Alla inlägg av ingemar

2000 laxar i Ätran

2018-08-16 I dag bryts 2000 ”vallen” för antalet uppvandrande laxar i Ätran, hittills i år. Trots torkan levererar Ätran lax. Om höstregnen sätter in kanske laxuppgången blir över 3000 vi får se….

Dessa uppgifter är hämtade från fiskräknaren som sitter vid gång- och cykelbron i övre delen av den restaurerade Hertingforsen.
Se länk till räknaren här 

Hertingprojektet innebar att sedan kraftverksdammen sprängdes 2013 kan laxen vandra upp i forsen, som är den gamla åfåran, och på detta sätt passera kraftverken. Falkenberg har fått en ny fors i Ätran och laxen och fiskarna har fått en ny vandringsled. Resultatet har inte låtit vänta på sig, alla vandringsfiskar har fått en ökad uppgång i Ätran.

Regnbågslaxar i Ätran

2018-08-17 Hittills i år har 32 odlade regnbågslaxar vandrat upp i Ätran. Risken för spridning av sjukdom är nu överhängande.

 Regnbågslaxen (Oncorhynchus mykiss) hör inte hemma i Ätran. Regnbågen är egentligen ingen lax men är känd för att sprida många av laxens sjukdomar och får därför inte utan tillstånd sättas ut i våra vatten. Förrymda odlade regnbågar är tyvärr vanliga i Ätran och  i fiskvägen trängs den med Ätrans laxar. Klicka på videon för att se den deformerade regnbågen som kommer i kontakt med Ätrans naturlax.

Källa: www.fiskdata.se

Fiskens fenor är “amputerade” till små stumpar av skavet från odlingskassen. Stjärtfenan är deformerad med de yttre kanterna helt bortslitna. Fisken är “tungbukad” och fet, uppfödd på pellets av fiskmjöl. Det har gått åt mer än tio kilo annan fisk för att skapa denna groteska fisk. Fodret är också känt för att innehålla gifter.

PD Pancreas disease, är en av våra allvarligaste fisksjukdomar som kan spridas från regnbåge till lax. Läs mer här.
BKD Bacterial kidney disease är en annan allvarlig sjukdom som drabbar regnbågsodlingar med risk för spridning till lax av förrymda regnbågar. Läs mer här.
VHS, Virusbetingad hemorragisk septikemi är en annan allvarlig sjukdom som kan spridas av regnbåge. Läs mer här
Regnbågen som odlas är en “sjuk” fisk. Listan över sjukdomar den sprider kan göras lång och nya tillkommer. Läs mer här

Regnbåge är en främmande art för vår fauna. Den sprider också den främmande laxparasiten Gyrodactylus Salaris som drabbat Ätran med en försämrad överlevnad på ca 80 % av laxynglen. Läs mer här.

För att bli kvitt sjukdomar och parasiter tillsätts ofta gifter i fodret (endosulfaner) när man odlar regnbåge och lax i stor skala. Detta ökar avkastningen på odlingen. Läs mer här

Enligt svensk lagstiftning: ”Regnbågen räknas som en för Sverige främmande art och därmed får arten inte sättas ut utan särskilt tillstånd och då endast till vattenområden från vilka den inte kan vandra.”  Läs mer här 

Ansvariga tillsynsmyndigheter måste  stoppa spridningen av smittspridande regnbågslax till Ätran och andra västkuståar. Naturlaxen riskerar annars att smittas av allvarliga sjukdomar som kan spoliera flera års fiskevårdsarbete.

Riskerna för spridning av sjukdom är särskilt stora under de torrperioder som vi nu upplever med en sammanträngning av fiskens habitat. Ätrans laxbestånd är dessutom skyddat av internationell lagstiftning enligt art- och habitatdirektivet. 

