2018-12-28 Sveriges Radio kungör två dagar efter julafton och sex dagar före nyårsafton att nu stundar historisk omprövning av 7400 anläggningar som under 100 år lutat sig mot 1918 års vattenlag.
Chefsrådman vid Mark- och Miljödomstolen Peter Ardö, tidigare jurist vid Länsstyrelsen i Halland, säger till SR att -”Det är alla landets kraftverk och dammar som ska omprövas i domstol mot moderna miljövillkor och modern lagstiftning. Totalt rör sig om 7 400 anläggningar som ska prövas”.
Den nya lagstiftningen bygger på den energipolitiska överenskommelsen vars mål är att vattenkraften i Sverige år 2040 ska ha moderna miljövillkor. Detta innebär att myndigheterna skall ompröva ca 370 anläggningar varje år. De närmsta åren är det upp till bevis.
Kraftbolagen har avsatt 10 miljarder i en fond för att finansiera omprövningen och åtgärderna. Domstolarna och Länsstyrelserna behöver mer personal för att genomföra denna gigantiska omprövning som är tänkt att ske vattendragsvis för bästa resultat. Ätrans huvudfåra saknar vatten på flera kilometer av sina tidigare forssträckor så behovet av omprövning är skriande inte minst för vår akut hotade europeiska ål.
Fokus på dom nya kraven kommer att ligga på vattenmiljön.
– ”Fisk ska kunna vandra upp där den en gång vandrat upp. Samtidigt ska verksamheterna kunna drivas vidare, om det här går att förena” avslutar Chefsrådman Peter Ardö.
2018-12-26 Regeringen beslutade dan före dan före dopparedan om en ny nationell plan för hur vattenkraften skall föreses med moderna miljövillkor.
Bakgrunden är att dagens vattenkraft levt under de lagar som rått sedan 1918. Denna lagstiftning har inte varit anpassad till dagens krav på hänsyn till miljön och en hållbar användning av våra resurser.
Detta beslut är kanske en julklapp till dem som önskar att bättre hänsyn skall tas till fria vandringsvägar och en klok förvaltning av den biologiska mångfalden som kan ge oss så många ekosystemtjänster. Ett exempel är en växande fiske- och ekoturism.
Senast den 1 oktober 2019 ska Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med Statens Energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät ha tagit fram ett förslag till en nationell plan för hur vattenkraften ska förses med moderna miljövillkor. Planen ska sedan beslutas av regeringen. Havs och vattenmyndigheten skriver på sin hemsida att beslutet berör upp emot 4000 vattenkraftsrelaterade verksamheter.
Vi hoppas att dessa myndigheter har kompetensen och viljan att ta vederbörlig miljöhänsyn så att regeringen inte satt ” bocken till trädgårdsmästare”. Havs- och vattenmyndighetens och Energimyndighetens dialog om vattenkraft och miljö har pågått i fem år under åren 2012 till 2016 för att identifiera möjliga vägar framåt för att avväga både energi och miljönytta.
Den nya lagstiftningen bygger på den energipolitiska överenskommelsen vars mål är att vattenkraften i Sverige år 2040 ska ha moderna miljövillkor. Detta innebär att personella resurser för att ompröva 200 vattendomar per år måste tillsättas för att nå målet. De närmsta åren får utvisa vad överenskommelsen är värd. Kraftbolagen har redan fått miljardbelopp i skattelättnader för sitt fastighetsinnehav i utbyte mot att godkänna moderna miljövillkor.
Det är nu efter 100 år av misshushållning med vattenresurserna dags att ta hänsyn till modern lagstiftning enligt EU:s vattendirektiv, Ålförordningen och de av Sveriges Riksdag faställda miljömålen.
2018-12-19 EU:s ministrar förhandlade från i måndags morse till tidigt in på onsdagsnatten och enades om att skydda den hotade ålen med ett ålfiskeförbud för all ål under tre månader 2019. Samtidigt utestängs glasålen från svenska vatten och svenska silverålar läggs på soptippen!
