2018-01-04 SMHI noterar att det aktuella läget vid Hertingforsen är ca 240 kubikmeter i sekunden. Nu gäller det att de 29000 laxynglen och 3000 ålynglen i forsen gömmer sig i lä bakom stenar och grenar. Så att de kan växa sig starka när vårens överflöd av sländor och maskar ger föda.
Flugfiskarna kommer kanske också ges tillfälle att vada i forsen till årets laxfiske. De får inte fiska närmast dammen utan får svinga spöt från området vid Store sten ned mot Laxbron. Då får vi se om flödet är det rätta för ett lyckat laxfiske i den nya forsen.
Rivningen av Hertingdammen innebär att risken för översvämningar minskar både i Falkenberg och uppströms till Vessigebro. Detta är positivt för boende på Ågatan i stan och för boende nära ån i Vessigebro. Det innebär även minskad sedimenttransport och transport av en mindre mängd näringsämnen och bekämpningsmedel i Ätran. Notan för muddring av hamnen minskar, Bra jobbat med vattenvården Falkenbergs kommun!
Anläggning av skyddszoner i anslutning till vattendragen kan ytterligare förbättra situationen. Läs mer här.
2018-01-04 Auktionen på akut hotade hajar fortsätter 2018. Rubriken låter som den vore tagen från Asien där handel med hajfenor är omfattande. Men icke! Auktionen ägde rum i dag den 4 januari i Göteborgs Fiskehamn där 20 lådor pigghaj gick under klubban för ca 3437 kronor.
Havs- och Vattenmyndigheten har tillsynen över fisket. På deras hemsida kan man läsa: ”Arten är fredad enligt svensk fiskerilagstiftning. Det innebär att det är helt förbjudet att fånga och landa pigghaj i svenska vatten.” Läs mer här.
Här låter myndigheterna oss tro att vi behandlar det hotade Pigghajbeståndet med varsamhet! Men att sälja 20 lådor hotad haj i fiskehamnen i Göteborg, januari 2018 är tydligen helt OK?
I dag 2018-01-11 såldes på Göteborgs Fiskauktion 1 låda pigghaj, 16 kilo för 80 kronor. Ingen större förtjänst om den är fraktad på lastbil från Norge som tillsynsmyndigheten påstår.
2018-01-17 var det fiskauktion i Hanstholm i Danmark som har samma EU-regler när det gäller Pigghaj som Sverige. På auktionen försåldes denna dag 6 kilo Torsk, 377 kilo Långa och 1463 kilo Kolja. Dessutom såldes 2611 kilo orensad Pigghaj till ett värde av 35 895 danska kronor. Hittills i år har det de 17 första dagarna sålts över 5 ton akut hotad Pigghaj på auktionen i Hanstholm! Här säljer man ut den hotade och fredade (?) hajen när torskfisket sviker.
Läs mer om de återkommande hajauktionerna i Göteborg här.
SMHI:s dammregister visar alla dammar som svarta punkter. Vad som händer ålyngel när de kommer från Sargassohavet och möter dammarna visas av bilderna till vänster. Vad som händer vuxna ålhonor när de skall vandra från sötvattnet till Sargassohavet för att leka visas av bilderna till höger. Och på bilden i headlinen visas ålar från Yngeredsfors kraftverk hösten 2017. Varför försvinner ålen?
Kraftbolagen är också medvetna om reglerdammarnas påverkan:
”De flesta ålar stannar och växer upp längs våra kuster. De som finns i våra reglerade vattendrag är i första hand sådana som har flyttats dit oftast genom import från England eller Frankrike”. Läs mer vad kraftbolagen menar här.
På 1930 och 40-talet kunde fortfarande en miljon ålyngel årligen naturligt vandra upp i Lagan och andra västsvenska åar. Enligt bolagens egen statistik. Om 10% av dessa ålyngel överlevde till utvandringsfärdiga honor producerades då 100 000 ålhonor per Västkustå till Saragasso. Kraftstationerna i Ätran (ca 35 st) har sedan 1983 satt ut ålyngel som kompensation för bortfallet. De senaste åren har de kompenserat med ca 14 000 engelska ålyngel per år. År 2010 beräknades i Ål i Ätran att ca 5 500 ålhonor producerades i systemet (Calles et.al.). Varför minskar ålen?
