2018-09-08 Ätraforsdammen. Tusentals strandsatta stormusslor kämpar förgäves för att ta sig tillbaka till vattnet som försvann.

Plötsligt sjönk vattenståndet under dagen med över en höjdmeter och musslorna fick över 20 meter att promenera på land till vatten för att rädda sig undan torrläggningen.  Men musslor har bara en fot.

Jag träffade Sven-Göran, en närboende som uppmärksammat musslornas prekära situation. Han och hans vän hade hela dagen plockat hundratals musslor och räddat dem tillbaka till sitt rätta element – en sann naturvårdsinsats! Men Sven Göran har bara kunnat gå i en liten vik av den två kvadratkilometer stora dammen.

Många musslor skulle ha räddats om kraftbolaget sänkt vattennivån långsammare. Då kunde fler musslor ha krupit tillbaka till vattnet. Nu krävs antingen en snabb insats av många ”Sven-Göran” eller att bolaget höjer vattnet för att rädda döende musslor. Därefter kan man sänka långsammare och ge  musslorna en ärlig chans att vandra tillbaka. Tyvärr har magasinet varit välfyllt under hela sommarens torka vilket nu ger de stora nivåskillnaderna med torrlagda stränder.

I Sverige finns åtta arter av stormusslor. Ätraforsdammen och Ätran har ett av västkustens  och Sveriges(?) rikligaste bestånd av äkta målarmussla. Naturnytt har tidigare rapporterat om detta. Läs här. Nu dör tusentals individer av detta bestånd. Läs mer om den sårbara målarmusslan här.

Kunskap om naturen är en förutsättning för att inte orsaka skada. Stormusslor och fiskar behöver vatten. När vatten saknas dör strändernas stormusslor och döda åfårans laxar vid Ätrafors. Långsammare reglering och minimitappning kan rädda många liv!

Uniper (Sydkraft Hydropower AB) varnade 2018-09-05 på hemsidan för Ätrans vattenråd om den planerade sänkningen. Läs mer här.(Varningen är borttagen från hemsidan för Ätrans vattenråd.)

Om den anmälts till länsstyrelsen kunde de upplyst om att sänkningen bör ske långsamt om verksamhetsutövaren inte har denna kunskap. Planering med tanke på naturen kan minska skadorna avsevärt!

2018-08-26 Ny rapport från WWF visar att det är riskfyllt att strunta i floders värde. Läs rapporten här

– Förstörda fiskeområden är ett exempel på skador som uppstår när vi människor misslyckas med att ta hand om och värdesätta världens floder, säger Håkan Wirtén generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

– Floder är inte bara till för att transportera vatten. Vi måste få världens politiker och företag att förstå hur viktiga de är och det gäller även i Sverige. Våra storskaligt vattenkraftsutbyggda älvar.. måste sluta att betraktas som förlorade. Det handlar om att ta vara på och utveckla alla de värden som älvarna representerar genom att bevara och återskapa deras levande sötvattenekosystem, säger Mattias de Woul, sakkunnig sötvatten på WWF.

Slutligen betonar rapporten betydelsen av en god vattenförvaltning där myndigheter företag och finansiella institutioner måste samarbeta för att säkerställa en hållbar utveckling.

Energimyndigheten föreslår nu att flera av Ätrans kraftverk skall bli riksintresse klass 1 för energi och reglerkraft trots att de endast utgör promille av reglerkraften. Förslaget är ute på samråd till den sista september. Läs mer här.

Energimyndigheten anför att: Klass 1 är den högsta klassen för reglerkraftverk och representerar i huvudsak de vattenkraftverk som anses mycket viktiga för elsystemets funktion. Energimyndigheten gör vad man kallar en värdebeskrivning för Ätran: ”Inskränkningar i korttidsregleringarna slår i första hand mot möjligheten att leverera energi och effekt i tider när efterfrågan och därmed belastningen på elsystemet är hög”. ”Ätran effektregleras från 6 MW upp till och med 56 MW utifrån elmarknadens behov. Svarstiden för upp och nedreglering är god, det tar cirka 40 minuter att gå upp till maximal produktion och lika kort tid att gå ner till minimal produktion”. 

Samtidigt pågår en remiss om MKN för KMV kraftigt modifierade vatten. Diarienr: 537-3521-16. Ätran föreslås som KMV där GEP dvs. god ekologisk potential skall gälla. God ekologisk status (GES) är ett tillstånd som råder i en opåverkad älv. GEP är ett tillstånd som råder efter det att vattenkraften tillgodosett sina intressen.

