2024-01-03 Naturvårdsverket och Vetenskapsrådet är finansiärer av webbplatsen forskning.se som i december 2023 rapporterar att den största dödligheten av ål orsakas av vattenkraften. Regeringen ger nu enligt 2024 års regleringsbrev HaV i uppdrag att ta fram och införa alla åtgärder som förbättrar ålens överlevnad.

Webbplatsen rapporterar att forskarna varje år räknar de ålyngel som har tagit sig till de europeiska kusterna. ”Resultatet är alltid lika nedslående. Förra året kom forskarna fram till att mängden ålyngel i Nordsjön utgjorde 0,7 procent av den mängd som fanns 1960-1979. Den preliminära siffran för i år är 0,4 procent”.

Ålforskare rapporterar att det årliga behovet av ålyngel är 188-360 miljoner för att upprätthålla det ursprungliga ålbeståndet i Sveriges inlandsvatten. (Wikström). Energiforsk anger en naturlig överlevnad från yngel till vuxen på ca 20 %. Det innebär att Sveriges inlandsvatten årligen producerade 37,6 till 72 miljoner blankålar innan vattenkraften satte stopp för ålens vandring. Finska Jord- och skogsbruksministeriet beräknar värdet av en ål till 3510 Euro.

Vattenkraftbolagen har utestängt ålen med dammar och omflyttar därför ålyngel med flygtransport och lastbilstransport. Omflyttning av vilda ålyngel från Frankrike till Sverige via karantän i Helsingborg är ingen hållbar lösning. Ålen har vandrat själv i över 60 miljoner år och det är bäst för ålen om den själv får vandra på fria vandringsvägar.

1. Omflyttade vilda ålar från Frankrike har 200 mil längre att vandra från Sverige till Sargasso för att leka. Fler dör på vägen.
2. Ålynglen sägs tas från ett ”överskott” i Atlanten där endast 0,4% av ålen återstår?
3. Från karantänen i Helsingborg tas ca 1 miljon glasålar ut till odling av 140 ton ål ”silver eel” som säljs för konsumtion!
4. Vilda ålar blir till ca 95 % honålar medan ålyngel som föds upp i karantän endast ger ca 25 % honor ( enl. VD Fordham)
5. Karantänålen har 48 % större risk att utsättas för predation än helt vild ål. De mister en del av sitt naturliga beteende.
6. När kraftbolagen ”räddar” 15 000 blankålar förbi kraftverken genom Trap&Transport med tankbil är det mindre än en promille av vad som vandrade ut före kraftverken byggdes.

– Vi såg att det bara var naturlika fiskvägar som inte hade en negativ påverkan på sannolikheten att hitta ål uppströms, säger forskaren Olle Calles. Olle Calles nämner Hertingforsens kraftverk i Falkenberg som exempel för att visa hur påverkan kan minskas. Där har ett snedställt galler installerats som leder fiskarna till en öppning vid sidan av turbinerna där de kan simma vidare.– Där spiller man i snitt 0,2 kubikmeter vatten per sekund. Är det högt flöde och turbinerna går för fullt och vatten spills så kostar det i stort sett ingenting, säger Olle Calles.

Arbetet med miljöprövning av vattenkraften började i februari 2022 och beräknas pågå under 20 år. Regeringen har tillfälligt pausat miljöprövningen. Regeringen ger 2023-12-21 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att ”identifiera och införa alla åtgärder som främjar och förbättrar förutsättningarna för ålens överlevnad i dess levnadsstadier som återfinns i svenska vatten. Uppdraget skall redovisas till Regeringskansliet senast 1 augusti 2025”.

Det är positivt att forskare och myndigheter nu är eniga om att det är vattenkraften som orsakar ålens tillbakagång och akuta situation. Nu gäller det att snabbt åtgärda det akuta läget innan ålen försvinner. Levande sjöar och vattendrag behöver levande ål.

Läs mer
https://www.forskning.se/2023/12/05/alar-vattenkraftverk/#

2023-12-20 Destination Falkenberg beräknade för drygt fem år sedan att ett besökscentrum vid Herting skulle locka 30 000 besökare årligen.