De historiska dokumenten om hur ålen vandrade upp i våra sötvatten före kraftverksepoken är många:
1. Skeens ålfiske nedströms Bolmen är känt sedan 1100-talet. Det ägdes då av Nydala kloster vars munkar brukade det. Det var ett av de mest givande ålfiskena i södra Sverige. Fångsten var omkring 3 ton ål om året och enstaka ålar kunde väga närmare 4 kg och vara 180 cm långa.
2. År 1552 anlade Gustav Wasa en ålkista i Böleströmmen vid Näsviken. Den arrenderades för ett arrende av en tunna ål eller motsvarande värde i penningar. Arrendet drevs in av kungens fogdar.
3. På 1880-talet sänktes flera sjöar i Femsjö socken. Särskilt Stora Frillen var känd vida omkring som en mycket vacker och fiskrik sjö. Det berättas att fördämningarna brast i samband med sänkningen av Stora Frillen så att man förlorade kontrollen över sjösänkningen. Stora vattenmassor forsade ut och alla ålkistor ända ner till Marbäck (25 km nedströms) fylldes med ål. Vid Mahults herrgård kördes hästlass av den läckra fisken hem. Många ålkistor klarade inte mängden fisk utan brast.
5. Annonsering vid försäljning av fastigheter innehöll ofta uppgifter om det ingick fasta ålfisken. Då betingade fastigheten ett högre pris.
2017-12-07 Vad har en älv för juridisk status?
Är älven någons ägodel? Är älven en vattenförekomst eller rent av en juridisk person?
”Jag består till 2/3 av vatten. Saknar jag vatten kan jag inte leva. Mina forsar är mina lungor. Tar man mina forsar kan jag inte andas.
Mina vandrande fiskar ger mig näring. Stänger man ute mina fiskar så svälter jag. Förorenar man mitt vatten har jag inget att dricka. Jag är Ätran”. Läs mer om ecocentrismens budskap här.
Nya Zeeland har ca 4,4 miljoner invånare. I mars 2017 antog deras Parlamentet en historisk lag som för första gången fastställde att en älv, Whanganui River, enligt lagen blir en juridisk person (legal entity), vilket säkerställer älvens långsiktiga skydd och omvårdnad. Läs mer här på hemsidan för New Zealand Parliament.
EU:s vattendirektiv talar om vattenförekomster. Dessa skall uppfylla vissa miljökvalitetsnormer för att uppnå god ekologisk och kemisk status. Vattenförekomsterna kan vara kraftigt modifierade (KMV) och då gäller inte god ekologisk status. Då är god ekologisk potential tillräcklig dvs. den biologiska mångfald som kan uppnås efter det att den samhällsviktiga exploateringen tagit sitt.
Sverige har 10 miljoner invånare. Här gäller vattenlagen från 1918. Det innebär att det ofta finns vattendomar som gör det tillåtet att stänga av älvens vatten och stänga vandringsvägen för älvens fiskar. Bolagen äger rätten till älvens vatten och markägaren äger rätten till älvens fiskar. Den svenska lagstiftningen kommer i konflikt med EU:s N2000 lagstiftning som skall skydda internationellt utpekade områden enligt art- och habitatdirektivet. Sverige och Europa är milsvitt ifrån Nya Zeelands personligt vårdande lagstiftning.
2018-01-27 Forsen vid Ätrafors är så här vacker när bolaget släpper vatten i forsen.
