2019-08-10 I dag fimades ytterligare en puckellax i Ätran. Är vi redo för att samla dokumentation och vad som behöver göras för att minska eventuella skadeverkningar av denna invasiva art?
2019-08-10 Puckellax 84 cm webbkameran vid Herting, Falkenberg. Källa: fiskdata.se
Inför leken i augusti liknar nu puckellaxarna Quasimodo, den vanskapte Disneyfiguren ringaren i Notre–Dame. Statens Lantbruksuniversitet har 2018 gett ut en publikation om vilka åtgärder som behöver vidtas. Läs mer här.
Falkenbergs Laxfiske skriver på sin hemsida att puckellax, hybridlaxar och regnbågar aldrig skall återutsättas. Läs mer här.
Vattenblänk har tidigare i år föreslagit ytterligare åtgärder med förbättrad information och datainsamling. Läs mer här. När sportfiskare fångar en puckellax borde det finnas klara instruktioner för att säkra insamling av material för att fastställa genetiskt ursprung, födelseälv, sjukdomar etc. Exempelvis borde insamling av fjällprov från fångad eller upphittad puckellax rekommenderas.
SLU skriver att det krävs ”ett utökat internationellt samarbete och informationsinsatser riktade till sport- och yrkesfiskare och allmänhet”. – I längden blir det enklare och billigare att göra en kraftfull insats nu istället för att vänta till fiskarna ökat i antal, säger professor Erik Petersson vid SLU.
De första puckellaxarna registrerades och fångades i Ätran sommaren 2017. Vi väntar nu på att bli informerade om vilka insatser som skall göras och vem som har ekonomiskt och praktiskt ansvar för de olika delarna med ex. insamling av fjäll, analyser, provtagning med eDNA mm.
Informationen kan med fördel läggas upp på Falkenbergs Laxfiskes hemsida.
2019-08-08 Sveriges Radio rapporterade för en vecka sedan att 400 000 europeiska ålyngel nu flyttas från England till Sverige. I ett försök att rädda den akut hotade ålen. Men är denna gigantiska flyttning av ålyngel till för att rädda ålen, eller görs den för att mörka den pågående massutrotningen av ålen i Sverige?
Denna ofrivilliga omflyttning av ålyngel bekostas av sex vattenkraftföretag i projektet Krafttag ål. Notan går på över två miljoner kronor. Projektet är ett samarbete mellan vattenkraftföretagen och Havs och vattenmyndigheten och har enligt SR utförts nio gånger (år) tidigare.
– Jag tycker det är jättekul att engagera mig i det här eftersom ålen är en hotad art och vi kan göra skillnad, säger årets vinnare av Havs- och Vattenmyndighetens Miljöpris Sjöstjärnan 2019. – ”De här områdena vid Lökeberga är bland de bästa vi har för utsättning”. – ”Det är jättefina uppväxtområden för ål med fria vandringsvägar ut i Atlanten”. Läs mer här.
Kraftbolagens massiva PR-insats underskattar folks intelligens när man påstår att kraftbolagen räddar den akut hotade ålen när de fångar vilda yngel av europeisk ål i England och flyttar dem till Lökeberga i Sverige ca 160 mil längre från sina lekområden i Sargassohavet!
De vilda, infångande engelska ålynglen får dessutom åka flyg till Scandinavian Silver Eels´ karantän i Helsingborg där de mellanlandar innan de är ”färdiga” att sättas ut i svenska vatten. På hemsidan ”Miljönytta” skriver man att denna ”Ålodling gör naturen en tjänst”. Här får begreppet ”bjöntjänst” ett verkligt ansikte. Denna tjänst används av myndigheter och kraftbolag. – Ungefär 30 procent av de ålar vi föder upp hamnar på matbordet. Livsmedlet är certifierat och det rör sig om ungefär 120 ton per år. Det går faktiskt åt ungefär en miljon ålar att producera 150 ton berättar Richard Fordham, som är VD på Scandinavian Silver Eel.
