Alla inlägg av ingemar

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Ätrans döda fall lever

2019-03-11 Uniper släpper nu vatten i samtliga döda åfåror vid sina kraftverk i Ätran!

Det är en fröjd för ögat att se Rävigeforsen vid Ätrafors! Yngeredsforsen blir nu ett tillfälligt besöksmål. Bällforsen som klingade ut 1950 har fått nytt liv. Skogsforsen susar och brusar. De förr laxrika forsarna vid Skåpanäs forsar fram i all sin mäktighet.

2019-03-11 Ätrans forsar vid ”döda fallen” i Skåpanäs återuppstår på en sträcka av 2,8 kilometer varje gång Uniper släpper vatten. Här var uppväxtområde för tiotusentals laxyngel.

Det är fantastiskt att naturen vid dessa högflöden ger oss en påminnelse om att dessa över sex kilometer långa natursköna forsar inte är döda! De saknar bara vatten för att producera fisk!

Ett lysande exempel är den tidigare döda Hertingforsen som nu på sina 400 meter forssträcka håller ca 29 000 laxyngel och ca 3 000 ålyngel. Kung Carl XVI Gustaf önskade för fem år sedan att kraftbolagen skulle ha mod att följa det goda exemplet vid Hertings kraftverk. Modet har inte infunnit sig ännu; resultatet skulle i så fall bli överväldigande och en fin bekräftelse av Laxens år 2019.

Åtgärdsprogrammet för Ätran anger också att en minimitappning skall åstadkommas vid dessa kraftverk. Om man antar att produktionen av lax och ål per sträckmeter skulle bli densamma som den uppmätta i Hertingforsen skulle de nu ”döda fallen” nedom Unipers kraftverk producera ca 700 000 laxyngel och ca 70 000 ålyngel!

Kraftverksanläggning Meter   Laxyngel  Ålyngel
Hertingforsen               400       29 000     3 000
Ätraforsen                    750       54 400      5 600
Yngeredsforsen           1600     116 000     12 000
Bällforsen                     550     40 000       4 100
Skogsforsen                 150       11 000       1 100
Skåpanäs forsar           2800     203 000      21 000
Stampån                       3500     253 700      26 200
TOTALT                        9750     706 400     73 000

Kraftbolagen borde följa sin egen reklam och producera el på naturens villkor. Vi väntar oss att de skall följa Kungens uppmaning! Länsstyrelsen var dessutom när kraftverken byggdes ”Kunglig Majestäts befallningshavande”. Om bolagen hävdar 1918 års vattenlagstiftning skall man även följa Kunglig Mj:ts önskemål.
Låt Ätrans döda forsar leva!

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Högföde med torrläggning


2019-03-11 Mitt under rådande högflöde i Ätran har ”proppen gått ur” Bällforsdammen vid Gällared. Stränderna ligger blottlagda.

2019-03-11 Kraftbolaget Uniper torrlägger Bällforsdammen mitt under rådande högflöde. Vattenflödet i Ätran är mellan 100-150 kubikmeter per sekund.

Höstens torrläggning av Ätraforsdammen har vi i färskt minne. I somras gjordes förtjänstfullt en stor insats av bl.a. Farmartjänst för att rädda tusentals rödlistade musslor som strandat. Läs mer här.

Man hade hoppats att kraftbolaget och tillsynsmyndigheten nu lärt av dessa tragiska händelser och kommit överens om en bättre tappningsregim. För naturens skull. Men nu är det alltså dags igen. I den uppströms belägna Bällforsdammen. Denna gång är det minusgrader och eventuella musslor och andra bottendjur förfryser snabbt när de hamnar på ”torra land”.

Vattenkraftbolagen kablar ut i sin reklamkampanj att när de producerar el görs det på naturens villkor. Inte mot dem. Det är dags att följa budskapet i den egna reklamen.

2019-03-11 Tillfälligt torrlagd botten i Unipers magasin uppströms Bällforsens kraftverk.


1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Fångad av ett flöde

2019-03-07 Samtidigt som den första vårlaxen anländer till Nydala öppnar Uniper dammluckorna vid Ätrafors.

Laxarna lockas då att vandra upp i forsen, fångas och dör en plågsam död när de stängs inne i hålorna när kraftbolaget stryper vattnet och allt vatten går till kraftverkets turbiner.

Unipers misslyckade försök hösten 2017 att ”med ny teknik” hindra laxen att vandra upp i ”döda fallet” vid Ätrafors. Anordningen höll inte första högflödet efter åtgärden.