Projektledaren som utrett förslaget skriver: ”Området har exceptionellt högt miljö- och rekreationsvärde. Platsen är välbesökt för fiske men även andra aktiviteter finns i närområdet som utgör en turistisk hot spot i Falkenberg. Med ett turismindex på 262 för 2016 (indexerat med Sverige som bas 100) är Falkenberg ett perfekt mål för besökare. Vi räknar med att totalt nå ca 30 000 mottagare årligen”.

Målgruppen som besöksmålet är riktat till kan vara:

• Svenska besökare med ett intresse för natur och naturvård
• Nationella och internationella besökare med ett speciellt intresse inom natur och naturvård (technical visits)
• Barn och ungdomar som har natur och naturvård som en del i läroplanen (skolklasser)

Utredaren föreslår att det ambitiösa förslaget delvis finansieras med EU medel. Chanserna till detta är goda då Hertingprojektet, som i år firar tioårsjubileum, tillsammans med sju EU-nationer ingick i EU-projektet ”Free Fish Migration from Sea to Source” vilket var bidragsfinansierat med 6,4 miljoner Euro.

Tioårsjubileet och ambitionerna om projektets fortsättning har tyvärr lyst med sin frånvaro. Det är dock inte för sent att sätta Falkenberg på kartan som Hallands självklara ort som centrum för vårt landskapsdjur Atlantlaxen. Falkenberg letar fortfarande efter denna självklara profilering som ständigt flödar genom centrum av staden.

Den legendariska advokaten och laxfiskaren Wilkinson skrev 1894 efter sina besök i Falkenberg: ”Det är för mig ett kärlekens verk att offentligen kungöra, att Svenskarne ha en förtjusande stad, som heter Falkenberg, och det är förunderligt att Engelsmän skola nödgas hjelpa dem med att göra denna upptäckt. Det kräfver endast en smula mensklig sympati att göra den upptäckten, att många, många lyckliga dagar kunna tillbringas i Falkenberg”.

Läs Destination Falkenbers förslag till besökscentrum i bifogade fil.

2023-11-27 Planen var att rädda ålen i Ätran. Hur kunde det bli så fel att ålarna körs till tippen istället? Kraftbolagen och kommunens energibolag betalar. Ålen är ”Biggest Loser” och minskar från hundratals ton till mindre än fem ton. Ålen lider och tynar bokstavligen bort från Ätran och Sveriges inlandsvatten.

Transporten av tusentals lemlästade ålar har årligen gått till tippen de senaste 40 åren. För att finna orsaken till denna ålslakt får vi gå tillbaka till 1984. Kraftbolagen klagade över de vattendomar som stadfäste att ålen skulle ha fria vandringsvägar i Ätran. Ägarna till 39 dammar och kraftverk menade att insamlingen av ålyngel inte längre fungerade. Det behövdes en annan lösning på problemet.

Myndigheterna, som var Fiskeriverket och Länsstyrelserna, kontaktades och de föreslog en annan lösning. Kraftverksägarna skulle under en försöksperiod på fem år befrias från de tidigare beslutade vattendomarna. Kostnaden för att hålla fria vandringsvägar skulle användas till att köpa ålyngel som omflyttas till sjöar och vattendrag uppströms 47 namngivna dammar i Ätran.

Förslaget kallades för ”Ålplan Ätran”. Kraftverksägare och dammägare var mycket nöjda med att de skulle befrias från vattendomarna som krävde fria vandringsvägar. Något myndighetsbeslut om Ålplan Ätran presenterades aldrig enligt vad som är bekant för Naturnytt.

Kanske fördröjdes beslutet av frågan om vad kraftbolag och dammägare skulle ge i utbyte mot att myndigheterna befriar dem från gällande vattendomar? Ett förslag var en årlig, indexreglerad ersättning som skulle betalas av varje ingående dammägare.

Myndigheterna kom med ett förslag om ersättningen för ”byteshandeln” så sent som 1998. Då föreslogs att de 39 ingående anläggningarna tillsammans skulle dela på en total kostnad av 45 612 kronor per år i 1998 års penningvärde. Kommunens bolag Falkenbergs Energi skulle betala 13,4% av denna summa. Ålyngel skulle enligt förslaget inhandlas för pengarna.