Ätrans vattenvårdskommitté (Fiskerikonsulent Gösta Edman) skrev redan för 50 år sedan (1970 !) i en rapport att tillgången på ål har minskat i Ätran under de senaste 30-40 åren! Detta p.g.a. den omfattande regleringen av huvudfåran, vilket medförde att ålen saknar uppvandringsmöjligheter. ”Fiskeriexperter anser att om ej särskilda åtgärder vidtages i vattendraget kommer ålförekomsterna inom Ätrans övre vattensystem att upphöra inom relativt nära framtid” skriver Edman 1970. Läs mer här.
Våren 2019 i Ätran. Lekmogna ålar kan inte levande passera kraftverkens galler och turbiner på sin väg till sina lekområden i havet. Bilden visar en gallermärkt, halvdöd ålhona vid ett av Unipers kraftverk.
Lösningen för att rädda den hotade ålen är således ganska självklar, ålen måste ha fria vandringsvägar till sina uppväxtområden i svenska sjöar och till sina lekområden i Sargassohavet! Hertingprojektet i Ätran vid Falkenberg har löst båda dessa problemen med uppvandring och nedvandring vid Hertings kraftverk! Kraftbolaget släpper dessutom vatten i den torrlagda åfåran vid kraftverket vilket ger en livsmiljö för ca 30 000 laxyngel och ca 3 000 ålyngel i forsen.
Om Unipers kraftbolag i Ätran uppströms Herting lämnade tillbaka vattnet till de döda åfårorna vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällsforsen, Skogsforsen och Skåpanäs forsar skulle här på motsvarande sätt återställas habitat för ca 700 000 laxyngel och ca 70 000 ålyngel! Formas har nyligen gett ut en ny rapport som visar denna korrelation mellan laxynglens och ålynglens habitat. Alla kraftbolag bör omsätta dessa resultat i praktisk handling. Läs rapporten här.
I år 2019 kommer liksom tidigare år tusentals ålyngel och lekmogna ålar att dö på sin vandring i Ätran. Och Ätrans gamla åfåra torrläggs!
Sommaren 2019. Naturligt invandrande ålyngel i Ätran stoppas effektivt av kraftbolagent Unipers dammar. Ålyngel som växer upp i Skandinaviens sjöar har en överrepresentation av stora ålhonor. Våra sjöar är därför extremt viktiga för det europeiska ålbeståndet.
Forskarna Erik Degerman och Olle Calles har nyligen skrivit en intressant artikel som publicerades i augusti 2019 i den ansedda tidskriften Aquatic Ecology. Forskarnas slutsatser är att när man restaurerar den Europeiska ålens habitat skall man prioritera de nedre uppväxtområdena i vattendragen. Utsättning av ålyngel bör ske i lämpliga habitat längre uppströms i avrinningsområdet där åltätheten är låg. På detta sätt gynnas ålbeståndet bäst. Läs mer här.
Därför är det anmärkningsvärt att kraftbolag och myndigheter gör tvärs emot vad forskarna visar: Man sätter ut ålyngel i havet eller nedströms första vandringshindret, och man underlåter att släppa vatten och restaurera ålhabitat högre upp i vattensystemet! Läs och se ålutsättningarna i havet här.
Nu är hög tid att kraftbolagen slutar att vilseleda och desinformera sina elkunder med PR för omflyttning av ålyngel. Man måste istället ta sitt miljöansvar och öppna de stängda vandringsvägarna för uppvandrande ålyngel och utvandrande ålhonor, som just nu varje år dör i stora mängder. Finansieringen är redan klar då regeringen beslutat om en skattelättnad för kraftbolagen på ca 70 miljarder kronor de närmsta åren, en kostnad som läggs på våra elräkningar. Hertingprojektet har visat att det går att rädda vandringsfisken!
2019-07-27 Ålynglen har simmat 700 mil från Sargassohavet för att växa upp i Ätrans sjöar. Men här är det stopp! Ålarna blir mat för hungriga kråkor och svarta trastar. De ålyngel som inte äts direkt, torkar ihop till livlösa ålpinnar!
