2023-02-26 Vattenkraften utrotar ett flertal fiskarter från sjöar och vattendrag i södra Sverige. Detta är välkänt men vi fokuserar helst på att rädda hotade arter i fjärran länder. Nu är det hög tid att ta hand om den unika svenska naturen.

Martin Falklinds naturdokumentär och trilogi ”Fiskarnas Rike” har fått utmärkelsen ”Best Environmental Film” samt ”Best Nature Film” vid Filmfestivalen i Cannes. Temat var ”Remember the Future”. Svenskarna har fått en dokumentation av det vackra och fascinerande livet under ytan i hundratusentals svenska sjöar och vattendrag.

SVT:s dokumentärer ”Den sista ålen” och uppföljarna ”Den sista ålen – vad hände sen” och ”Ursprungsålen” har på ett påträngande sätt förklarat vad som händer vid de svenska kraftverken där den akut hotade ålen offras. Ingen kan förbli oberörd av dessa scener.

Artutrotningen började med att Sveriges sydligaste bestånd av harr försvann från Lagan. Sportfiskarna har startat ett projekt för att undersöka återintroduktion av den försvunna harren.

Den vårlekande siklöjan finns kvar i ett fåtal sjöar i världen. Fegen är en av dessa sjöar. Kraftbolaget reglerar Fegen med 1,8 meter vilket innebär att omfattande strandområden torrläggs. Stranderosion och sedimentflykt ger tidvis syrebrist i Fegens djupområden där den akut hotade löjan leker. Ett av värdens få kvarvarande bestånd är på väg att offras. Fiskgjuse och storlom är andra arter som lider av den omfattande regleringen av sjön Fegen. Allvarlig syrebrist i sjön Fegen | Ingemar Alenäs (alenas.se)

Hallands landskapsdjur laxen är under gränsen för en gynnsam bevarandestatus i flertalet hallandsåar. (Källa: SLU). Flera laxbestånd har mist sin genetiska särart. Nio laxälvar på västkusten bedöms ha en reducerad produktion som ligger under gränsen för bevarande. Ätrans unika laxbestånd bedöms enligt SLU att liksom nio ytterligare älvar ha risk för reducerad produktion. Årligen dör 61,000 laxsmolt i Ätran på grund av Unipers korttidsreglering och åtgärder vid Ätrafors kraftverk. (Källa: Länsstyrelsen i Halland). Ätranlaxen är hindrad från att nå sina forna lekområden uppströms Ätrafors.

Ålen är akut hotad. Ca 100 000 ålar beräknas årligen dö i vattenkraftens galler och turbiner i Sverige och de invandrande ynglen stoppas av dammar från att nå sina uppväxtområden i tiotusentals svenska sjöar och vattendrag. Endast en hundradel av Europas ålbestånd finns kvar. Enbart i Ätran omkommer nu årligen (2010) ca 5000 blankålar i kraftverken. Källa: Ål i Ätran. I ”Ålplan Ätran” ger Länsstyrelsen alla kraftbolagen tillstånd att ignorera de vattendomar som kräver ålens fria vandring. Finska Miljöministeriet har beräknat värdet av en ål till 3510 euro. Kraftbolagen i Ätran dödar således i dag årligen utvandrande blankålar till ett värde av 3510×11,13×5000 kronor = 195 331 500 kronor.

Havsnejonögat är en akut hotad art som enligt forskarna i Sverige minskat från 1000 till 100 lekmogna individer på några få år. Ätran har Sveriges rikligaste förekomst av havsnejonöga. Arten kan vandra 20-850 km upp i vattendragen för lek men hindras i Ätran av Ätrafors kraftverk. Uråldriga fisken på väg att utrotas – regeringen fördröjer miljöåtgärder – Nyheter (Ekot) | Sveriges Radio 

Majfisken och staksillen fanns förr rikligt i Sveriges sydligaste vatten. I Rhen i Tyskland fångades vissa år på 1800-talet över 250 000 ton. Alosasillarna tävlade förr med laxen om att vara älvarnas viktigaste fiskresurs. Majfisken kan vandra 800 km uppströms havet i vattendragen för att leka.