Scandinavian Silver Eel AB i Helsingborg är ensamma säljare av ålyngel i Sverige. Ålplan Ätran köpte därför årligen ca. tiotusen ålyngel till Ätran för ett pris av ca 5 kronor per styck. Förslaget hade blivit praxis och 39 anläggningar i Ätran behövde inte längre följa sina vattendomar. Vad innebar då detta för ålen i Ätran?

Resultatet blev att ål upphörde att produceras från större delen av Ätran! Ålplanen stoppar den årliga, naturliga invandringen på flera hundra tusen ålyngel. Ålplanen stoppar (dödar) också årligen tusentals lekmogna blankålar som skall vandra till havet.

Ålplan Ätrans styrelse består av de tre största kraftbolagen i Ätran. Ålplan Ätrans revisor utses av kraftbolagen. Ålplan Ätrans primära syfte är att befria kraftbolagen från vattendomar som kräver åtgärder för fri ålvandring. Ätran upphör att producera ål.

Ålplan Ätran kan således sägas var en lösning för bolagen som tyvärr innebar en fortsatt slakt av den akut hotade ålen i Ätran. Falkenbergs kommuns energibolag, Falkenbergs Energi AB, blev förda bakom ljuset. Hertingprojektet löste 2013 fri fiskvandring både uppströms och nedströms för alla fiskarter inklusive ålen. Trots detta har kommunen under tio år debiterats och fortsatt att betala ca 100 000 kronor till Ålplan Ätran för en skada som de inte längre orsakar.

Sveriges 200 000 sjöar och 5000 mil inlandsvatten var en viktig producent av ål. 10 000 dammar och 2100 kraftverk stoppar effektivt all ålvandring. Ålplan Ätran speglar tyvärr förhållandena för den Europeiska ålen i alla Sveriges inlandsvatten. Ålen är i akut behov av fria vandringsvägar. Kraftbolagen måste sluta att köra den akut hotade ålen till tippen.

2023-11-15 Laxen leker nu för tionde året i rad i den restaurerade Hertingforsen. Dessförinnan var forsen torrlagd i 70 år. Vandringsfiskar som lax, havsnejonöga och ål var utestängda från Ätran.

Laxen leker årligen i den återställda forsen. Just nu pågår bröllopsbestyren för fullt. Varje vår blir resultatet en kläckning av några tiotusentals laxyngel. Det innebär att några hundratusen laxyngel nu producerats naturligt i den restaurerade Hertingforsen. Detta är en ständigt återkommande naturproduktion av lax som gynnar Falkenberg och stadens laxfiske. Länsstyrelsen beräknade att åtgärderna enbart avseende laxfisket i Falkenberg gav ett socioekonomiskt nettonuvärde på plus 65,3 miljoner kronor.

Vid den numera nedmonterade dammen samlades under 2000-talet årligen något tiotusental ålyngel som hindrades av dammen i sin vandring uppströms i Ätran. Det innebär att nu har kanske något hundratusental ålar under tio år naturligt kunnat vandra till sina uppväxtområden uppströms.

Men vad har hänt uppströms i Ätran? Dammar med torrfåror finns vid Rävigeforsen (Ätrafors), Yngeredsforsen, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs forsar. Just nu ”spiller” kraftbolaget vatten i alla dessa naturliga forsar där laxen lekte och ålen vandrade. Det är en ynnest att få uppleva när dessa döda forsar åter får liv. Livet med lekande lax och vandrande ål skulle kunna lämnas tillbaka ”på riktigt” genom en restaurering. Hertingprojektet visar att det är möjligt.

Men torrfåror är väl främst ett norrlandsproblem? Ingalunda. Energimyndigheten har kartlagt förekomsten av torrfåror i Sverige. Totalt identifierades och verifierades 972 torrfåror i en databas. Förvisso är Norrlands torrfåror långa och många, närmare bestämt 283 st.

Något förvånande är kanske att hela 366 av torrfårorna är belägna i Götaland och 323 torrfåror finns i Svealand. Detta är både bra och dåligt. Dåligt eftersom det har stor negativ påverkan på viktiga bestånd av Atlantlax, havsnejonöga och europeisk ål bl.a. på svenska västkusten.

