2026-03-24 I dag den 24 mars rapporterar SLU Artdatabanken vilka arter som är hotade i den svenska faunan. Hallands älskade landskapsdjur laxen och dess ”släkting” öringen finns nu för första gången med på den röda listan i hotkategorin NT.

Den svenska rödlistan är en sammanställning av enskilda arters risk att dö ut i landet och kan betraktas som en barometer för arternas tillstånd i Sverige. Bedömningen utförs av SLU Artdatabankens medarbetare i samverkan med över 100 artexperter i 15 kommittéer och även andra externa experter. Nu hissas ”röd flagg” för att laxen i halland minskar och har nedsatt reproduktionsförmåga på grund av vattenkraften.
”För många sötvattensarter, speciellt vandrande arter som ål, havsnejonöga och laxfiskar, är vandringshinder det största problemet tillsammans med förstörda lekhabitat, ofta till följd av vattenkraftsutbyggnad och andra förändringar i vattenmiljön”, skriver SLU.
Nya rödlistade arter är till exempel lax Salmo salar (NT) och öring Salmo trutta (NT). Lake Lota lota som tidigare klassats som Sårbar (VU) är nu Nära hotad (NT). Havsnejonöga Petromyzon marinus går från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Sammantaget ser situationen sämre ut för fiskarna när man jämför Rödlista 2025 med Rödlista 2020.
SLU konstaterar att ”Restaureringen av vattendrag och småvatten bör öka i omfattning. Sådana åtgärder ger resultat och är kostnadseffektiva. (ex Hertingprojektet). För att förbättra tillståndet för de arter som idag är rödlistade behövs dock fler och mer kraftfulla åtgärder − framför allt från vattenkraftsindustrin”.
Vattenkraftsbolagen har fått 70 miljarder (3,5 miljarder i 20 år) i skattelättnader av staten som kompensation för miljöprövningen av vattenkraften (NAP). 10 miljarder av dessa har avsatts till Vattenkraftens Miljöfond.
Regeringen går nu motsatt väg och aviserar i en lagrådsremiss att vattenkraftsindustrin skall undantas miljökrav vid den nationella prövningen (NAP).

Regeringen föreslår vidare i ytterligare en lagrådsremiss att vattenkraften skall undantas från den gemensamma lagstiftningen i Art- och habitatdirektivet. Detta går tvärs emot SLU:s rekommendationer att det behövs fler och mer kraftfulla åtgärder – framförallt från vattenkraftsindustrin om trenden med försämrad överlevnad för våra vandringsfiskar som lax, ål och havsnejonöga skall vända.

Hallands laxälvar är nu hotade av vattenkraften och i akut behov av fria vandringsvägar med naturlig vattenföring utan skadlig korttidsreglering. Det är inte OK att vissa verksamhetsutövare i Sverige befrias från skyldigheten att följa vår unisont beslutade miljölagstiftning inom EU.
En verksamhet som hotar Hallands landskapsdjur kan knappast betecknas som ”miljövänlig”. När kraftbolagen kör döda och lemlästade ålar från kraftverken till tippen är det hög tid att tänka om. Denna hantering stämmer inte med ett modernt miljötänkande.
Länsstyrelsen i Halland konstaterar att Ätrafors vattenkraftverk har tillstånd att årligen reducera smoltproduktionen i Ätran från ca 70 000 till ca 9 000 smolt. Detta är den ojämförligt största orsaken till att Hallands landskapsdjur nu listas som hotat till sin fortsatta existens.
Både Sveriges regering och vattenkraftens bolag behöver informeras om att vi i Halland har ett älskat landskapsdjur som kallas atlantlax Salmo salar.