Hertingforsen är en ny miljö i Falkenbergs tätort som bjuder vandraren på överraskningar både vinter och sommar. Vinterpromenad vid forsen ger fina naturupplevelser allt från konstnärliga isskulpturer till spektakulära fåglar. Två av vinterfåglarna med helt olika livsmönster är strömstaren och storskarven.

Strömstaren är en liten tätting som  föraktfullt kastar sig i det iskalla vattnet och fiskar upp larver från nattsländor s.k. ”husmaskar”. Men strömstaren eller ”fossekallen” som den heter på norska, fryser inte då den har en ”torrdräkt” av väl inoljade fjädrar. Den är den enda småfågel som simmar och dyker och den simmar med vingarna och har fyllt skelett så att den blir tyngre och tar sig under ytan.

Storskarven eller ”ålakråkan” dyker i det iskalla vattnet och fångar laxungar, ålar, mörtar och annan matnyttig fisk. Till skillnad från strömstaren blir dess fjädrar alldeles blöta. Men den har en ”våtdräkt” av fett på kroppen så att den inte fryser även om fjädrarna blir dyngsura. Och den har simhud mellan tårna som hjälper den att simma. Var och en blir simkunnig på sitt sätt.

Mera vinterbilder från forsen här

Fredagen den 13 var det boksläpp och presentation av den nya Jubileumsboken utgiven av Falkenbergs Kultur och Hembygdsförening som firar 70-årsjubileum.  Artiklar av 13 författare har samlats i denna bok om ”Staden vid Ätran”.

Den inledande artikeln handlar om Hertingforsen som dämdes upp för 70 år sedan! Dåvarande elverkschefen Tage Granquist sade vid invigningen 2 juni 1945 att: ”Alla voro fullt medvetna om att de förstört en idyll ” och uttalade samtidigt en förhoppning ”att naturen snart åter skulle läka de sår som är ofrånkomliga när naturkrafterna skola tämjas”.

Då anade han nog inte att Kung Carl XVI Gustaf 70 år senare skulle återinviga den restaurerade Hertingforsen och att den armerade betongdamm som stoppade Ätran skulle vara sprängd!

2015-11-03 Regeringsuppdraget att utreda förvaltningen av de svenska laxbestånden är nu klart och publiceras i ett historiskt Pressmeddelande i dag.

Havs-och vattenmyndigheten lämnar i dag över Rapport 2015:20  till regeringen med de nya målen om hur förvaltningen bör förbättras och utvecklas. Radio P4 Halland intervjuar Ingemar Alenäs om rapporten. Lyssna här (klicka högst upp på SR:s hemsida).

Allmänt önskar man en höjning av ambitionsnivån genom att sätta högre mål för beståndsutvecklingen, utveckla en mer lokalt och regionalt anpassad förvaltning för olika bestånd samt införa åtgärder för att få bättre kunskap. Målet är att öka lax- och öringsbestånden i svenska vatten. Några av de konkreta förslagen är:

1. Laxbestånden skall så snart som möjligt, dock senast 2025, uppnå 80 % av den maximala produktionen av laxungar (MSY).
2. Bestånd som inte bedöms nå dessa mål 2025 ska identifieras, orsakerna klarläggas och en åtgärdsplan för att restaurera bestånden tas fram senast år 2020.
3. Samordning mellan Hav, länsstyrelse och fiskerättsägare.
4. Länsstyrelsen skall ordna bättre fisketillsyn
5. Sportfisket skall rapportera fångster
6. SLU skall ta fram en långsiktig plan med kostnader för datainsamling och kunskapsförsörjning.
7. Individuella förvaltningsmål skall anges för varje enskilt laxbestånd.
8. Förutsättningarna för att återskapa naturliga förutsättningar för lax och öring i de vattendrag som byggts ut med vattenkraft skall utredas.
9. Hav avser att ta ett långsiktigt ansvar för Ätran som Indexälv.
   Att Hav nu sätter fokus på Atlantlaxen och Ätran och avser att ta ett långsiktigt ansvar är mycket positivt för det framtida fiskevårdsarbetet i Ätran. Även att arbetet skall ske i samverkan med fiskerättsägare bådar gott för framtiden.
   Falkenbergs kommuns arbete med Hertingforsen innebär att arbetet redan startat. Den tidigare torrlagda forsen producerar nu över 10 000 laxungar per år vilket innebär att arbetet med vattenkraftens miljöpåverkan påbörjats.

2015-10-21 Sommargrönt på ena sidan av stängslet och höstens gula färg på andra sidan. Bild från Hallands jordbrukslandskap.

Danmark, Holland och Frankrike är på den gröna sidan och har delvis förbjudit användningen av bekämpningsmedlet Roundup. Sri Lanka har förbjudit import. Sedan tidigare är användningen av miljö- och hälsoskäl förbjuden i Ryssland, Mexiko och Tasmanien.
Läs mer här och här hur danska Arbejdertillsynen och Miljöstyrelsen ser på användningen av Round-Up.

