Kategoriarkiv: 2. Vattenblänk

Fångad av ett flöde

2019-03-07 Samtidigt som den första vårlaxen anländer till Nydala öppnar Uniper dammluckorna vid Ätrafors.

Laxarna lockas då att vandra upp i forsen, fångas och dör en plågsam död när de stängs inne i hålorna när kraftbolaget stryper vattnet och allt vatten går till kraftverkets turbiner.

Unipers misslyckade försök hösten 2017 att ”med ny teknik” hindra laxen att vandra upp i ”döda fallet” vid Ätrafors. Anordningen höll inte första högflödet efter åtgärden.

Hundratals laxar som skulle leka i Ätran har genom åren på detta sätt mist livet i ”dödens åfåra” vid Ätrafors. Området är klassat som ett internationellt betydelsefullt lekområde och habitat för lax enligt EU:s art- och habitatdirektiv N 2000.

2019-03-07 Den 750 m långa döda åfåran vid sidan om Ätrafors kraftverk har fått liv när dammen öppnas och överskottsvatten släpps i Natura 2000 området.

Uniper har visat god vilja genom att försöka stoppa laxen med brädor och plastflärpar. Denna nya teknik misslyckades. Men om viljan finns kvar finns lösningen inom räckhåll. Hertingprojektet visar att ett kontinuerligt minimiflöde ger önskat resultat.

Unipers försök att med ny teknik stoppa laxen vid Ätrafors var dömt att misslyckas. Se resultatet efter första högflödet på bilden ovan.

Vid döda fallet i Ätrafors skulle ett minimiflöde innebära att:
1. Laxhabitatet och forsens ekosystem inom detta ca 750 m långa forsområde skulle vara återställt.
2. Ca 54 400 laxyngel och ca 5 600 ålyngel skulle årligen växa upp inom Natura 2000 området.
3. Laxar, öringar, gösar m.fl. fiskar skulle inte bli instängda, stressade och plågas till döds.

Länsstyrelsen har i sin åtgärdsplan för Ätran föreslagit minimitappning som en viktig åtgärd. När nu vatten som i dag ändå släpps kostar åtgärden 0 kronor. Övrig tid skulle vatten i den naturliga åfårans Natura 2000 område endast ta en mycket blygsam del av bolagets vinst i anspråk. Det skulle vara väl investerade medel för att rädda fisken från en plågsam död och samtidigt förbättra vattenkraftens miljöprofil. Dessutom kompenseras vattenkraftens eventuella förlust genom regeringens beslut om skattelättnader.

Enligt regeringens nya regler för prövning av vattenverksamhet står elkonsumenterna inom hushålls och tjänstesektorn för kostnaderna som åtgärdsprogrammet ger upphov till genom att de betalar höjd elskatt. Vattenkraftsproducenterna kompenseras genom en sänkt fastighetsskatt som ger dem ett överskott om cirka 4,3 miljarder kronor per år då avtrappningen av fastighetsskatten efter fyra år fått fullt genomslag från 2,8 procent till 0,5 procent. Läs mer här

PS Hertings kraftverk nedströms i Falkenberg har en modern vattendom att släppa ett kontinuerligt minimiflöde på 11 kbm per sekund i den gamla åfåran som före 2013 var ”en död åfåra”. Nu finns där ca 30000 laxyngel och ca 3000 ålyngel DS

2019-03-07 Ätrafors kraftverk. Tuberna till kraftverkets turbiner. Från höger kommer vattnet nu tillfälligt i den gamla åfåran som är N 2000 område. På bilden ovan syns en del av detta gamla lekområde för Ätranlaxen.

Första Ätranlaxen i Nydala!


2019-03-04 I dag registrerades första laxen i laxfällan vid Nydala. Längden var 88 cm.

Detta är den tidigaste noteringen någonsin sedan registreringen startades 1954. En orsak till detta kan vara den milda vintern och årets tidiga snösmältning. Vi flaggade på hemsidan för fyra dagar sedan att nu är troligen första Ätranlaxen på väg upp i ån! Men laxräknaren vid Herting har ännu inte startats varför Nydala ca 3,1 mil uppströms Falkenberg blev först med att registrera nystigen lax i Ätran, Laxens år 2019!

