2019-02-10 Den sjätte massutrotningen har allvarliga konsekvenser för livet på jorden.

Huvudorsaken är intensivt jordbruk med exploatering av livsmiljöer och påverkan av bekämpningsmedel och gödsling. Även invasiva arter och klimatförändringar påverkar, men i mindre grad.
Om vi inte ändrar vårt sätt att producera mat kommer insekter påbörja en väg mot utrotning inom några få årtionden.

Fyra vattenlevande grupper har redan förlorat en stor andel av arterna; trollsländor, dagsländor, nattsländor och bäcksländor. I snitt har 41 procent av insektsarterna minskat i antal det senaste årtiondet enligt studien. Av dessa är det nattsländorna som verkar ha drabbats hårdast. Läs mer i publikationen Biological Conservation

– ”Ett nytt tänk kring jordbruksmetoder, inte minst en kraftig minskning av användning av bekämpningsmedel och att ersätta dem med hållbara, ekologiska alternativ, krävs omedelbart för att minska eller vända den nuvarande trenden och låta minskande insektspopulationer återhämta sig och skydda viktiga ekosystemtjänster som de förser oss med”, skriver forskarna i sin studie.

Exploaterar vi våra skogar, jordar och vatten så förstör vi näringsvävarna och den biologiska mångfalden. Då rubbas även den kemiska balansen på jorden mellan syre, koldioxid och lustgas.
Användning av kemiska bekämpningsmedel, utfasning av naturskogar och exploatering av forsar är således inte något som som kan vara klimatpositivt eller positivt för en hållbar miljö. Även om kommersiell reklam vill få oss att tro ”det på riktigt”.

Sverige är det land som enligt färska rapporter sämst följer ICES rekommendationer om ett hållbart havsfiske. Obalans i havet kan kraftigt påverka jordens koldioxidbalans. Kraftverksdammar i Brasilien har visat sig ge 5 gånger högre koldioxidutsläpp än om motsvarande energi producerats med olja. Ostörd hydrologi med fria vandringsvägar borgar för balansen i sjö och hav.

Dagens konventionella giftjordbruk är liksom gårdagens gifter med DDT och kvicksilver inte ett hållbart sätt att förvalta naturens ekosystemtjänster. Sveriges dispenser för insektsgifter och Roundup samt indragning av 124 tjänster som värnar om arbetet med naturskogar är beslut som leder allt längre från de demokratiskt antagna miljömålen i Sverige.

Det är dags att inse att det är den biologiska mångfalden i sjö, hav, skog och åker som är avgörande för hur vår jord lever och andas. Klimatet påverkas långsiktigt av dessa faktorer. Skall vi agera nu är det den biologiska mångfalden vi måste värna innan vi utrotat för många arter som gör att jorden kan andas.

När klimatet blir ett alibi för giftanvändning i konventionellt jordbruk, för överfiske i havet, för kalhyggen i skogen eller för betongdammar i forsande vatten har vi hamnat långt ifrån den verklighet och natur som vi människor är en del av.

Läs även vad chalmersdoktorn Lars Bern skriver i frågan:
”De verkligt allvarliga miljöproblemen har lämnats åt sitt öde – det är nu fritt fram för de globala företagen att utarma världens jordbruksmarker och sprida livsfarliga gifter, att fiska ut och förgifta världshaven, att prångla ut livsfarliga medicinska preparat …. Miljörörelsen lyfter knappast ett finger, den är helt upptagen av propaganda mot ett klimatproblem som ännu inte finns”. Läs hela artikeln här.

2019-02-10 Sveriges skog är värdefull. Produktionsmål och miljömål skall jämställas. Våra viktigaste miljömål är Levande skogar och rik biologisk mångfald.