Under 2000-talet har endast tre majfiskar registrerats från Ätran. 2011-06-03 sportfiskades en majfisk i Garvareforsen, 2018-06-07 filmades en i kameran vid Herting och 2018-09-18 fångades en utlekt majfisk i besefällan. Det vore en stor förlust om dessa Alosasillar helt utrotades från Ätrans vatten!

Sverige har med sina över 100 000 sjöar och vattendrag en unik ställning i Europa. Vi har fått ett ovärderligt natur- och kulturarv att förvalta. Fria vandringsvägar är en förutsättning för överlevnad av alla våra vandringsfiskar som ål, lax, havsöring, havsnejonöga, flodnejonöga, majfisk och staksill. Föråldrade vattenlagar som tillåter miljöskada och utrotning av arter behöver snarast bytas mot en vattenlagstiftning som enligt gällande EU-direktiv säkrar god ekologisk status i våra svenska vatten.

2023-03-13 Flera forskningsprogram skall nu visa hur våra vatten skall förvaltas efter omprövningen av vattenkraften. Laxen och ålen längtar efter lösningarna.

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten avsätter 21 miljoner kronor till sex forskningsprojekt som skall ”underlätta genomförandet av Nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften”. Projekten skall utföras från första mars 2023 till sista februari 2026.

FORMAS har 2022-05-25 N2022/01282 fått regeringsuppdraget att för 15 miljoner kronor utvärdera svensk ålförvaltning till 2024-12-31. Vattenkraftens Miljöfond har avsatt 10 miljarder att användas för en nationell omprövning av vattenkraften (NAP) de kommande 20 åren.

Hur skall Naturvårdsverkets och Havs- och Vattenmyndighetens sex projekt underlätta genomförandet av Nationella Planen med fria vatten för miljoner fiskar?

Samhällsekonomi och konfliktlösning
Tre projekt med en budget om 15 miljoner kronor skall utföras under perioden första mars 2023 till sista februari 2026. Projektens fokus ligger på samhällsekonomi och intressekonflikter när nuvarande omoderna vattenlagar från 1918 skall ersättas med modern miljölagstiftning. För det första skall det särskilt utredas hur förlorad elproduktion bör värderas samhällsekonomiskt. Forskare inom statsvetenskap, process- och miljörätt skall studera de intressekonflikter som uppstår vid införandet av modern miljölagstiftning. Forskarna skall identifiera hur myndighetspersoners rättsbefogenheter och politiska normer påverkar prioriteringar och samverkan.

Påverkan ekosystem
Tre projekt med en budget om 6 miljoner kronor skall utföras under perioden första mars 2023 till sista februari 2025. Projektens fokus ligger på att identifiera eventuella negativa effekter i s.k. riskvatten, vid införandet av moderna miljölagar med fria vandringsvägar. Negativa effekter som skall studeras är spridning av sjukdomar, hälsofarliga ämnen och invasiva arter. Dessutom skall lämpliga fiskevårdsåtgärder i reglerade sjöar och magasin utredas ytterligare.

Ser inte mångfalden för vanligt vatten
Omprövningen av vattenkraften är en process som innebär konfliktlösning. Därför är det positivt att myndigheterna avsatt 21 miljoner kronor för att underlätta genomförandet av den nationella planen (NAP). Problemet med myndigheternas satsning är att de missar huvudsyftet med NAP som är att ”säkra en hållbar vattenresursförvaltning som gynnar den biologiska mångfalden i rinnande vatten”. Myndigheterna stöttar däremot ekonomisk och ekologisk forskning som syftar till att permanenta nuvarande missförhållanden med reglerade sjöar och stängda vandringsvägar. Kraftbolagens nuvarande kompensationsodling är en större risk för spridning av sjukdomar än fiskarnas naturliga vandring, vilket kan exemplifieras med aktuella fall från Ätran.

Kraftbolaget satte ut 1200 odlade laxsmolt i Ätran i slutet på 1980-talet. Kraftbolagets laxodling i Laholm var vid tillfället smittad med laxparasiten Gyrodactylus salaris. (Pers.com. G. Malmberg SU, Viggo Persson bolaget, B. Holmberg FiV). 1991 konstaterades smitta i Ätran (Alenäs, Malmberg, Carlstrand). Överlevnaden på naturliga laxsmolt är sedan dess kraftigt reducerad.

