Alla inlägg av ingemar

1. Naturnytt

Storm vid Glommens sten

2016-09-29 Det blåser kuling med storm i byarna. På parkeringen vid Glumsten står ett 20-tal bilar och jag tar sista platsen. Glumsten är omnämnd redan på 1000-talet som ett sjömärke för vikingarna. Nu är det fågelvandringen från Atlanten som lockar de många besökarna som tillrest från hela södra Sverige. (Stockholm, Östergötland, Västergötland, Småland och Skåne). På bilden ovan passerar två kustpipare, som kommer från högarktiska tundran, skådarna obemärkt?

Vad är det då som lockar? Jo, från dagens noteringar kan man läsa:
Stormfågel, grå lira, storlabb, tordmule, sillgrissla, tretåig mås, sjöorre, klykstjärtad stormsvala och havssula. Sulorna drog förbi i hundratal och de är imponerande fåglar som mäter 1,65-1,80 meter mellan vingspetsarna! Imponerande att skåda havets giganter och hur elegant de hanterar vind och vatten.

img_6633
2016-09-29 Havssula Glumsten
img_6673
2016-09-29 Sillgrissla Glumsten

 

1. Naturnytt

Årets största lax

2016-09-30 Laxdagen firades i Falkenberg med fiske, laxtårta och utdelning av pris till Årets Laxfiskare. Prisutdelare var Per Johansson ordförande för Kultur- och Fritidsnämnden. Magnus Qvarnström tog hem priset med årets största lax på 8,0 kilo och 91 cm fångad den 21 juni. Förutom äran och fina priser fick Magnus motta keramiker Kjell Bomans lax som är lika unik som ätranlaxen.
Varbergaren Stefan Thorsson (t.v. på bilden) fick pris för årets största öring och tredje största lax.

Under laxdagen och gårdagen har det vandrat upp mer än 200 laxfiskar i Ätran! Det är betydligt fler än de personer som samlats vid Laxstugan på Laxdagen. Men nu är laxarna fredade till premiären den 1 april 2017. Vi ser fram emot nästa års säsong då antalet stora laxar förväntas öka tack vare Hertingprojektet. Laxbron skall nu restaureras och många smålaxar (börlingar) födda i Hertingforsen återkommer då till laxbron för första gången på 70 år.

Premiär för ny laxfiskeavslutning, där man lägger ”krutet” på premiären istället. Läs mer i HN.

Hertingforsen

Fisksäkert galler vid Herting fungerar!

2016-09-25 Dagens artikel i Hallands Nyheter kan felaktigt tolkas som att fiskgallret vid Herting inte fungerar för fiskvandring. Karlstads Universitet har med telemetristudier utvärderat de positiva efffekterna av Hertingprojektet. Det fisksäkra gallret vid Hertings gamla kraftverk är i detta sammanhang ett av glädjeämnena.

Utlekt lax, besor, kelt skall kunna vandra till havet och växa till storlax. Denna utvandring har med åtgärder och nytt galler ökat från ca 33 % till ca 96 %. Laxsmolten passerade tidigare genom kraftverket. Avledningen med det nya gallret har förbättrats med 400 %! Från 17 % till 85 %.  97 % av den värdefulla blankålen vandrar nu ut förbi kraftverket på sin väg till Sargassohavet för att leka.

Ph.D. Olle Calles Karlstads Universitet är lyrisk och säger att detta är ”State of the Art” : resultaten är bättre än i något tidigare utvärderat fiskvandringsprojekt.

Artikel i dagens HN 2016-09-25 kan ge intrycket att gallret vid Herting är felaktigt. Läs artikeln här. Rubriken ”Entreprenör vägrar betala för felaktigt fiskgaller” kan vara missvisande. Saken är att Falkenbergs kommun och entreprenören är oense om tolkningen av vad som skulle ingå i entreprenaden och vem som skall stå för kostnader och korrigeringar för detta. Bl.a. gäller tvisten funktionen på utskovslucka och gallerrensning som korrigerats.

Gallret är i dagsläget väl fungerande för fiskvandringen vid Herting.

 

1. Naturnytt

Högvadsån laxens barnkammare

img_5458
2016-09-23 Högvadsåns gulgröna strand. Klicka på bilden för att förstora.

2016-09-24 Nu är det lågvatten i Högvadsån. Laxen lever farligt i sin barnkammare. Ödgärdets kraftverk i Älvsered stänger av vattentillförseln.

