2019-08-15 Nu på Söndag 18/8 kl 10:30 håller Firma Inger o Ingemar Alenäs i samarbete med Länsstyrelsen i Halland en guidad vandring vid Sumpafallens naturreservat. Välkomna!

Sumpafallen. Söndag 18 augusti kl. 10.30 Laxens år 2019. En vandring på cirka 2 km i medelsvår terräng. Våra guider är Inger och Ingemar Alenäs som bjuder in till denna naturupplevelse i laxens barnkammare. Kläder efter väder och medtag fika då vi gör ett stopp vid reservatets grillplats. Samling på reservatets parkeringsplats. Läs mer här.

Naturskyddsföreningen i Södra Halland anordnar Laxseminarium Laxens år 2019. Seminariet pågår i dagarna två 14-15 september. Dag två guidar Firma Inger o Ingemar Alenäs vid Hertingforsen i Falkenberg. Läs mer om programmet här .

Fiskevattenägarna i Sverige/Halland anordnar Laxens dag den 19 september i Falkenberg. Firma Inger och Ingemar Alenäs finns på plats och berättar om Hertingprojektet. Läs mer om programmet här.

Alla hälsas välkomna till dessa aktiviteter Laxens år 2019! Har man förhinder kan man alltid beställa en egen skräddarsydd guidning eller föredrag om Ätran och Ätranlaxen! Hertingprojektet ger oss nya spännande fakta varje säsong!

2019-08-14 Kraftbolag, myndigheter och ”ålodlare” bidrar nu gemensamt till ålens snabba utrotning. Samtidigt som alla försöker ta åt sig äran som ”räddare i nöden” för den akut hotade ålen.

Bakgrunden är att den europeiska ålen befinner sig på utrotningens brant. Säkra källor anger att ålen minskar med 90 till 99 % som inte kommer tillbaka till europeiska och svenska vatten.

Kraftbolagen säger sig ta ”krafttag för ål” när man i själva verket under årtionden hindrat merparten av ålynglen med stängda dammar. Merparten av lekvandrande ålar dör gallerdöden och turbindöden vid kraftverkens anläggningar som saknar skydd för ål.

”Ålodlarna” Scandinavian Silver Eel AB” köper ålyngel från England och flyger dem till Helsingborg i Sverige. För att finansiera verksamheten tar man årligen ut en miljon ålyngel för försäljning till konsumtion, det blir 150 ton vildål som konsumeras enligt deras VD.
Ändå marknadsför man tjänsten som att ”Ålodling gör naturen en tjänst”. ”Odlingen” är endast en flytt av vilda ålar. Läs mer här.

Länsstyrelsen i Halland kommer nu att sätta ut 767 000 yngel av de två miljoner som Skåne, Halland och Västra Götaland får dela på rapporterar Hallands Nyheter. Rubriken är att ”Två miljoner ålyngel skall hjälpa ålbeståndet”. Myndigheterna är de som har tillsyn över fiskens fria vandringsvägar. Läs mer i HN här.

Man behöver inte vara naturexpert för att förstå att denna gigantiska omflyttning av ål med ett årligt uttag av en miljon ålar för konsumtion inte är gynnsam för ålen som art! Denna hantering där vi får betala ca 5 kronor per ål som har åkt flyg hit från England är ett PR-jippo och en ”greenwashing” där media nappar på kroken. Trots att ålynglen ”tar flyget”. De engelska ålarna får dessutom över 100 mil längre att simma när de skall tillbaka till Sargassohavet för att leka!

Man behöver inte heller vara naturexpert för att förstå att våra ålar behöver fria vandringsvägar. Ålynglen måste kunna komma till sina uppväxtområden och föräldraålarna måste kunna vandra till sina lekområden i Sargassohavet. Annars hotas ålen som art. Så enkelt är det. Detta har vi löst vid Hertings kraftverk i Ätran och detta kan alla kraftbolag lösa om viljan finns. Pengar finns då kraftbolagen får 70 miljarder i minskad fastighetsskatt enligt energiöverenskommelsen.

Det är dags att sluta med PR-jippon på ålens bekostnad där de vilda ålarna får åka flyg från England. Istället måste vi rädda ålen genom att skapa fria vandringsvägar så som vi gjort vid Hertings kraftverk i Ätran. Naturen och ålen är anpassad till fria vandringsvägar så som det funnits i våra vatten i tusentals år före kraftverkens tillkomst.

