2026-03-06 Äntligen (!) startar smolträkningen i indexälven Ätran efter att ha legat nere i årtionden. En så kallad smolt- besefälla byggdes i samband med Hertingprojeket 2013. Fällan har stått oanvänd i många år men tas nu åter i bruk. En eloge till de som medverkat och medverkar till att denna viktiga information nu samlas in i Ätran!

Laxens vandring i Ätran/Högvadsån påverkas av många faktorer. Läs mer här. och här. Smoltvandringen från Högvadsån har årligen registrerats sedan 1950-talet medan huvudfårans viktiga smoltvandring inte registrerats i indexälven. Felaktiga uppgifter har florerat så sent som på 2020-talet att Ätrans huvudfåra till stora delar varit olämplig för laxproduktion! Källa: Biotopkartering – Ätran (mynningen – Ätrafors) Datum: 2021-12-02 WaterCircle AB & Sportfiskarna Beställare: Ätrans vattenråd Författare: Jonathan Bark Lott & Tobias Helsén (Sportfiskarna), Johan Andersson (WaterCircle).

Elfisken i Ätran/Högvadsån indikerar att medelvärdet av stirrtätheten (>0+) de senaste åren understiger10 stirr/100 m²,vilket indikerar att laxreproduktionen i Ätran m.fl. västkuståar försämrats de senaste åren. Detta strider mot gällande EU-lagstiftning om försämringsförbudet.

Källa: Nationell rapport för Sverige 2024 ICES Working Group on North Atlantic Salmon (WGNAS) SLU.aqua.2025.5.4-382 Ida Ahlbeck Bergendahl & Tom Staveley

Produktionen av lax i Ätrans huvudfåra är starkt avhängig Ätrans korttidsreglering. Läs vad Länsstyrelsen skriver här. Vattenblänk noterar att Uniper anger flödesändringar 2026-03-04 från 29,9 (morron) till 52,3 (fm) till 100 (kl 12) till 30 (kväll) till 13 (midnatt) allt i m³/s. Det är tufft för alla vattenlevande djur att leva under dessa förhållanden!

För att på bästa sätt nu kunna utvärdera resultaten som samlas in från den nystartade smolt- besefällan följer här några förslag:

1. Dokumentera noggrant flödesförändringar på timbasis i systemet: a) Ödgärdets kraftverk b) Pepparforsen c) Ätrafors kraftverk d) Hertings kraftverk e) Hertingforsen.
2. Vattentemperatur och ev grumlighet noteras
3. Dokumentera noggrant alla arter som fångas i fällan: a) Laxfiskar lax, havsöring, ev hybrider (!) stationäröring, bäckröding b) sik, benlöja c) majfisk och staksill d) skilj mörtliknande fiskar som ex mört, sarv, stäm, björkna, braxen, id, färna m.fl. e) skilj simpor som ex stensimpa och bergsimpa f) sutare, lake och andra udda arter
4. Flodkräfta, signalkräfta och ullhandskrabba särskilt intressanta då de tidigare förekommit vid inspektion av fällan.
5. Fällan bör startas så tidigt att man får med vårvandringen av öringsmolt.
6. Räkningen bör pågå så länge att man dokumenterar vårvandringen av ål.
7. Räkningen bör anpassas så att man dokumenterar utlekt fisk.
8. Utter noteras. Fällan görs uttersäker.

Räkningen bör kombineras med pit tag märkning av smolt vid Nydala. Då kan andelen av dessa registreras vid Herting vilket är viktig information.

Räkningen bör kombineras med ålräkningen med T&T vid Mölneby och Ätrafors. Dessa ålar släpps vid Vessigebro resp. nedströms Ätrafors och kan lätt färgmärkas för att registreras i fällan vid Herting.

Föreslagen dokumentation gör att man inte missar viktig dokumentation inte minst inför kommande miljöprövning av vattenverksamheten i Högvadsån och Ätran.

Tillsynsmyndigheten borde snarast kräva av kraftbolagen att dagligen registrera hur många blankålar som samlas in på kraftverkens galler framför turbinerna.