Ett exempel är Ätran vid Ätrafors där vattnet tagits och laxen saknas i det av EU utsedda N2000 området. Detta anses helt legalt av Länsstyrelsen i Halland som skriver i beslut 535-7145-17: ”Sydkraft Hydropower AB bryter inte mot några villkor i sin dom. Länsstyrelsen bedömer därmed att anmälan (om laxdöd) inte föranleder någon ytterligare tillsynsåtgärd och ärendet avskrivs från vidare handläggning”. Beslut att avsluta utan ytterligare åtgärd(7381268)
2018-01-25 Men Sverige bryter mot EU:s vattendirektiv när man nonchalerar denna lagstiftning. EU kommissionen har tillskrivit Sverige och ger oss två månader att reagera. Om inte Sverige svarar riskerar vi rättsliga åtgärder och böter. Det är pinsamt att Sverige ligger så långt efter när det gäller omsorgen om miljön och vården av våra unika forsar och vatten. Läs mer här
2017-11-21 Ålplan Ätran höll i går årsmöte i Varbergs Energis lokaler på Ryaverken i Borås. Kraftbolagen kunde redovisa att 10,3 kg engelska ålyngel satts ut i år inom Ätrans avrinningsområde till en kostnad av ca 85 000 kronor. Det motsvarar 14 468 st ålyngel som fördelas enligt en särskild utsättningsplan inom området.
Länsstyrelsen i Halland har ett uppdrag att se över utsättningsplanen. För att minska dödligheten diskuterades att inte sätta några yngel uppströms tredje kraftverket. (se om effekter nedan)
Vid Hertings kraftverk kan ålen sedan åtgärder 2013 vandra obehindrat uppströms (glasål) och nedströms (silverål) på sin lekvandring. Elfiskeundersökningar visar att den restaurerade Hertingforsen, där det nu släpps en minimitappning, är uppväxtområde för ca 3000 pigmenterade ålyngel, som använder denna typ av laxbiotoper (syrerik, näringsrik) för sin tidiga uppväxt. Ätraforsen uppströms är torrlagd och kan inte fungera som uppväxtområde.
Vid Ätrafors pågår försök med ålvandring och i år har tre ålyngelledare testats. Silverålen fångas i kassar vid ett lutande galler där överlevnaden kraftigt förbättrats jämfört med tidigare. I år hade i slutet av oktober fångats 268 ålar som sedan släpps nedanför kraftverket. En ”ålanatt” den 27 oktober fångades 66 ålar i kassarna. Dessa ålar härrör från utsatta ålar fångade i England.
Vid Yngeredsfors är det definitivt stopp för ålynglen som inte kan vandra vidare i systemet. Åtgärder för utvandring är inte vidtagna vid Skåpanäs-Skogsforsen-Bällforsen och Yngeredsforsens kraftverk. Om man som brukligt för utvandring räknar en förlust på 70% per vart och ett av dessa kraftverk skulle 33 086 blankålar behöva komma till Skåpanäs för att ge 268 blankålar i kassarna vid Ätrafors då endast 0,81% är kvar efter kraftverkspassagerna.
I Ätran har vi således mycket arbete kvar för att uppfylla Europeiska Gemenskapens elva år gamla ålförordning som kräver att uppvandringen skall vara opåverkad och av de ålar som tillväxt i 10-20 år skall minst 40% av ålarna kunna vandra ut till sina lekområden i Sargassohavet!
Ålfakta: EU beslutade 2007 om en rådsförordning (EG) nr 1100/2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. Förordningen kräver att varje medlemsstat upprättar en eller flera förvaltningsplaner. Målet för varje medlemsstats förvaltningsplan(er) för ål ska vara att minska den mänskligt orsakade dödligheten av ål så att minst 40 % av biomassan av blankål med stor sannolikhet tar sig ut till havet, i förhållande till den utvandring som skulle ha funnits om inte antropogena faktorer hade påverkat det historiska beståndet.
2017-10-28 I dag släppte Uniper vatten i döda fallet vid Ätrafors. Lekande laxar lockas nu upp i döda åfåran och när vattnet sedan stängs av dör både forsen och laxarna.
För att hindra laxarna från att vandra upp i fallet byggde Uniper i somras en fiskspärr med senaste teknik. Den spolades dock bort då brädorna brast vid första lägre flödet som släpptes förbi dammen.
Även om spärren inte varit bortspolad hade den inte hindrat laxarnas vandring vid dagens högflöde! Vattenståndet var så högt att laxen lätt passerat över brädkanten. Detta illustreras av den blå linjen där dagens vatten flödade! Jämför med fixpunkerna vid de vita pilarna som är desamma vid sommarbilden och dagens bild!