2019-08-11 Nästa år skall FNs medlemsstater förhandla om nödvändiga åtgärder för att rädda de stressade ekosystemen i våra hav. Sverige intar en passiv position och avsäger sig ansvar.

Behovet är som bekant stort då misshushållning lett till att svenska fiskares fångster uteblivit när viktiga arter som torsk m.fl. försvunnit. Ett omfattande foderfiske har lett till att den ekologiska balansen i havet påverkas med bl.a. utmärglade laxar som återvänder till västkuståarna, vilket Vattenblänk tidigare rapporterat om. Se bilden på Ätranlaxen ovan och läs mer här.

Bilaterala samtal har inletts och miljöorganisationerna hoppas på
ett starkt avtal som leder till skapandet av ett globalt organ med mandat för införande av reservat med nödvändiga föreskrifter.

– Sveriges regering har varit oroväckande passiva i utformningen av EU:s position inför förhandlingar berättar Dima Litvinov, projektledare på Greenpeace i Sverige. Frågan om utformningen av system för att stoppa utrotningen av liv i världens hav har fått en väldigt låg prioritet i regeringskansliet. – De ansvariga ministrarna i UD och Miljödepartementet tävlar med varandra om att avsäga sig ansvar för beslut och agerande, säger Dima Litvinov. Läs mer här.

Vi har i färskt minne boken ”Tyst hav” som gavs ut 2008 och skrevs av nuvarande statsministerns ställföreträdare, tillika regeringens Miljö- och klimatminister. Hösten 1939 genomförde svenska staten en ”Tysthetskampanj” för att påminna befolkningen om vikten av att hålla tyst om sådant som skulle kunna vara till skada för det neutrala Sverige. När det gäller havsmiljön använder Sverige hittills samma strategi med ”största möjliga tyssssstnad…..”

2019-07-15 Första rapporterade puckellaxen är fångad i Ätran. Den 7 juli rapporterades en puckellax i fiskräknaren vid Herting. Fjällprov bör tas och analyseras på fångade puckellaxar!

Vattenblänk har tidigare rapporterat att främmande fiskar som regnbåge och puckellax kan sprida sjukdomar. Puckellaxar invaderade Ätran 2017. Det är nu viktigt att veta om årets puckellaxar är avkomma från dessa och om denna invasiva, främmande lax lekt i Ätran.

P4 Göteborg rapporterar 13 juli att nu skall Joachim Sturve, professor i ekotoxikologi på Göteborgs universitet ta prover i flera vattendrag i Halland och Bohuslän för att undersöka varför vår lax drabbas av olika sjukdomar. Läs mer här. Vattenblänk föreslår att prover nu även tas på puckellax och regnbåge i Ätran eftersom dessa kan bära på smitta.

Naturnytt och vattenblänk föreslår även att man tar fjällprover som analyseras med samma metod som används på årsringarna av flodpärlmussla. (ICP-OES teknik). Ett brett spektrum av grundämnen kan analyseras från musslans årsringar på ppb-nivå. Detta visar vattendragets lokala kemiska förhållanden. Med denna metod skulle puckellaxarnas ursprung kunna bestämmas om fjällets första årsring analyseras. Ätranlax kan användas som referens.

För att vidta rätt åtgärder är det viktigt att veta om puckellaxen vandrar in årligen 2017 och 2019 eller om årets laxar är resultatet från laxar som lyckats reproducera sig i åarna. Vi får nu inte missa att samla in denna viktiga information!

Läs även SLU:s rapport ”Tuffa åtgärder krävs för att stoppa puckellaxen” här.

2019-07-01 Den kallas för Vattenkraftens Miljöfond. Den är finansierad via skattemedel. Och används bl.a. för att ersätta vattenkraftbolagens produktionsförlust vid miljöåtgärder.

Vattenkraftens Miljöfond har en alldeles egen hemsida med en alldeles egen informationskampanj. Läs mer här.

Där kan Du bl.a. få veta att åtta av de största Vattenkraftägarna är de som finansierar Vattenkraftens Miljöfond. De satsar 10 miljarder under en 20-årsperiod för att förbättra vattenmiljön. Därför sitter de i styrelsen för fonden och har full kontroll. De har också bestämt att Vattenkraftens Miljöfond även skall ersätta en del av bolagens produktionsförlust som blir följden av miljökraven. De ställer också kravet att miljöåtgärderna (påverkan på vattenkraften) begränsas till max. 2,3% av produktionen.