Däremot är det bra från restaureringssynpunkt. Restaurering ger stora positiva effekter på vandringsfisken i södra Sverige samtidigt som det ger liten påverkan på Sveriges totala produktion av vattenkraft och reglerförmåga. Liksom Hertingprojektet skulle restaurering vara en stor ”Win-Win” situation för miljö- hälsa och samhälle.

Tio miljarder svenska kronor har avsatts till Vattenkraftens miljöfond för att påbörja en återställning enligt Ålförordningen, Art- och Habitatdirektivet samt EU:s vattenlagstiftning enligt vattendirektivet. Regeringen pausade omprövningen ett år dec 2022 till dec 2023.

Miljarderna väntar nu på att användas för att göra vattenkraften mer miljövänlig och rädda och restaurera hotade miljöer med akut hotade bestånd av våra vandringsfiskar Europeisk ål, havsnejonöga, Atlantlax, majfisk och vårlekande siklöja med flera arter.

2023-10-25 Tvåhundratusen ålar och 95% av laxen har försvunnit varje år från Ätran. De som försvunnit kommer inte tillbaka. Men förutsättningarna för en fortsatt hållbar produktion av biologisk mångfald finns ännu kvar om åtgärder vidtas.

Svensk vattenförvaltning efterlyser nu data om vattenstånd, vattenföring och överledningar för att få bättre underlag till bland annat statusklassificering och åtgärdsplanering. Alla vatten har samma förutsättningar att kunna nå god ekologisk status. Åtgärder behövs inom olika verksamheter. För vattenförvaltningens statusklassificering 2024 efterlyser SMHI uppgifter om vattenkraftens påverkan senast 30 november 2023. Läs Efterlysningen

Vattendelegationen får inte besluta om undantag som gör att det till exempel inte går att uppfylla ett områdesskydd för ett Natura 2000-område. Biologiska kvalitetsfaktorer ger ett mått på hur bra livet i vattnet mår. Finns de arter av växter och djur som borde finnas där och tillräckligt många? Arbetet med att skydda vatten har pågått länge, både nationellt och i ett europeiskt perspektiv. Redan på 1500-talet fanns det KMV i Sverige som stadgade att det skulle finnas en Kungsådra Med Vatten. (=KMV). Återställd kungsådra ger återställd god ekologisk status. (GES)

Hela Ätrans sträckning från havet till länsgränsen är sedan 1800-talet påverkad av vattenkraften som gör att god ekologisk status inte längre uppnås i detta Natura 2000 område. Fakta om dammar, överdämning och döda åfåror finns redan registrerade på historiska och aktuella kartor. Dagens situation är förödande för ekosystemen och vandringsfisken. Fortfarande dör ca 5000 ålar årligen i kraftverkens galler och turbiner i Ätran. 35 000 laxsmolt beräknas omkomma årligen på sträckan havet – Ätrafors på grund av korttidsreglering. Laxen och ålen är utestängd från sina tidigare jungfruliga lek- och uppväxtområden i merparten av Sveriges inlandsvatten.

Efterlysningen bör därför gälla åtgärder som återställer fiskens fria vandring och de forsande habitat som är avgörande för ekosystemens överlevnad. Länsstyrelsens utvärdering visar att åtgärder är socioekonomiskt fördelaktiga även med hänsyn till kostnader för åtgärder. Hertingprojektet har visat att det är möjligt att genomföra en lyckad återställning från dämda, torrlagda vatten till fria vatten. 25 000 km dämda vatten skall åtgärdas i Europa enligt internationella överenskommelser. Svenska åtgärder efterlyses.

2023-10-20 Nya stadgar utarbetas nu för Ätrans vattenråd. Arbetets inriktning och åtgärder för att värna Ätran skall fastläggas vid nästa föreningsstämma. Stadgarna för Ålplan Ätran stoppar fri fiskvandring.

Ordföranden för ÄVR och pressombudsmannen för Svensk Vattenkraftsförening har skissat på ett förslag som 2023-10-15 sändes ut till medlemmarna för synpunkter. Målbild för restaurering av naturliga habitat till god ekologisk och kemisk status saknas.