Kantzonerna vid Kogstorp behandlas med Roundup. Gränsen mellan grönt och gult syns tydligt där växtgiftet spridits eller inte spridits. Höstens färger kamouflerar delvis den synliga gifteffekten.  Roundup (Glyfosat ) påverkar det akvatiska livet i ån. Nedströms i Kärreberg har kommunen sin vattentäkt…

Läs mer här ”gult med glyfosat”

SLU: ”I medeltal påträffades minst en substans över riktvärdet i vart annat ytvattenprov, där Skånes och Hallands typområden stod för flest riktvärdesöverskridande”.
Läs mer i rapporten från SLU:
Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel)

Läs även rapporten ”Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten”. där Skåne och Halland utmärker sig.

Läs även SVT Nyheter Skåne: Stor ökning av cancerfall

 

2. Vattenblänk

Nytt Hertingprojekt i Lagan?

2016-09-19 Vattenvårdaren Pelle Ingvarsson föreslår ett nytt ”Hertingprojekt” i Lagan. För att värna om flodpärlmusslan och laxen. -Tar man bort Laholms kraftverk får man åtta kilometer strömsträcka, något som hade gjort underverk för djur- och naturlivet säger han till Hallandsposten.

Detta skulle även vara i linje med Kungens önskemål:

”Förhoppningen är att återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott fiske” sade Kung Carl XVI Gustaf i sitt invigningstal vid Hertingforsen 2014. Läs mer på Kungahusets hemsida.

 

2. Vattenblänk

Skövling av Rolfsålaxens barnkammare

Skyddszonen kring Fälån har avverkats. Länsstyrelsen i Halland har besiktigat och menar att en viss beskuggning av vattendraget kvarstår då en del träd och sly fanns kvar längs kanten.

Fälån är lek- och uppväxtområde för den storvuxna laxstammen i Rolfsån mellan Lygnern och Kungsbackafjorden. Laxen i Rolfsån har Natura 2000 värde dvs är internationellt bevarandevärd.

Skyddszonen är viktig då den ger skugga och lägre vattentemperatur med syrerikt vatten, mera insekter och driftfauna till fisken och stabiliserar åkanten med mindre erosion och näringsläckage.  Detta påverkar fiskens uppväxtmiljö positivt och ökar produktionen av laxfisk och ål i Fälån och Rolfsån nedströms .

Enligt lagstiftningen skall tillstånd sökas hos Länsstyrelsen för åtgärder som kan påverka miljön i ett N 2000 område. Tillstånd hade inte sökts för avverkningen i Fälån och händelsen anmäldes i våras.

Länsstyrelsen i Halland beslutade 2016-08-30 att avverkningen av hela skyddszonen med buskar och ca 20-åriga träd (se bild)  ”inte inneburit en irreversibel förändring av naturmiljön på platsen. Ärendet bör därför avslutas utan ytterligare tillsynsåtgärd.” ”en del träd och mindre sly fanns kvar längs kanten, viss beskuggning av vattendraget kvarstår därmed”.

Denna tolkning av bilden och lagstiftningen där länsstyrelsens beslut inte tar hänsyn till orsakad förändring i naturmiljön och påverkan på områdets Natura 2000 värde i form av produktion av laxfisk torde vara ganska unik. Kanske har Länsstyrelsen förväxlat foton eller besökt en annan plats?
Läs Länsstyrelsen i Hallands beslut här.

Länsstyrelsen i Västra Götaland arbetar med Rolfsåprojektet där över 5 miljoner kronor satsas på fria vandringsvägar  och att återställa uppväxtområden för den unika Rolfsålaxen i hela vattensystemet, även uppströms sjön Lygnern.
Läs mer om projektet här.

 

2. Vattenblänk

Värna laxens lekbäckar

Det kom ett mail till Länsstyrelsen i Halland:
Skickat: 2016-09-07 18:22:31
”Ämne: Avverkning av Kantzon Längs flodpärlmusselbäck
Hej Jag vill att ni tar tag i detta. Detta såg jag när jag körde förbi i går 7/9-2016 kl 14:00. Avverkning har skett längs en lång sträcka kring Kvarnbäcken Ryen. Samt att man plöjt onödigt nära både Kvarnbäcken och Högvadsån. Båda vattendragen är öring, lax och  flodpärlmusselvatten. Ingår i natura 2000 område. Borde utbildas och skyddas bättre. Detta är bara en av många bäckar och åar som råkar illa ut”.

Med vänlig hälsning
Per Ingvarsson
Ordförande Sportfiskarna Hallandsdistriktet

Högvadsån kalkas årligen för miljontals kronor. Kvarnabäcken kalkas årligen för tiotusentals kronor.  Enskilda avlopp har renats för stora summor. Allt för att värna naturen med laxen, flodpärlmusslor, kungsfiskare mm. Därför är det viktigt att alla som bor och verkar inom avrinningsområdet hjälps åt att värna om den värdefulla Ätranlaxen. Och informeras om att laxen leker även i små bäckar!