Den viktigaste orsaken till denna tidiga lax är troligen dock att vandringshindret som byggdes vid Hertings kraftverk i Falkenberg 1944 togs bort 2013. Nu kan alla vandringsfiskar vandra ostört uppströms och nedströms genom forsen. Detta gäller lax, havsöring, ål, flodnejonöga, havsnejonöga, färna och majfisk samt alla andra fiskar som vandrar i Ätran.

Samtidigt som vi firar Laxens år 2019 i Ätran firar vi femårsjubileum för återställandet av Hertingforsen! Och 40-års jubileum för kalkningen av laxens barnkammare i Högvadsån!

Firma Ingemar Alenäs håller gärna ett föredrag om dessa sagolika jubileum eller en guidad tur vid Hertingforsen 2019 för att visa på detta goda exempel där bästa möjliga teknik använts för att få laxarna, ålarna, nejonögonen och majfisken tillbaka!

Ätran värd att vårda?

2019-03-04 Affärsnätverket Svenska Kraftnät, Energimyndigheten och Havs- och Vattenmyndigheten har tillsammans klassat älvarnas värde från miljösynpunkt med miljömålet ”Levande sjöar och vattendrag” som ledstjärna.

Klassningen skall ligga till grund för en nationell plan för omprövning av vattenkraften. Eftersom myndigheterna har begränsade resurser bestämmer klassningen turordningen i prövningen. Se filmen Ätran-värd att vårda

Syftet med samarbetet mellan myndigheterna är att ta fram ett förslag för åtgärder som minskar vattenkraftens miljöpåverkan och åtgärder som samtidigt innebär ökad produktion för att klara framtida behov i energisystemet. Se filmen om Ätran Fria vatten

Från och med 1 januari 2019 gäller denna nya lagstiftning. Från den 14 januari till och med den 1 juli 2019 kan kraftverksägarna anmäla sina anläggningar till den nationella planen för miljöprövning. Nationella planen skall lämnas till regeringen den 1 oktober och kommer preliminärt att prioritera och att ange var miljöprövningar ska starta 2020 eller 2021. HaV uppskattar att det kommer ta cirka 20 år innan alla verksamheter har tillstånd med moderna miljövillkor.

Myndigheterna har klassat Ätrans värde som ett av de lägsta i landet från miljösynpunkt. Detta innebär att prioriteringen av en omprövning av Ätrans kraftverk för miljöns skull hamnar mycket lågt. Ätran är tidigare klassat som ett Natura 2000 område vilket innebär att det har högt internationellt skyddsvärde. Det är därför motsägelsefullt att Ätran skulle ha låga nationella natur- och miljövärden.

Några av Ätrans värden:

Dricksvatten
Ätran används direkt som dricksvattentäkt.
Bottenfauna
Helt unik. Nattsländan Setodes punctatus finns endast här i hela Skandinavien.
Fiskar
Ett av Sveriges största bestånd av det hotade havsnejonögat.
Sveriges enda dokumenterade förekomst av majfisk.
Ätranlax genetiskt unik atlantlax som har använts för restaurering av laxstammar i Danmark (Gudenåen) och Tyskland (Elbe, Rhen).
Ål Tiotusentals ålyngel vandrar fortfarande upp i Ätran.

Länsstyrelsens analys 2018:18 av Ätrans samhällsekonomiska värde läs mer här.
Analys av Länsstyrelsens rapport Läs mer här.

Hertingprojektet Uppvandringen av laxartad lekfisk har efter projektet 2013 ökat från ca 2000 till ca 4000 lekfiskar.
Läs mer om Ätrans värde här.

Läs mer om Hertingprojektet på Havs hemsida



World Wildlife Day 2019


2019-03-03 I dag utlyses av FN i hela värden en dag när vi skall tänka på naturen och den biologiska mångfalden, under ytan.

På hemsidan för Förenta Nationerna kan vi läsa att temat i år är Livet under ytan eller:
The theme of World Wildlife Day 2019 is: “Life Below Water: For people and planet” which closely aligns with this goal, with a specific focus on the conservation and sustainable use of marine wildlife”.
Läs mer här.

Är detta något som gäller oss i Sverige? I Halland och till och med i Falkenberg? Ja vi kan med enkla åtgärder bli mycket mer hållbara när det gäller livet under ytan.