1. Hållfastheten för använda lösning med brädor var sämre än beräknat.
2. Vattenståndet blir högre än beräknat.
3. Laxen blir instängd även nedströms fiskspärren vilket inte var beräknat.
Därför finns det endast en hållbar lösning för att undvika att laxen stängs inne och går en plågsam död tillmötes vid Ätrafors. Det är att släppa vatten kontinuerligt i gamla åfåran. Då skulle man återfå den tidigare vackra forsmiljön. Och som bonus skulle laxarna leva och leka och ca 60 000 nya laxyngel skulle årligen se dagens ljus!
2017-10-23 Okome. Vid dagens besök i Stockån Okome hoppade laxen och havsöringen flitigt för att forsera den gamla kvarndammen.
Enligt artikel i Hallands Nyheter den 17 december 2015 har Falkenbergs kommun fått en miljon kronor att åtgärda dammen så att lax, havsöring och andra fiskar kan vandra fritt. Efter Hertingdammens rivning 2013 står nu fler fiskar på kö.
– Det är mycket positivt att vi får de här pengarna. I och med att vi har öppnat upp Hertingsforsen blickar vi nu längre upp. Att frigöra vandringsvägar vid Okome kvarn är ett steg, säger Ingela Danielsson, kommunekolog. Samrådsmöte hölls om detta 2015.
2017-10-10 De ideella organisationerna har nu en kampanj för att vi skall rädda den hotade ålen. Och det är hög tid då endast 1% av ålbeståndet överlevt, trots EU:s åldirektiv!
Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbunds kampanj kan du läsa mer om här. Svenska Naturskyddsföreningens kampanj kan du läsa mer om här.
Havs- och vattenmyndigheten skriver på sin hemsida att det generellt råder ett förbud att fiska ål. Läs mer här. Läser man vidare upptäcker man att det är tillåtet att fiska ål i merparten av alla sötvattensområden där ål tidigare växt upp! Se bilaga 6 i Fiskeristadgan här. Ålfiske är endast förbjudet i Västerhavet och nedströms tredje vandringshindret.
Sverige har också tagit fram en förvaltningsplan för ål. Den är en katastrof för Sveriges ålbestånd. Planen säger att den möjliga ålproduktionen i Ätran är 1878 ålar. Då ålproduktionen i Ätran är så liten föreslås här inga åtgärder utan endast frivilliga åtgärder för ålen i Göta Älv och Lagan på svenska västkusten. Ålplanen kan läsas här.
Tänk tanken att man bestämt att skydda elefanten endast i två områden där den är vanligast! Och i dessa områden skulle det dessutom vara frivilligt att följa reglerna. I övriga områden skulle elefanterna stängslas ute. En dylik förvaltningsplan skulle vi nog reagerat mot i Sverige.
Publikationen ”Ål i Ätran” dokumenterar att nuvarande produktion av ål i Ätran är minst 5000 ålar per år, vilket alltså är mer än dubbelt så många som förvaltningsplanen anger var möjligt i Ätran innan det fanns några kraftverk!
Legendariske laxfiskaren Botel och hans far metade lax i Yngered och Boa ovanför Ätrafors i Ätran innan kraftverken byggdes. De sålde fångsten ett bra laxår för 3000 kronor. Detta var 1904 och motsvarar i dagens penningvärde (KPI) drygt 180 000 kronor.
Botel säger i en intervju att förlusten av ålfisket var mycket större! Han ger exempel på att vid deras fädernegård fångades 80-90 ålar per natt i bäcken från Skärsjön (Boa). I ett ålfiske i Högvadsån fångades 800 ålar per natt. I ett ålfiske vid Mölneby (Fegenområdet) kunde fångas 1000 ålar per natt!
Den svenska förvaltningsplanens uppskattning av hela Ätrans potentiella ålproduktion till 1878 ålar skulle nog gett Botel ett gott skratt då han visste att det kunde vandra så många ålar i tre ålfisken under en natt!