I Sverige är vi på den andra gula sidan stängslet och kan se de gula höstfärgerna i förtid där Roundup delvis används på fälten.

SLU: ”I medeltal påträffades minst en substans över riktvärdet i vart annat ytvattenprov, där Skånes och Hallands typområden stod för flest riktvärdesöverskridande”.
Läs mer i rapporten från SLU:
Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel)

Läs även rapporten ”Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten”. där Skåne och Halland utmärker sig.

Se även SVT dokumentär Den sista skörden

Läs även SVT Nyheter Skåne: Stor ökning av cancerfall

Dagens lägsta tappning är enligt vattendom från 2012-03-22
11 kbm/s. Kommunen föreslår nu en lägsta tappning på 3,6 kbm/s. Undersökningar från elfisken i september visar att nu lever fler än 13 000 laxyngel i forsen och över 3000 ålyngel. Restaureringen har gett resultat som är långt över vad som kunde förväntas!
Bilden ovan illustrerar den förväntade förändringen vid föreslagen lägsta tappning. Naturnytt befarar en negativ påverkan på forsens fiskbestånd och ekosystem.
Läs Samråd ändring av tillståndÖvriga intressenter

2015-10-05 Kungsfågeln är den minsta bland våra europeiska fågelarter. Fotot är taget i tallarna vid Morups Tånge. Fågeln väger bara något gram och tallbarren fungerar som sittpinnar! Vissa av dessa små dunbollar tar nu inför vintern språnget över havet till kontinenten, vilket är imponerande.  En saga som berättas över hela Europa handlar om att kungsfågeln är en god flygare:

” Fåglarna kom en dag överens om att välja en kung. De beslöt att den som kunde flyga högst skulle få kungavärdigheten. Örnen flög med mäktiga vingslag allt högre upp i skyn, högre än någon annan förmådde. När han inte orkade mer, ropade han:
– Nu är jag högst av alla och jag är er kung!
Men då flög en liten, liten fågel upp från örnens rygg och kvittrade:
– Nej, jag är ännu högre upp! Nu är jag kung!
Och sen den dagen får den lilla fågeln bära namnet kungsfågel.

2015-09-27 I kväll var det både supermåne och blodmåne samtitigt.
Nästa gång det inträffar enligt NASA är den 8 oktober 2033!

Blodmånen fotograferades Kl. 04:39. Blodmåne innebär att det är total månförmörkelse och att endast det rödaktiga ljuset som filtreras genom jordens atmosfär, når månen.

Supermånen fotograferades Kl. 01:34 Supermåne innebär att månen är som närmast jorden och därför upplevs något större. (14%)
Och gryningsljuset återvände till månen Kl. 05:31 och Kl.05:42 då månförmörkelsen var partiell.
© Ingemar Alenäs

Det finns fyra arter av pygmé- eller torngräshoppor i Sverige. Och de är inte lätta att få syn på.

För det första är de mycket små, mindre än 20 mm.
För det andra är de kamouflerade (kryptiska) och undviker predation genom att inte bli upptäckta.
För det tredje är de alldeles tysta då de saknar stridulationsorgan (Benjamin syrsas fiol).

Svenska gräshoppor övervintrar normalt som ägg och fortplantar sig först på sensommaren. Men inte pygme´gräshopporna; de övervintrar som fullbildade eller sena nymfer och reproduktionen sker på våren.

Naturnytts redaktör hittade dessa små naturens under på en äng mitt i Vessigebo. Som sköts i samverkan, med naturvårdsbidrag.

Forskare vid Linneúniversitet i Kalmar har genom studier av torngräshoppor funnit en ny, spännande förklaring till evolutionen.
Läs mer här. och här.

Kartfjärilen har en orange vårgeneration och en svart sommargeneration. Nu flyger den svarta sommargenerationen i Vessigebro.

Fenomenet kallas ”seasonal dimorphism” och lurade Linné som trodde att det var två olika arter.

Läs mer om fenomenet på min hemsida och se bild på vårgenerationen här

Hallandskusten är rik på biotoper för sandbin. Vid en tur med länsstyrelserepresentant  besöktes flera biotoper i Falkenberg.
Vid Ringsegård sågs havstapetserarbi med gröna ögon och ängscitronbi med doft av citron.
Vid Stafsinge hålor sågs havstapetserarbi och den spektakulära bivargen. Vargen kom flygande med sitt byte och drog ned bytet, som var en bedövad stekel, i sin bohåla. Stafsinge hålor syftar egentligen på vattensamlingen vid kyrkan. Där sågs den vackra blå kejsartrollsländan!

Falkenbergs Montessoriskola och biolog Jenny Bolmstedt har arbetat flitigt med att återskapa sandbiotopen vid Stafsinge.
Nu bär detta arbete riklig frukt. Bra jobbat!
Läs mera:
Projektet VET HUT skapar boplatser
Experten besöker VET HUT
Natur och friluftsliv, Hitta rätt! Stafsinge i guide för skolor Sverige runt!