2026-04-01 Ramsan är säkert bekant för de flesta. Att bli lurad kan vara en skillnad på liv och död för Ätranlaxen.
Just nu pågår laxvandringen i Ätran. Eller skulle pågå. Det naturliga vattenflödet i Ätran är i dagarna ca 40 kubikmeter i sekunden. Ett bra flöde för laxens vandring. Leklaxen är på väg upp och smolt och besor på väg ned.
Men inga vårlaxar syns ännu i fiskkameran vid Herting. Smoltens och besornas vårvandring verkar fördröjd. Saken är den att elpriset är ojämt. Uniper kör därför en timreglering där vattenflödet ibland är 55 kubikmeter i sekunden och ibland är 13 kubikmeter i sekunden.
Laxarna luras åstad för att påbörja sin vandring för att därefter drabbas av lågvattenflöde. Och då blir det tvärstopp. April, april. Smolten riskerar att ätas upp av hungriga skrakar och storskarvar.
Laxar är inte vana att leka april, april. De luras varje gång som vattenflödet ändras på grund av elpriset. De har under århundraden anpassat sig till Ätrans naturliga flöde. Läs mer nedan.
2026-03-29 I onsdags den 25 mars sågs en livs levande ål på perrong 2 på Varbergs station. Ålen har nu stora problem att hitta transportleder när merparten av alla vattendrag är stängda.
Rapporten kommer från Facebook och får hittills 72 kommentarer från intresserade läsare. Läsarna reagerar med två typer av reaktioner:
Förvåning över hur ålen kan ha hamnat på Varbergs station.
Medlidande över ålen och en önskan att någon skall rädda ålen.
Båda reaktionerna är naturliga och sunda. Många har sett SVT:s program ”Den sista ålen” och känner till att ålen är rödlistad och akut hotad som en av de arter som snart kan komma att försvinna helt.
Saken är den att över 10 000 dammar och hinder utestänger ålen från sina naturliga uppväxtområden i alla Sveriges sötvatten. Ålarna letar desperat vandringsvägar och kan hamna på de mest udda ställen. Naturnytt har rapporterat att under 2024 hamnade över 237 döda och döende ålar på tippen efter att ha samlats upp av kraftverkets personal vid de två kraftverken Yngeredsfors och Ätrafors.
Vattenblänk kan konstatera att ålens situation i Sverige är absurd och ohållbar. Tyvärr avled ålen på perrong 2 på Varbergs station trots att engagemanget var stort för den vilsekomna ålen.
Tiotusentals ålar som årligen går en plågsam död till mötes i kraftbolagens galler går däremot att rädda. Hertingprojektet visar att lösningar finns.
Dessutom har det avsatts 70 miljarder för miljöåtgärder till vattenkraften vid kommande miljöprövning. 10 miljarder av dessa pengar finns tillgängliga i en miljöfond.
Det känns fint att det är så många som engagerar sig för att den nu hotade ålen har rätt att leva och vandra i våra vatten! Nu gäller det att välja rätt och välja fria vandringsvägar för ålen.
2026-03-26 Vårvandringen av salamandrar har startat! Vandringen sker främst nattetid under vårregn och mörker varför vi inte märker så mycket av denna årliga aktivitet.
Salamandrarna vandrar från skyddet av kullfallna träd, grenar och löv till våtmarker och vattensamlingar för att leka och fortplanta sig.
Den större vattensalamandern (Triturus cristatus) lever ofta många år och 10–15 år inte är ovanligt för vuxna individer. Det tar 3–5 år för dem att bli könsmogna och återvända till lekvatten för att para sig. Klicka på bilden för större bild.
Salamandrarna är sårbara och med på rödlistan för svenska arter. Tyvärr korsas deras vandringsväg ofta av våra vägar och så är även fallet i Vessigebro. På Forsvägen har man därför förtjänstfullt satt upp varningsskyltar vilket räddar många liv. Våren 2026 har hittills ca 130 trafikdödade salamandrar räknats.