Karantäniserade ålyngel sätts ut i Ätran både nedströms och uppströms Ätraforsdammen. 2020 rapporterades smitta av ”vita pricksjukan” Ichthyophthirius multifilis hos ålyngel fångade i ålyngelledare vid dammen. (Pers.com J.Tielman). Kraftbolagen sätter ut yngel och blir därmed berfriade från att hålla fria vandringsvägar. SVA har rapporterat smittan i Ätran 2021. Hälsostatusen på de utsatta ålynglen från karantänen i Helsingborg, som förser hela Sverige med ålyngel, är sekretessbelagd handling. Ålyngel som stoppas vid Ätraforsdammen har kraftigt stört simbeteende.

Lösningar finns
Hertingprojektet visar att vi redan 2012 kunde genomföra en modern omprövning av vattenkraften som innebar fria vandringsvägar och en återställning av hydrologin. Därför finns ingen anledning att avvakta utvärderingar av pågående forskning (FORMAS, Naturvårdsverket och HaV) för att framgångsrikt genomföra NAP. Behovet är dessutom akut då det utan paus beräknas ta ca 20 år att genomföra NAP i alla Sveriges avrinningsområden. Både pågående och nya relevanta forskningsrön får implementeras i vattenkraftens moderna miljövillkor efter hand som de tas fram.

Genomförandet beslutat
Förenta Nationerna antog december 2022 ”Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework” (GBF) vid COP15 mötet i Montreal. Mötet enades om 30/30 målet till 2030 och samtliga medlemsländer är uppmanade att implementera strategin i sin förvaltning. Denna strategi innehåller tydliga krav på restaurering av naturmiljöer, bland annat återskapandet av 25 000 km fritt strömmande vatten. Här kommer Sveriges hantering av omprövning av vattenkraften med restaureringsinsatser att vara avgörande för genomförandet av vår del av strategin.

2023-02-06 Sverige har över 100 000 sjöar där merparten är lämpliga som uppväxtområde för europeisk ål. Tyvärr stänger 10 0000 dammar och 2 000 vattenkraftverk numera vandringsvägarna för ålen till tidigare uppväxtområden.

Regeringen ger Formas i uppdrag (2022-05-25 N2022/01282) att anlita internationell expertis som skall genomföra en internationell utvärdering av svensk förvaltning av europeisk ål. Myndigheten ska senast 31 december 2024 lämna en slutredovisning till Regeringen. Totalt anvisas 15 miljoner kronor till uppdraget. Samtidigt som forskning pågår har den hotade ålen ett akut behov av åtgärder för att överleva.

Sveriges mål för ÅFP

Nuvarande förvaltning och åtgärder
Sverige missar förvaltningen av ålen eftersom den baseras på en ursprunglig produktion av 300 ton blankål, vilket är minst två tiopotenser för lågt, med hänsyn till Sveriges ursprungliga produktion av lekvandrande ål. Konsekvensen blir att en åtgärd bedöms som tillräcklig när den endast åtgärdat en hundradel av behovet. I januari 2021 kunde vi läsa på SLU:s hemsida en artikel skriven 2016: ”I Sverige realiserades vår plan 2009. Sammantaget har vi precis nått målen i vår Ålförvaltningsplan och dödligheten är på en hållbar nivå”. Artikeln är nu borttagen från hemsidan.

Sverige satsar främst på omflyttning av ca en miljon karantäniserade ålyngel, vilket är en kontraproduktiv åtgärd för att gynna produktion av lekvandrande blankål. Sveriges satsning på Trap & Transport av ca 12 ton blankålar är en mycket liten åtgärd i sammanhanget.

Stor åtgärdsbrist råder i dag när det gäller att lösa vattenkraftens påverkan på fria vandringsvägar för ål. Tillsyn och dokumentation saknas i allmänhet när det gäller vattenkraftens påverkan. Åtgärdsbrist råder även avseende försurning, miljögifter och påverkan från de areella näringarna.

