Allvarlig smoltdöd i Ätrans biflöde Högvadsån.

2025-10-10 Utvandringen av smolt från Högvadsån var 2024 den lägsta sedan 1970-talet. Situationen är mycket allvarlig och behöver analyseras och snarast åtgärdas.

Tack vare Berit och Sven-Erik Möllers räkning av smolt och leklax vid Nydala sedan 1954 är vi väl informerade om laxens situation i Högvadsån. Fortsatt dokumentation är därför viktig för förståelsen av laxens liv.

Däremot vet vi inte hur många smolt som produceras i indexvattendraget Ätran då laxsmolten inte räknas vid Herting. Nu ryktas att räkning äntligen skall komma till stånd vilket är mycket viktigt för utvärderingen av åtgärdsbehovet i hela Ätran. Här finns en stor potential att öka smoltproduktionen genom att minska korttidsreglering och släppa vatten i torrlagda åfåror.

Men tillbaka till den bekymmersamma situationen i Högvadsån. SLU redovisar med hjälp av Möllers räkningar två figurer över situationen:

Dessa historiska data är mycket intressanta för att förstå svängningar i laxens förekomst. På 1950 och 60- talet förekom stora variationer på grund av dödliga utsläpp från verksamhet som orsakade metallförgiftning. Noterbart är att trots dessa utsläpp kunde en uppvandring av ca 500 leklaxar ge en smoltproduktion på upp emot 40 000 smolt! Vi noterar i dag att skyddsvärdet av en smolt 2019 satts till 351€. (Finlex 614/2019).

Därefter kom 1970-talet med försurning och kraftig nedgång av laxbeståndet. Situationen räddades av kalkningen som startades 1978. På 1980-talet inplanterades laxparasiten genom kraftbolagets utsättningar från den smittade laxodlingen i Laholm.

Vi konstaterar att trots att utvandringen av smolt är mycket låg är återvandringen av leklax till Högvadsån de senare åren ofta större än vad den var på 1960-talet! En viktig orsak är att det fasta laxfisket i havet upphört. Men frågan är vad som behöver göras för att laxen skall överleva från yngel till utvandringsfärdig smolt? Läget är akut då den låga överlevnaden och produktionen inte längre är hållbar.

  1. Starta ett samarbete med norska forskare för att utvärdera om det går att bekämpa den inplanterade laxparasiten med ex klorbehandling.
  2. Stoppa omedelbart all reglering, torrläggning och nolltappning av Högvadsån. Det bryter mot lagstiftningen i N2000.
  3. Öppna upp alla tillgängliga laxhabitat ex i Mjöbäck m.fl.
  4. Ordna fri vandring vid Lia
  5. Undersök eventuell påverkan från främmande ämnen
    a) Läkemedelsrester från Ullareds reningsverk
    b) Ämnen från Ullareds P ex däckrester
    c) Bekämpningsmedel från jord- och skogsbruk ex cypermetrin och roundup
  6. Förekomst av PFAS
  7. Förbättra kalkningsverksamheten. Använd norska riktvärden för lax. Nuvarande neddragning riskerar drabba laxen m.fl. arter.
  8. Undersök eventuell påverkan i havet. Allt riktat nätfiske efter kusten på Ätranlax skall stoppas omedelbart.