Nu finns pengar avsatta för en salamanderövergång och vi får hoppas att någon nu tar den utsräckta handen och ger salamandrarna den hjälp de behöver! Bl.a. är grodexperter, konsulter, Trafikverket samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Falkenberg sedan några år inkopplade på ärendet.
2026-03-24 I dag den 24 mars rapporterar SLU Artdatabanken vilka arter som är hotade i den svenska faunan. Hallands älskade landskapsdjur laxen och dess ”släkting” öringen finns nu för första gången med på den röda listan i hotkategorin NT.
Den svenska rödlistan är en sammanställning av enskilda arters risk att dö ut i landet och kan betraktas som en barometer för arternas tillstånd i Sverige. Bedömningen utförs av SLU Artdatabankens medarbetare i samverkan med över 100 artexperter i 15 kommittéer och även andra externa experter. Nu hissas ”röd flagg” för att laxen i halland minskar och har nedsatt reproduktionsförmåga på grund av vattenkraften.
”För många sötvattensarter, speciellt vandrande arter som ål, havsnejonöga och laxfiskar, är vandringshinder det största problemet tillsammans med förstörda lekhabitat, ofta till följd av vattenkraftsutbyggnad och andra förändringar i vattenmiljön”, skriver SLU.
Nya rödlistade arter är till exempel lax Salmo salar (NT) och öring Salmo trutta (NT). Lake Lota lota som tidigare klassats som Sårbar (VU) är nu Nära hotad (NT). Havsnejonöga Petromyzon marinus går från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Sammantaget ser situationen sämre ut för fiskarna när man jämför Rödlista 2025 med Rödlista 2020.
SLU konstaterar att ”Restaureringen av vattendrag och småvatten bör öka i omfattning. Sådana åtgärder ger resultat och är kostnadseffektiva. (ex Hertingprojektet). För att förbättra tillståndet för de arter som idag är rödlistade behövs dock fler och mer kraftfulla åtgärder − framför allt från vattenkraftsindustrin”.
Vattenkraftsbolagen har fått 70 miljarder (3,5 miljarder i 20 år) i skattelättnader av staten som kompensation för miljöprövningen av vattenkraften (NAP). 10 miljarder av dessa har avsatts till Vattenkraftens Miljöfond.
Regeringen går nu motsatt väg och aviserar i en lagrådsremiss att vattenkraftsindustrin skall undantas miljökrav vid den nationella prövningen (NAP).
Regeringen föreslår vidare i ytterligare en lagrådsremiss att vattenkraften skall undantas från den gemensamma lagstiftningen i Art- och habitatdirektivet. Detta går tvärs emot SLU:s rekommendationer att det behövs fler och mer kraftfulla åtgärder – framförallt från vattenkraftsindustrin om trenden med försämrad överlevnad för våra vandringsfiskar som lax, ål och havsnejonöga skall vända.
Hallands laxälvar är nu hotade av vattenkraften och i akut behov av fria vandringsvägar med naturlig vattenföring utan skadlig korttidsreglering. Det är inte OK att vissa verksamhetsutövare i Sverige befrias från skyldigheten att följa vår unisont beslutade miljölagstiftning inom EU.
En verksamhet som hotar Hallands landskapsdjur kan knappast betecknas som ”miljövänlig”. När kraftbolagen kör döda och lemlästade ålar från kraftverken till tippen är det hög tid att tänka om. Denna hantering stämmer inte med ett modernt miljötänkande.
Länsstyrelsen i Halland konstaterar att Ätrafors vattenkraftverk har tillstånd att årligen reducera smoltproduktionen i Ätran från ca 70 000 till ca 9 000 smolt. Detta är den ojämförligt största orsaken till att Hallands landskapsdjur nu listas som hotat till sin fortsatta existens.
Både Sveriges regering och vattenkraftens bolag behöver informeras om att vi i Halland har ett älskat landskapsdjur som kallas atlantlax Salmo salar.
2026-03-15 SVT Västernorrland rapporterar att Kraftverken gör att fisken isoleras i olika delar av älven och inte kan röra sig fritt – vilket är helt avgörande för att den ska kunna överleva på sikt.