Idag är 3-4 procent av den produktiva skogen i södra och mellersta Sverige formellt och långsiktigt skyddad. Sverige har internationellt åtagit sig (Nagoya-åtagandet) en minsta skyddsnivå på 17 procent skydd av landytan till 2020. Sverige ligger långt efter många europeiska länder när det gäller viktigt områdesskydd för biologisk mångfald. Trots detta stoppas nu fortsatt skydd av skogen.

Skogsstyrelsen går den 6 februari ut med ett pressmeddelande att allt formellt skydd av skog stoppas tills vidare. Den främsta orsaken till stoppet är det kraftigt minskade anslaget, från 300 miljoner 2018 till 100 miljoner för skydd av Sveriges skogar. Detta är den nya budgeten beslutad av (m), (kd) och (sd) med indirekt stöd av (c) och (l) som avlööfvade sina röster och lämnade gula blad. Läs mer här.

Skogsstyrelsen varslar den 7 februari 124 anställda om uppsägning fördelat över hela landet. Varslet är en direkt följd av en minskad budget för 2019 och regeringens beslut att avsluta en rad uppdrag, till exempel arbetsmarknadsåtgärden Naturnära jobb och nationell inventering av nyckelbiotoper.

Beslutet om stopp för formellt skydd av Sveriges skogar innebär konkret enligt Skogsstyrelsen att man:

• inte fattar några beslut om nya biotopskydd eller naturvårdsavtal.
• inte tecknar några nya uppdragsavtal om naturvårdande skötsel i de skyddade områden Skogsstyrelsen ansvarar för.
• tillsvidare inte handlägger pågående ärenden gällande områdesskydd.

Biotopskydd är ett lagstadgat sätt att skydda mindre områden med stor betydelse för växt- och djurarter.
Naturvårdsavtal är den andra formen. Det är ett civilrättsligt avtal mellan en markägare och Skogsstyrelsen, länsstyrelsen eller en kommun.
Under 2018 var ersättningen 318 miljoner kronor varav 288 miljoner kronor för biotopskydd och 30 miljoner kronor för naturvårdsavtal.
-Vi beklagar att de många markägare som väntar sig ersättningar till följd av pågående ärenden om formella skydd nu behöver vänta ytterligare en tid, säger Johan Åberg, specialist på områdesskydd på Skogsstyrelsen.

Sverige lever inte upp till sina nationella och internationella åtaganden, markägarna mister sin ersättning för naturvård och sist men inte minst våra skogar förlorar sin biologiska mångfald och förmåga att producera viktiga ekosystemtjänster.

2018-02-08 Svenska bönder får dispens att använda det förbjudna insektsgiftet neonikotinoider till växtsäsongen 2019

I går rapporterar Sveriges Radio att Kemikalieinspektionen nu till våren ger tillstånd till svenska bönder att använda förbjudna kemikalier i sin odling.

Avdelningschefen på inspektionen säger att det rör sig om en så kallad nöddispens. Man kan då undra vem det är som befinner sig i en nödsituation? Förbudet mot nämnda giftbehandling inrättades ursprungligen för att pollinerande insekter, såsom bin och humlor, hotades att utrotas av detta potenta insektsmedel. Läs mer på SR:s hemsida här.

Kemikalieinspektionen har som villkor för att skydda bina begränsat vad som får växa på åkrarna året efter: – Efterföljande säsong får man inte odla andra grödor som blommar. Det är en extra åtgärd vi vidtagit.

Som ekolog blir man ganska förundrad över att Kemikalieinspektionens insikter begränsar sig till att det endast finns konventionellt odlade grödor och att man bedömer att de enda insekter som dör av gifterna antingen är bin och humlor eller ”skadeinsekter”.