Läser man på Regeringens hemsida om Energiöverenskommelsen får man en helt annan bild av miljöfonden. Läs mer här.

Vattenkraftens miljöfond finansieras genom att vattenkraftbolagen får sänkt fastighetstaxering. Nettoresultatförstärkningen för vattenkraftsägarna uppgår därmed enligt Regeringens beräkning till ca 3,5 miljarder kronor per år, när reformen är fullt genomförd 2020. Bolagen får alltså en skattelättnad på 70 miljarder under 20-årsperioden av vilka 10 miljarder avsätts till Vattenkraftens Miljöfond som bl.a. skall ersätta bolagens produktionsförluster.

Finansieringen sker genom en höjd energiskatt på elektrisk kraft för hushåll och tjänstesektor. Energiskatten höjs för dessa från 1 juli 2017 till den 1 januari 2019 med 4,2 öre per kilowattimme. För en eluppvärmd villa med en årlig elanvändning på 20 000 kilowattimmar innebär förslaget att elkostnaden ökar med 1 050 kronor per år, inklusive mervärdesskatt. 

I verkligheten är alltså detta Hushållens Miljöfond och vi borde sitta i styrelsen och bestämma pengarnas användning. När 10 av de 70 miljarderna hushållen betalar till vattenkraftbolagen använts borde även övervägas om resterande 60 miljarder behöver användas. Och om mer än 2,3 % av vattenkraftens produktion behöver tas i anspråk för att uppfylla våra gemensamma vattendirektiv, art- och habitatdirektiv (N2000) och åldirektiv.

Det verkar helt orimligt att skattebetalarna skall betala vattenkraftbolagens miljöåtgärder, som de gör sken av att de själva har betalat. Dessutom bestämmer bolagen att miljöåtgärderna som skattebetalarna bekostat inte får utgöra mer än 2,3% av deras produktion! Detta strider mot all tidigare praxis i miljösammanhang där det sedan länge tillämpats att verksamhetsutövaren betalar nödvändiga åtgärder för att skydda miljön (PPP).

För handen på hjärtat; Vattenkraftens Miljöfond som vi själva bekostar via skattsedel med 70 miljarder var väl inte till för att öka Vattenkraftens vinstmarginaler, utan för att värna Miljön i våra vatten och rädda den akut hotade ålen från total utrotning?

Läs mer här. i Mittmedias Allehanda varför ordföranden i Sollefteforsens AB är så förjust i Vattenkraftens Miljöfond! Sollefteforsens AB betalar 1-1,5 miljoner kronor årligen till Miljöfonden och får i utbyte en årlig skattelättnad på 10 miljoner som enligt energiöverenskommelsen betalas av elkunderna. Vattenkraftens Miljöfonds styrelse består av kraftintressenterna och pengarna skall användas till reinvestering och utveckling av vattenkraften och delvis till att finansiera en begränsad miljöanpassning av vattenkraften.

2019-06-25 Nu skall vandringsfiskens öde avgöras. Mitt i ålynglens vandringstid veckan efter midsommar skall berörda ha sammanställt de synpunkter som är helt avgörande för ålens och vandringsfiskens framtid.

”Synpunkter önskas så snart som möjligt men ska ha inkommit till Havs- och vattenmyndigheten senast den 28 juni 2019. Till följd av de snäva tidsramarna för arbetet kommer ingen förlängd samrådstid att medges” skriver de myndigheter som ansvarar för omprövningen nämligen Energimyndigheten, Svenska Kraftnät samt Havs- och vattenmyndigheten. Läs mer på hemsidan här.

Myndigheterna föreslår dock i remissen att omprövningen av Ätran påbörjas först om tio år dvs. 2028-2029. De snäva tidsramarna kan väl därför inte sägas gälla för berörda myndigheter.

Det är nog snarare så att de snäva tidsramarna gäller för att begränsa miljövårdande och naturvårdande organisationers möjligheter att reagera på att miljön och naturvården inte fått samma utrymme i förslaget som kraftindustrins vinstintressen.

Ålakungen 2008 har reagerat på förslaget som riskerar att bli ”sista spiken i ålkistan” för den akut hotade ålen. Läs remissvaret här: