2024-02-12 Ålen är en hållbar naturresurs som funnits i ca 70 miljoner år. Ålen var förr en av sjöarnas vanligaste fiskart. Går det att sätta ett värde på ålen som art? Kan vi få tillbaka den akut hotade ålen?

Ålen har genom sin rikliga förekomst en avgörande betydelse för ekosystemen i haven, älvarna och sjöarna från Sargassohavet, Nordsjön och Medelhavet till Europas länder inklusive Skandinavien. FN:s medlemsländer samlades i Montreal i Kanada den 7–12 december 2022.  Där hölls den femtonde konferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald (COP15). Målet var att ge ett bättre ”skydd av den biologiska mångfalden samt förbättring av arternas och livsmiljöernas tillstånd i alla livsmiljöer på land, i sjöar och vattendrag och hav”.

Enligt Forskning.se kom forskarna fram till att mängden ålyngel i Nordsjön 2023 endast utgjorde 0,4 procent av den mängd som fanns 1960-1979. Det är mycket svårt att sätta ett monetärt värde på denna enorma förlust av biologisk mångfald i en stor del av Europas ekosystem.

Däremot kan vi lätt se att rökt ål i butikerna säljs för mellan 400 – 750 kronor kilot. Finska Jord- och skogsbruksministeriet har 2019 beräknat ett värde på ålen där man inte enbart tar hänsyn till värdet av konsumtion utan även räknar in en del andra ekonomiska samhällsvärden. Ett exemplar av den europeiska ålen värderas då till 3510 Euro.

Länsstyrelsen i Halland har vid årsskiftet 2023/24 sänt ut en remiss som gäller omprövning av vattenkraften i Ätran (Dnr. 2389-2022). Vattenkraften har i vissa fall skyldigheter enligt vattendomar att hålla fria vandringsvägar för ålen. Länsstyrelsen skriver att dessa skyldigheter ersatts av ”Ålplan Ätran”. Därför är uppvandringen av vilda ålyngel i Ätran i stort sett stängd. Därför dör i stort sett alla lekålar som försöker vandra ut från Ätran till havet.

Kraftbolagen skall enligt Ålplan Ätran ersätta förlusten genom att omflytta ålyngel från Europa till Ätran. Problemet är att ålen sedan dör i kraftverken när den som vuxen skall vandra till havet. Åtgärden innebär då att ålbeståndet utrotas. Det andra problemet är att åtgärden inte beslutats av domstol/myndigheter och då bedrivs verksamheten utanför lagen. Det tredje problemet är att summan som de 29 kraftbolagen tillsammans betalar för skadan är 47 637 kronor för 2023 vilket enligt finsk värdering är mindre än värdet av två lekmogna ålar. Kraftbolagen behöver ta sin del av miljöansvaret.

Vet vi då historiskt hur stor produktionen av ål var i Hallands åar? Statkraft redovisar att de på 1930-talet årligen insamlade en miljon ålyngel som vandrade upp i Lagan och som mest 1,3 miljoner. Energiforsk anger att överlevnaden av ål till vuxen ål är ca 20%. Eftersom det går att samla in långt ifrån alla ålyngel kan man på goda grunder anta att produktionen av ål i de större halländska åarna årligen översteg 260 000 blankålar.

Publikationen ”Ål i Ätran” (Karlstads Universitet 2012) har beräknat antalet årligen utvandrande blankålar från Ätran under 2010 och 2011 till ca 5000 blankålar per år.

Sammanfattningsvis går det utmärkt att sätta ett värde på ålen. Finska Jord- och skogsbruksministeriet har värderat en ål till 3510 Euro. Statkraft har rapporterat en ålförekomst på 1930 talet som indikerar att varje hallandså årligen producerade minst 260 000 blankålar. Karlstads Universitet rapporterar att Ätran på 2010-talet årligen producerade 5000 lekvandrande blankålar.

Detta visar ålens stora värde både för ekologi och ekonomi. Miljövänliga vattendomar med fri fiskvandring för Ätran och andra åar är enda möjligheten att rädda ålen så att vi inte blir sista generationen som kunnat nyttja denna hållbara naturresurs.

2024-02-09 Kommunen förlorar miljontals kronor och laxar på vattenkraftens reglering i Ätrans vattensystem. Nu skall vattenkraften miljöprövas med moderna miljölagar. Länsstyrelsen har gjort en nulägesbeskrivning som har varit ute på remiss för att berörda skall få tillföra ”bortglömd” kunskap och säga sin mening om Ätrans miljö. Så även Falkenbergs kommun som äger Hertings kraftverk.

Första prövningsomgången gäller Ätran till Ätrafors (med biflöden) och Högvadsån med biflöden. Domstolen skall ha alla synpunkter till den 1 september 2025. Hela Ätrans avrinningsområde skall miljöprövas under 2020-talet. (Remiss Dnr. 531-2389-2022)

Kraftbolagen har tillstånd att korttidsreglera Fegensjöarna med 1,8 meter. Det innebär stora förluster av näringsdjur, fiskar och fåglar. Fascinerande Fegens unika natur påverkas liksom den ekoturism som dras till området. Falkenbergs kommun förlorar en viktig inkomstkälla.

Ätrafors kraftverk har tillstånd att korttidsreglera Ätran. Det innebär tsunamiliknande förhållanden i Ätran där flödet beroende på elens timpris kan ändras från 7 till över 70 kubikmeter per sekund och omvänt.  Denna hårda reglering innebär bl.a. kraftig erosion och sedimentflykt vilket får ett antal oönskade konsekvenser och kostnader för kommunen.

Ätran är Falkenbergs kommuns viktigaste dricksvattentäkt. Kommunen har inrättat ett omfattande vattenskyddsområde så att dricksvattnet inte förorenas. Vatten pumpas från Ätran upp till vattenverket vid Kärreberg där bassänger med sandfilter renar vattnet. På grund av den stora mängden sedimentpartiklar sätter filtren igen. Kommunen har tvingats investera i dyrbar utrustning och ökad tillsyn för att lösa problemen. Ätrans reglering ger ökad risk för översvämning och ökad partikelflykt. Partiklarna samlar på sig bekämpningsmedel som riskerar att förorena Falkenbergs dricksvatten.

Ätrans Laxfiske är ett signum för kommunen och har ända sedan 1800-talet lockat hugade laxfiskare med deras familjer till staden. Korttidsregleringen innebär att 34 500 laxsmolt omkommer årligen vilket påverkar fisket mycket negativt. Miljön vid laxbron påverkas av de stora mängderna sediment som korttidsregleringen orsakar. Fisket försvåras och blir mindre attraktivt. Se bild nedan med laxbron och Hertings kraftverk i bakgrunden.

”Ålplan Ätran” har en styrelse som består av de tre största kraftverksägarna i Ätran. Enligt föreningens stadgar befrias de kraftverksägare som betalar en fastställd summa från att följa de vattendomar de har som säger att de skall hålla fria vandringsvägar för ål. För intäkterna köper föreningen vilda ålyngel från Europa. Ynglen sätts ut ovanför kraftverken och går då en säker död tillmötes eftersom kraftverken befriat (sig själva ?) från skyldigheten att hålla fria vandringsvägar. Hanteringen är sannolikt olaglig.

Hertings kraftverk har sedan 2013 löst frågan med fri ålvandring både uppströms och nedströms kraftverket. Trots detta debiterar Ålplan Ätran fortfarande kommunen som under tio år betalat över 60 000 kronor till Ålplan Ätran för att kommunen skall befrias från en skyldighet som de inte längre har. Och pengarna går till att köpa vilda ålyngel som omflyttas från Europa till en säker död i Ätrans övriga kraftverk.

Hertings kraftverk har en slukförmåga på 40 kubikmeter vatten per sekund. Korttidsregleringen i kraftverket uppströms innebär att stora mängder vatten går förlorade för elproduktion vid Herting och kommunen förlorar viktiga intäkter. När flödet närmar sig 11 kubikmeter per sekund skall allt vatten gå till Hertingforsen. När flödet ökas till över 51 kubikmeter per sekund spills överskottet förbi kraftverket. Denna förlust av elproduktion är större än den samlade produktionen vid alla övriga 13 kraftverk tillsammans inom den nu aktuella prövningsgruppen. (se Unipers diagram ovan)

Korttidsregleringen vid Ätrafors orsakar problem med ökad skredrisk i Vessigebro och Falkenberg. Kommunen har tvingats förstärka Ätrans stränder från Fajansbron ned till Garvareforsen. Stora mängder sprängsten från Vastad har använts för ändamålet. Vid vårdcentralen har kommunen lagt stora summor på att förbättra stabiliteten. Evakuering av boende har gett kommunen extra kostnader.