Faktum är att ”vanlig” jordbruksmark innehåller ca 1,5 kilo eller flera miljoner nyttodjur per kvadratmeter, som håller skadegörarna i schack. Sprutar vi gifter på detta liv, förstör vi jorden och underlättar för de djur som äter av ”våra” grödor att ta överhanden eftersom de har dukat bord. Läs mer på Jordbruksverkets hemsida ”gynna nyttodjuren”. ”Din åker är full…”

Den millimeterstora kortvingen som är avbildad överst på sidan är ett exempel på dessa nyttodjur. Kortvingarna är vår största skalbaggsfamilj och det finns över 1 000 arter av kortvingar i Sverige. De varierar i storlek, vanligtvis är de 1–8 millimeter. De spelar en viktig roll genom biologisk bekämpning av fluglarver. Kålfluga och lökfluga är exempel på skadedjur som bekämpas av dessa kortvingar.

När vi sprutar gift på åkermarken och sätter oss över naturen bortser från det faktum att det inte bara är ”nyttoinsekter” som dör av skyddsmedlen utan att även vår egen hälsa som konsumenter äventyras. Även vi ingår i livets väv och lyder under naturens lagar.

2019-02-04 Hur mår laxen i Högvadsån?

Länsstyrelsen i Halland uppdrar årligen åt Medins Havs- och vattenkonsulter att utvärdera laxvandringen och laxynglens överlevnad i Högvadsån. 2018 års utvärdering kan du läsa här.

I Länsstyrelsens årsrapport kan man läsa: ”Den långa serien med väl dokumenterade elprovfisken är tämligen unik för Sverige och skapar goda möjligheter att utvärdera förändringar i ån och dess lax- och öringbestånd. Sammantaget bedöms årets resultat (2018) inte spegla några stora förändringar avseende Högvadsåns och dess biflödens försurningssituation”. ”Ryen är en av Högvadsåns mest produktiva lokaler vilket medför att tätheterna av laxungar ofta är mycket höga. Så var fallet trots att antalet var betydligt lägre än vid elfiskena 2016 och 2017. Det rådde en klar övervikt av ensomriga laxungar vilket tyder på en lyckad reproduktion, samt att det finkorniga materialet och det ringa vattendjupet inte lämpar sig för större fisk”. (dvs tvåsomriga och äldre laxyngel >0+ röda staplar)

Länsstyrelsens rapport bedömer inte förändringar i tvåsomriga laxyngel vilket är en mycket viktig parameter för att förstå variationer. Utsagan att stationen inte lämpar sig för större laxyngel syns underlig. Därför har vi tagit samma elfiskedata och redovisar enbart tvåsomriga och äldre laxyngel för stationen Ryen:

Nu får vi en tydligare bild av laxbeståndets utveckling vid Ryen. Efter kalkningsåtgärder ökade antalet flersomriga yngel till mycket höga tätheter på upp till 100 individer per 100 kvm. Efter introduktion av Gyrodactylus salaris med inplanterad fisk från Laganodlingen sjönk överlevnaden från årsyngel till tvåsomriga yngel så att det fanns mindre än 10 individer per kvm. Därefter syns tätheterna långsamt ha ökat och var 2018 ca 49 äldre laxyngel per 100 kvm. Detta är relativt goda tätheter och ökningen från 1990 talet är glädjande. (Men kanske missvisande – se kommentar nedan)

Vi gör även en figur på tätheterna av äldre årsungar i Fageredsån. Här är vattnet humöst och innehåller mer aluminium. Detta missgynnar laxparasiten. Överlevnaden från ensomriga till tvåsomriga laxyngel är här bättre. Antalet tvåsomriga yngel per 100 kvm är därför större och över 80 två av de senare åren. Detta indikerar Högvadsåns stora potential som laxvatten. Dessa viktiga aspekter missas i Länsstyrelsens utvärdering.

När vi sedan kommer till laxförvaltning är det avgörande vilken produktion man antar att Högvadsån har som laxvatten. Är det 10 eller kanske 100 laxar per 100 kvadratmeter som är potentialen?

Nu skall vi addera Hertingforsen som har en produktion av ca 30 000 laxyngel. Skall vi även addera Ätraforsen som har dubbla potentialen jämfört med Hertingforsen om där släpptes vatten?