Vid kraftverksdammen i Ätrafors stoppas ålynglen av Unipers och Sydkraft Hydropower AB:s damm. Tusentals invandrande ålyngel hindras årligen på detta sätt vid våra kraftverksdammar, där de blir kråkmat. Varje år, varje sommar, varje natt är det samma visa. Läs mer här.
Efter att ha vandrat 700 mil möts ålen av vandringshinder. Ätran med hundratals sjöar, Lönern, Sämsjön, Tranemosjön, Åsunden, Fegen, Barken, Vismen, Måssjön var för några decennier sedan ålarnas hem och uppväxt. Nu är ålen en hotad art ,då de fråntagits rättigheten att komma hem. Fiskeföreningarna (och naturen) i alla Ätrans sjöar har mist en värdefull naturresurs.
Ålen är en akut hotad art. Fiskeförbud är infört på västkusten för yrkesfisket och för fiske med krok (metspö mm) vilket är straffbelagt i våra västkuståar.
Enbart i Ätrans över 3300 kvadratkilometer stora avrinningsområde finns hundratals sjöar där ålen förr hade viktiga uppväxtområden. Dessa är nu stängda av dammar för den akut hotade ålen, med kraftverksbolagens och Länsstyrelsen goda minne. Hindren är av stor omfattning. Om inte dessa stängda åar öppnas för ålen är den snart inte bara en akut hotad art men en utrotad art.
SMHI:s dammregister visar omfattningen av kraftverksdammar i Sverige. Ålen har nu förlorat sitt hem i sjöarna där den tidigare växte upp till tusentals honålar, som vägde över ett kilo styck! Lösningen är att dammägarna tar sitt miljöansvar och ger tillbaka fri väg för vandringsfisken, så som det varit i tusentals år och de senaste århundradena då ”kungsådra” infördes i våra vatten!
Metaren, som kan vara lille Pelle, blir brottsling om han fångar en ål på kroken. Kraftbolagen har tillåtelse att årligen döda tiotusentals ålyngel och vuxna ålar som skulle föra släktet vidare. Slakten på vandringsfisken pågår dagligen för öppen ridå, med kraftbolagens och myndigheternas goda minne. Därför är ålen hotad.
2019-07-25 Kl 00:00. Ätrafors kraftverk. Nyanlända ålyngel från Sargassohavet klättrar på de lodräta dammluckorna av trä. Några decimeter från dammkrönet är det torrt och ålarna trillar ned. När morgonen gryr har kråkor och svarta trastar dukat bord och tar sitt dagliga skrovmål på utmattade och döende ålyngel. 2019-07-25 Kl. 00:00 Ätrafors kraftverk. De desperata ålynglen klättar även uppför dammens lodräta betongfundament. Inga ålyngel klarar denna passage via dammen, alla dör av utmattning eller blir uppätna av fåglar. Här tar resan slut efter 700 mil från Sargassohavet…dagligen dör ett stort antal av de akut hotade ålynglen just nu vid Ätrafors…. en del av problemet är att denna massvandring sker nattetid och det som inte syns det finns inte?
Kraftbolaget skriver 2017-12-05 Dnr.535-7145-17 till länsstyrelsen att “Någon fullgod lösning finns ännu inte på plats men arbetet fortsätter med att lösa problemet”. Fiskdöden med hundratals laxar och ålar fortsätter alltså vid Ätrafors 2018-2019-?? tills bolaget hittar en lösning på problemet.
Regeringen har beslutat att vattenkraftbolagen får en skattelättnad på 3,5 miljarder per år. Kostnaden läggs på våra elräkningar och pengarna går till bolagens Miljöfond. Under de närmsta 20 åren får bolagen på detta sätt 70 miljarder av elkonsumenterna. Pengarna skall bl.a. betala miljöåtgärder för vandringsfisken och ersätta bolagen för deras minskade vinster. Nu förväntar vi oss snabba åtgärder för vandringsfisken! Läs mer här.
Nedströms vid Hertings kraftverk i Falkenberg löste kommunen år 2013 problemet med döda ålar och laxar. Nu dör de vandringsfiskar som simmar vidare uppströms förbi Falkenberg vid Unipers och Sydkraft Hydropower AB:s kraftverk i N2000-området vid Ätrafors istället…tills kraftbolagen hittar en fullgod lösning för elkonsumenternas pengar.
