2025-11-06 I Tisdags 4/11 kom ICES nya forskarråd för att bevara Europas hotade ålbestånd. Läs mer här

ICES råd är att inget fiske efter ål skall förekomma under 2026 inom hela ålens utbredningsområde.

ICES råder vidare att all mänsklig påverkan som leder till att ålen dör skall ”reduceras till noll”. Läget är akut med en dramatisk minskning då endast 0,7% av ”the basline average” från 1960-1979 återstår.

Ålens habitat skall enligt ICES återställas när det gäller konnektivitet, fysik miljö och kemisk miljö samt biologiska egenskaper i miljön. Sverige beslutar nu om neddragning i kalkningsverksamheten vilket kraftigt missgynnar produktionen av ål som minskar ca 50% i sura vatten. Källa: Havs och Vattenmyndigheten rapport 2015:23.

Läget förklaras bra av Ami Hamberg Marin Policy officer CCB:
”Förlusten av Europeisk ål innebär inte bara förlusten av en art utan signalerar kollaps av alla ekosystem som förbinder Europas floder med Sargassohavet. Att skydda ålen handlar nu om att återställa balansen i våra vatten”.

Länder som fortfarande landar över 100 ton ål 2024 är Nederländerna (497t), Frankrike (319 t), Tyskland (>200 t), Polen (152 t), Sverige (149 t) och Danmark (101 t).

Alla åtgärder är viktiga i detta akuta läge. Men om alla ålyngel utestängs från svenska inlandsvatten av kraftverksdammar, kan vi inte bidra till Europas ålproduktion. Om alla utvandrande blankålar dödas i kraftverkens galler och turbiner bidrar vi inte heller till att ta vårt gemensamma ansvar för produktionen av Europeisk ål. Vi bryter då mot Ålförordningen vars lagar vi gemensamt antagit i samförstånd med övriga EU-länder.

Vattenkraften är nu under omprövning i Nationella Planen för vattenkraften. Här finns goda möjligheter för Sverige att agera så att överlevnaden av Europeisk ål förbättras. Hertingprojektet visar att tekniken finns samt att åtgärder dessutom är socioekonomiskt lönsamma för människa och natur.