Hundratals laxar som skulle leka i Ätran har genom åren på detta sätt mist livet i ”dödens åfåra” vid Ätrafors. Området är klassat som ett internationellt betydelsefullt lekområde och habitat för lax enligt EU:s art- och habitatdirektiv N 2000.

2019-03-07 Den 750 m långa döda åfåran vid sidan om Ätrafors kraftverk har fått liv när dammen öppnas och överskottsvatten släpps i Natura 2000 området.

Uniper har visat god vilja genom att försöka stoppa laxen med brädor och plastflärpar. Denna nya teknik misslyckades. Men om viljan finns kvar finns lösningen inom räckhåll. Hertingprojektet visar att ett kontinuerligt minimiflöde ger önskat resultat.

Unipers försök att med ny teknik stoppa laxen vid Ätrafors var dömt att misslyckas. Se resultatet efter första högflödet på bilden ovan.

Vid döda fallet i Ätrafors skulle ett minimiflöde innebära att:
1. Laxhabitatet och forsens ekosystem inom detta ca 750 m långa forsområde skulle vara återställt.
2. Ca 54 400 laxyngel och ca 5 600 ålyngel skulle årligen växa upp inom Natura 2000 området.
3. Laxar, öringar, gösar m.fl. fiskar skulle inte bli instängda, stressade och plågas till döds.

Länsstyrelsen har i sin åtgärdsplan för Ätran föreslagit minimitappning som en viktig åtgärd. När nu vatten som i dag ändå släpps kostar åtgärden 0 kronor. Övrig tid skulle vatten i den naturliga åfårans Natura 2000 område endast ta en mycket blygsam del av bolagets vinst i anspråk. Det skulle vara väl investerade medel för att rädda fisken från en plågsam död och samtidigt förbättra vattenkraftens miljöprofil. Dessutom kompenseras vattenkraftens eventuella förlust genom regeringens beslut om skattelättnader.

Enligt regeringens nya regler för prövning av vattenverksamhet står elkonsumenterna inom hushålls och tjänstesektorn för kostnaderna som åtgärdsprogrammet ger upphov till genom att de betalar höjd elskatt. Vattenkraftsproducenterna kompenseras genom en sänkt fastighetsskatt som ger dem ett överskott om cirka 4,3 miljarder kronor per år då avtrappningen av fastighetsskatten efter fyra år fått fullt genomslag från 2,8 procent till 0,5 procent. Läs mer här

PS Hertings kraftverk nedströms i Falkenberg har en modern vattendom att släppa ett kontinuerligt minimiflöde på 11 kbm per sekund i den gamla åfåran som före 2013 var ”en död åfåra”. Nu finns där ca 30000 laxyngel och ca 3000 ålyngel DS

2019-03-07 Ätrafors kraftverk. Tuberna till kraftverkets turbiner. Från höger kommer vattnet nu tillfälligt i den gamla åfåran som är N 2000 område. På bilden ovan syns en del av detta gamla lekområde för Ätranlaxen.
1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Första Ätranlaxen i Nydala!


2019-03-04 I dag registrerades första laxen i laxfällan vid Nydala. Längden var 88 cm.

Detta är den tidigaste noteringen någonsin sedan registreringen startades 1954. En orsak till detta kan vara den milda vintern och årets tidiga snösmältning. Vi flaggade på hemsidan för fyra dagar sedan att nu är troligen första Ätranlaxen på väg upp i ån! Men laxräknaren vid Herting har ännu inte startats varför Nydala ca 3,1 mil uppströms Falkenberg blev först med att registrera nystigen lax i Ätran, Laxens år 2019!

Den viktigaste orsaken till denna tidiga lax är troligen dock att vandringshindret som byggdes vid Hertings kraftverk i Falkenberg 1944 togs bort 2013. Nu kan alla vandringsfiskar vandra ostört uppströms och nedströms genom forsen. Detta gäller lax, havsöring, ål, flodnejonöga, havsnejonöga, färna och majfisk samt alla andra fiskar som vandrar i Ätran.

Samtidigt som vi firar Laxens år 2019 i Ätran firar vi femårsjubileum för återställandet av Hertingforsen! Och 40-års jubileum för kalkningen av laxens barnkammare i Högvadsån!

Firma Ingemar Alenäs håller gärna ett föredrag om dessa sagolika jubileum eller en guidad tur vid Hertingforsen 2019 för att visa på detta goda exempel där bästa möjliga teknik använts för att få laxarna, ålarna, nejonögonen och majfisken tillbaka!