Låt oss visa på några exempel på två marina arter:

1. Ätranlaxen

Föds i Ätran och Högvadsån. Simmar till Färöarna, Grönland och New Founland och äter sig stor. Återvänder via Danmark, Laholmsbukten och Skrea till Ätran för att leka. Leklaxar vandrar upp i fallet vid Ätrafors för att leka. Där dör de ofta en plågsam död.

2015-11-28 Ätranlax instängd i hålorna nedanför Ätraforsdammen. © Foto: Ingemar Alenäs
Instängd i hålorna nedanför Ätrafors kraftverk. Laxen kämpar för sitt liv.

2. Den europeiska ålen.

Föds i Sargassohavet och vandrar hela vägen 700 mil till Ätran för att växa sig stor. Hindras av betongdammar där de klättrar nattetid och uttömmer sina sista krafter.

De som överlever och som vuxna efter ca 20 år skall vandra tillbaka till Sargassohavet hamnar i kraftverken, som här vid Yngeredsfors hösten 2018…

Ansvaret ligger inte bara på tropiska länder som har hammarhajar och marlin m.fl. exotiska arter. Våra Ätranlaxar och ålar förvaltas inte hållbart i dag. Hundratals leklaxar dör vid Ätrafors. Tusentals ålyngel dör på kraftverkens betongdammar. Hundratals lekmogna ålar går en plågsam död tillmötes på kraftverkens galler och turbiner.

Ansvaret för livet under ytan vilar lika tungt på oss som på avlägsna länder på vår jord. Hertingprojektet visar hur vi kan rädda laxar och ålar. Vem bär ansvaret för vad som nu sker på ovanstående bilder? Här i Falkenbergs kommun, i Ätran 2018 tills vidare, vid ett flertal kraftverk. Som enligt reklamen inte drivs på naturens bekostnad.

Nationell plan

2019-02-27 Energimyndigheten, Affärsverket Svenska Kraftnät och HaV har kommit överens om en tidplan för omprövning av vattenkraften.

På Havs och vattenmyndighetens hemsida kan man läsa att dessa myndigheter arbetar efter en preliminär tidplan om att förslaget till nationell plan ska lämnas till regeringen den 1 oktober 2019. Läs mer här.

Nationella planen kommer preliminärt att ange att miljöprövningar ska starta 2020 eller 2021. HaV:s uppskattning är att det kommer ta cirka 20 år innan alla verksamheter har tillstånd med moderna miljövillkor. Med ”moderna” menar HaV villkor som inte är äldre än 40 år.

Vän av ordning ställer sig då frågan om den akut hotade ålen klarar att leva under dessa förhållanden fram till 2040? Skall vi bli den sista generationen som kan berätta att vi sett denna fantastiska fiskart vars lekvandring började i våra Västsvenska sjöar och avslutades i Sargassohavet.

Åluppvandringen i Ätran har varit stoppad i Ätran sedan början på 1900-talet. Nu kanske den enligt överenskommelse stoppas fram till 2040. Blankålen som skall vandra till Sargassohavet hamnar i turbiner eller turbingaller. Rubrikbild från Yngeredsforsens kraftverk hösten 2019.

Med vilken rätt anser vi oss kunna utöva denna ”ålmisshandel” i ytterligare 20 år fram till 2040? Hur mycket längre kan ålen klara denna ”tortyr” utan att gå under?

Missbildade abborrar

2019-02-16 Missbildade abborrar i Rakkurisjöarna får nu stort fokus. Fenomenet är känt från 100-tals sjöar på svenska västkusten som abborre med ”puckelrygg”.

Representanter för svenska regeringen informerades i februari 2002 om hur det stod till med miljömålet bara naturlig försurning på svenska västkusten. Kommunekologen i Falkenberg berättade om att mer än varannan sjö är okalkad och försurad i kommunen.
Läs mer här.

Förutom mer kända försurningseffekter innebär det problem med höga kvicksilverhalter i fisk och förhöjda halter av metallerna aluminium, järn och mangan. Gravida kvinnor rekommenderas inte att äta fisk från dessa sjöar. Dessutom skadas reproduktionen och tillväxt av känsliga arter som ex. ål, elritsa, mört och lax.

