2019-09-16. Ofattbara 70 miljarder i skattelättnad ”drabbar” nu vattenkraften som redan var en bransch med goda vinster. Som motprestation skall kraftbolagen avsätta 10 miljarder till Vattenkraftens Miljöfond.

Enligt energiöverenskommelsen avsätter därför åtta av de största kraftbolagen en sjundedel av bidraget till Vattenkraftens Miljöfond. Tanken är att vattenkraften genom förestående omprövning skall anpassas till moderna miljövillkor. Alla kraftverk som omfattas av den nationella planen (NAP) för omprövning kan söka. Ca. 110 kraftverksägare har inkommit med ansökningar enbart till Länsstyrelsen i Hallands län, se ansökningarna här.

Vem bestämmer vilka kraftverk som skall få ta del av skattebetalarnas ”guldregn” och vilka åtgärder som pengarna skall användas till? De åtta bolagen (Uniper, Fortum, Statkraft, Vattenfall, Tekniska Verken, Mälarkraft, Jämtkraft och Skellefteå kraft) bildar Vattenkraftens Miljöfond AB och tillsätter Anna Jivén som VD.
Fonden ger bl.a. bidrag till utredningar, kostnader för prövning av miljöåtgärderna i domstol, eventuella produktionsförluster, utrivning inom ramen för den nationella planen samt miljöåtgärder. Eftersom man satt ”bocken till trädgårdsmästare” är denna lösning ”kassaskåpssäker” då kraftbolagen själva styr bidragen. Då pengarna primärt kommer från statskassan hade det varit rimligt att miljöintressen haft inflytande och att åtgärderna som bekostas av Miljöfonden inte styrs helt av bolagens vinstintressen.

Var hamnar Miljöfondens pengar och vad innebär det konkret för kraftbolagen? Sollefteforsen AB kan tas som ett belysande exempel. Politikerna i Sollefteå kommun var inte villiga att det kommunägda bolaget skulle betala 25-30 miljoner till miljöfonden de kommande 20 åren. Dessa pengar skulle stanna i bygden menade politikerna.
Då blev de ”uppläxade” offentligt av ordföranden i Sollefteforsens AB. ” – Sollefteå kommun kan räkna med en betydande högre intäkt från Sollefteåforsen i framtiden än tidigare år”. Fullt genomförd innebär sänkningen av fastighetsskatten en minskad kostnad för Sollefteåforsen med cirka 10 miljoner varje år! (totalt 200 miljoner). Denna skattesänkning är tänkt att delvis finansiera miljöanpassningen, men också underlätta reinvesteringar och utveckling av vattenkraften! Detta kan läsas på Allehandas hemsida.
Läs mer här.

Hur prioriteras vilka kraftverk och älvar som skall få ta del av ”guldregnet”? Energimyndigheten och Havs- och Vattenmyndigheten har tagit fram en prioritering hur man skall väga Energimål mot Miljömål för att få fram åtgärder. ”Strategier för åtgärder i vattenkraften – avvägning mellan energimål och miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag”. 2014:14. Läs rapporten här.

Båda målen har fått en bedömning från 0 till 1 där tal nära noll innebär liten betydelse för respektive mål och tal nära ett innebär att stor vikt läggs vid åtgärder som då ger god måluppfyllelse. Rapporten redovisar dessa värden i Figur 6. Myndigheternas hantering av data är hårresande och underskattar läsarnas analysförmåga! Skalan för Energimål är logaritmerad medan skalan för miljömål börjar på 0,3. Effekten förstår man bäst om man använder samma värden för åarna och sätter in dem i figuren men byter axlarna för energimål och miljömål. Vattenblänk gjorde experimentet och lade in samma värden för sju älvar med en stjärna och med röd text! Båda axlarna bör rimligtvis börja på noll vilket också korrigerades. Den ändrade presentationen av samma data visar då att hallandsåarna är obetydliga när det gäller att bevara energimålet! Vilket bättre stämmer överens med verkligheten.

Energimyndigheten delar in vattendragen där Grupp 4 är: Motala ström, Lagan, Norrström, Nissan, Gideälven, Ätran och Helge å. Energimyndigheten skriver: ”Avseende miljökvalitetsmålet har dessa ett lägre värde eftersom det förekommer flera andra miljöproblem såsom försurning och övergödning i avrinningsområdena. Dessa avrinningsområden har idag högst antal vandringshinder av de avrinningsområden som hyser vattenkraft.” ”Strategin för denna grupp avrinningsområden bör därför vara att tillämpa principen om kraftigt modifierade vatten i de vattenförekomster som har störst värde för energisystemet, medan övriga vattenförekomster bör uppnå miljökvalitetsmålets ambitioner.”

Ätrans haro klassar myndigheterna som ett av de lägsta (<0,4) när det gäller miljökvalitetsmålet. Vattenblänk önskar då påminna om att Ätrans huvudfåra har få miljöproblem och att Ätran varken är försurad eller övergödd så som felaktigt anges som argument för Ätrans låga miljöstatus. Vattenblänk redovisar därför några utvalda värden som tvärtemot gör Ätrans unika miljö extra skyddsvärd:

• N2000-område med internationella skyddsvärden enligt EU´s art- och habitatdirektiv
• Dricksvattentäkt för Falkenbergs stad och delar av kommunen
• Riksintresse för natur-, kultur- och friluftsliv.
• Stort antal skyddsvärda arter med vårlekande siklöja, nattsländan Setodes punctatus (båda unika för Skandinavien), atlantlax (Sveriges största vilda atlantlaxstam), havsöring, havsnejonöga (Sveriges största bestånd), majfisk (troligen Sveriges enda bestånd dokumenterat i nutid), flodnejonöga, stensimpa, bergsimpa, lake, flodpärlmussla, övriga stormusslor samt flodkräfta
• Ätran är mycket viktig för produktion av akut hotad ål. Trots stängd uppvandring producerar Ätran 2010 ca 5300 lekmogna ålar huvudsakligen honålar med >1 miljon romkorn per ål. Opåverkad produktion kan ha varit ca 100000 ålar huvudsakligen honor. Västkustens ålar har en lättare vandringsväg än ål från Östersjön. Läs mer här.

Ätrans forsar klassar myndigheterna som KMV. Här finns ca en mil torrlagda forsstäckor som inte är fysiskt påverkade och därför inte skall klassas som KMV. Hertingforsen visar att om man tillsätter vatten får man en god produktion av lax och akut hotad ål på dessa naturliga forssträckor. Forsarna vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen, (Stampån), Skåpanäs forsar är områden som med vatten beräknas ge ca 700000 laxyngel och ca 70000 ålyngel. De är inte morfologiskt förändrade utan ser ut som de gjorde efter istiden och efter kraftbolagens förbiledning av vatten på 1900-talet. Se forsarna och Läs mer här.