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Ätran värd att vårda?

2019-03-04 Affärsnätverket Svenska Kraftnät, Energimyndigheten och Havs- och Vattenmyndigheten har tillsammans klassat älvarnas värde från miljösynpunkt med miljömålet ”Levande sjöar och vattendrag” som ledstjärna.

Klassningen skall ligga till grund för en nationell plan för omprövning av vattenkraften. Eftersom myndigheterna har begränsade resurser bestämmer klassningen turordningen i prövningen. Se filmen Ätran-värd att vårda

Syftet med samarbetet mellan myndigheterna är att ta fram ett förslag för åtgärder som minskar vattenkraftens miljöpåverkan och åtgärder som samtidigt innebär ökad produktion för att klara framtida behov i energisystemet. Se filmen om Ätran Fria vatten

Från och med 1 januari 2019 gäller denna nya lagstiftning. Från den 14 januari till och med den 1 juli 2019 kan kraftverksägarna anmäla sina anläggningar till den nationella planen för miljöprövning. Nationella planen skall lämnas till regeringen den 1 oktober och kommer preliminärt att prioritera och att ange var miljöprövningar ska starta 2020 eller 2021. HaV uppskattar att det kommer ta cirka 20 år innan alla verksamheter har tillstånd med moderna miljövillkor.

Myndigheterna har klassat Ätrans värde som ett av de lägsta i landet från miljösynpunkt. Detta innebär att prioriteringen av en omprövning av Ätrans kraftverk för miljöns skull hamnar mycket lågt. Ätran är tidigare klassat som ett Natura 2000 område vilket innebär att det har högt internationellt skyddsvärde. Det är därför motsägelsefullt att Ätran skulle ha låga nationella natur- och miljövärden.

Några av Ätrans värden:

Dricksvatten
Ätran används direkt som dricksvattentäkt.
Bottenfauna
Helt unik. Nattsländan Setodes punctatus finns endast här i hela Skandinavien.
Fiskar
Ett av Sveriges största bestånd av det hotade havsnejonögat.
Sveriges enda dokumenterade förekomst av majfisk.
Ätranlax genetiskt unik atlantlax som har använts för restaurering av laxstammar i Danmark (Gudenåen) och Tyskland (Elbe, Rhen).
Ål Tiotusentals ålyngel vandrar fortfarande upp i Ätran.

Länsstyrelsens analys 2018:18 av Ätrans samhällsekonomiska värde läs mer här.
Analys av Länsstyrelsens rapport Läs mer här.

Hertingprojektet Uppvandringen av laxartad lekfisk har efter projektet 2013 ökat från ca 2000 till ca 4000 lekfiskar.
Läs mer om Ätrans värde här.

Läs mer om Hertingprojektet på Havs hemsida



2. Vattenblänk

World Wildlife Day 2019


2019-03-03 I dag utlyses av FN i hela värden en dag när vi skall tänka på naturen och den biologiska mångfalden, under ytan.

På hemsidan för Förenta Nationerna kan vi läsa att temat i år är Livet under ytan eller:
The theme of World Wildlife Day 2019 is: “Life Below Water: For people and planet” which closely aligns with this goal, with a specific focus on the conservation and sustainable use of marine wildlife”.
Läs mer här.

Är detta något som gäller oss i Sverige? I Halland och till och med i Falkenberg? Ja vi kan med enkla åtgärder bli mycket mer hållbara när det gäller livet under ytan.

Låt oss visa på några exempel på två marina arter:

1. Ätranlaxen

Föds i Ätran och Högvadsån. Simmar till Färöarna, Grönland och New Founland och äter sig stor. Återvänder via Danmark, Laholmsbukten och Skrea till Ätran för att leka. Leklaxar vandrar upp i fallet vid Ätrafors för att leka. Där dör de ofta en plågsam död.

2015-11-28 Ätranlax instängd i hålorna nedanför Ätraforsdammen. © Foto: Ingemar Alenäs
Instängd i hålorna nedanför Ätrafors kraftverk. Laxen kämpar för sitt liv.

2. Den europeiska ålen.

Föds i Sargassohavet och vandrar hela vägen 700 mil till Ätran för att växa sig stor. Hindras av betongdammar där de klättrar nattetid och uttömmer sina sista krafter.