Ätrans vattenråd har sitt säte i Falkenberg. Ätrans vattenvårdsförbund bildades för 50 år sedan. Falkenbergs kommuns författningssamling anger att arbetet i vattenråden styrs av respektive vattenråds stadgar. Arbetet i vattenråden skall enligt kommunen vägledas av:
– Vattendirektivets mål – god ekologisk och kemisk status i alla vatten
– Miljökvalitetsnormerna för vatten
– Åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt
– Åtgärdsprogram för havsmiljön
– Sveriges miljömål
– Agenda 2030 (EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030)

Prioriterade åtgärder i Åtgärdsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt:
Naturliga livsmiljöer, biologisk mångfald och hotade arter skall värnas genom att de har tillgång till sina opåverkade naturmiljöer.
Konnektivitet, hydrologisk regim med torrläggning, överdämning och korttidsreglering åtgärdas
Försurning där åtgärder innebär kalkning och anpassat skogsbruk
Miljögifter från användning inom olika verksamheter åtgärdas
Ätrans vattenråd behöver åtgärda dessa områden som särskilt utpekats som viktiga för Västerhavets vatten.

Agenda 2030 Delmål 15.5 handlar om att vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald och skydda och förebygga utrotning av hotade arter. EU-Kommissionen konstaterar att det krävs större ansträngningar för att restaurera ekosystem med sötvatten och vattendragens naturliga funktioner. Minst 25 000 km av vattendragssträckor ska återställas till fritt strömmande vattendrag före 2030.

Ätran har minst 250 kilometer vattendrag som saknar naturliga funktioner på grund av bristande konnektivitet, korttidsreglering, torrläggning och överdämning. Ätranlax, havsöring, havsnejonöga, flodnejonöga, staksill, majfisk, färna, stäm, sik, höstlekande och vårlekande siklöja, bergsimpa, lake och ål är alla exempel på arter som uppvisar en negativ utveckling i Ätran och inte kommer upp till gynnsam bevarandestatus. Behovet att återställa Ätran till ett fritt strömmande vattendrag är akut. Restaureringen har med positivt resultat påbörjats i och med återställandet av Hertingforsen 2013. Se ingressbild på den tidigare torrlagda forsen som nu flödar fritt.

Ålplan Ätran befriar alla betalande dammägare från skyldigheten att enligt gällande vattendomar åtgärda ålens fria vandring. Detta innebär att all produktion av akut hotad ål upphört från större delen av Ätrans avrinningsområde. Detta bryter mot EU:s Ålförordning och måste snarast åtgärdas med en revidering av stadgarna.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2019/20:FPM43

Länkar: Miljögifter i Ätran giftiga kräftor
Kalkning av sjöar upphör i Ätrans avrinningsområde
Konnektivitet lika viktig för fiskar som för folk
Naturliga livsmiljöer havsnejonögat utestängs

2023-10-18 Deltagarna kommer från bland annat USA, Belgien, Portugal, Irland och Frankrike. Arten havsnejonöga är i akut behov av åtgärder för att överleva då det endast beräknas finnas 50 individer kvar i hela Sverige.

Ätran är på många sätt ett unikt vattendrag. Mest känt är Ätran för den genetiskt unika Ätranlaxen. Ätranlaxen är utan jämförelse Sveriges största bestånd av vild Atlantax.

Fiskräknaren i Ätran har i år filmat 23 av de 50 exemplar av urtidsdjuret havsnejonöga som beräknas finnas kvar i Sverige år 2023. Nejonögat hör till rundmunnarna som funnits flera miljoner år före dinosaurierna. Det var långt före benfiskar och ålen började utvecklas.

Nejonögonen är dåliga simmare och utestängdes från sina lekplatser när Hertingdammen byggdes 1944. Det byggdes visserligen en fiskväg för laxen men havsnejonögat orkade endast simma upp i trappans nedre delar.

Krister Lindqvist och hans far utförde ett livsverk med att lyfta instängda laxar och havsnejonögon för hand förbi Hertingdammen. De kunde årligen lyfta hundratals nejonögon förbi dammen till sina lekområden uppströms. Om denna heroiska insats inte utförts hade situationen för nejonögonen troligen varit än värre.

Hertingdammen revs 2013 och nu kan vandringsfisken (havsnejonöga, flodnejonöga, majfisk, staksill, atlantlax, havsöring, ål m.fl.) utan skador vandra både uppströms och nedströms till livsavgörande lek- och uppväxtområden.