Förbudet omfattar nu även glasålen som fiskats vid Europas kuster och exporterats till bl.a. Kina. Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht säger till Sveriges Radio: – Det här är ett sätt att kunna rädda ålen som faktiskt är i ett väldigt allvarligt skick. Sverige är ett av de länder som har drivit på för ett förbud mot ålfiske i hela EU.
Mindre känt och ytterst pinsamt för Sveriges miljöimage är att landsbygdsministern samtidigt till Bryssel hade med sig ett krav som drivits igenom av Alliansen och Sverigedemokraterna att svenska fiskare skulle undantas från ålfiskestoppet. – Jag fick inte ens några kommentarer på förslaget säger Bucht till pressen. Hav skall nu besluta om vilka tre månader som ålfiskeförbudet skall gälla i Sverige. Ålen vandrar som minst vintertid. Om Sverige kommer att besluta om förbud vintertid, när det har som lägst bevarandevärde, skämmer återigen Sverige ut sin miljöimage internationellt.
EU:s ministrar skall ha en stor eloge för att de nu insett allvaret i ålens försvinnande och börjar städa upp i gamla fiskeregler med fiske av glasål som omsätter miljarder. Men viktigast är ålens fria vandringsvägar. Även miljöpåverkan som thiaminbrist, försurning, främmande ämnen och sjukdomar behöver adresseras då all miljöpåverkan nu riskerar att slå hårt på vårt tynande ålbestånd. Målet måste vara att ha ett gott ålbestånd där ett hållbart fiske kan bedrivas!
Sveriges landsbygdsminister kan nu som internationell pådrivare även ta sig an uppgiften att städa upp framför egen dörr. Tiotusentals glasålar hindras av betongdmmar från att vandra upp till sina uppväxtområden i Sveriges sjöar och vattendrag.
Tiotusentals svenska lekmogna ålar dör och skadas varje år i kraftverkens turbiner och galler. Detta ”fiske” där ålen hamnar på soptippen måste upphöra omedelbart!
Vi upprörs över det internationella ålfisket medan vi här hemma kastar ålen på soptippen! I värsta fall använder vi klimatet som alibi för våra handlingar. Stängda vandringsvägar för ålen har orsakat att beståndet minskat med över 90 procent. Detta har i sin tur lett till att vi inte kan ha ett hållbart fiske av ål. För att lösa problemet måste vi få fria vandringsvägar för ålen!
Tiotusentals blankålar dör i svenska kraftverk på sin väg till Sargassohavet för att leka. Denna massförintelse av svenska ålar sker med tillstånd av gällande svensk lagstiftning. Dags att Sverige vaknar och ser vad som händer nationellt med vår europeiska ål. När landsbygdsministern kallar Sverige för pådrivare är det tyvärr i egenskap av pådrivare för ålens utrotning. Öppna ålens vandringsvägar nu innan det är för sent! Hertingprojektet är ett exempel på fria vandringsvägar vid två kraftverk.
Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten skriver på sin gemensamma webbportal VISS: ”Nedströmsvandring för lax, havsöring, ål och lokalt förekommande fisk/fauna behöver åtgärdas förbi Yngeredsfors. För att säkerställa en skadefri passage av kraftverk för nedströmsvandrande fisk, behöver man anlägga nedströmspassager i enlighet med bästa möjliga teknik.” Läs här
Myndigheterna känner till problemet och ändå dör varje år tusentals utrotningshotade ålar i turbiner, på galler och på betongdammar.
2018-12-12 Årets upplaga av försvarets JAS julgran. Den har växt sedan förra året från 16 plan till 18 plan.
Då varje JAS tar ca 5 ton flygbränsle blir det ca 90 ton totalt eller 10 ton mer flygbränsle i år än förra året. EON sände ut ett mail om en hållbar jul. Om man har tänkt använda plastgran så skall man tänka om enligt EON. Och det verkar försvaret ha gjort med årets spektakulära JAS-gran. Läs EON:s mail om vad man rekommenderar för att vara hållbar här.