2017-07-25 Hur skall laxen i Ätran skyddas? Hav har infört ett minimimått för lax på 45 cm i svenska västkustälvar. Tanken var god, och innebär att man inte skall fånga laxsmolt i älvarna.
När man införde detta minimimått hade man inte tänkt sig att laxarna skulle återvända för lek till sin barndoms älv och fortfarande efter ett år i havet inte uppnått en längd av 45 cm när det normala efter ett havsår är ca 60 cm. Hur kunde det bli så fel?
2019-07-24 Leklax på 44 cm vandrar upp genom kameran vid Herting. Flera magra laxar mindre än 50 cm noteras nu i kameran. Källa: www.fiskdata.se
Laxen växer uppenbarligen inte på det sätt som den tidigare har gjort i havet. En tänkbar orsak är att laxens föda överfiskats och att laxen inte har något att äta. Hundratusentals ton av ex lodda fiskas nu och går till fiskmjöl till den norska laxodlingsindustrin. Laxar och havsfåglar (lunnefågel m.fl.) svälter i ett överfiskat hav.
För tre år sedan i augusti 2016 rapporterade vattenblänk om dessa problem som fortfarande är akuta. Läs mer här.
Åre kommun tar nu ställning för miljön och konsekvensen blir att man som första svenska kommun slutar att servera odlad lax på förskolor och skolor. Tack Åre kommun för att ni hjälper Halland att bevara vårt landskapsdjur laxen! Och samtidigt undviker de kemikalier som används vid odlingen. Läs mer här.
Det hjälper inte att sätta minimimått på fångst av lax. Regeringen har beslutat om miljömålet hav i balans och där ryms inte överfiske av vissa arter som blir en följd av den norska laxodlingen. Det innebär obalans i våra hav.
2019-07-15 Första rapporterade puckellaxen är fångad i Ätran. Den 7 juli rapporterades en puckellax i fiskräknaren vid Herting. Fjällprov bör tas och analyseras på fångade puckellaxar!
Vattenblänk har tidigare rapporterat att främmande fiskar som regnbåge och puckellax kan sprida sjukdomar. Puckellaxar invaderade Ätran 2017. Det är nu viktigt att veta om årets puckellaxar är avkomma från dessa och om denna invasiva, främmande lax lekt i Ätran.
P4 Göteborg rapporterar 13 juli att nu skall Joachim Sturve, professor i ekotoxikologi på Göteborgs universitet ta prover i flera vattendrag i Halland och Bohuslän för att undersöka varför vår lax drabbas av olika sjukdomar. Läs mer här. Vattenblänk föreslår att prover nu även tas på puckellax och regnbåge i Ätran eftersom dessa kan bära på smitta.
Naturnytt och vattenblänk föreslår även att man tar fjällprover som analyseras med samma metod som används på årsringarna av flodpärlmussla. (ICP-OES teknik). Ett brett spektrum av grundämnen kan analyseras från musslans årsringar på ppb-nivå. Detta visar vattendragets lokala kemiska förhållanden. Med denna metod skulle puckellaxarnas ursprung kunna bestämmas om fjällets första årsring analyseras. Ätranlax kan användas som referens.
För att vidta rätt åtgärder är det viktigt att veta om puckellaxen vandrar in årligen 2017 och 2019 eller om årets laxar är resultatet från laxar som lyckats reproducera sig i åarna. Vi får nu inte missa att samla in denna viktiga information!
Läs även SLU:s rapport ”Tuffa åtgärder krävs för att stoppa puckellaxen” här.
2019-07-15 I dag rapporterar ordföranden i Storasjöns-Ätrans fiskevårdsområde om torrläggning av Ätran vid Gunnarp.
Orsaken anges till att kraftbolaget Uniper stängt alla luckor vid Skåpanäs kraftverk. Händelsen är rapporterad till tillsynsmyndigheten som är länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Uppströms släpper Uniper ca 8 kubikmeter i sekunden vid Norrströmmen. Nedströms släpper kraftbolaget ca 10 kubikmeter per sekund vid kraftverket i Yngerdsfors. Allt enligt sin egen hemsida. Så torrläggningen beror inte på vädret!