De som överlever och som vuxna efter ca 20 år skall vandra tillbaka till Sargassohavet hamnar i kraftverken, som här vid Yngeredsfors hösten 2018…

Ansvaret ligger inte bara på tropiska länder som har hammarhajar och marlin m.fl. exotiska arter. Våra Ätranlaxar och ålar förvaltas inte hållbart i dag. Hundratals leklaxar dör vid Ätrafors. Tusentals ålyngel dör på kraftverkens betongdammar. Hundratals lekmogna ålar går en plågsam död tillmötes på kraftverkens galler och turbiner.

Ansvaret för livet under ytan vilar lika tungt på oss som på avlägsna länder på vår jord. Hertingprojektet visar hur vi kan rädda laxar och ålar. Vem bär ansvaret för vad som nu sker på ovanstående bilder? Här i Falkenbergs kommun, i Ätran 2018 tills vidare, vid ett flertal kraftverk. Som enligt reklamen inte drivs på naturens bekostnad.

1. Naturnytt

World Wildlife Day 2019

Söndagen den 3 mars är det World Wild Life Day för att uppmärksamma hotade djur och handel med dessa.

Naturnytt och vattenblänk skrev tidigare i år på hemsidan:
2019-01-17 Göteborgs Fiskauktion fortsätter att bjuda ut akut hotad haj till hugade spekulanter även under 2019. I dag såldes 21 lådor pigghaj som vägde 266 kilo till ett pris av 3195 kronor.

Havs och vattenmyndigheten skriver 2019-03-01 med anledning av WWD på sin hemsida:

”Hajar
Hajfenor är mycket värdefulla på marknaden och hajfiske och handel med hajfenor i världen är omfattande. Omkring en tredjedel av alla hajarter är hotade. De är särskilt sårbara på grund av att de blir könsmogna sent och får få ungar. Många hajar kan bli riktigt gamla som till exempel håkäring som enligt ganska ny forskning kan bli upp till 400 år.
Fakta Har vi hajar i svenska vatten? I Sverige finns många olika arter av hajar, pigghajen och brugden är kanske de mest kända, medan den lilla blåkäxan med gröna ögon och lysorgan är mer anonym.
I Sverige är flera hajarter nationellt fredade, bland andra brugd och pigghaj”. Läs mer här

Havs- och Vattenmyndigheten har hand om tillsynen av försäljningen av fisk på Göteborgs Fiskauktion. De tillser således att tonvis av nationellt fredad pigghaj går till försäljning!
Läs mer här och här

Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Havs- och Vattenmyndigheten skall alla värna om handel med hotade djur.
Naturvårdsverket är sedan några år tillbaka striktare i sin vetenskapliga bedömning av ansökningar som rör handel med noshörning, elefant och tiger. Det är väl OK men rimmar dåligt med att Havs- och Vattenmyndigheten tillåter försäljning av akut hotade hajar på Göteborgs Fiskauktion! Dags att städa framför egen dörr i Göteborgs fiskehamn.

PS World Wildlife Day den 3 mars är en söndag och då ligger fiskebåtarna i hamn. Redaktören har kanske missuppfattat syftet med World Wildlife Day att det endast är denna dag som Pigghajen är fredad och inte fiskas, men att fiske och försäljning är tillåtet övriga dagar? DS

2019-03-06 I dag såldes 5 lådor fredad Pigghaj 99 kilo till ett pris av 5 kr/kg på Göteborgs fiskauktion. Det verkar som att denna blodiga hantering fortsätter även efter World Wildlife Day. HaV fortsätter att värna om handeln med fredad, hotad Pigghaj.

1. Naturnytt

Första Ätranlaxen fångad

2019-02-28 Troligen är första Ätranlaxen redan fångad – i Gudenå i Danmark.

Danska Gudenå har genomgått restaurering och vandringsvägarna är återställda förbi kraftverken. Då den egna laxstammen var borta gjordes tester med fyra olika stammar för inplantering. Den laxstam som var bäst lämpad för Gudenå var Ätranlaxen. Därför valdes denna unika laxstam för inplantering. Nu har danskarna ett gott fiske på ”våra” tidigstigande Ätranlaxar.
Läs mer om Ätrans värdefulla laxar här.
Läs mer och se den nystigna laxen i Gudenå här

PS Vid restaureringen av Gudenå användes först Ätranlax samt irländska och skotska stammar. Då Ätranlaxen fungerade bäst användes denna stam några år. Från 2012 har man använt lax från Storån på västra Jylland. Sannolikheten att laxen fortfarande har Ätrangener är dock stor DS

Vi väntar med spänning på att fiskräknaren vid Herting skall startas upp då de första Ätranlaxarna troligen även återvänt till Ätran. Och så ser vi fram emot premiären i Ätran den 1 april! Laxens år 2019.