PS 2018-08-28 har det passerat 40 regnbågslaxar i räknaren vilket kan jämföras med 43 havsöringar. Detta tyder på ett större olagligt utsläpp av regnbåge som vandrar upp i Ätran DS

PS 2018-09-18 har det passerat 50 regnbågslaxar och 100 öringar genom kameran. Ca. 3000 laxar har passerat. Detta är en hög andel av potentiellt smittbärande, förrymd regnbåge! DS

Laxen behöver vatten

2018-08-12 Laxens lekområden torrläggs. Ätran med biflöden som Högvadsån och Fageredsån saknar nu livgivande vatten.

De senaste åren har Fageredsån producerat mycket lax. Nu ligger bottnarna torrlagda och ingen vet hur många yngel som överlevt.

Elfisken i augusti 2016 visade förekomst av 114 årsyngel av lax och förekomst av 80 tvåsomriga laxyngel vilket ger summa 194 laxyngel per 100 kvadratmeter.

Samma sträcka fotograferades nu i augusti 2018. Se den flata stenen i bildens nederkant och klicka på bilderna för att få dem större och jämför. Sommarens torka gör att vattnet blir varmt, syrefattigt och stillastående. Om kraftverksdammar nolltappar tar de sista droppen som betyder liv eller död för fisken. Fageredsån har de senaste åren varit den ågren som haft de största tätheterna av flersomriga laxungar och klarat angreppen från laxparasiten bäst.

2018-08-07 Elfiskelokal i Fageredsån vid Fridhemsberg
2018-08-07 Högvadsån vid bron mot Sutarebo 

Ödgärdets kraftverk uppströms i Älvsered har enligt vattendom tillstånd till nolltappning.

Roundup i rättegång

2018-08-12 Superior Court of California i San Francisco tog i fredags den 10 augusti 2018 det historiska beslutet att den multinationella stortillverkaren av växtskyddsmedel, Monsanto, skall betala  mer än 2,6 miljarder i skadestånd till Dewayne Johnson som är döende i lymfkörtelcancer.

Johnson säger vid rättegången att han använt skyddsutrustning då han tänkte: ”Kan det döda ogräs kan det döda mig”. Monsanto förnekar att Round Up orsakar cancer.
Läs mer på CBS News här.

Staten California har listat Glyphosate som en kemikalie som är erkänt cancerframkallande. De grundar sitt beslut på fransk forskning vid International Agency for Research on Cancer, som är en del av den kända WHO (World Health Organization).

Inom EU är Glyfosat godkänt till 2022. Tio av EU:s 28 medlemsländer var emot förslaget till förlängt tillstånd. Sverige tillhör de länder som säger ja medan Frankrike och Belgien röstade mot fortsatt användning av Glyfosat.

Svenskt lantbruk är ledande i ”giftligan” för Glyfosat (RoundUp).
Den svenska användningen av glyfosat har ökat kraftigt under de senaste 30 åren, från 450 ton till cirka 650 ton, trots att 300 000 hektar jordbruksmark har lagts ner och det ekologiska lantbruket har ökat med drygt 350 000 hektar. Svenskt jordbruk använder  alltså betydligt mer glyfosat i dag än för 30 år sedan. SCB:s statistik visar i Meddelande MI 31 SM 1601: ”Antal hektardoser inom jordbruket fortsätter att öka 2015. Jämfört med genomsnittet för de fem närmast föregående åren är det en ökning med drygt 31 % procent”.

Bilderna som illustrerar artikeln visar bekämpning med glyfosat och är tagna i höstas intill Ätrans Natura 2000 område strax uppströms Falkenbergs kommuns dricksvattenintag. Detta är en av 2000-talets största Svenska giftskandaler.

Enligt domstolens utslag i San Fransisco kan Glyfosat döda människor. De bekräftade Johnsons ”bondförnuft” ”- Kan det döda ogräs kan det döda mig”.

Läs mer på min hemsida här

Kraften och klimatet

2018-08-01 Fallens dag inträffade före 1906 varje dag året runt i Göta älv. Numera inträffar fallens dag varje dag kl 15 mellan den 15 juni och 15 augusti när Vattenfall under 8 minuter öppnar dammluckorna för turisterna.