Rapporten är särskilt aktuell i samband med den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften (NAP). Forskarna varnar för att genetiska aspekter i dag ofta saknas i beslutsunderlag och miljöprövningar.
Dammar och vattenkraftverk i Ljungan riskerar att orsaka genetisk utarmning hos älvens fiskpopulationer – med långsiktiga konsekvenser som dagens miljöprövningar riskerar att missa.
– Man tar bort möjligheterna för långsiktig överlevnad för de här fiskstammarna, säger Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet. Det här slås fast i en ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Stockholms universitet.
Regeringen vill ändra miljölagen
Samtidigt som forskarna larmar om vattenkraftens påverkan vill regeringen ändra i miljöbalken. Tanken är att de nya miljövillkoren för vattenkraften ska kunna läggas på lägsta möjliga nivå i förhållande till EU-regler.
Regeringen föreslår således i en lagrådsremiss ”Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning”. Tidigare har ett av miljömålen varit den biologiska mångfalden och frågan är varför målet skrotas nu inför riksdagsvalet.
– Skapar man fiskvägar blir man av med problemen, säger professor Linda Laikre. Hertingprojektet i Falkenberg är ett lysande exempel på detta. Betagaller vid kraftverket och öppning av den tidigare åfåran säkrar fiskvandringen i Ätran upp till Ätrafors. Men det är mindre än 5% av sveriges vattenkraftverk som har motsvarande upp- och nedströmslösningar. Vattenkraftens anläggningar uppströms Ätrafors saknar liksom Ljungan fria vandringsvägar. Därför riskerar den biologiska mångfalden även i Ätran att utarmas i stora delar av avrinningsområdet.
Naturskyddsföreningen är väldigt kritiska till att man steg för steg frångår en överenskommelse där riksdagen beslutat om ett förslag där elbehov och miljöskydd skulle sammanvägas, säger Karin Lexén, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen.
Vattenkraftens påverkan handlar inte bara om ekologi och enstaka fiskarters produktion, utan också om att bevara den genetiska grund som biologisk mångfald i våra vattendrag vilar på.
– Genetisk mångfald måste bli en självklar del av vattenkraftens miljöanpassning. Annars riskerar vi långsiktiga förluster som är svåra eller omöjliga att återställa, menar professor Linda Laikre.
2026-03-12 Salamandrarna har vaknat ur sin vintersömn och är nu på väg till våtmarkerna för att fortplanta sig.
Dessa små ”drakliknande” ödlor är fascinerande djur. Dels finns den sällsyntare större vattensalamandern och dels den vanligare mindre vattensalamandern.
I naturen blir salamandrarna vanligtvis 7–12 år gamla. Den större vattensalamandern kan under gynnsamma förhållanden bli upp till 16–18 år eller äldre. I fångenskap med god skötsel kan den bli över 30 år gammal!
Forskare rapporterar att salamandrarnas celler har en unik förmåga att läka skadade organ. Detta kan bli ett av läkekonstens viktiga verktyg i framtiden.
Det finns alltså många anledningar att ta god hand om våra salamandrar.
Båda arterna är nu på väg från sina vinterkvarter i ekskogarna till våtmarkerna vid Flädje i Vessigebro. Naturnytt började att rapportera om denna vandring våren 2015. Sedan dess har tusentals individer trotsat vägövergångarna med mer eller mindre lyckat resultat.
Forskare, kommunekolog, konsulter, miljönämndens ordförande, vägsamfällighetsförening och trafikverket har alla varit på plats och konstaterat att vi har ett problem med salamandrarnas dåliga ”trafikvett”. Salamandrarna har på många andra ställen hjälpts med att passera svåra vägövergångar. Olika typer av övergångsställen har konstruerats.
Pengar finns avsatta för att även hjälpa salamandrarna i Vessigebro. Nu är förhoppningen att vi med gemensamma krafter kan värna om att minska trafikdöden av salamandrar på den olycksdrabbade Forsvägen.