Läs nedan om några urklipp från Länsstyrelsens bevarandeplan:

Länsstyrelsens Bevarandeplan för Ätran
Områdeskod: SE0510185  Art: Lax (i sötvatten) (1106) Bevarandeplan   2(17)   2013-11-26   511-3405-11
”Lagstiftning: De EU regler som styr arbetet med Natura 2000 har införlivats i svensk lagstiftning. I miljöbalkens 7 kap. framgår bland annat att alla nya verksamheter och åtgärder som kan påverka ett Natura 2000-område måste utformas med tanke på de naturvärden som gjort att området ingår i nätverket. Den som planerar att utföra åtgärder eller starta en verksamhet, som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område, måste därför söka tillstånd hos länsstyrelsen. Om verksamheten eller åtgärderna kan genomföras utan skadliga effekter på området, lämnar länsstyrelsen tillstånd. Även verksamheter eller åtgärder utanför ett Natura 2000-område kan omfattas av tillståndsplikt. Så kan till exempel byggnation av väg eller hus, avverkningar i eller i omedelbar närhet av ett område och alla åtgärder som kan förändra hydrologin i Natura 2000-området vara tillståndspliktiga”.

”Vad kan skada laxens fortlevnad – exempel
Avverkning av strandnära skog Avverkning av buskar och träd i närheten av ån och dess biflöden kan påverka det biologiska livet negativt. Träd minskar risken för erosion i sidobrinkarna speciellt om vattennivån i ån varierar kraftigt eller är reglerad. Lövträdsbevuxna stränder är betydelsefulla eftersom de på flera sätt gynnar fisken i vattendraget.  Beskuggning av vattnet gynnar laxens överlevnad genom en sänkt vattentemperatur under framförallt sommarhalvåret. Död ved i vattendraget ger gömställen för fisken och växtmaterial som faller ner i ån blir till föda för vattenlevande organismer. Bevuxna stränder fungerar även som ett filter för läckage av näringsämnen, föroreningar och jordmaterial”.

1. Naturnytt

Elfiske Hertingforsen

2016-09-05 I dag upprepas det historiska elfisket i Hertingforsen från 2015 då 14 000 laxyngel registrerades i forsen.

Årets elfiske kunde ske tack vare att Ätrans Nedre Fiskevårdsområde gick in och sponsrade två av elfiskestationerna. Två stationer bekostas av SLU medan Länsstyrelsen i Halland saknade medel för årets elfisken. – Det är av stor vikt att elfiskena från 2015 upprepas på samma sätt som förra året för att följa upp resultatet säger ordföranden i Ätrans Nedre fiskevårdsområde, Sven Johan Svensson. Dessa data är också viktiga när Ätran används som Sveriges enda Indexälv för förvaltningen av Atlantlaxen.

Elfiskarna Per Ingvarsson (P.I. (π)Fly Vatten&Fiskevård) och Lars-Göran Pärlklint (Ekoll AB) är glada över laxarnas och öringarnas fina kondition. – Men det är ännu för tidigt att säga något om årets resultat som skall rapporteras till uppdragsgivarna SLU och Ätrans Nedre FVO säger Lars-Göran.

En ensam laxfiskare på Laxbron nedanför elfiskarna har just fångat IMG_4465en lax (börling) på 2,1 kilo. Han berättar om årets goda fiske där han fångat fler än tio laxar. Laxen var nr 111 i årets statistik för Falkenbergs laxfiske. Högvadsåns laxfiske har t.o.m. augusti registrerat fångst av 40 laxar.

Han ser fram emot nästa års fiske när alla laxar som växt upp i den restaurerade Hertingforsen återvänder till forsen för att leka. Då kommer laxarna att vänta nedanför laxbron. Den som väntar på nåt gott………………..

Nedan mätning av tvåsomrigt laxyngel, kläckt i forsen våren 2015 och redan 140 cm lång.  Notera att fisken mäts obedövad i helt plexirör ”Alenäsmodellen”. Tidigare mättes laxyngel i ”halvrör” eller ”vaggor” och sövdes för att inte hoppa ut vid sidan om.  Denna skonsamma, snabbare hantering ger mindre påverkan.

Läs artikel i Hallands Nyheter om elfisket i forsen.