Avstängningen av vattenmassornas fria flöde illustrerar tydligt vad som hände när älven tämjdes till förmån för vattenkraften. Första skottet till Olidans kraftstation och Trollhättefallens tämjande föll den 7 juni 1906.

Vattenfalls årliga evenemang Fallens Dag besöks av tusentals turister som längtar efter att se hur fallen såg ut i fornstora dar. Kraftbolaget släpper spektakulära 300 000 liter vatten per sekund i den sedan 112 år torrlagda åråran i Göta Älv.

Vattenfall passar samtidigt på att informera om vattenkraftens förträfflighet som energikälla. Från monitorer i Insiktens utställningshall kan man läsa att:
– Vattenkraften är oberoende av väder
– Vattenkraften ger nästan inga utsläpp av växthusgaser

Vattnets kretslopp med avdunstning, nederbörd och flöden är en viktig del av vad vi normalt kallar för väder. Utan nederbörd inom avrinningsområdet skulle förutsättningarna för vattenkraften saknas.

Kraftverksdammar dämmer över organiskt material (träd, växter, torvmossar mm) när de anläggs. Organiskt material samlas kontinuerligt i dammarna (sediment, jord, löv, grenar mm). Vid högflöden kan Ätran transportera 20 ton sediment per dygn. Vid aerob och anaerob nedbrytning av organiskt material frigörs koldioxid och metan som är de mest kända växthusgaserna. Aktuella forskarrapporter visar att en av Brasiliens största kraftverksdammar ger tre gånger mer utsläpp av växthusgaser än om motsvarande energi producerats i kolkraftverk! Läs mer i SR Vetenskapsradions reportage här.

Skåpanäs kraftverk byggdes 1957. Kilometerlånga forsar som syresatte Ätrans vatten tystnade. Vattnet i dammen dämde över skogs- och myrmarker med ansenliga mängder torv och organiskt material. Metangaser bildades i den ”jäsande” sjön. Mossmarken lyfte till ytan och bildade ett antal större flytande öar. Bolaget nödgades avgränsa sjön med länsar gjorda av stockar och stolpar för att förhindra flytöarna att täppa igen intaget till kraftverket. Dessa naturkrafter var ett intressant utflyktsmål för folket i bygden där redaktören själv deltog som sjuåring. ”Den mängd metan som kommer upp till ytan i reservoaren är inte all den gas som kommer att släppas ut i atmosfären. När bottenvattnet sugs in i turbiner kommer också en stor del av metanet att frigöras,” säger Joshua West professor i geovetenskap på USC-universitetet i Los Angeles.
Metan är 21 gånger mer växthusdrivande jämfört med koldioxid.

Några mätningar av växthusgaser från svenska kraftverksdammar eller reglerade sjöar (ex Fegen regleras 1,8 meter) har inte gjorts som kan bekräfta Vattenfalls information att ”vattenkraften är oberoende av väder och ger nästan inga utsläpp av växthusgaser”.

Det är bekant att vattenkraften påverkas av extrema låg- eller högvattenflöden. Att vattenkraften genererar stora mängder växthusgaser är inte lika känt.

Vattenfalls information att vattenkraften ger nästan inga utsläpp av koldioxid.

Vattenfalls monter om fisken och vattenkraften. Klicka på bilden för att se vad laxen säger angående vattenkraften på de vita monter-skyltarna.

Kloka kräftor

2018-07-30 Kräftorna mår dåligt i torkan. I den lilla bäcken lever signalkräftan. I en håla har ett 20 tal kräftor samlats i en pöl.

Syret tryter i det stillastående varma vattnet. Då tar kräftorna till sitt sista trick för överlevnad. De går upp på torra land och andas luftens syre! Men de måste ständigt hålla sig fuktiga och ta ett svalkande dopp för att strategin skall fungera.

Men de blir utsatta för andra djur som gillar att få sig ett skrovmål på läckerheterna. Mink, kråkfåglar och andra predatorer tackar inte nej till ett dukat bord.