Korttidsreglering med förstärkt sedimentflykt har också stor påverkan på Falkenbergs hamn. För att bibehålla djupet i hamnen behöver muddringsarbeten utföras allt oftare. Ett ökat basflöde under vår och höst gör att effekterna av korttidsregleringen förstärks. Kommunens kostnader för hamnens muddring ökar därför kraftigt på grund av Ätrans reglering.

Den ökade mängden muddermassor deponeras i havet och påverkar havsmiljön. Ätrans sediment blandas med eventuella gifter i hamnbassängen varför kommunen betalar kostsamma analyser. Kostnader för omhändertagande av dessa muddermassor kan förväntas öka.

Vattenkraften är i stort behov av att anpassas till hydrologin och naturens kretslopp. För Falkenbergs kommun innebär detta stora socioekonomiska fördelar. Hertingprojektet har tillfört Falkenberg ett ökat socioekonomiskt värde på 65,3 miljoner kronor. Källa: Länsstyrelsen i Halland.

Vattenkraftens fortsatta anpassning uppströms skulle ge Falkenberg stora fördelar i form av ökad energiproduktion och ökad ekoturism. Ätrans internationellt viktiga naturresurser och produktion av ekosystemtjänster har allt att vinna på miljöanpassade vattendomar.

2024-01-03 Naturvårdsverket och Vetenskapsrådet är finansiärer av webbplatsen forskning.se som i december 2023 rapporterar att den största dödligheten av ål orsakas av vattenkraften. Regeringen ger nu enligt 2024 års regleringsbrev HaV i uppdrag att ta fram och införa alla åtgärder som förbättrar ålens överlevnad.

Webbplatsen rapporterar att forskarna varje år räknar de ålyngel som har tagit sig till de europeiska kusterna. ”Resultatet är alltid lika nedslående. Förra året kom forskarna fram till att mängden ålyngel i Nordsjön utgjorde 0,7 procent av den mängd som fanns 1960-1979. Den preliminära siffran för i år är 0,4 procent”.

Ålforskare rapporterar att det årliga behovet av ålyngel är 188-360 miljoner för att upprätthålla det ursprungliga ålbeståndet i Sveriges inlandsvatten. (Wikström). Energiforsk anger en naturlig överlevnad från yngel till vuxen på ca 20 %. Det innebär att Sveriges inlandsvatten årligen producerade 37,6 till 72 miljoner blankålar innan vattenkraften satte stopp för ålens vandring. Finska Jord- och skogsbruksministeriet beräknar värdet av en ål till 3510 Euro.

Vattenkraftbolagen har utestängt ålen med dammar och omflyttar därför ålyngel med flygtransport och lastbilstransport. Omflyttning av vilda ålyngel från Frankrike till Sverige via karantän i Helsingborg är ingen hållbar lösning. Ålen har vandrat själv i över 60 miljoner år och det är bäst för ålen om den själv får vandra på fria vandringsvägar.

1. Omflyttade vilda ålar från Frankrike har 200 mil längre att vandra från Sverige till Sargasso för att leka. Fler dör på vägen.
2. Ålynglen sägs tas från ett ”överskott” i Atlanten där endast 0,4% av ålen återstår?
3. Från karantänen i Helsingborg tas ca 1 miljon glasålar ut till odling av 140 ton ål ”silver eel” som säljs för konsumtion!
4. Vilda ålar blir till ca 95 % honålar medan ålyngel som föds upp i karantän endast ger ca 25 % honor ( enl. VD Fordham)
5. Karantänålen har 48 % större risk att utsättas för predation än helt vild ål. De mister en del av sitt naturliga beteende.
6. När kraftbolagen ”räddar” 15 000 blankålar förbi kraftverken genom Trap&Transport med tankbil är det mindre än en promille av vad som vandrade ut före kraftverken byggdes.

– Vi såg att det bara var naturlika fiskvägar som inte hade en negativ påverkan på sannolikheten att hitta ål uppströms, säger forskaren Olle Calles. Olle Calles nämner Hertingforsens kraftverk i Falkenberg som exempel för att visa hur påverkan kan minskas. Där har ett snedställt galler installerats som leder fiskarna till en öppning vid sidan av turbinerna där de kan simma vidare.– Där spiller man i snitt 0,2 kubikmeter vatten per sekund. Är det högt flöde och turbinerna går för fullt och vatten spills så kostar det i stort sett ingenting, säger Olle Calles.

Arbetet med miljöprövning av vattenkraften började i februari 2022 och beräknas pågå under 20 år. Regeringen har tillfälligt pausat miljöprövningen. Regeringen ger 2023-12-21 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att ”identifiera och införa alla åtgärder som främjar och förbättrar förutsättningarna för ålens överlevnad i dess levnadsstadier som återfinns i svenska vatten. Uppdraget skall redovisas till Regeringskansliet senast 1 augusti 2025”.

Det är positivt att forskare och myndigheter nu är eniga om att det är vattenkraften som orsakar ålens tillbakagång och akuta situation. Nu gäller det att snabbt åtgärda det akuta läget innan ålen försvinner. Levande sjöar och vattendrag behöver levande ål.

Läs mer
https://www.forskning.se/2023/12/05/alar-vattenkraftverk/#

Forskning.se – Flest ålar dör i ett vattenkraftverk!

https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/Index?rbId=24263

2023-12-20 Destination Falkenberg beräknade för drygt fem år sedan att ett besökscentrum vid Herting skulle locka 30 000 besökare årligen.

Projektledaren som utrett förslaget skriver: ”Området har exceptionellt högt miljö- och rekreationsvärde. Platsen är välbesökt för fiske men även andra aktiviteter finns i närområdet som utgör en turistisk hot spot i Falkenberg. Med ett turismindex på 262 för 2016 (indexerat med Sverige som bas 100) är Falkenberg ett perfekt mål för besökare. Vi räknar med att totalt nå ca 30 000 mottagare årligen”.

Målgruppen som besöksmålet är riktat till kan vara:

• Svenska besökare med ett intresse för natur och naturvård
• Nationella och internationella besökare med ett speciellt intresse inom natur och naturvård (technical visits)
• Barn och ungdomar som har natur och naturvård som en del i läroplanen (skolklasser)

Utredaren föreslår att det ambitiösa förslaget delvis finansieras med EU medel. Chanserna till detta är goda då Hertingprojektet, som i år firar tioårsjubileum, tillsammans med sju EU-nationer ingick i EU-projektet ”Free Fish Migration from Sea to Source” vilket var bidragsfinansierat med 6,4 miljoner Euro.

Tioårsjubileet och ambitionerna om projektets fortsättning har tyvärr lyst med sin frånvaro. Det är dock inte för sent att sätta Falkenberg på kartan som Hallands självklara ort som centrum för vårt landskapsdjur Atlantlaxen. Falkenberg letar fortfarande efter denna självklara profilering som ständigt flödar genom centrum av staden.

Den legendariska advokaten och laxfiskaren Wilkinson skrev 1894 efter sina besök i Falkenberg: ”Det är för mig ett kärlekens verk att offentligen kungöra, att Svenskarne ha en förtjusande stad, som heter Falkenberg, och det är förunderligt att Engelsmän skola nödgas hjelpa dem med att göra denna upptäckt. Det kräfver endast en smula mensklig sympati att göra den upptäckten, att många, många lyckliga dagar kunna tillbringas i Falkenberg”.

Läs Destination Falkenbers förslag till besökscentrum i bifogade fil.

2023-11-27 Planen var att rädda ålen i Ätran. Hur kunde det bli så fel att ålarna körs till tippen istället? Kraftbolagen och kommunens energibolag betalar. Ålen är ”Biggest Loser” och minskar från hundratals ton till mindre än fem ton. Ålen lider och tynar bokstavligen bort från Ätran och Sveriges inlandsvatten.

Transporten av tusentals lemlästade ålar har årligen gått till tippen de senaste 40 åren. För att finna orsaken till denna ålslakt får vi gå tillbaka till 1984. Kraftbolagen klagade över de vattendomar som stadfäste att ålen skulle ha fria vandringsvägar i Ätran. Ägarna till 39 dammar och kraftverk menade att insamlingen av ålyngel inte längre fungerade. Det behövdes en annan lösning på problemet.

Myndigheterna, som var Fiskeriverket och Länsstyrelserna, kontaktades och de föreslog en annan lösning. Kraftverksägarna skulle under en försöksperiod på fem år befrias från de tidigare beslutade vattendomarna. Kostnaden för att hålla fria vandringsvägar skulle användas till att köpa ålyngel som omflyttas till sjöar och vattendrag uppströms 47 namngivna dammar i Ätran.

Förslaget kallades för ”Ålplan Ätran”. Kraftverksägare och dammägare var mycket nöjda med att de skulle befrias från vattendomarna som krävde fria vandringsvägar. Något myndighetsbeslut om Ålplan Ätran presenterades aldrig enligt vad som är bekant för Naturnytt.

Kanske fördröjdes beslutet av frågan om vad kraftbolag och dammägare skulle ge i utbyte mot att myndigheterna befriar dem från gällande vattendomar? Ett förslag var en årlig, indexreglerad ersättning som skulle betalas av varje ingående dammägare.

Myndigheterna kom med ett förslag om ersättningen för ”byteshandeln” så sent som 1998. Då föreslogs att de 39 ingående anläggningarna tillsammans skulle dela på en total kostnad av 45 612 kronor per år i 1998 års penningvärde. Kommunens bolag Falkenbergs Energi skulle betala 13,4% av denna summa. Ålyngel skulle enligt förslaget inhandlas för pengarna.

Scandinavian Silver Eel AB i Helsingborg är ensamma säljare av ålyngel i Sverige. Ålplan Ätran köpte därför årligen ca. tiotusen ålyngel till Ätran för ett pris av ca 5 kronor per styck. Förslaget hade blivit praxis och 39 anläggningar i Ätran behövde inte längre följa sina vattendomar. Vad innebar då detta för ålen i Ätran?

Resultatet blev att ål upphörde att produceras från större delen av Ätran! Ålplanen stoppar den årliga, naturliga invandringen på flera hundra tusen ålyngel. Ålplanen stoppar (dödar) också årligen tusentals lekmogna blankålar som skall vandra till havet.

Ålplan Ätrans styrelse består av de tre största kraftbolagen i Ätran. Ålplan Ätrans revisor utses av kraftbolagen. Ålplan Ätrans primära syfte är att befria kraftbolagen från vattendomar som kräver åtgärder för fri ålvandring. Ätran upphör att producera ål.

Ålplan Ätran kan således sägas var en lösning för bolagen som tyvärr innebar en fortsatt slakt av den akut hotade ålen i Ätran. Falkenbergs kommuns energibolag, Falkenbergs Energi AB, blev förda bakom ljuset. Hertingprojektet löste 2013 fri fiskvandring både uppströms och nedströms för alla fiskarter inklusive ålen. Trots detta har kommunen under tio år debiterats och fortsatt att betala ca 100 000 kronor till Ålplan Ätran för en skada som de inte längre orsakar.

Sveriges 200 000 sjöar och 5000 mil inlandsvatten var en viktig producent av ål. 10 000 dammar och 2100 kraftverk stoppar effektivt all ålvandring. Ålplan Ätran speglar tyvärr förhållandena för den Europeiska ålen i alla Sveriges inlandsvatten. Ålen är i akut behov av fria vandringsvägar. Kraftbolagen måste sluta att köra den akut hotade ålen till tippen.

2023-11-15 Laxen leker nu för tionde året i rad i den restaurerade Hertingforsen. Dessförinnan var forsen torrlagd i 70 år. Vandringsfiskar som lax, havsnejonöga och ål var utestängda från Ätran.

Laxen leker årligen i den återställda forsen. Just nu pågår bröllopsbestyren för fullt. Varje vår blir resultatet en kläckning av några tiotusentals laxyngel. Det innebär att några hundratusen laxyngel nu producerats naturligt i den restaurerade Hertingforsen. Detta är en ständigt återkommande naturproduktion av lax som gynnar Falkenberg och stadens laxfiske. Länsstyrelsen beräknade att åtgärderna enbart avseende laxfisket i Falkenberg gav ett socioekonomiskt nettonuvärde på plus 65,3 miljoner kronor.

Vid den numera nedmonterade dammen samlades under 2000-talet årligen något tiotusental ålyngel som hindrades av dammen i sin vandring uppströms i Ätran. Det innebär att nu har kanske något hundratusental ålar under tio år naturligt kunnat vandra till sina uppväxtområden uppströms.

Men vad har hänt uppströms i Ätran? Dammar med torrfåror finns vid Rävigeforsen (Ätrafors), Yngeredsforsen, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs forsar. Just nu ”spiller” kraftbolaget vatten i alla dessa naturliga forsar där laxen lekte och ålen vandrade. Det är en ynnest att få uppleva när dessa döda forsar åter får liv. Livet med lekande lax och vandrande ål skulle kunna lämnas tillbaka ”på riktigt” genom en restaurering. Hertingprojektet visar att det är möjligt.