Energimyndighetens värdebeskrivning säger inget om vad som händer när man struntar i Ätrans övriga värdekärnor:

Ätraforsdammen har ingen nedre dämningsgräns och kan därför torrläggas med massdöd av värdefulla stormusslor! N2000 området vid Ätrafors har ingen min.tappning och torrläggs därför regelbundet med massdöd av lax och öring! Korttidsreglering i Ätrans huvudfåra kan  momentant ske upp och ned mellan 7-ca 90 kbm/s på laxens lekområden! Stränder eroderar och jordbruksmark översvämmas. Vattentäkten förorenas. Sedimentet förs nedströms och lagras i Falkenbergs hamn där muddringsarbeten kostar miljontals kronor! Årligen vandrar ca 4000 laxar upp i Ätran. Enligt doktor Cecilia Håkansson är värdet av 1000 laxar i Vindelälven beräknat till mellan 96-517 miljoner kronor per år. Ätrans genetiskt unika bestånd av atlantlax är ovärderligt!

Energimyndighetens klass 1 klassning av Ätrans bidrag med promille till reglerkraften syns i detta sammanhang obetydligt. Likaväl skall i så fall riksintresset för reglerkraft väga tyngre än Ätrans övriga nationella riksintressen och internationella naturvärden?

Falkenbergs kommun har en överenskommelse med EON (Uniper) att de skall släppa 11 kbm/s till Falkenberg med Hertingforsen där det för närvarande finns ca 30 000 laxyngel och ca 3000 ålyngel. Om Ätrans vatten blir av riksintresse för reglerkraft kommer bolaget då att återgå till vattendomen med en minreglering på 7 kbm/s med stora negativa effekter på laxens och ålens uppväxtområden från Falkenberg till Ätrafors inklusive Hertingforsen?

Staten skall ha en eloge för att man lagt  över 150 miljoner kronor i kalkningsåtgärder för att rädda Ätran. Staten och EU skall ha en eloge för att man lagt grunden på ca 40 miljoner kronor för att genomföra det mycket lyckade Hertingprojektet med fria vandringsvägar för fisken. Därför syns det sällsynt kontraproduktivt om man nu skall strunta i dessa värden för att tillföra promille till Svensk reglerkraft! Våra vatten är mer värdefulla än så!

Mer om Havs- och vattenmyndighetens satsning på laxen finns att läsa här.

2018-08-21 Ätranlaxen har under några år varit smittad av RVS. Det är en nematod, Anisakis simplex, som kan överföras till människa om man handhar laxen fel.

Sjuk fisk måste tillagas och värmas till över 60 grader varför gravning och kallrökning inte är tillräckligt. Man måste också vara noggrann med rengöring av knivar och skärbrädor. Det är alltså samma noggranna mathygien som exempelvis gäller när man tillreder rå kyckling.

Störst risk att smittas är om man inte är upplyst om riskerna och hanterar sjuk fisk fel. Därför borde ansvariga myndigheter och kommuner lämna en viss förebyggande information.

Läs mer på Livsmedelverkets hemsida här.

Alla som får en angripen lax uppmanas att rapportera på SVA:s hemsida här.

Läs mer vad som tidigare skrivits på denna hemsida här.

2018-07-30 Kräftorna mår dåligt i torkan. I den lilla bäcken lever signalkräftan. I en håla har ett 20 tal kräftor samlats i en pöl.

Syret tryter i det stillastående varma vattnet. Då tar kräftorna till sitt sista trick för överlevnad. De går upp på torra land och andas luftens syre! Men de måste ständigt hålla sig fuktiga och ta ett svalkande dopp för att strategin skall fungera.

Men de blir utsatta för andra djur som gillar att få sig ett skrovmål på läckerheterna. Mink, kråkfåglar och andra predatorer tackar inte nej till ett dukat bord.

2018-07-18 kl 00:00 Vid midnatt råder det full aktivitet vid Ätrafors. Hundratals ålyngel som simmat den långa vägen från Sargassohavet försöker förgäves forcera kraftverksdammen.

Ålynglen utför en otrolig prestation. Efter att ha simmat ca 700 mil från Sargassohavet klättrar de uppför betongväggen till de läckande träluckorna. Men där hittar de ingen väg till ålens forna uppväxtområden i alla sjöarna uppströms. När morgonen gryr blir dessa ”maskar” ett gott mål mat för fåglar och andra predatorer som ser de utmattade ålynglens utsatta situation.