2026-03-06 Äntligen (!) startar smolträkningen i indexälven Ätran efter att ha legat nere i årtionden.En så kallad smolt- besefälla byggdes i samband med Hertingprojeket 2013. Fällan har stått oanvänd i många år men tas nu åter i bruk.En eloge till de som medverkat och medverkar till att denna viktiga information nu samlas in i Ätran!
Laxens vandring i Ätran/Högvadsån påverkas av många faktorer. Läs mer här. och här. Smoltvandringen från Högvadsån har årligen registrerats sedan 1950-talet medan huvudfårans viktiga smoltvandring inte registrerats i indexälven. Felaktiga uppgifter har florerat så sent som på 2020-talet att Ätrans huvudfåra till stora delar varit olämplig för laxproduktion! Källa: Biotopkartering – Ätran (mynningen – Ätrafors) Datum: 2021-12-02 WaterCircle AB & Sportfiskarna Beställare: Ätrans vattenråd Författare: Jonathan Bark Lott & Tobias Helsén (Sportfiskarna), Johan Andersson (WaterCircle).
Elfisken i Ätran/Högvadsån indikerar att medelvärdet av stirrtätheten (>0+) de senaste åren understiger10 stirr/100 m²,vilket indikerar att laxreproduktionen i Ätran m.fl. västkuståar försämrats de senaste åren. Detta strider mot gällande EU-lagstiftning om försämringsförbudet.
Källa: Nationell rapport för Sverige 2024 ICES Working Group on North Atlantic Salmon (WGNAS) SLU.aqua.2025.5.4-382 Ida Ahlbeck Bergendahl & Tom Staveley
Produktionen av lax i Ätrans huvudfåra är starkt avhängig Ätrans korttidsreglering. Läs vad Länsstyrelsen skriver här. Vattenblänk noterar att Uniper anger flödesändringar 2026-03-04 från 29,9 (morron) till 52,3 (fm) till 100 (kl 12) till 30 (kväll) till 13 (midnatt) allt i m³/s. Det är tufft för alla vattenlevande djur att leva under dessa förhållanden!
För att på bästa sätt nu kunna utvärdera resultaten som samlas in från den nystartade smolt- besefällan följer här några förslag:
Dokumentera noggrant flödesförändringar på timbasis i systemet: a) Ödgärdets kraftverk b) Pepparforsen c) Ätrafors kraftverk d) Hertings kraftverk e) Hertingforsen.
Vattentemperatur och ev grumlighet noteras
Dokumentera noggrant alla arter som fångas i fällan: a) Laxfiskar lax, havsöring, ev hybrider (!) stationäröring, bäckröding b) sik, benlöja c) majfisk och staksill d) skilj mörtliknande fiskar som ex mört, sarv, stäm, björkna, braxen, id, färna m.fl. e) skilj simpor som ex stensimpa och bergsimpa f) sutare, lake och andra udda arter
Flodkräfta, signalkräfta och ullhandskrabba särskilt intressanta då de tidigare förekommit vid inspektion av fällan.
Fällan bör startas så tidigt att man får med vårvandringen av öringsmolt.
Räkningen bör pågå så länge att man dokumenterar vårvandringen av ål.
Räkningen bör anpassas så att man dokumenterar utlekt fisk.
Utter noteras. Fällan görs uttersäker.
Räkningen bör kombineras med pit tag märkning av smolt vid Nydala. Då kan andelen av dessa registreras vid Herting vilket är viktig information.
Räkningen bör kombineras med ålräkningen med T&T vid Mölneby och Ätrafors. Dessa ålar släpps vid Vessigebro resp. nedströms Ätrafors och kan lätt färgmärkas för att registreras i fällan vid Herting.
Föreslagen dokumentation gör att man inte missar viktig dokumentation inte minst inför kommande miljöprövning av vattenverksamheten i Högvadsån och Ätran.
Tillsynsmyndigheten borde snarast kräva av kraftbolagen att dagligen registrera hur många blankålar som samlas in på kraftverkens galler framför turbinerna.