Ålyngel som klättrade på dammen vid Hering. Denna kraftverksdamm revs 2013. Nu stoppas ålynglen vid dammen i Ätrafors där kraftbolaget är befriat från att hålla ålyngelledare.
I Ätran är kraftbolagen befriade från att hålla ålyngelledare och fisksäkra ålgaller för utvandrande ål. (Se bilden ovan från Yngeredsfors 2017-09-06).
Som kompensation för denna förlust fångas ålyngel i England eller Frankrike. Dessa sätts ut i Ätrans vattensystem av kraftbolagen genom Ålplan Ätran. Det är en kompensation så att fiskerättsägarna kan fiska på dessa ålar eftersom de ändå dör vid kraftverken på sin väg till lekområdena i Sargassohavet. Kanske en klen tröst för fiskerättsägaren men en katastrof för ålens överlevnad.
Hur denna förvaltning får förekomma år efter år är obegripligt! Vi har bara ett gemensamt europeiskt ålbestånd som leker i Sargassohavet och dessa ålar sprider sig till alla länderna! Hur kan man då tro att det är OK att utrota ”Engelska” ålyngel i Sverige? Och att det ger alibi till att utestänga hundratusentals ålyngel från sina uppväxtområden?
Om inte den europeiska ålen skall försvinna från Ätran för gott och som art från jorden, måste vi ta hand om denna naturresurs innan det är för sent! Då är enda alternativet säker vandring för ålyngel och lekvandrande ål! Lösningar med bästa möjliga teknik (BMT) har presenterats bl.a. i Hertingprojektet. Save Our Silver eel!
2017-09-22 Journalisten Simon Parker besökte i dag Hertingforsen i Falkenberg där han blev guidad av Firma Ingemar Alenäs.
Simon spelar in en TV produktion om hur han upplever den skandinaviska naturen när han transporterar sig på cykel genom landskapet från Nordkap till Smygehuk och träffar den lokala befolkningen. Nu har han kommit till laxens landskap Halland på svenska västkusten som har över 20 åar med Atlantlax. Liksom engelsmännen för 130 år sedan besöker Simon den främsta av vildlaxens uppväxtområden i Ätran vid Herting och Nydala i Högvadsån. Här får han fysiskt greppa laxen och hjälpa den förbi Nydala på sin vandring uppströms till sina jungfruliga lek- och uppväxtområden. Laxens resa har gått hit från Grönland och Färöarna och är liksom Simons resa imponerande!
Vi får hoppas att han har samma omdöme om Falkenberg som sina engelska föregångare: ”of all the friends we brought with us there is not one who dosen´t think of Falkenberg as sort of an earthly Paradise!……. and it is a place to dream of when one wants to be very happy!”
Vi önskar Simon och laxen lycka till på färden och hoppas att de snart återvänder till Hertingforsens brus som beskrivs sålunda av Wilkinson 1884 ”its´ rapids among granite rocks not only delight the eye but have an exquisite music that brings peace and rest to a warn-oute Londoner!”
2017-09-18 Vi kunde i fredags berätta om den största öringen någonsin i Nydala. 98 cm och 9,7 kg var de imponerande måtten.
Berit Möller kan i dag berätta flera fantastiska och sanna fiskehistorier från Nydala! Den stora öringhanen fick i dag följe med en öringhona på ca 80 cm som lyftes över dammen!
Berit berättar också historien om laxsmolten som hon märkte den 17 april 2013. Hon kom tillbaka till Nydala efter två havsår den 18 september 2015 och var då 79 centimeter lång. Och döm om Berits förvåning i dag den 18 september 2017 när samma laxhona återigen på årsdagen för två år sedan fångades i laxfällan vid Nydala!
Nu kan vi bara spekulera i hur många historier vi kommer att få höra om öringen och laxen i Ätran i framtiden. Men en sak är säker. Fiskarna kan nu vandra fritt vid Hertingforsen på ett sätt som de inte kunnat göra på 70 år! Och det märks tydligt på den mer naturliga fiskvandringen vid Nydala kvarn!