Redaktören undrar om Försvaret deltagit i årets stora FN-konferens för miljön i Polen och om EON deltagit vid FN- konferensen för biologisk mångfald i Egypten. Kanske bör de redan nu boka en biljett till nästa FN-konferens för våra livsavgörande miljöfrågor.
JAS Gripen-planen flyger bl.a. över Blekinge, Småland, Halland och Skåne i dag onsdag och passerade Falkenberg 14:27
Läs mer om förra årets överflygning av JAS och sångsvanar vid Falkenberg här.
2018-12-06 Nu rasar debatten om ål på julbordet. Men frågar vi oss istället var har ålen då hamnat?
I dag kommer inte glasålen förbi åarnas betongdammar upp till sina uppväxtsjöar. De ålar som under tiotals år växt till stora lekmogna kiloålar kan nu inte ta sig levande nedströms förbi turbinerna på sin väg till sina lekplatser i Sargassohavet. (se bild vid kraftverk ovan). Är detta ålfiskarnas eller ålens fel? Regler om totalt ålfiskeförbud gäller inte kraftverkens turbiner!
Ekosystemtjänster bygger på att vi skall ha livskraftiga bestånd som tål ett visst uttag. Om det sedan gäller gädda, älg, lax eller ål.
Läs EON:s julmail till sina kunder och kundens svar och fromma önskan till EON här.Julklapp EON
2018-12-06 Kommunens årliga miljöpris har gått till våtmarksbyggarna Folke Svensson, Christer Bengtsson och Ronny Bengtsson, Lilla Backa i Kärnebygd vid Tjärnesjön.
Kommunen utger årligen ett naturvårdsbidrag på en halv miljon kronor och årets pristagare har tidigare fått ta del av detta bidrag. Tidigare har Leif Carlsson Knarrhult fått kommunens miljöpris vid två tillfällen för sina våtmarker i Knarrhult vid Tjärnesjön.
Kommunens motivering till årets miljöpris lyder: ”Med engagemang, kunskap och arbete har pristagarna skapat en livsmiljö i Falkenbergs inland där både människa och djur trivs. Lilla Backa i Gällared visar hur omsorgen om den egna platsen kan gynna biologisk mångfald, friluftslivet och få nästa generation att välja att bo kvar”.
Naturnytt gratulerar 2018 års Miljöprisvinnare till insatsen för den biologiska mångfalden kring Tjärnesjön.
Fler nomineringar till kommunens miljöpris fanns att ta ställning till men det var våtmarkerna kring Tjärnesjön som för tredje gången drog det längsta strået vid miljöpriskommitténs juryarbete.
2018-11-29 Generaldirektör Jakob Granit på Havs- och vattenmyndigheten invigde i dag Laxens år 2019. Hav efterfrågar nu synpunkter på förvaltningen av våra bestånd av Atlantlax.
Ett 70-tal personer med uppgift att värna om laxen hade samlats vid detta välarrangerade symposium för att utbyta kunskap om hur vi bäst skall förvalta bestånden av våra svenska laxbestånd.
Information och kommunikation om laxen är viktig och under 2019 kommer allmänheten att informeras om det arbete som pågår för att värna om laxen.
Hav presenterade en strategi som bl.a. innefattade förslag till nya fiskeregler. Detta renderade inte i så mycket diskussion då de flesta av dessa förslag redan införts av dem som nyttjar våra laxvatten.
Diskussionen skärptes när ordföranden för Stensåns fvo lyfte frågan om fiske på blandbestånd av lax i Laholmsbukten. Hav menade att man nyligen sett över regler för havsfisket och att detta nu får vänta medan man ser över reglerna i sötvattensområdet. Representanten från SKIFO menade att detta fiske är viktigt för husbehovsfiskarna. Myndigheten har till NASCO rapporterat att inget fiske på blandbestånd av lax förekommer i Sverige. Därför borde man prioritera en utfasning av allt blandbeståndsfiske i havet särskilt som det motverkar föreslagna åtgärder i älvarna.