Vad behöver förbättras?
Målet bör vara baserat på en årlig, naturlig invandring av 118–360 miljoner glasålar, vilket innebär att målet skall relatera till en ursprunglig produktion av 37 000 – 72 000 ton blankål (Elforsk anger 20% överlevnad av glasål) för att följa EU:s beräkningsgrunder.
Fria vandringsvägar uppströms och nedströms är en förutsättning för att målet skall kunna uppnås. Arbetet med omprövning av vattendomar för fria vandringsvägar har anvisats 10 miljarder och beräknas pågå under en 20-årsperiod. Ålen är nu akut hotad varför arbetet behöver påskyndas.

Vattenkemi, miljögifter och areella näringar behöver ses över för att minska negativ påverkan. Tusentals sjöar är försurade och behöver kalkas för att upprätthålla en god produktion av ål. EU pengar till kalkning för ålen! | Ingemar Alenäs (alenas.se) Förvaltningen av fisket behöver anpassas till beståndets storlek så att målet uppnås.

Hertingprojektet är ett gott exempel där forsen återställts och fiskens vandringsvägar är fria för katadroma och anadroma fiskarter såväl uppströms som nedströms till lek- och uppväxtområden.
Projektet är ett föredöme avseende åtgärder och snabb omprövning av vattendomar. Fria vandringsvägar för alla fiskarter och god ekologisk status i forsen har gett önskat resultat.

2023-01-31 Vattenkraften i Ätran stoppar all naturlig invandring av ålyngel till Ätran. De dödar också all utvandrande blankål. Ålen i Ätran är dödsdömd.

Denna situation är mer regel än undantag i svenska vattendrag, där det före vattenkraften vandrade in 188–360 miljoner ålyngel till våra inlandsvatten. Detta faktum är orsaken till att ålen nu är akut hotad och mindre än en procent finns kvar av det en gång rikliga ålbeståndet.

Vattenkraften hade tidigare enligt domstolsbeslut skyldighet att hålla ålyngelledare. Tanken var att ynglen från havet skulle kunna vandra upp till alla inlandsvatten. Ålplan Ätran befriade dammägarna från denna skyldighet på 1980-talet mot att de betalade en årlig avgift. Detta var den definitiva dödsdomen för Ätrans ålbestånd då i princip all naturlig invandring och all naturlig utvandring av ål nu var stoppad.

Hur stor var då invandringen av ål till västkuståarna före kraftverksepoken? En fingervisning om detta ger Statkrafts insamling av ålyngel i Lagan. Insamlingen gav på 1930-talet som mest 1,3 ton ålyngel årligen. Troligen var den verkliga uppvandringen betydligt större än vad som insamlades. År 2019 insamlade Statkraft 260 kilo ålyngel i Lagan. Det går ca tusen ålyngel på ett kilo.

Ålplan Ätran bildades 1983. Föreningens uppgift är att köpa in och sätta ut ålyngel i Ätran. ”I utbyte däremot så behöver inte dammägare uppfylla andra ålägganden som finns, vad gäller ål och ålyngel”. Kraftbolagen i Ätran kunde således köpa sig fria från att följa vattendomarna att ta hand om ålen i Ätran!

Vad fick då vattenkraften betala för att få denna ”licence to kill”?  Länsstyrelsen kallade 1999 till möte för ”Ålplan Ätran”. Där föreslogs att 30–40 dammägare skulle dela på en kostnad av 45 612 kronor enligt 1998 års penningvärde.

Ålplan Ätran skriver i sin verksamhetsberättelse från 2019: Styrelsen har under verksamhetsåren utgjorts av tre ordinarie ledamöter, Assman Ätran Kraft AB, ordförande, Borås Energi & Miljö AB, kassör och Sydkraft Hydropower, sekreterare. Utsättning av ålyngel sker 2019-10-07 vid: Forsa kvarn 7 kg, Kalvsjön 3,6kg, Ekefors 2,4kg och Visen 2,4kg.

Om vi antar att ett ålyngel väger 1 gram så vandrade det in ca 1,3 miljoner ålyngel årligen till Lagan respektive Ätran.  Som en kompensation för detta sätter nu bolagen ut 15 400 ålyngel på fyra platser i Ätran. Denna kompensation är mindre än 2% av vad som naturligt vandrade in i Ätran.

Kraftbolagens ålforskare på Elforsk anger att 20% av ålynglen växer upp till utvandrande blankål. Det innebär att det ursprungligen vandrade ut minst 260 000 blankålar varje år från Ätrans vattensystem. Av de ålyngel som bolagen satt ut vid Forsa, Kalvsjön, Ekefors och Visen förväntas inga överleva när de 15–20 år senare skall vandra tillbaka till sina lekområden vid Sargassohavet.

Ålplan Ätran har inneburit att Ätrans funktion som ålproducent har slutat att fungera. Det är dessutom en katastrof för Ätrans ekosystem då en stor del av fiskbiomassan utgjordes av ål.

Finska miljöministeriet har beräknat det monetära värdet av hotade arter. En ålindivid beräknas ha ett värde av 3510 euro. Kraftbolagen betalar 45 612 kronor per år för att de helt utestänger ålen från Ätran så att all produktion upphör. Värdet av produktionen var 260 000x3510x11.38 kronor per år = 10 385 388 000 kronor per år. Ålplan Ätran stoppar nu en unik ekosystemtjänst med vandringsfiskar som Ätran levererat under hundratals år innan vattenkraften byggdes ut.

Falkenbergs Energi AB skall enligt Ålplan Ätran årligen betala 6 128 kronor för att de hindrar ålen med stängda vandringsvägar i Falkenberg. Bolaget valde som bekant en annan väg och öppnade upp Hertingforsen med fria vandringsvägar för alla fiskar. Resultatet är mycket gott. Laxvandringen har ökat från 2000 till 4000 laxfiskar. Alla ålyngel har nu fri passage upp i Ätran till Ätrafors där ingressbilden är tagen.

Ätrans övriga kraftverk och dammar behöver nu åtgärdas på samma sätt som Herting. Ålplan Ätran som ger kraftbolagen ”licence to kill” behöver omprövas. Det är avgörande för om ålen skall överleva och för att kommande generationer skall kunna ta del av Ätrans unika ekosystemtjänster!

Sverige har över 10 000 dammar och över 2 000 vattenkraftverk vilka eliminerar ålens och laxens tillgång till våra åar och sjöar. Detta är orsaken till att 99% av ålen dödats.

Sverige är ett av världens sjörikaste länder med över 100 000 sjöar som täcker nästan 9% av landets yta. Vi har också mer än 500 000 kilometer vattendrag i landet. Dessa utgör länken mellan sjöarna och havet. Vattendragen är viktiga transportleder för fiskar som ål och lax. Sverige har ett särskilt stort ansvar för vandringsfisken.

Inlandsvattnen är den europeiska ålens viktigaste hem och uppväxtområden. Ledande ålforskare (Wikström, Åström) uppskattar att 188 till 360 miljoner ålyngel årligen vandrade in till Sveriges inlandsvatten. Elforsk (vattenkraftens ålforskare) anger att ca 20% av ålynglen växer till blankål som skall leka i Sargassohavet. Innan Sveriges vattendrag stängdes producerade våra sjöar således 37,6 till 72 miljoner blankålar. Vid en vikt av ett kilo per ål var produktionen ca 37 600 till 72 000 ton årligen.

Ålfisket fångade på 1950-talet 2–3 tusen ton ål och på 2020-talet 100–200 ton ål. Detta hade varit ett hållbart fiske om inte miljontals ålar utestängts från våra vatten av vattenkraftens dammar och dödats i galler och turbiner. (Se ingressbild 2019). Därför är ålen nu akut hotad och alla måste hjälpas åt att rädda de ålar som finns kvar.

Vandringsfiskarna och naturen är omistlig och kan inte ersättas med pengar. Finska miljöministeriet har gjort en aktuell värdering av olika fiskarter. Det underlättar domstolarnas arbete när de skall fatta beslut om skadeersättningar och lämpliga åtgärder för miljön. Ålens värde är 3510 euro och laxens värde är 3470 euro (not. en individ). Fiskar som är under 25 cm har 10% av detta värde. Denna värdering kan användas för att beräkna vilka monetära värden som under ett århundrade gått förlorade, och dagligen förloras, i de svenska vattendragen. Krafttag tas därför nu  för att förhala omprövningen av vattenkraften och regleringen av vattenkraftens stora ekonomiska skador i Sverige.

Statkraft uppger att de i Lagan på 1930-talet årligen kunde insamla 1 300 000 ålyngel i Lagan. Länsstyrelsen i Halland anger att regleringen vid Ätrafors kraftverk årligen dödar 34 500 laxsmolt sedan 1918 och det fortsätter 2023. Ålplan Ätran befriar kraftverken från skyldigheten att hjälpa stoppade ålyngel. Med enkel matematik kan vi nu räkna ut värdet i euro eller kronor av dessa förluster. Ex laxsmoltvärde för Ätrafors reglering (34500x3740x0,1×11,25×105)= 15 241 668 750 kronor

Sveriges regering pausar nu omprövningen av vattenkraften. Sverige klassar många vatten bl.a. Ätran som KMV (kraftigt modifierade vatten) där vi inte skall behöva uppnå GES (god ekologisk status) och åtgärda vattenkraftens miljöpåverkan. Flera utredningar och projekt startas i Sverige för att se vad som orsakar ålens försvinnande och vilka åtgärder som behövs. Nödvändiga åtgärder pausas för att vänta på resultaten av något som redan är välkänt. Nödvändiga åtgärder är redan beslutade av EU.

Sverige har antagit EU:s mål för restaurering av vattendrag. Miljödepartementet 2021/22:FPM114. Kravet på medlemsstaterna är att inventera och avlägsna de barriärer som behöver avlägsnas för att öppna vattendragen. EU:s strategi för biologisk mångfald är att till 2030 ha 25 000 km fritt flödande vattendrag totalt inom EU. Enligt EU:s förordning för ål ”RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100/2007” skall varje medlemsstat snarast vidta lämpliga åtgärder för att minska dödligheten av ål på grund av faktorer utanför fisket, inklusive vattenkraftturbiner. Hertingprojektet är ett gott exempel på ett projekt som visar att åtgärder har positiv effekt för vandringsfisken.

För gemene man är det helt uppenbart att vattenkraften och dammar är orsaken till att ålen är akut hotad. Det är självklart att enda lösningen är att öppna fria vandringsvägar till och från Sveriges stängda inlandsvatten så att även nästa generation får uppleva den fascinerande ålen.

Så kan Du hjälpa till att rädda ålen:

1. Finns ett vattenkraftverk eller en damm nära där du bor?
2. Kan ålynglen obehindrat vandra upp förbi dammen?
3. Kan blankålen oskadad passera nedströms förbi galler och turbiner?
4. Om inte, kontakta Länsstyrelsen i det län där Du bor.
5. Fråga om kraftverket har tillstånd att stoppa vandrande ål.

2023-01-20 I mars startar vårens stora vandring av salamandrar i Vessigebro.

Det är ett naturskådespel att se alla groddjuren vandra från övervintringen i ekskogarnas nyckelbiotop till Flädjes vattenrika våtmarker för att leka. Salamandrarna har ett drakliknande utseende som sätter fantasin i rörelse.

Vessigebro vägsamfällighetsförening har inventerat denna unikt rikliga förekomst av skyddade groddjur. Grodperspektiv i Vessigebro | HN. Tyvärr omkommer många när de skall passera de lokala vägarna.

Både Falkenbergs kommun och Trafikverket har sedan flera år uppmärksammats på problemet. Andra kommuner har förtjänstfullt anlagt lämpliga passager för groddjuren som då kan undvika trafikdöden.

Nu hoppas vi att det gås från kunskap till handling så att även groddjuren i den tätortsnära naturen i Vessigebro kan känna sig säkra på sin lekvandring till Flädjes våtmarker.

Salamandrar och groddjur har ett stort estetiskt värde och är även skyddsvärda arter. Men de har även ett monetärt värde vilket bla. uppmärksammats av Jord- och Skogsbruksministeriet i Finlad.