Ytterligare en känd effekt som redovisades för regeringen var missbildningen av abborre i dessa försurade sjöar. En forskargrupp vid IVL (Hans Hultberg, Erik Nyholm och Ingemar Alenäs) undersökte med provfiske ett flertal västsvenska sjöar.

Deformerade abborrar med ”puckelrygg” röntgades och vi kunde konstatera att de främsta ryggkotorna var deformerade vilket gav upphov till detta abnorma utseende. Förutom puckelrygg hade dessa firrar förstorade ”glosögon” och ibland förkortad underkäke. I referenssjöar med normalt pH saknades dessa missbildningar.

Röntgenbild av puckelryggig abborre där man tydligt ser de deformerade första ryggkotorna. Bild Erik Nyholm, Hans Hultberg IVL undersökning av puckelryggiga abborrar.

Kommunekologen i Falkenberg försökte hitta bot för de sjuka abborrarna och erhöll kalkningspengar från EU för att åtgärda några av dessa bortglömda sjöar. Fortfarande är 100-tals sjöar försurade och okalkade på västkusten. Detta är känt genom uppföljningen av miljömålen som inte klarar målet ”bara naturlig försurning”. Målet vore lätt avklarat om vi fortsatt att ta emot EU-bidrag för våra försurade västkustsjöar. Läs mer här (sid 52 – 54).

Kalkning av försurade sjöar i Falkenberg 2010-11 med bidrag från EU.

Vad som är bortglömt är alla puckelryggiga, glosögda abborrar som lidande simmar omkring i de sura sjöarna. Samt att vi inte kan äta fisken på grund av förhöjda kvicksilverhalter. En lösning är att vi inte längre provtar kvicksilver i dessa försurade sjöar. Och att vi endast provfiskar kalkade sjöar. Det vi inte vet har vi inte ont av. Det är synd att vi inte fokuserar bättre på de miljömål som vi lätt kunde avhjälpa med rätt beslut.

Vattnet flödar i döda fallen

2019-02-10 Nu flödar vatten i alla Ätrans döda fall!

Skåpanäs, Skogsforsen, Boaforsen, Yngeredsforsen, Ätraforsen och Hertingforsen har alla under 50-100 år fått döda forsar i samband med utbyggnaden av vattenkraften. Men nu har de fått tillfälligt liv!

Hertingforsen har nu restaurerats och här släpps minst 11 kubikmeter i sekunden alla dagar i veckan för att rädda vandringsfisken. I själva forsen produceras nu årligen 30 000 laxyngel och 3 000 ålyngel.

Tider med högflöden kan inte kraftverken ta allt vatten till turbinerna och överskottet släpps i de tidigare åfårorna. Dessa har en sammanlagd längd av ca 9,8 kilometer där det nu blir forssträckor! Om vandrinsfisken fick tillgång till dessa områden skulle här årligen finnas ca 700 000 laxyngel och ca 70 000 ålyngel! Läs mer här. Dessa beräkningar grundar sig på den nuvarande produktionen i Hertingforsen. Enbart i forsen sålde dessutom fiskevårdsområdet laxfiskekort för 83 000 kronor säsongen 2018.

Vi besökte i dag Yngeredsforsen och det var en imponerande syn. Tyvärr saknar forsarna lax men om man släppte en minimitappning i alla återstående forsar skulle laxen och ålen självmant vandra upp i Rävigeforsen vid Ätrafors. I övriga forsar skulle laxen och ålen trivas om den fick hjälp med vandringen. Här vid Yngeredsforsen skulle laxen och ålen trivas om kraftbolaget tillämpade samma lösning som kommunen genomförde vid Hertingforsen! Läs mer om ecocentrismens grundbudskap här.

Vinsten skulle vara stor för naturen och ekoturismen. Kraftbolaget skulle förbättra sin miljöimage. Kostnaden skulle vara marginell då det kostar noll kronor den tid man ändå spiller vatten och liten under sommaren då elpriset är lågt.

Ätranlaxen är dessutom ovärderlig då den är genetiskt unik. Odlad lax i Norge, Göta Älv, Lagan, Nissan m.fl. vattendrag gör att de odlade generna tar överhanden. Yngel av hybridlax är nämligen mer aggressiv och dominant än vildlaxen! Läs mer om denna forskning här.