2018-07-29 Signalkräftan ”står på tå” för att komma upp i luftrummet och andas luftens syre när syret tar slut i vattnet. Kloka djur som tar till denna ”cirkuskonst” för att överleva torkan.

Stopp för ålen i Ätran

2018-07-18 kl 00:00 Vid midnatt råder det full aktivitet vid Ätrafors. Hundratals ålyngel som simmat den långa vägen från Sargassohavet försöker förgäves forcera kraftverksdammen.
2018-07-18 Kl. 00:00 Ålvandring vid Ätrafors kraftverk. Här blev det stopp för hundratals (tusentals?) ålar som skulle berika ekosystemen i uppströms belägna sjöar och vattendrag!

Ålynglen utför en otrolig prestation. Efter att ha simmat ca 700 mil från Sargassohavet klättrar de uppför betongväggen till de läckande träluckorna. Men där hittar de ingen väg till ålens forna uppväxtområden i alla sjöarna uppströms. När morgonen gryr blir dessa ”maskar” ett gott mål mat för fåglar och andra predatorer som ser de utmattade ålynglens utsatta situation.

Ålen är i dag akut hotad och omfattas av EU:s åldirektiv. Det är förbjudet att fiska ål i Ätran vid Ätrafors. Det finns en ålyngelledare uppsatt vid kraftverksdammen för att ta hand om ålynglen. Men den sitter vid andra sidan dammen dit ynglen inte simmar! Fiskerikonsulent Gösta Edman skrev redan på 1970-talet: ”Om inget görs för ålen i Ätran kommer den att vara utrotad inom en snar framtid”. Nu återstår endast en procent av ålbeståndet. Framtiden är nära!
Läs om den misslyckade ålyngelledaren här.

Förstärkt torka

2018-07-17. Vattendragen i Halland har nu extremt låga flöden. Laxen dör av låga flöden i kombination med varmt vatten och låga syrehalter.

Bevattningsförbud råder enligt Länsstyrelsen i Halland i de mindre vattendragen. Läs mer här.

2018-07-09 Laxdöd i Ätran vid Vessigebro. Reglering uppströms vid Ätrafors gör att både vuxen lax och laxyngel stängs inne i varma och syrefattiga höljor när flödet förändras från ena timman till den andra.

Hertingforsen i Falkenberg har en vattendom på att man skall köra 11 kubikmeter i sekunden i forsen eller minst tillrinningen. Uniper reglerar tillflödet uppströms vid Ätrafors där man just nu enligt sin hemsida på timbasis reglerar flödet upp och ned med 10-40% eller mellan ca 8 till 13 kubikmeter i sekunden. Just nu innebär all reglering stora skador på ett redan stressat ekosystem samtidigt som det ger extremt små energivinster och knappast kan ha betydelse för reglerkraften.

. Vattenkraften är enligt Uniper unik genom att den är reglerbar och kan anpassas så att skadorna på naturen minskar. Uniper meddelar via pressmeddelande att man frivilligt sedan många år håller en lägsta nivå på 11 kubikmeter per sekund i Ätran.  Regleringen som de redovisar på sin hemsida talar ett annat språk. För att värna Ätrans stora internationella Natura 2000 värden borde älven inte korttidsregleras när tillrinningen är så låg som vid rådande extrema torka.

Läs Unipers pressmeddelande här

Läs även om flodpärlmusslan här.

PS Unipers miljöchef låter meddela i mail den 15/8 att flödet från Ätrafors den 18 och 19 juli varierade mellan 8,7och 8,8 kubikmeter per sekund. Värdena på nätet är endast en prognos. DS.

Ätranlaxen skyddas!

2018-07-10 Nyligen slöts ett nytt 12-årigt avtal om att Ätranlaxen och andra vilda laxstammar inte skall fiskas av grönländska fiskare i grönländska fiskevatten.  Avtalet undertecknades i Reykavik, föregicks av 12 månaders förhandling  och gäller från 2018 till 2029.