Tyvärr tar det stopp uppströms vid kraftverksdammen vid Ätrafors. Hertingprojektet har visat att det finns en lösning att med bästa möjliga teknik ordna fri fiskvandring och rädda akut hotade djurarter. Hallandsåarnas naturvärde har klassats inför kommande omprövning och åtgärder. Ätran har bedömts ha ett ringa naturvärde som är lägre än Lagans och Nissans.

Vi skall dock vara stolta över Ätrans unika naturvärden som lockar internationell expertis för att diskutera hur havsnejonögat kan bevaras till kommande generationer. Ätran har dessutom den rikligaste förekomsten av Hallands landskapsdjur; den vilda Atlantlaxen.

Länkar:
Reportage SVT
Hemsida Länsstyrelsen Havsnejonöga konferens

Ålen är akut hotad och i Sverige var vi tidiga med att uppmärksamma problemet. Problemet har åtgärdats med bästa möjliga teknik vid Hertings kraftverk i Falkenberg.

Ätrans vattenvårdsförbund bildades 1973 och firar i år 50-årsjubileum. Redan 1970 skrev den kommitté som bildade Ätrans vattenvårdsförbund: ”Fiskeriexperter anser att om ej särskilda åtgärder vidtages i vattendraget kommer ålförekomsterna inom Ätrans övre vattensystem att upphöra inom relativt nära framtid”. Läs mer i Historik för Ätrans vattenråd.

EG:s ålförordning, RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100 kom den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. Förordningen uppmanade medlemsstaterna att minst 40% av den ursprungliga årliga ålproduktionen varje år skulle nå havet i sin lekvandring. Våren 2010 undertecknade dåvarande Fiskeriverket ett samarbetsavtal med sex större vattenkraftbolag om att på frivillig väg reducera den nuvarande totala turbinförlusten i svenska vattendrag till högst 60 % (dvs. 40 % överlever).

Karlstads Universitet uppskattar ålutvandringen i ”Ål i Ätran”. Utvandringen av blakål var 2010 och 2011 årligen ca 5000 blankålar. Ätrafors kraftverk är andra kraftverket från havet i Ätran. Uniper fångar här årligen ca 178 utvandrande ålar (medeltal 2012-2020) för att transporteras nedströms. Resterande ålar dödas av galler och turbiner i kraftverken. Den ursprungliga jungfruliga ålutvandringen från Ätran var minst 200 000 blankålar per år. Den Svenska ålförvaltningsplanen (ÅFP) anger den jungfruliga utvandringen av blankål från Ätran till 1878 blankålar per år. Det är naturligtvis helt orimligt att den jungfruliga utvandringen av blankål var lägre än dagens utvandring! Det är allmänt känt att utvandringen minskat med över 90%.

Naturnytt besökte 2023-10-06 ett av Unipers nedersta kraftverk i Ätran. Denna fredag eftermiddag var rensbandet nystädat från löv, grenar och eventuella fiskar. Två nätter senare besökte Naturnytt åter kraftverket. Här låg då sammanlagt ca 50 döda och döende ålar som under två helgnätter omkommit vid kraftverket under sin lekvandring till Sargassohavet. Se SVT UG Den sista ålen.

FORMAS fick våren 2022 regeringens uppdrag att under tre år utvärdera den svenska ålförvaltningen. Uppdraget tilldelades 15 miljoner kronor och skall vara slutfört den sista december 2024. I dag onsdag 2023-10-11 lägger regeringens utredare ett förslag som innebär att FORMAS avvecklas. Läs mer här

Naturnytt guidade 2023-10-11 vid Vattenmyndigheten för Västerhavets besök med vattenråden vid Hertings kraftverk längst ned i Ätran vid Falkenberg. Hertingdammen revs 2013 och projektet firar i år 10-årsjubileum. Här räddas med bästa möjliga teknik 100% av både uppvandrande och utvandrande ål. Åtgärderna ger ett plus på 65,3 miljoner kronor netto till samhällets socioekonomiska värden.

Vi får hoppas att utvärderande myndigheter tar del av det goda exempel som finns vid Hertingforsen. Samt att fler kraftbolag följer det goda exemplet med att tillämpa bästa möjliga teknik för att bedriva sin verksamhet med hänsyn till en god miljö och en socioekonomiskt sund utveckling av landsbygdens naturresurser.