SLU presenterade en indelning av västkuståarna i olika klasser där vissa åar ansågs ha en god reproduktiv kapacitet där inga åtgärder behöver genomföras. Undertecknad ställde frågan om klassning endast gäller områden dit vandringsfisken nu har tillgång till sina lekområden och exkluderar tidigare nyttjade laxhabitat. Så var fallet. Men det är allom bekant att vandringsfisken lax och ål i dag till stor del är utestängda från sina forna reproduktionsområden.
Västkuståarnas reproduktiva kapacitet av Atlantlax. Källa SLU Erik Degerman.
En mer adaptiv förvaltning vore att identifiera områden som nu är stängda för laxen genom dammar eller torrläggning och se över hur vi här kan förbättra tillgängligheten och produktionen. Här finns kanske den största potentialen vilket också visades av Hans Schiblis intressanta föredrag om laxens historia i Halland. (Klicka på bilderna för att förstora – sedan tillbkapil får att komma tillbaka till artikeln).
Historiska laxfångster i Halland visar den goda produktion som rådde när laxen hade tillgång till sina naturliga uppväxtområden. Den samlade fångsten vid kust och åar kunde uppgå till ca 80 ton. Föredrag Hans Schibli Länsstyrelsen i Halland. Figur efter Alenäs,I. och Hultberg, H., 1996.
Hertingprojektet är även ett lysande exempel på vad som händer när vatten släpps i den torrlagda naturliga åfåran. Här produceras i dag ca. 30.000 laxyngel vilket kan ge en smoltproduktion av ca 6000. Det tidigare laxproducerande Natura 2000 området vid Ätrafors är ca 2x Hertingforsen och skulle kunna ge 2x Hertingforsens smoltproduktion. Degerman har bedömt smoltproduktionen i Ätrans huvudfåra från Falkenberg till Ätrafors till 9102 smolt. Exemplet visar att det är viktigt att förvaltningen inkluderar möjliga åtgärder i tidigare laxproducerande områden i våra Hallandsåar. Särskilt borde detta gälla laxens N2000 områden enligt art- och habitatdirektivet. Läs mer om dessa områden i Ätran här.
SLU redogjorde också för en mer biologisk och ekosystembaserad förvaltning där man även tar in genetiska parametrar i bedömningen. Denna aspekt är ytterst viktig då man i ex. Norge förlorat mycket av den genetiska mångfalden i sina laxbestånd genom alla rymlingar som påverkar genetiken. När detta sker får man ingen hållbar förvaltning. För Sveriges och västkustens del kan den omfattande kompensationsodligen utgöra ett orosmoment.
Ätranlaxen är här ett bra exempel på ett av de få kvarvarande laxbestånden som haft minimal genetisk påverkan genom odlingsverksamhet. Undertecknad framförde att detta är en aspekt som tydligt behöver lyftas i laxförvaltningen. Den genetiska särart som utvecklats i Ätrans olika biflöden ger en genetisk bredd som är viktig för beståndets resiliens och motståndskraft mot olika typer av förändringar. Undersökningar av DTU genom LNS-projektet visar på Ätranlaxens genetiska särart. Enbart bedömningar av reproduktiv kapacitet riskerar att underskatta betydelsen av ekosystemens resiliens och beståndens genetiska särart.
Läs mer om Laxens år på Facebook och på Havs hemsida här.
2018-11-28 Göteborgs fiskauktion säljer hotad pigghaj. Vid denna årstiden är honorna dräktiga och skall föda sina ungar efter att ha varit havande i 18-22 månader.
64 lådor akut hotad Pigghaj såldes i dag onsdagen den 28 november på fiskauktionen i Göteborg till ett pris av 11 757 kronor.
48 lådor pigghaj såldes fredagen den 30 november till ett pris av 8831 kronor. Som ”grädde på moset” såldes samma dag 196 kg ål till ett pris av 20635 kronor. Enligt Havs och vattenmyndighetens hemsida: ”Allt kommersiellt fiske efter ål i Nordostatlanten och Östersjön är förbjudet mellan 1 november 2018 och 31 januari 2019”. Men försäljning på Göteborgs fiskauktion av färsk ål är tydligen OK?