PS Klicka på bilderna för bättre upplösning och bakåtpil för att återgå till sidan DS

IMG_4569

2. Vattenblänk

Ålen vandrar förbi ”gröna” kraftverk

2016-08-28 Tidigare skadades ål, laxsmolt och laxbesor vid Hertings kraftverk i Falkenberg. Nu kan de vandra ut helt fritt efter det att dammen rivits och passage ordnats förbi kraftverket 2013!
Se nedan hur en stor ålhona fritt vandrar ned genom webbkameran och Hertingforsen på sin väg mot lekplatserna i Sargassohavet!

Webbkamera vid Herting Fiskevårdsteknik AB  www.fiskdata.se

Hertingprojektet har gjort den ultimata lösningen för ål- och fiskvandringen.  Men det finns extremt billiga lösningar.

Blankålarna kan räddas genom en enkel installation av vanliga 110 mm avloppsrör där de kan vandra förbi kraftverket. Läs mer om detta med det goda exemplet från Vebro, Lillån Vessigebro här.
Ålynglen kan räddas genom en enkel installation av ålyngelledare med borst eller annat material. Vid Herting användes detta före den stora lösningen och ca 100 000 ålyngel räddades! Ynglen kostar 5 kr/st att köpa för utsättningar, dvs en halv miljon kronor! Ynglen tas dessutom från andra naturbestånd då de inte kan odlas.
Klicka på bilden och se lösningarna.

Ål

Läs mer på Facebook för Naturskyddsföreningen här.
Där finns en bild på vad som händer när ålens vandring stoppas!

”Framtidens vattenkraft släpper fiskarna fria” läs mer här.
Där finns bilder på hur man löst problemet i Herting!
Se även rubriker under Hertingprojektet på denna hemsida.

Mindre än 5% av kraftverken är ”gröna” när det gäller fiskvandring upp och ned förbi kraftverken. Trots att enkla lösningar finns för många kraftverk! Dags att hjälpa våra hotade ålar och våra glada laxar!

1. Naturnytt

Ätrafors ”dead or alive”

2016-08-10 och 2016-08-18 Ätrans ursprungliga åfåra torrlades när kraftverket byggdes vid Ätrafors för drygt 100 år sedan.

Som man ser på de två bilderna tagna med en veckas mellanrum i augusti 2016, kör kraftverket vatten flera dagar för att sedan stänga vattenflödet. Detta sker varje år vid flera tillfällen.

Om man istället körde vatten kontinuerligt skulle åfåran vid Ätrafors användas för laxreproduktion på samma sätt som vid Hertingforsen. Om detta kan du läsa här.

När man plötsligt stänger av vatten i den gamla åfåran händer vad som brukar hända och vad som tidigare hände i Hertingforsen. Om detta kan du läsa här.

Döda åfåran vid Ätrafors är utsedd som N2000-område. Havs- och Vattenmyndigheten har nyligen gett ut en rapport där du kan läsa vad som gäller för dessa områden, Läs i rapporten 2017:15

”Det finns flera exempel där både vattenlagring och vattenreglering påverkar skyddade områden, till exempel Natura 2000-områden. Förklarande av kraftigt modifierade vatten (KMV) får inte hindra eller äventyra att normer eller mål uppnås som följer av den lagstiftning enligt vilket ett skyddat område har fastställts. Om vattenförekomsten uppfyller alla krav för att anges som kraftigt modifierat vatten, och ligger delvis i eller påverkar ett skyddat område, måste god ekologisk potential innefatta de åtgärder som behövs för att uppnå gynnsam bevarandestatus i det skyddade området. I vissa fall kan dessa åtgärder leda till att man uppnår god ekologisk status och det finns därför inte grund för att ange kraftigt modifierat vatten”.

Vatten i den torrlagda Hertingforsen innebar att det producerades ca 13 000 årsungar av ätranlax. Vatten i den torrlagda Ätraforsen (Rävigeforsen) skulle enligt utredning av Per Sjöstrand kunna ge över 20 000 nya Ätranlaxar! Vattendirektivets normer bör därför gälla och den torrlagda Ätraforsen restaureras enligt EU:s regler för vattendirektivet och Natura 2000!

Ekologer vid Umeå universitet visar att älvreglering har en negativ effekt även på landlevande djur. När fritt forsande älvar byggs ut med dammar och vattenmagasin sker en dramatisk minskning av antalet vattenlevande insekter som under vår och sommar kläcks, flyger upp på land och blir föda för olika landdjur, fladdermöss och fåglar. Detta blir naturligtvis effekten vid den torrlagda N2000 forsen vid Rävige/Ätrafors. Läs mer på hemsidan för Umeå Universitet  här.