2026-02-26 Idag lämnar fem myndigheter på regeringens uppdrag förslag på 201 åtgärder i en nationell plan för att restaurera Sveriges natur. Sverige behöver ge naturen möjlighet att återhämta sig, bli rik på biologisk mångfald och stå bättre rustad för nå upp till beslutade miljömål om levande hav, levande sjöar och vattendrag, levande skogar och blomstrande ängsmarker med ett rikt växt och djurliv.
– Vårt förslag innebär en höjd ambition i arbetet med att värna svensk natur och säkra viktiga samhällsfunktioner säger Fredrik Hannerz, chef för avdelningen natur och vilt på Naturvårdsverket.
I sjöar och vattendrag handlar det bland annat om att ta bort vandringshinder och återställa livsmiljöer så att olika arter kan nå sina ursprungliga områden.
– När vi investerar i svensk natur stärker vi viktiga samhällsfunktioner, som tillgången till rent vatten, skydd mot torka och översvämningar, en trygg livsmedelsförsörjning och attraktiva städer där människor vill leva. Det är dessutom mer kostnadseffektivt att skydda och sköta naturen i ett tidigt skede än att förlora ännu fler livsmiljöer, säger Fredrik Hannerz.
Att restaurera stora arealer av Sveriges natur berör många aktörer som kommuner, näringsliv, organisationer och civilsamhälle.
EU har tagit ett samlat grepp genom att inrätta förordningen om restaurering av natur.
Förordningen innehåller tidsatta och bindande mål för EU:s medlemsländer. Länderna ska inkomma med nationella planer för hur de ska uppnå målen.
Förslaget på nationell restaureringsplan för Sverige, som lämnas till regeringen i dag, har tagits fram av Naturvårdsverket, tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Boverket.
Nu är det upp till Regeringen som i sin tur ska lämna in Sveriges plan till EU-kommissionen senast 1 september 2026. Vi får hoppas att Regeringen väljer att stärka Sveriges Natur och följa våra beslutade miljömål och EU:s lagstiftning enligt restaureringsförordningen som trädde i kraft i augusti 2024.
Detta blir ett kvitto på hur partierna ställer sig till frågan om att ta vara på de unika naturresurser som vi har i vårt land när det gäller hav, naturskogar, sjöar och vattendrag samt ängsmarker som motsvarar regnskogen när det gäller biologisk mångfald.
2026-02-24 Uppmaningen kommer från Eva Thörnelöf, förbundsordförande för Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund.
Eva skriver i ledaren till senaste numret av Svenskt Fiske: ”att lämna tillbaka en älv är faktiskt fullt möjligt”. ”Exempelvis i Falkenbergs kommun har den tidigare helt dämda Hertingforsen i Ätran nu fria vandringsvägar för lax, ål, och andra arter”.”Det är alltså fullt möjligt att konkret förbättra miljöer som skadats allvarligt av vattenkraftsutbyggnaden”.
Det är inte bara möjligt att släppa fram fisken; det är dessutom samhällsekonomiskt lönsamt! Länsstyrelsen i Hallands län skriver utifrån sin samhällsekonomiska analys i Meddelande 2018:18 att ”Hertingprojektet är utifrån denna analys samhällsekonomiskt lönsamt med ett positivt nettonuvärde om cirka 65,3 miljoner kronor”.
Då kan man undra varför det finns så få goda exempel på att släppa fram fisken i våra vattendrag? Saken är den att Regeringen har den 19 februari 2026 beslutat om en lagrådsremiss som undantar vattenkraftverk från EU:s miljöskyddskrav enligt art- och habitatdirektivet vid omprövning. Kraven på miljöanpassning sänks i Sverige medan övriga Europa skärper miljölagstiftningen.
Syftet med regeringens krav är att skydda elproduktionen. Förslagen föreslås träda i kraft 1 juli 2026.