Havs och vattenmyndigheten skriver på sin hemsida: ”Arten är fredad enligt svensk fiskerilagstiftning. Det innebär att det är helt förbjudet att fånga och landa pigghaj i svenska vatten”. Men försäljning på Göteborgs fiskauktion är tydligen OK? Man lagstiftar på ett sätt och handlar på ett annat sätt med haj som handelsvara.
Vikten av den försålda hotade hajen var 1.18 ton och som jämförelse såldes samma dag 1,58 ton torsk. De landade fångsterna av sej, långa, kolja vitling och rödspotta var betydligt lägre. Det är bekymmer med miljömålet ”Levande hav”.
Vår tids allvarligaste miljöhot är förlusten av hotade arter. Respekten för lagstiftningen och myndigheternas tillsyn verkar tyvärr obefintliga när man på detta sätt håller auktion i Göteborgs fiskhamn på akut hotade hajar.
De dräktiga hajhonorna gråter blod.
PS. Fortsatt försäljning 2018-12-06 Pigghaj 37 lådor 561 kilo till ett pris av 6 872 kronor. Säljs kanske nu i juletid som rökt ”havsål”? DS
2018-12-07 Pigghaj 20 lådor 285 kilo pris 3 414 kronor.
2018-12-14 Pigghaj 22 lådor 343 kilo pris 3 418 kronor.
2018-11-23 På Black Friday auktionerades ut fyra lådor med 60 kilo akut hotad rödlistad pigghaj på Göteborgs Fiskeauktion. 600 kronor var Black Fridays pris.
Rödlistad haj gråter tårar av blod: Honorna drar sig mot kusten då ungarna skall födas, vilket huvudsakligen äger rum från november till senvintern. Pigghajen föder ungar efter en fosterutveckling på 18–22 månader. Varje kull är på fyra till åtta ungar som är 20–33 centimeter långa vid födelsen. De dräktiga honorna säljs orensade ofta med fostren i magen, färdiga att föda efter över ett års dräktighet!
På danska fiskeauktionen i Hanstholm och Hirtshals såldes under Black Friday 996 kilo hotad Pigghaj till ett pris av 7216 danska kronor. Under november har dansk fiskeauktion sålt 5515 kilo hotad pigghaj för 66.629 danska kronor.
2018-11-21 Vilket är vår tids viktigaste miljöhot? Om vi skall kunna förvalta naturen rätt till kommande generationer måste vi veta vad som påverkar naturen.
Francis Bacon som var filosof på 1600-talet sa: Enda sättet att behärska naturen är att lyda den!
Allt fler rapporter pekar på att den biologiska mångfalden är vår tids viktigaste miljöfråga. Stockholms Universitet har under flera år rapporterat om detta. Nu kommer intressanta rapporter från flera av världens forskare som menar att vi står inför den sjätte stora artutrotningen. Förenta nationerna har just nu en stor konferens om biologisk mångfald. Läs mer här.
För att se klimatets påverkan, klicka på figuren för att förstora. Se även hur Hallands län ligger till när det gäller andelen försvunna rödlistade arter. Det är hög tid att vi i Halland blir medvetna och allvarligt funderar över hur vi bäst förvaltar vår naturrikedom.
Vi är en del av ekosystemet och bara en av alla miljontals arter. Våra enda verkliga tillgångar är de ekosystemtjänster som produceras av naturen och dess arter. Från minsta jordbakterie, till insekter, växter, fåglar, fiskar och däggdjur. Konventionella monokulturer med få arter och användning av bekämpningsmedel ger kortsiktig tillväxt med ökad sjukvård och därmed tillväxt av BNP. Varierat landskap med många arter ger större utbud av ekosystemtjänster. Vi står inför ett vägval där Halland och Sverige behöver tänka om.
Sveriges riksdag fick nu i november sin första talesperson för den biologiska mångfalden någonsin! Läs mer här.