Området är laxens forna lekområden och har även i dag intressanta fisk- och djurarter som dör vid torrläggning. Vid kommande omprövning av kraftverken i Ätran är det viktigt att man säkerställer att inte denna reglering fortgår. För att ta tillvara Ätrans stora internationella N 2000 värden. Läs mer om Nationella Planen för omprövning av vattenkraften här.
Ätrans nu torrlagda åfåror skulle, om bolagen släpper en minimitappning, bli hemvist för ca 700 000 laxar och ca 70 000 ålar. Skåpanäs forna forsar var ett betydande uppväxtområde för Ätranlaxen. Enbart här finns uppväxtplatser för ca 200 000 laxar och 20 000 ålar som idag är torrlagda. Läs mer här.
2017-07-07 kl.14:42 Årets första puckellax passerar i kameran vid Hertingforsen. 2019 är året då eventuella puckellaxar från 2017 års uppvandring återvänder.
2019-07-07 Bilden visar en trolig puckellax som passerar kameran vid Herting. Bilden skall valideras av de som sköter kameran innan uppgiften är säkrad. Data: www.fiskdata.se
Kända fiskeprofilen Hans Schibli är den som rapporterar om årets första möjliga fynd av puckellax i Ätran.
Alla puckellaxar bör avlivas och rapporteras till myndigheterna. Vi får hoppas att de inte får fäste i Ätran och andra västkuståar.
I Ätran kan puckellaxen omkomma om de vandrar upp i döda åfåran i Ätrafors. Där tyvärr även ätranlax, havsöring, ål och andra skyddsvärda arter omkommer så länge som inte länsstyrelsen kräver åtgärder av karftbolaget Uniper. Hertingprojektet visar att en effektiv åtgärd är att ha en minimitappning i den gamla åfåran.
Åfåran vid Ätrafors är dessutom N2000 område där Länsstyrelsen 2013 anvisar minimitappning i sin Bevarandeplan för Ätran. Läs mer här.
SLU föreslår åtgärder mot puckellaxen, läs mer här
2019-07-07 På Torsdagen hände det igen. N2000-området vid Ätrafors vattenfylldes av kraftbolaget Uniper. Fiskarna hamnar på torra land när bolaget dagen efter återupptar kraftproduktionen och stänger av vattnet. Området gör då skäl för sitt namn ”döda fallen”.
Hundratals laxar, ålar, mörtar, gösar, gäddor och andra fiskar hamnar årligen på detta sätt i de snabbt torrlagda döda fallen vid Ätrafors. Detta har uppmärksammats av naturintresserade personer som anmält bolaget för hanteringen.
Kraftbolaget har 2017-12-05 Dnr.535-7145-17 svarat länsstyrelsen att ”Någon fullgod lösning finns ännu inte på plats men arbetet fortsätter med att lösa problemet”. Se kraftbolagets försök att använda ny teknik här.
Länsstyrelsen har svarat anmälaren att ”Sydkraft Hydropower AB har löpande avstämningar med länsstyrelsens fiskeenhet och jobbar på att försöka minimera risken för att fisk blir kvar efter att de släppt vatten i torrfåran”.
Våren 2019 var en riklig utvandring av lekmogna ålar från Ätran till havet. Kraftbolaget har installerat ett lutande galler med flyktöppningar vid Ätrafors. Flyktöppningarna var stängda hela våren och de utvandrande ålarna fastnade och dog på gallren. Vissa skrapades upp av lövränsaren och fraktades bort av kraftbolaget eller den bolaget anställt för att utföra jobbet. Läs mer här.
Ätraforsdammen 2018-11-13. Vattenståndet var detsamma 2019-07-04
2019-07-04 var det lågt vattenflöde när Ätrafordammen delvis tömdes i döda åfåran. Detta innebar att vattenståndet i dammen sjönk till samma nivå som 2018-11-13. Stora områden torrläggs och musslorna hamnar på land. Se torrläggningen här.