Högflöde i Ätran

2019-02-09 Snösmältning och regn gör att flödet i Ätran snabb ökar och nu är ca 100 kubikmeter i sekunden.

Vatten släpps nu i Natura 2000 området vid Rävigeforsen i Ätrafors. Detta är ”spillvatten” och det kostar kraftbolaget 0 kronor eftersom tillgängliga turbiner har maximal produktion. Om kraftbolaget kunde släppa vatten i Rävigeforsen hela året skulle det vara mycket positivt för naturvården. Under den varma årstiden när elpriset är lågt skulle kostnaden vara försumbar.

2019-02-09 Rävigeforsen återuppstår när kraftbolaget släpper vatten. I detta N2000 område hade tusentals laxar och ålar sitt hem ända fram till dess kraftverksdammen byggdes.

Det skulle kunna leva ca 60 000 laxyngel och cirka 6 000 ålyngel i forsen. När laxarna lockas att vandra upp i forsen som sedan torrläggs lider 100-tals laxar en kvalfull död i detta ”fängelse”. Rommen som laxarna lägger torrläggs.

Kontinuerligt vattensläpp på några kubikmeter skulle dessutom jämna ut risken för översvämningar. Hertingprojektet har som bekant gett tusentals extra laxar till Ätran. En mindre känd verkan är att högflöden utjämnats i Falkenberg tack vare projektet. Att detta sedan motverkats av en omfattande stenläggning av Ätrans stränder är en annan historia.

Kontentan är att ett minimiföde i Rävigeforsen vid Ätrafors skulle ta hänsyn till Ätrans fiskbestånd, som har internationellt skyddsvärde, ge ett jämnare flöde som minskar risken för översvämningar och dessutom ge bättre goodwill för kraftbolaget.

Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten skriver i VISS om Ätrafors:
”Minimitappning till Ätrafors torrfåra behöver införas för att återskapa eller förstärka ekologiska funktioner i vattendraget. Ågärden behövs också för att möjliggöra uppvandring av lax, havsöring och ål”. Läs mer här.

Varning för haj !

2019-02-05 Pigghajen är en riktig ”transformer” och kan dyka upp där du minst anar.

Vid det här laget torde det vara känt att tusentals hotade rödlistade pigghajar säljs på fiskauktionerna i Göteborg och Danmark, vilket vår hemsida och natursidan rapporterat; läs mer här och här. Trots att det råder både fiskeförbud och landningsförbud.

Mindre känt är att pigghajen dyker upp i olika maträtter som ex ”fish and chips”. De kan då ha genomgått en namnändring till ”Rock Salmon” eller Rock eel”. Daily Mail och CNN skriver om detta bedrägeri: Läs mer här och här.

Redaktören för denna hemsida var för några år sedan på en havskonferens anordnad i Lysekil av Naturvårdsverket. Lunch serverades på en lokal färja. Det serverades någon slags fiskkotletter och när servitören tillfrågades om vilken fisk det var blev svaret ”Piggvar”. Kotletterna hade en broskskiva i mitten och saknade ben. När samma fråga upprepades ”bakom kulisserna” blev svaret ”visst är det Pigghaj….”.

Rökt Pigghaj är populär i Tyskland och säljs även i Sverige under namnet rökt havsål eller Nordsjöål. Namnet ål har säkert minskat i popularitet så nu får man nog gå över till rökt klipplax istället.

I dag såldes på fiskauktionen i Hirtshals 443 kilo Pigghaj för 2264 danska kronor. På fiskauktionen i Göteborg såldes 2019-01-17
266 kilo pigghaj till ett pris av 3195 kronor. Det är många portioner Pigghaj som kommer att transformeras till fiskrätter med olika smakrika namn för att lura ovetande kunder till att mumsa i sig den rödlistad pigghajen.

Men i Sverige auktionerar vi ju inte med rödlistade arter……….och än mindre serverar dem på middagsbordet……. Eller???

Ätrans laxar och ålar behöver vatten nu

2019-02-01 Ätrans tidigare åfåra är torrlagd av kraftbolaget på en sträcka av nästan en mil. Dessa döda fall var platsen för ett unikt växt- och djurliv där lax och ål fanns i riklig mängd. Bara vanligt vatten skulle ge livet åter till Ätrans forsar.