Regeringens förslag bidrar till att säkerställa att det inte ställs mer långtgående krav vid omprövningen av vattenkraften än vad EU-rätten kräver, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Ändringarna innebär att det vid omprövning för moderna miljövillkor för vattenkraftverk och dammar blir möjligt att sänka kraven på miljöanpassning. Pressmeddelande från Klimat- och näringslivsdepartementet
Den akut hotade ålen hindras av tusentals vattenkraftsdammar att nå sina uppväxtområden i svenska inlandsvatten. Vid Hertings kraftverk i Ätran ordnades fria vandringsvägar för ål, lax, havsnejonöga med flera fiskarter. Regeringen önskar nu undanta vattenkraftverk från EU:s miljöskyddskrav enligt art- och habitatdirektivet vid miljöprövning.
2026-02-03 Dubbelt så många ålar på Västkusten – fiskestoppet har gett effekt enligt medias rubriker. Men hur mår ålen egentligen?
Det är glädjande om åtgärder haft positiv effekt på den akut hotade ålen. Det är dock viktigt att vi redovisar vad vi mäter och vad vi jämför med. Om ålen först minskat med 99% och vi i dag ökar antalet med 50% av dagens antal så har vi fördubblat dagens bestånd. Men ålbeståndet har fortfarande minskat med 98%.
Ålförvaltningens akilleshäl är när vi anger att vi skall rädda minst 40% av den ursprungliga produktionen av blankål. Det förutsätter att vi vet utgångsläget, vilket Sverige har extra goda förutsättningar att beräkna. Trots det har Sverige angett en av Europas minsta förekomster av ål. Orsaken är bl.a. att den svenska ålförvaltningsplanen beräknar att utgångsläget för en opåverkad produktion av blankål från svenska inlandsvatten skulle vara 1980 vilket är helt orimligt. Ibland framförs argumentet att vi inte har några äldre data vilket är felaktigt.
Trollhätte kanal öppnas år 1800 och ål når Vänern. Etthundra år senare öppnas en ålyngelledare vid Olidan och Europas längsta rekryteringstidsserie för ål startar. Källa: Staten och fisket – nedslag i fiskeriförvaltningens historia Av Håkan Westerberg & Lars Ask Fiskeriverket juni 2011. Publikation inför Fiskeriverkets nedläggning i juli 2011.
Fiskeriverket och Sötvattenslaboratoriet har tillsammans beräknat Sveriges jungfruliga, ursprungliga produktion av blankål. De kom fram till att en opåverkad lekflykt från havet årligen var 68 miljoner blankålar samt att en opåverkad lekflykt från Sveriges sötvatten (inlandsvatten) årligen var mellan 37,6 miljoner och 72 miljoner blankålar. Ålproduktionen från Sveriges inlandsvatten domineras av större honålar medan produktionen från Västkusten domineras av mindre hanålar.
Detta visar att både hav och inlandsvatten står för Sveriges ålproduktion. Självklart är överlevnaden av ålyngel, hanålar och honålar alla avgörande för ålens fortbestånd och självklart måste vi värna om ålens vandringsvägar och uppväxtmiljöer både i inladsvattnen och i haven.
Förmiddag i P4 Halland intervjuar ålforskaren Henrik Svedäng: ”Ålen återhämtar sig ”lite grann” vid Ringhals men ålen minskar kraftigt över hela området”. Svedäng nämner också att ”Större delen av beståndet växer upp i havet faktiskt, och inte i insjöar och åar”.
Tyvärr har Svedäng rätt eftersom ålynglen nu stoppas av kraftverksdammar så att inlandsvattnen inte kan producera den stora mängd ål som de gjorde tidigare. De ålar som är vuxna och skall lekvandra från sötvatten till havet omkommer i kraftverkens galler och turbiner.
Det är naturligtvis inte förenligt med en klok ålförvaltning att alla inlandsvatten är stängda för en ålproduktion som tidigare utgjorde tiotusentals ton. Miljöprövningen av vattenkraften är nu påbörjad och denna ålslakt behöver åtgärdas för ålens överlevnad.
Återställing av fria vandringsvägar för ål samt ett anpassat fiske är båda nödvändiga åtgärder för återhämtning av det akut hotade ålbeståndet.
Lyssna här. Radio Halland 1:09:27 in i inslaget må 2026-02-02.