Större vattensalamander har värderats till 420 euro och mindre vattensalamander till 34 euro. vid Flädje våtmarker har under några år noterats 583 större och 2034 mindre vattensalamandrar av vilka merparten tyvärr varit överkörda. Det Finska ministeriets uppskattning av värdet av dessa salamandrar blir ca 3 504 418 kronor.

Här finns plats för en betydande räddningsinsats och vi hoppas nu att Trafikverk, kommun och vägsamfällighet snarast kan enas om en praktisk lösning.

2023-01-19 En finländsk eller spansk ål är betydligt mer värd än en ål av samma art i Sverige. Sverige behöver omvärdera värdet av vår unika miljö. Första steget är en omprövning av alla föråldrade vattendomar.

Finland
Finska Miljöministeriet fastställer ett normativt eurobelopp för varje fridlyst art. Detta underlättar domstolarnas arbete när de fattar beslut om skadeersättningar och behandlar förseelser mot fridlysningsbestämmelserna. Miljöministeriets förordning om riktgivande värden på fridlysta djur och växter bedömer värdet på en ål till 3510 euro. Motsvarigheten till denna bedömning saknas i Sverige. Trots att vi har exakt samma art av ål i våra vatten.

Spanien
Spaniens rikstingsrätt i Algeciras no 1 dömde en man som begått brottet att ha försökt smuggla ut 65 kilo babyålar till Marocko till 15 månaders fängelse och 7,2 miljoner euro i böter. Spanska Jordbruksverket “The Ministry of Agriculture, Livestock, Fisheries and Sustainable Development” har värderat skadan.

Sverige
2023-01-18 SVT. Statsministerns närmaste man Statssekreterare PM Nilsson döms nu för tjuvfiske av ål med 4 dubbelryssjor i Karlskrona skärgård. Fångsten var 15 ålar som tillsammans vägde 11 kilo. Av strafföreläggandet framgår att statssekreteraren ska betala 40 dagsböter á 970 kronor, totalt 38 800 kronor. Tur för Nilsson att brottet begicks i Sverige och inte i Finland där Miljöministeriet använder ett riktvärde på 3510 euro per akut hotad ål för att ersätta skada. Då hade straffsatsen blivit 587 574 kronor. Likhet inför lagen är en grundläggande princip men gäller tydligen inte för den europeiska ålens rättigheter.

Svensk ålförvaltning innebär en årlig förlust av minst 300 000 akut hotade europeiska ålar. Enligt Finska Miljöministeriet är ett riktgivande värde för dessa ålar 11 751 480 000 kronor. Det mest upprörande i denna historia är inte att statsministerns statssekreterare döms för tjuvfiske. Långt mer allvarligt är den svenska regeringens, politikers och svenska domstolars nedvärdering av den akut hotade ålen och den svenska naturens ekosystemtjänster.

Tjuvfiskare som med berått mod fiskar en akut hotad art med åtta ålryssjor döms i Sverige till böter som är mindre än värdet av en ål i Finland! Kraftbolag och ”Ålodlare” har i Sverige tillstånd att ta död på eller sälja hundratusentals ålar för konsumtion. Regeringen pausar att införa det skydd som ålen behöver. Hundratusentals ålar fortsätter att slaktas helt i onödan enligt beslut från den svenska regeringen.

Sveriges ministrar för energi och näringsliv samt klimat och miljö håller presskonferens i december 2022 om beslutet att pausa omprövningen av svenska vattendomar för att införa modern miljölagstiftning. Ministrarna får frågan om Sverige riskerar böter då vi redan skulle ha anpassat omoderna vattenlagar till EU:s krav. Ministrarnas svar är att ”det är självklart en avvägning vi gjort av vad är det som kommer att kosta mest”. 

Det är en oroande utveckling när statssekreterare och svenska ministrar börjar kalkylera på om det på kort sikt är ekonomiskt lönsamt att bryta mot gällande regler och miljölagar. Det är dags att regeringen slutar fiska i grumliga vatten och snarast börjar vidta åtgärder för att återställa den sargade svenska naturen och vårt akut hotade ålbestånd.