2019-07-04-05 var ålyngelledaren vid dammen avstängd. Hundratals ålyngel stoppas här definitivt från att komma vidare till sina uppväxtområden i Ätran.
Just nu vandrar laxar, havsöringar och havsnejonöga upp i Ätran för lek. Det är stor risk att dessa arter fastnar och dör vid Ätrafors. Från dammen uppströms kom mycket vitfisk (mört, löja) och deras yngel. De stängs inne och dör i det torrlagda N2000 området.
År 2015 skulle problemen varit lösta enligt internationell N2000 lagstiftning. Två årtiondens ”löpande avstämningar” mellan länsstyrelse och kraftbolag har fortfarande inte gett resultat. Länsstyrelsen föreslog enligt Bevarandeplanen för Ätran (2013-11-26) en minimitappning i Ätran vid Ätrafors redan 1998. Hertingprojektet visar att en minimitappning skulle lösa problemet med fiskdöden och dessutom ge ett viktigt tillskott till Ätrans naturliga produktion av lax och ål.
2019-07-04 Instängd, döende ål i döda fallen vid Ätrafors. PS Totalt fiskeförbud råder. Kraftbolaget tar död på 1000-tals ålyngel och vuxna ålar slaktas på sin väg ut genom kraftverken DS
Myndigheterna har föreslagit att vattendomarna i Ätran skall omprövas 2038 eller 2028,29. Skall tusentals skyddsvärda fiskar årligen fastna och dö en plågsam död i ”döda fallen” under dessa år ? Eller skall Länsstyrelsen kräva en snabb och effektiv åtgärd av kraftbolaget med minimitappning i N2000 området vid Ätrafors?
2019-07-08PS Glädjebesked från Lagan. Det norska bolaget Statkraft har 2018 samlat in 200 kg ålyngel i Lagan. Det motsvarar 200 000 ålyngel då man säger att de väger ca 1 gram styck. Om de kostar 5 kronor stycket är värdet 1 miljon kronor! Även i år är invandringen av ålyngel god! Lyssna på inslaget i SVT Nyheter här. Nu har man ca 15 år på sig att lösa fiskvandringen förbi alla 13 kraftverken nedströms Bolmen då dessa ålar börjar sin lekvandring till Sargassohavet!
Ålarna är inte födda här utan ”driver in” till svenska kusten. De vandrar upp i åarna lockade av sötvattnet. Ätrans flöde är ca 70% av Lagans flöde och vi kan gissa att ålyngeluppvandringen i Ätran då var ca 140 000 förra året. Men kraftbolaget Uniper har ingen motsvarande uppsamling av ål som det norska bolaget Statkraft. Alla dessa naturligt invandrande ålyngel får ingen möjlighet att växa upp i Ätrans sjösystem uppströms Ätrafors! Kraftbolagen skall istället enligt Ålplan Ätran sätta ut engelska ålyngel för 60 000 kronor. När de förra året troligen stoppade invandrade ålyngel till ett värde av 700 000 kronor! Sedan dör de vuxna ålarna i kraftverken när de skall vandra ut till havet då fria vandringsvägar saknas!
2019-07-01 Den kallas för Vattenkraftens Miljöfond. Den är finansierad via skattemedel. Och används bl.a. för att ersätta vattenkraftbolagens produktionsförlust vid miljöåtgärder.
Vattenkraftens Miljöfond har en alldeles egen hemsida med en alldeles egen informationskampanj. Läs mer här.
Där kan Du bl.a. få veta att åtta av de största Vattenkraftägarna är de som finansierar Vattenkraftens Miljöfond. De satsar 10 miljarder under en 20-årsperiod för att förbättra vattenmiljön. Därför sitter de i styrelsen för fonden och har full kontroll. De har också bestämt att Vattenkraftens Miljöfond även skall ersätta en del av bolagens produktionsförlust som blir följden av miljökraven. De ställer också kravet att miljöåtgärderna (påverkan på vattenkraften) begränsas till max. 2,3% av produktionen.
Läser man på Regeringens hemsida om Energiöverenskommelsen får man en helt annan bild av miljöfonden. Läs mer här.