Hertingforsen är ett exempel på en av dessa torrlagda forsar där Falkenbergs Energi nu sedan fem år förtjänstfullt släpper 11 kubikmeter vatten per sekund. Elfisken visar att nu har livet återkommit med bl.a. 29 000 laxyngel och 3 000 ålyngel. Laxuppvandringen i Ätran har ökat med ca 2 000 leklaxar! Restaureringen är samhällsekonomiskt lönsam och ger ett plusvärde på 65 miljoner kronor enbart i Falkenberg! Läs mer här.

» Förhoppningen är att återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott sportfiske»                    H.M. Carl XVI Gustaf 1 april 2014

Uppströms Hertingforsen finns ett skriande behov av ytterligare återställning ……

Ålynglen stoppas av kraftverkens betongdammar och blir ett lätt byte för svarta trastar och kråkfåglar. Tusentals invandrande ålyngel når aldrig sina uppväxtområden i Ätran
Utvandrande lekålar dör på kraftverkens galler eller i kraftverkens turbiner. Dessa ålhonor fastnade på gallren vid Yngeredsfors och nådde inte resans mål som var Sargassohavet.

Kraftverksanläggning Meter   Laxyngel  Ålyngel
Hertingforsen               400       29 000     3 000
Ätraforsen                    750       54 400      5 600
Yngeredsforsen           1600     116 000     12 000
Bällforsen                     550     40 000       4 100
Skogsforsen                 150       11 000       1 100
Skåpanäs forsar           2800     203 000      21 000
Stampån                       3500     253 700      26 200
TOTALT                        9750     706 400     73 000

Hertingforsens verkliga produktion av lax och ål gör att det är lätt att uppskatta potentialen i torrfårorna vid de uppströms belägna kraftverken. Vid Ätrafors är det endast vatten som saknas! Om bolaget hade modet att släppa vatten kontinuerligt skulle inte hundratals laxar och andra fiskar behöva plågas och dö en stressfull död som laxen på filmen och de förvridna ålarna på bilderna ovan.

Kraftbolagen har under hösten och vintern kablat ut en missvisande reklamkanpanj i TV och massmedia där vi bl.a. kan höra:

”Vårt mål är ett samhälle som drivs av naturens kraft, inte på dess bekostnad. I stället för att leva på naturen måste vi börja leva med den. Nu gör vi stora investeringar för att vara med och skapa ett land som drivs av naturens kraft istället för på dess bekostnad”.

Kraftbolagen har uppenbarligen dåligt samvete för sitt agerande och frånvaron av åtgärder. Denna omfattande ”greenwashing” med ”fake news” att verksamheten sker i samklang med naturen är pinsam; speciellt för ålen. Döda och döende fiskar visar klart det akuta behovet av åtgärder, som måste till om bolaget skall behålla något av sin trovärdighet. Ålen kan inte vänta!

Myndigheterna dömer nu kraftfullt ut kraftbolagens agerande:

Statens Lantbruksuniversitet (SLU) har utvärderat Sveriges ålförvaltning: ”Övrig mänskligt orsakad dödlighet, och då främst den vattenkraftsrelaterade dödligheten som påverkar ålbeståndet mer än vad fisket gör, bör minskas. Tillämpningen av ålförordningen har i praktiken gått i stå”. Läs mer här.

Vattenmyndigheterna pekar i sin åtgärdsplan för Ätrans avrinningsområde ut vad kraftverken behöver göra för att uppnå miljökvalitetsnormerna och bevarandemålen för Natura 2000 och för ålförvaltningen:

Tabell 1. Anläggningar där produktionspåverkande åtgärder ligger till grund för miljökvalitetsnormerna, markerade med (X). Åtgärder som även behövs för att uppnå bevarandemålen i ett Natura 2000-område är markerade med (N2000).

Berörd anläggning Uppströms konnektivitet Nedströms konnektivitet Ökat flöde i torr-/naturfåra o
Ätrafors X (N2000) X (N2000) X (N2000)
Yngeredsfors X (N2000) X (N2000) X (N2000)
Bällforsen X X X (N2000)
Skogsforsen X X
Skåpanäs X X X

Källa: Vattenmyndigheternas åtgärdsplan från Ätrans (103) avrinningsområde.