2. Vattenblänk

Nationell plan

2019-02-27 Energimyndigheten, Affärsverket Svenska Kraftnät och HaV har kommit överens om en tidplan för omprövning av vattenkraften.

På Havs och vattenmyndighetens hemsida kan man läsa att dessa myndigheter arbetar efter en preliminär tidplan om att förslaget till nationell plan ska lämnas till regeringen den 1 oktober 2019. Läs mer här.

Nationella planen kommer preliminärt att ange att miljöprövningar ska starta 2020 eller 2021. HaV:s uppskattning är att det kommer ta cirka 20 år innan alla verksamheter har tillstånd med moderna miljövillkor. Med ”moderna” menar HaV villkor som inte är äldre än 40 år.

Vän av ordning ställer sig då frågan om den akut hotade ålen klarar att leva under dessa förhållanden fram till 2040? Skall vi bli den sista generationen som kan berätta att vi sett denna fantastiska fiskart vars lekvandring började i våra Västsvenska sjöar och avslutades i Sargassohavet.

Åluppvandringen i Ätran har varit stoppad i Ätran sedan början på 1900-talet. Nu kanske den enligt överenskommelse stoppas fram till 2040. Blankålen som skall vandra till Sargassohavet hamnar i turbiner eller turbingaller. Rubrikbild från Yngeredsforsens kraftverk hösten 2019.

Med vilken rätt anser vi oss kunna utöva denna ”ålmisshandel” i ytterligare 20 år fram till 2040? Hur mycket längre kan ålen klara denna ”tortyr” utan att gå under?

2. Vattenblänk

Missbildade abborrar

2019-02-16 Missbildade abborrar i Rakkurisjöarna får nu stort fokus. Fenomenet är känt från 100-tals sjöar på svenska västkusten som abborre med ”puckelrygg”.

Representanter för svenska regeringen informerades i februari 2002 om hur det stod till med miljömålet bara naturlig försurning på svenska västkusten. Kommunekologen i Falkenberg berättade om att mer än varannan sjö är okalkad och försurad i kommunen.
Läs mer här.

Förutom mer kända försurningseffekter innebär det problem med höga kvicksilverhalter i fisk och förhöjda halter av metallerna aluminium, järn och mangan. Gravida kvinnor rekommenderas inte att äta fisk från dessa sjöar. Dessutom skadas reproduktionen och tillväxt av känsliga arter som ex. ål, elritsa, mört och lax.

Ytterligare en känd effekt som redovisades för regeringen var missbildningen av abborre i dessa försurade sjöar. En forskargrupp vid IVL (Hans Hultberg, Erik Nyholm och Ingemar Alenäs) undersökte med provfiske ett flertal västsvenska sjöar.

Deformerade abborrar med ”puckelrygg” röntgades och vi kunde konstatera att de främsta ryggkotorna var deformerade vilket gav upphov till detta abnorma utseende. Förutom puckelrygg hade dessa firrar förstorade ”glosögon” och ibland förkortad underkäke. I referenssjöar med normalt pH saknades dessa missbildningar.

Röntgenbild av puckelryggig abborre där man tydligt ser de deformerade första ryggkotorna. Bild Erik Nyholm, Hans Hultberg IVL undersökning av puckelryggiga abborrar.

Kommunekologen i Falkenberg försökte hitta bot för de sjuka abborrarna och erhöll kalkningspengar från EU för att åtgärda några av dessa bortglömda sjöar. Fortfarande är 100-tals sjöar försurade och okalkade på västkusten. Detta är känt genom uppföljningen av miljömålen som inte klarar målet ”bara naturlig försurning”. Målet vore lätt avklarat om vi fortsatt att ta emot EU-bidrag för våra försurade västkustsjöar. Läs mer här (sid 52 – 54).

Kalkning av försurade sjöar i Falkenberg 2010-11 med bidrag från EU.

Vad som är bortglömt är alla puckelryggiga, glosögda abborrar som lidande simmar omkring i de sura sjöarna. Samt att vi inte kan äta fisken på grund av förhöjda kvicksilverhalter. En lösning är att vi inte längre provtar kvicksilver i dessa försurade sjöar. Och att vi endast provfiskar kalkade sjöar. Det vi inte vet har vi inte ont av. Det är synd att vi inte fokuserar bättre på de miljömål som vi lätt kunde avhjälpa med rätt beslut.