Men torrfåror är väl främst ett norrlandsproblem? Ingalunda. Energimyndigheten har kartlagt förekomsten av torrfåror i Sverige. Totalt identifierades och verifierades 972 torrfåror i en databas. Förvisso är Norrlands torrfåror långa och många, närmare bestämt 283 st.

Något förvånande är kanske att hela 366 av torrfårorna är belägna i Götaland och 323 torrfåror finns i Svealand. Detta är både bra och dåligt. Dåligt eftersom det har stor negativ påverkan på viktiga bestånd av Atlantlax, havsnejonöga och europeisk ål bl.a. på svenska västkusten.

Däremot är det bra från restaureringssynpunkt. Restaurering ger stora positiva effekter på vandringsfisken i södra Sverige samtidigt som det ger liten påverkan på Sveriges totala produktion av vattenkraft och reglerförmåga. Liksom Hertingprojektet skulle restaurering vara en stor ”Win-Win” situation för miljö- hälsa och samhälle.

Tio miljarder svenska kronor har avsatts till Vattenkraftens miljöfond för att påbörja en återställning enligt Ålförordningen, Art- och Habitatdirektivet samt EU:s vattenlagstiftning enligt vattendirektivet. Regeringen pausade omprövningen ett år dec 2022 till dec 2023.

Miljarderna väntar nu på att användas för att göra vattenkraften mer miljövänlig och rädda och restaurera hotade miljöer med akut hotade bestånd av våra vandringsfiskar Europeisk ål, havsnejonöga, Atlantlax, majfisk och vårlekande siklöja med flera arter.

2023-10-25 Tvåhundratusen ålar och 95% av laxen har försvunnit varje år från Ätran. De som försvunnit kommer inte tillbaka. Men förutsättningarna för en fortsatt hållbar produktion av biologisk mångfald finns ännu kvar om åtgärder vidtas.

Svensk vattenförvaltning efterlyser nu data om vattenstånd, vattenföring och överledningar för att få bättre underlag till bland annat statusklassificering och åtgärdsplanering. Alla vatten har samma förutsättningar att kunna nå god ekologisk status. Åtgärder behövs inom olika verksamheter. För vattenförvaltningens statusklassificering 2024 efterlyser SMHI uppgifter om vattenkraftens påverkan senast 30 november 2023. Läs Efterlysningen

Vattendelegationen får inte besluta om undantag som gör att det till exempel inte går att uppfylla ett områdesskydd för ett Natura 2000-område. Biologiska kvalitetsfaktorer ger ett mått på hur bra livet i vattnet mår. Finns de arter av växter och djur som borde finnas där och tillräckligt många? Arbetet med att skydda vatten har pågått länge, både nationellt och i ett europeiskt perspektiv. Redan på 1500-talet fanns det KMV i Sverige som stadgade att det skulle finnas en Kungsådra Med Vatten. (=KMV). Återställd kungsådra ger återställd god ekologisk status. (GES)

Hela Ätrans sträckning från havet till länsgränsen är sedan 1800-talet påverkad av vattenkraften som gör att god ekologisk status inte längre uppnås i detta Natura 2000 område. Fakta om dammar, överdämning och döda åfåror finns redan registrerade på historiska och aktuella kartor. Dagens situation är förödande för ekosystemen och vandringsfisken. Fortfarande dör ca 5000 ålar årligen i kraftverkens galler och turbiner i Ätran. 35 000 laxsmolt beräknas omkomma årligen på sträckan havet – Ätrafors på grund av korttidsreglering. Laxen och ålen är utestängd från sina tidigare jungfruliga lek- och uppväxtområden i merparten av Sveriges inlandsvatten.

Efterlysningen bör därför gälla åtgärder som återställer fiskens fria vandring och de forsande habitat som är avgörande för ekosystemens överlevnad. Länsstyrelsens utvärdering visar att åtgärder är socioekonomiskt fördelaktiga även med hänsyn till kostnader för åtgärder. Hertingprojektet har visat att det är möjligt att genomföra en lyckad återställning från dämda, torrlagda vatten till fria vatten. 25 000 km dämda vatten skall åtgärdas i Europa enligt internationella överenskommelser. Svenska åtgärder efterlyses.