca 40 år sedan! Detta visar att det är försämrade förhållanden och försämrad överlevnad i Högvadsån som är en viktig faktor för Ätrans laxbestånd.

Tyvärr har de senaste årens utvärderingar och rapporter inte nog betonat problemet med Ätranlaxens stora dödlighet i Högvadsån. Orsaken är att man slagit samman årsyngel med äldre yngel av lax och missat den försämrade överlevnaden. (Figur 11. Meddelande 2019:28). Därför är det viktigt att identifiera dessa problem och föreslå åtgärder i den nya förvaltningsplan som nu tas fram. Laxen är en viktig miljöindikator och reagerar därför snabbt på negativa miljöförändringar. Utan att gå närmare in på orsakssamband och åtgärder kan vi nämna några av dessa problem:

1. Laxen är utestängd från sina tidigare lekområden
2. Påverkad hydrologi genom exploatering och vattenkraft
3. Giftpåverkan med ex. Dinoseb och Roundup i strandzoner
4. Försämrad måluppfyllelse för kalkningsverksamheten
5. Inplantering av laxparasiten Gyrodactylus salaris
6. Lågflödesperioder med torka ökar på grund av 2.
7. Försurningsepisoder ökar p.g.a. torka följt av regn

För att Ätranlaxen skall fortleva i starka bestånd är förbättrad överlevnad av laxyngel och en stärkt utvandring av friska laxsmolt till havet nyckelfaktorer. Om inte den minskade smoltutgången skall resultera i sämre återvandring av leklax måste åtgärder snarast utföras i Ätran och Högvadsån.

De mest omedelbara åtgärderna för att öka smoltproduktionen är att öppna vandringshindren i Älvsered, Okome (Stockån) och Lia samt släppa vatten till de torrlagda lekområdena nedströms Ätrafors. Pengar finns redan avsatta till dessa åtgärder. Men de måste komma till utförande för att vi även fortsättningsvis skall kunna njuta av ett starkt laxbestånd i Ätran.

2019-12-04 Förra veckan justerade Havs-och vattenmyndigheten liggande förslag till omprövning av vattenkraften.

Det nya förslaget innebär att det dröjer till 2027 innan Natura 2000 området vid Ätrafors kommer på tal för omprövning. Prövningen tar troligen några år i anspråk så pågående fiskdöd permanentas därmed ytterligare ett decennium.

Förhalningen av åtgärder har pågått sedan 1970 då dåvarande fiskerikonsulent Gösta Edman inför bildandet av Ätrans Vattenvårdsförbund skrev att om inga åtgärder vidtas för ålen kommer den att inom en snar framtid försvinna från Ätrans vattensystem. Åldöden är i dag omfattande vid Ätrafors och vid flertalet kraftverk i Ätrans vattensystem.

Länsstyrelsens bevarandeplan för laxen (2013) föreslår vatten i döda åfåran vid Ätrafors och hänvisar till en utredning från 1998 om okompenserade skador orsakade av vattenkraften vid Ätrafors. Denna utredning sändes till Kammarkollegiet.

Hertingforsen var tidigare en död åfåra där det nu tappas vatten. Laxen kan leka och ålen växa och elfisken visar att här nu varje år finns ca 30 000 laxyngel och ca 3000 ålyngel. N2000 området vid Ätrafors har betydligt större områden lämpliga för lax och ål. Varje tiotals år som åtgärder förhalas innebär en stor förlust för ålen, laxen och naturen vid Ätrans torrlagda forsar i Ätrafors. Natura 2000 området vid Ätrafors måste vara ett av världens sämst skötta naturskyddsområden.