Läs mer om laxproduktionen i ”döda åfåror” här.

OBS 2019-02-09 Firma Ingemar Alenäs har efter Länsstyrelsens rapport om höga laxtätheter i Högvadsån 2018 , trots sommarens extrema torrperiod, analyserat vad som är orsaken till detta oväntade resultat. OBS

I inledningen till Länsstyrelsens rapport skrivs: Målsättningen med undersökningarna var att inventera förekomsten av fiskarter samt att kvantifiera de förekommande arternas beståndstätheter…samt deras utveckling över tid.

Elfiske är om det utförs rätt en ganska exakt vetenskap som ger god kunskap om laxfiskars beståndsutveckling. Elfisket bedrivs på förutbestämda, uppmärkta sträckor varje år. Så har även skett vid elfiskestation Ryen i Högvadsån.

När vi analyserar databasen ser vi att fiskesträckans längd från 1970-talet fram till och med 2006 varit 18 meter. Därefter kortades längden som fiskades åren 2007-2018 till 10 meter!

Den avfiskade ytan vid Ryen varierar därför mellan som mest 320 kvadratmeter och som minst 56 kvadratmeter 2018. Från och med 2006 halverades avfiskad yta från 216 kvm till 100 kvm.

2017 fångade konsulten 20 äldre laxyngel på station Ryen på en yta av 95 kvm och uppskattar tätheten till 22 äldre laxyngel per 100 kvm. 2018 fiskar man exakt samma station och samma längd av vattendraget och fångar 27 äldre laxyngel. På grund av att vattendraget torkat säger man nu att tätheten mer än fördubblats och ökat till 49,4 äldre laxyngel per 100 kvm!

Länsstyrelsens och Medins sätt att ändra elfiskesträcka och utvärdera tätheten av lax gör att syftet att jämföra elfisken och beståndstätheter mellan olika år går förlorad. Det får också till följd att vi kan få uppfattningen att laxproduktionen vid Ryen ökar starkt i samband med torka 2018!

2019-01-26 Under gårdagen hölls Hallands årliga miljömålskonferens i Varberg. Det var en dyster tillställning.

Vår Landshövding Lena Sommestad kunde konstatera att uppfyllelsen av miljömålen var usel. Vi klarar ett av miljömålen i Halland nämligen ett skyddande ozonskikt. Vi är nära att nå miljömålet säker strålmiljö.

De övriga 14 miljömålen kommer vi inte att uppnå nämligen:
Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalité, Hav i balans, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö, Ett rikt växt och djurliv samt Generationsmålet.

Om vi arbetade med väsentliga frågor som biologisk mångfald och bevarande av ekosystemtjänster skulle vi komma en bra bit på miljömålen i Halland. Ett exempel är miljömålet Bara naturlig försurning. Läs mer här.

Miljöfrågorna har på senare tid kommit att bli synonyma med den viktiga frågan om klimatet. Vad vi inte förstår är att det då också handlar om de andra miljömålen där frågan om biologisk mångfald är central. Läs mer här.

Klimatfrågorna är abstrakta och svåra och behöver en lösning. Alla bör dra sitt strå till stacken. Men för att åtgärda de andra 14 miljömålen som vi inte uppfyller finns det ”enkla” åtgärder som vi kan styra över i vårt eget landskap Halland.

Vi kan lätt införa åtgärder för att uppnå levande skogar, ett rikt odlingslandskap och bara naturlig försurning. Hertingforsen visar hur vi kan få ett levande vattendrag av en torrfåra. Kalkning med EU-bidrag visar hur vi skulle kunna åtgärda 60% sura Hallandssjöar! Ekologiskt jordbruk kan fasa ut en del av giftanvändningen som ex Round-Up. Om vi slutar att enbart prata om klimat och tar de konkreta miljöfrågorna på allvar finns det fortfarande hopp för Hallands rika biologiska mångfald.