Detta betyder mycket för de halländska laxåarna. Förre fiskerikonsulenten Gösta Edman beräknade genom märkningsförsök  att mer än var tionde Ätranlax fångades i det kommersiella fisket vid Grönland och Färöarna där våra laxar har sina uppväxtområden. 

Islänningen Orri Vigfússon grundade NASF och arbetade för inlösen av dessa laxfisken. Falkenbergs Laxfiskekommitté bidrog tidigt till detta arbete genom en framsynt handläggning och stöttning av NASF av bl.a. Randolph Stenlund (turistchef), Bengt Orsander (Park och Anläggnings Chef) samt Claes Hederstierna (Ledamot, fd. museichef). Laxfiskekommittén arbetade också starkt för genomförandet av Hertingprojektet.

Med facit i hand ser vi nu efter fem år att Hertingprojektet inneburit att laxvandringen i Ätran ökat från ca 2000 till ca 4000 per år. Betydelsen av inlösen av Grönlandsfisket har alltså ökat från ca 200 laxar till ca 400 laxar för Ätrans del. Om medelvikten för laxen är ca 3 kg och en sportfiskefångad lax är värd 1500 kr/kg (eller mer?) så är värdet enbart för Falkenberg ca 1,8 miljoner kronor per år! Om jag minns rätt bidrog Laxfiskekommittén med 10 000 kronor som en engångssumma till inlösen av det kommersiella laxfisket. Vi träffade Orri Vigfússon i Göteborg på 1990-talet och det innebar att Orri fick en viktig grundplåt i sitt ideella arbete för NASF.

Heder till dessa framsynta herrar som arbetat för att vildlaxen skall ha sin fria vandring! Utan deras uppoffrande arbete hade vi inte haft den livskraftiga, unika laxstam vi har i dag. 

Läs mer om avtalet här.

Orri Vigfússon gick tyvärr bort 1 juli förra året men vi minns hans genuina arbete för vår ovärderliga Ätranlax! Läs mer här.

Flodpärlmusslans vädjan

2018-07-04  Hej! Vi är ett gäng flodpärlmusslor. Vår sammanlagda ålder är nu ca 1000 år! Vi bor i en å i Falkenbergs kommun.

Just nu har vi det svettigt för vi älskar klart, rent och kallt vatten! Vi har hört att det finns bolag som stänger av vattnet och reglerar så att våra släktingar blir utan vatten. Titta här.

Nu ligger vi i skuggan under gröna alar och har det ganska bra! Vi har hört att det finns de som tar bort träden och grönskan vid åarna. Då kan vi få värmeslag för vi kan inte fly så fort! Titta här.

Titta på vårt familjefoto och ni ser att vi har fått slam och partiklar på skalet. Slammet kommer från dikningar och avverkningar uppströms. Ni må tro att det är inte bara skalet som solkas ner, ibland känns det i gälarna som vi rökt 20 cigaretter! Våra vänner dagsländorna gillar inte heller slam i sina gälar. Läs här.

I höstas fick vi en chock av en besk och besynnerlig smak. Vi fick ont i gälarna och mådde inte alls bra. Snälla om ni vet vad det är kan ni väl sluta att spruta detta i vårt hemmavatten! Läs mer här.och här.

Våra ungdomar skulle varit med på familjefotot. Men de är sambor en tid med lax- och öringyngel. Och det är svårt i dag att hitta en hyresvärd. Laxarna hindras att vandra upp till sina lekområden och då blir det inga musselbarn! Läs här.

Men vi skall inte klaga. Svenljunga kommun jobbar ju för oss. Och Falkenbergs kommun hjälper laxarna att vandra. Läs här. Så kanske kan vi fira vår 200 årsdag tillsammans med våra barn och barnbarn!

Hälsningar från familjen Flodpärlmussla i Falkenberg

2018-07-03 Åldermusslan vilar i floden

Hälsningar även från åldermusslan. Lyssna på detta familjeråd som har så mycket erfarenhet att erbjuda!