Ålen är i dag akut hotad och omfattas av EU:s åldirektiv. Det är förbjudet att fiska ål i Ätran vid Ätrafors. Det finns en ålyngelledare uppsatt vid kraftverksdammen för att ta hand om ålynglen. Men den sitter vid andra sidan dammen dit ynglen inte simmar! Fiskerikonsulent Gösta Edman skrev redan på 1970-talet: ”Om inget görs för ålen i Ätran kommer den att vara utrotad inom en snar framtid”. Nu återstår endast en procent av ålbeståndet. Framtiden är nära!
Läs om den misslyckade ålyngelledaren här.

2018-07-17. Vattendragen i Halland har nu extremt låga flöden. Laxen dör av låga flöden i kombination med varmt vatten och låga syrehalter.

Bevattningsförbud råder enligt Länsstyrelsen i Halland i de mindre vattendragen. Läs mer här.

Hertingforsen i Falkenberg har en vattendom på att man skall köra 11 kubikmeter i sekunden i forsen eller minst tillrinningen. Uniper reglerar tillflödet uppströms vid Ätrafors där man just nu enligt sin hemsida på timbasis reglerar flödet upp och ned med 10-40% eller mellan ca 8 till 13 kubikmeter i sekunden. Just nu innebär all reglering stora skador på ett redan stressat ekosystem samtidigt som det ger extremt små energivinster och knappast kan ha betydelse för reglerkraften.

. Vattenkraften är enligt Uniper unik genom att den är reglerbar och kan anpassas så att skadorna på naturen minskar. Uniper meddelar via pressmeddelande att man frivilligt sedan många år håller en lägsta nivå på 11 kubikmeter per sekund i Ätran.  Regleringen som de redovisar på sin hemsida talar ett annat språk. För att värna Ätrans stora internationella Natura 2000 värden borde älven inte korttidsregleras när tillrinningen är så låg som vid rådande extrema torka.

Läs Unipers pressmeddelande här

Läs även om flodpärlmusslan här.

PS Unipers miljöchef låter meddela i mail den 15/8 att flödet från Ätrafors den 18 och 19 juli varierade mellan 8,7och 8,8 kubikmeter per sekund. Värdena på nätet är endast en prognos. DS.

2018-07-10 Nyligen slöts ett nytt 12-årigt avtal om att Ätranlaxen och andra vilda laxstammar inte skall fiskas av grönländska fiskare i grönländska fiskevatten.  Avtalet undertecknades i Reykavik, föregicks av 12 månaders förhandling  och gäller från 2018 till 2029.

Detta betyder mycket för de halländska laxåarna. Förre fiskerikonsulenten Gösta Edman beräknade genom märkningsförsök  att mer än var tionde Ätranlax fångades i det kommersiella fisket vid Grönland och Färöarna där våra laxar har sina uppväxtområden. 

Islänningen Orri Vigfússon grundade NASF och arbetade för inlösen av dessa laxfisken. Falkenbergs Laxfiskekommitté bidrog tidigt till detta arbete genom en framsynt handläggning och stöttning av NASF av bl.a. Randolph Stenlund (turistchef), Bengt Orsander (Park och Anläggnings Chef) samt Claes Hederstierna (Ledamot, fd. museichef). Laxfiskekommittén arbetade också starkt för genomförandet av Hertingprojektet.

Med facit i hand ser vi nu efter fem år att Hertingprojektet inneburit att laxvandringen i Ätran ökat från ca 2000 till ca 4000 per år. Betydelsen av inlösen av Grönlandsfisket har alltså ökat från ca 200 laxar till ca 400 laxar för Ätrans del. Om medelvikten för laxen är ca 3 kg och en sportfiskefångad lax är värd 1500 kr/kg (eller mer?) så är värdet enbart för Falkenberg ca 1,8 miljoner kronor per år! Om jag minns rätt bidrog Laxfiskekommittén med 10 000 kronor som en engångssumma till inlösen av det kommersiella laxfisket. Vi träffade Orri Vigfússon i Göteborg på 1990-talet och det innebar att Orri fick en viktig grundplåt i sitt ideella arbete för NASF.

Heder till dessa framsynta herrar som arbetat för att vildlaxen skall ha sin fria vandring! Utan deras uppoffrande arbete hade vi inte haft den livskraftiga, unika laxstam vi har i dag. 

Läs mer om avtalet här.

Orri Vigfússon gick tyvärr bort 1 juli förra året men vi minns hans genuina arbete för vår ovärderliga Ätranlax! Läs mer här.