Vattenkraftens miljöfond finansieras genom att vattenkraftbolagen får sänkt fastighetstaxering. Nettoresultatförstärkningen för vattenkraftsägarna uppgår därmed enligt Regeringens beräkning till ca 3,5 miljarder kronor per år, när reformen är fullt genomförd 2020. Bolagen får alltså en skattelättnad på 70 miljarder under 20-årsperioden av vilka 10 miljarder avsätts till Vattenkraftens Miljöfond som bl.a. skall ersätta bolagens produktionsförluster.
Finansieringen sker genom en höjd energiskatt på elektrisk kraft för hushåll och tjänstesektor. Energiskatten höjs för dessa från 1 juli 2017 till den 1 januari 2019 med 4,2 öre per kilowattimme. För en eluppvärmd villa med en årlig elanvändning på 20 000 kilowattimmar innebär förslaget att elkostnaden ökar med 1 050 kronor per år, inklusive mervärdesskatt.
I verkligheten är alltså detta Hushållens Miljöfond och vi borde sitta i styrelsen och bestämma pengarnas användning. När 10 av de 70 miljarderna hushållen betalar till vattenkraftbolagen använts borde även övervägas om resterande 60 miljarder behöver användas. Och om mer än 2,3 % av vattenkraftens produktion behöver tas i anspråk för att uppfylla våra gemensamma vattendirektiv, art- och habitatdirektiv (N2000) och åldirektiv.
Det verkar helt orimligt att skattebetalarna skall betala vattenkraftbolagens miljöåtgärder, som de gör sken av att de själva har betalat. Dessutom bestämmer bolagen att miljöåtgärderna som skattebetalarna bekostat inte får utgöra mer än 2,3% av deras produktion! Detta strider mot all tidigare praxis i miljösammanhang där det sedan länge tillämpats att verksamhetsutövaren betalar nödvändiga åtgärder för att skydda miljön (PPP).
För handen på hjärtat; Vattenkraftens Miljöfond som vi själva bekostar via skattsedel med 70 miljarder var väl inte till för att öka Vattenkraftens vinstmarginaler, utan för att värna Miljön i våra vatten och rädda den akut hotade ålen från total utrotning?
Läs mer här. i Mittmedias Allehanda varför ordföranden i Sollefteforsens AB är så förjust i Vattenkraftens Miljöfond! Sollefteforsens AB betalar 1-1,5 miljoner kronor årligen till Miljöfonden och får i utbyte en årlig skattelättnad på 10 miljoner som enligt energiöverenskommelsen betalas av elkunderna. Vattenkraftens Miljöfonds styrelse består av kraftintressenterna och pengarna skall användas till reinvestering och utveckling av vattenkraften och delvis till att finansiera en begränsad miljöanpassning av vattenkraften.
2019-06-25 Nu skall vandringsfiskens öde avgöras. Mitt i ålynglens vandringstid veckan efter midsommar skall berörda ha sammanställt de synpunkter som är helt avgörande för ålens och vandringsfiskens framtid.
”Synpunkter önskas så snart som möjligt men ska ha inkommit till Havs- och vattenmyndigheten senast den 28 juni 2019. Till följd av de snäva tidsramarna för arbetet kommer ingen förlängd samrådstid att medges” skriver de myndigheter som ansvarar för omprövningen nämligen Energimyndigheten, Svenska Kraftnät samt Havs- och vattenmyndigheten. Läs mer på hemsidan här.
Myndigheterna föreslår dock i remissen att omprövningen av Ätran påbörjas först om tio år dvs. 2028-2029. De snäva tidsramarna kan väl därför inte sägas gälla för berörda myndigheter.
Det är nog snarare så att de snäva tidsramarna gäller för att begränsa miljövårdande och naturvårdande organisationers möjligheter att reagera på att miljön och naturvården inte fått samma utrymme i förslaget som kraftindustrins vinstintressen.
Ålakungen 2008 har reagerat på förslaget som riskerar att bli ”sista spiken i ålkistan” för den akut hotade ålen. Läs remissvaret här:
