Alla inlägg av ingemar

Laxens år 2019

Laxens dag Lagan

2019-09-14 Havsnätverket Laholmsbukten arrangerade i samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten och Sportfiskarna ett seminarium med rubriken: ”Överlever laxen i Halland”?
Margareta Lindgren ”spindeln i nätet” för Havsnätverket

Havsnätverket består bl.a. av Naturskyddsföreningarna i Bjäre, Halmstad och Laholm där eldsjälen Margareta Lindgren var sammanhållande för dagens evenemang.
På plats i Lagagården fanns ett digert startfält av föredragshållare:

Från vänster i bild Erika Axelsson, Hans Schibli och Elisabeth Thysell alla Länsstyrelsen i Halland, Lukas Österling Länsstyrelsen i Skåne, Daniel Melin Jordbruksveret, Per Ingvarsson fiskevårdskonsult, Sven Björk och Christer Borg båda Älvräddarna samt Christina Lindhagen Sportfiskarna.

Lennart Henrikson känd limnolog och bl.a. vinnare av priset Sjöstjärnan 2019 var en suverän moderator för hela tillställningen. Till sin hjälp hade han laxen Lage som höll ordning på föredragshållarnas tider. Vad Lage tyckte om den föreslagna tiden om omprövning av vattenkraften i Lagan först 2035 vet vi inte, men Lage såg ganska grön ut vid blotta tanken. Dessutom var Lage säkert odlad för det verkade som om endast hälften av Lages laxgener följt med från födseln. Lage var också kroppsligt halverad vilket händer många fiskar vid kraftverkspassager, så Lennart fick vara Lages förlängda arm.

Legendariske fiskerikonsulenten Brodde Almer inledde med att berätta om Laxens historia i Halland och ingen är mer förknippad med laxen än Hallands tidigare ”laxkonsulent”. Tack vare Broddes insatser har vi nu Laxen som vårt eget landskapsdjur i Halland!Tongångarna i samtliga föredrag var genomgående positiva och genomsyrades av Broddes slogan ”Det som är bra för laxen är bra för Halland!”

Dagens nestor Brodde Almer och moderator Lennart Henrikson.

Insatser med kalkning, minskat garnfiske, biotopvård och förbättrade vandringsmöjligheter har gett en god start för den fortsatta förvaltningen av Hallands laxbestånd. Jordbruksverket visade på isländska och kanadensiska modeller för laxförvaltning som kan ge stora ekonomiska utbyten, men behöver anpassas för svenska förhållanden. Älvräddarna och Sportfiskarna visade på att de mindre kraftbolagen nu kan få full ekonomisk kompensation för att återställa laxens miljö då energiöverenskommelsen gett 70 miljarder i skattelättnader för branschen. Flera föredrag visade på de stora värden som kommer fram om vi fortsätter att restaurera Hallands laxåar! Länsstyrelsen i Skåne berättade om att fria fiskvägar i Rönne å kommer allt närmare en lösning tack vare ett idogt arbete och samverkan mellan alla berörda. Det finns hopp för laxen!

I morron Söndag besöker Havsnätverket bl.a. Hertingforsen i Falkenberg där Firma Inger o Ingemar Alenäs guidar och berättar om Hertingprojektet. Där har forsens befrielse och fria vandringsvägar blivit verklighet! Och de goda resultaten har inte låtit vänta på sig!

Välkomna!

Laxens år 2019

Stockåns laxar väntar

2019-09-12 För fyra år sedan 2015 fick Falkenbergs kommun en miljon kronor för att bygga en fiskväg i Stockån vid Okome. Laxar öringar och ålar väntar fortfarande nedanför dammen…….

Hallands Nyheter intervjuade 2015 ansvarig tjänsteman om glädjebeskedet för Högvadsåns och Stockåns laxar, där tusentals laxyngel kan produceras på de tidigare stängda områdena i Stockån:
”– Det är mycket positivt att vi får de här pengarna. I och med att vi har öppnat upp Hertingsforsen blickar vi nu längre upp”.
Läs mer här.

Dammen vid Stockån 2019-09-12. Det är hit Falkenbergs kommun blickar 2015 där man fått en miljon kronor för att bygga en fiskväg för våra hotade vandringsfiskar.

Läs även Naturnytts tidigare artikel ”Guldregn över laxen”.
Ätrans laxar och ålar har fått milontals kronor genom olika beslut av Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen och Regeringen. Det omfattande Hertingprojektet där man fick drygt 40 miljoner och tillstånd 2012 genomfördes hela projektet under ett år 2013.
De betydligt enklare projekten vid Stockån och Ätrafors, som beslutats av KS i Falkenberg, verkar nu ha skjutits på en obestämd framtid. Laxarna väntar otåligt nedanför dammarna att få tillgång till sina tidigare lek- och uppväxtområden!

Laxens år 2019

Laganlax i Ätran

2019-09-10 Odlade laxar från Lagan sprider sig nu till Ätran.
Vilka konsekvenser kan detta få för våra få kvarvarande vilda laxbestånd i Halland? De vilda laxbestånden borde prioriteras!

Årligen planterar kraftbolaget Statkraft ut ca 90 000 odlade smolt i Lagan och ca 30 000 odlade smolt i Nissan. Totalt över 100 000 odlade laxsmolt årligen. Då laxens lekområden i huvudsak är stängda i Lagan görs detta enbart för att man skall få ett sportfiske på odlad lax. Om avsikten var att hjälpa Lagans laxbestånd skulle istället resurserna satsas på att öppna upp befintliga, naturliga lekområden för Laganlaxen. På samma sätt som gjorts i Hertingforsen i Ätran!

Odlingen riskerar att försämra genetiken ytterligare hos eventuellt kvarvarande naturlax i Lagan. Vad som är än värre är att dessa odlade degenererade laxar inte hittar ”hem” till Lagan utan vandrar upp och förorenar värdefulla laxåar som Stensån, Fylleån och Ätran med främmande laxar och nya laxsjukdomar. Sportfiskarna uppmanas att inte återsätta dessa odlade laxar i Ätran.

2019-08-08 Främmande Lax (börling) med klippt fettfena vandrar upp förbi kameran vid Herting i Ätran. Källa: www.fiskdata.se
2019-09-10 Främmande Laxhane 75 cm med klippt fettfena vandrar upp i Ätran vid Herting. Källa: www.fiskdata.se
2019-09-10 Främmande Laxhona 94 cm med klippt fettfena vandrar upp i Ätran vid Hertings fiskräknare. Källa: www.fiskdata.se


På 1980 talet spreds laxdjävulen (Gyrodactylus) med utsatta laxyngel från Laholms laxodling till Ätran. Då var det kompensationsutsättningar från Laganodlingen direkt i Ätran som orakade problemen. Dessa utsättningar har nu upphört då det visade sig att en dödlig laxsjukdom spreds med de odlade laxarna.

Videokameran vid Herting registrerar nu fettfeneklippta, odlade laxar som förorenar Ätrans unika laxbestånd med fel gener och eventuella sjukdomar. Odlade laxar har många brister som ex försämrat ”homing” beteende vilket gör att de vandrar till fel älv.

Laxen är Hallands landskapsdjur och man borde vara mer intresserad av att bevara åarnas unika laxbestånd och inte sprida genetiska föroreningar och sjukdomar i våra älvar. Om man vill förbättra laxbeståndet i Lagan är den rätta vägen att återställa de naturliga miljöerna och den naturliga laxproduktionen. Odlingen har redan orsakat tillräckligt med bekymmer i Ätran. Och vad som händer i de mer känsliga små laxåarna kan vi bara ana. Det är dags att ta tag i Hallands laxförvaltning och återställa förlorade laxmiljöer och laxbestånd på ett hållbart sätt.

Enligt Havs- och Vattenmyndighetens författningssamling får tillstånd för utsättning eller flyttning av fisk inte avse fisk med smittsam sjukdom eller ske till vattenområden som med stöd av bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken har angetts vara av riksintresse för yrkesfisket, naturvården eller friluftslivet, om åtgärden påtagligt kan skada något av dessa intressen. Med vattenområde menas det vatten inom vilket fisken kan vandra eller sprida sig. Den odlade Laganlaxen simmar bevisligen till Ätran som är ett skyddsvärt riksintresse.

Utsättning av ca 40 000 laxar med klippt fettfena sker årligen i Göta Älv. 2019-09-24 kommer fler fettfenklippta, främmande laxar i Ätran. Antalet främmande laxar bör registreras från kameran vid Herting. Prover bör också tas för att säkerställa vilket ursprung som dessa laxar har då laxen har ett vandringsmönster från söder mot norr längs kusten. Odlad lax har sämre homingbeteende än vild lax.

2019-09-24 Främmande fenklippt lax på 74 cm i kameran vid Herting
1. Naturnytt

Glyfosat förbjuds

2019-09-08 Glyfosat förbjuds nu även i Tyskland och är sedan tidigare förbudet i flera miljömedvetna jordbruksländer.
Halländsk användning av Glyfosat vid biflödet Hökabäcken invid Högvadsån där lax- och havsöring skall leva och leka. Gösta Edman noterade här rikligt med fiskyngel redan 1947. Bäcken syns till vänster i bild där giftet även hamnat över bäcken.

I Sverige är det däremot tillåtet att bespruta markerna med glyfosat fortfarande eftersom det är för dyrt att avstå enligt Jordbruksverket. Det skulle minska lönsamheten i det svenska jordbruket. Läs mer här.

I Tyskland införs förbud eftersom Glyfosat inte är miljövänligt och är ”irriterande” på huden. 2020 förbjuds Roundup i parker och trädgårdar och totalförbud införs för jordbruket 2023. I Amerika är tillverkaren Monsanto dömda till skadestånd sedan en användare drabbats av cancer. Läs mer här.

Glyfosat och dess giftiga restprodukter är några av de bekämpningsmedel som uppmätts i svenska och halländska vatten. Och även finns i våra livsmedel…. Läs mer här.

Laxens år 2019

Laxens år 2019

Torsdagen den 19 september firas Laxens dag i Falkenberg vid Hertingforsen och laxfisket. Välkomna!

Firma Inger o Ingemar Alenäs kan ni träffa kl 18.30-20.00 vid Hertingforsens vindskydd, där vi berättar historien om hur Hertingforsen varit torrlagd i 70 år när naturkrafterna tog över. Nu är vi på femte året sedan Kung Carl XVI Gustafs´ invigning och forsen har fått tillbaka vattnet och ett nytt liv med tusentals nya invånare!

Strömstaren känner sig hemma i Hertingforsen tillsammans med laxar, ålar och dagsländor

Projektet kostade drygt 45 mijoner kronor men nettovinsten har av länsstyrelsen beräknats till ca 65 miljoner för endast en del av de värden och ekosystemtjänster som forsen skapat.

Elfiske är en av de aktiviteter som visas Laxens dag. Hur går elfiske till egentligen?

Elfiske är ett sofistikerat sätt att bedöma antalet fiskar som Hertingforsen producerar…… Laxens dag har en exklusiv visning av tekniken för intresserade.
Flyer_A5_Laxens dag_allmänheten_2019Ladda ner
Firma Ingemar Alenäs träffas vid Stn 5 ”Fri vandring” där vi berättar om den unika Hertingforsen
Lördagen och söndagen den 14-15 september firas Laxens dag av Havsnätverket Laholmsbukten med föreläsning på lördagen och bussresa till Stensån, Lagan, Nissan och Ätran på söndagen. Läs programmet här.

Firma Inger och Ingemar deltar även vid detta event med en guidning efter söndagens lunch för bussresenärerna vid Hertingforsen.

Rubriken för Havsnätverkets arrangemang är ”Överlever laxen i Halland?” Ett enkelt svar är att i Hertingforsen där Falkenbergs Energi släpper 11 kubikmeter vatten per sekund överlever laxen, leker och producerar tusentals yngel. I Ätrafors N2000 område där Uniper inte släpper något vatten och torrlägger, dör laxen och laxrommen!
Vi väntar oss därför att denna enkla, självklara åtgärd (=vatten) kommer att tillämpas i samtliga naturliga fåror i Hallands åar där vattenkraften nu torrlägger laxens naturliga miljöer!

Instängd, döende lax i torrfåran nedströms Ätraforsdammen.

Se den instängda laxens dödskamp vid Ätrafors här (Länk till Youtube)


1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Laxförvaltning

2019-08-31 Norrbottens kommuner har tagit fram en plan för förvaltningen av Råne älv för att bevara de stora naturvärden som finns i detta N2000 område. Nu satsas ca. 450 000 kronor för att ta fram en motsvarande plan för Ätran.

Råneälvsprojektet ”Laxförvaltning för framtiden” har använt sig av innovativa lösningar för att utföra moderna förvaltningsåtgärder som också kan ligga till grund för en förvaltningsmodell inom andra N2000 områden där fiskar och fiske utgör kärnverksamheten.

Slutrapporten har nu kommit ut och i sammanfattningen kan man bl.a. läsa att:
1. Alla intressegruppen involveras
2. Vildlaxbeståndet ökar och man satsar på fisketurism
3. Fångstrapporteringen har utvecklats
4. Räkning utförs av uppvandrande lax
5. Smoltfälla har installerats
6. Elfisken har utförts
7. Kunskapsutbyte och information

”Den outbyggda Råneälven är liksom övriga vildlaxälvar i Norrbotten ett Natura 2000-område. I älvsystemet finns förutom lax också arter som flodpärlmussla, utter och bäver. Det primära syftet med att utveckla en modell för älvsspecifik förvaltning av lax- och öring är att säkra fiskbeståndens fortlevnad och utvecklingsmöjligheter. Detta möjliggör ett långsiktigt hållbart nyttjande av fiskresursen som kan medverka till en positiv landsbygdsutveckling” Läs hela rapporten här.

Ätrans laxförvaltning har i stort sett redan genomfört alla de åtgärder som Råneälvens förvaltningsmodell föreslår. Även om vi kan bli bättre på att involvera fler aktörer och öka kunskapsutbyte och informationen om Ätrans laxbestånd.

Men det är en väsentlig skillnad mellan Råne älv och Ätran. Råne älv är outbyggd och Ätran är utbyggd med ett stort antal dammar och torrlagda naturfåror. I Ätran har över 200 miljoner kronor satsats på kalkningsåtgärder. Ingen förvaltningsplan i världen kan rädda Ätran så länge som N2000 områden torrläggs och all vandringsfisk där effektivt hindras från att nå sina naturliga lek- och uppväxtområden!

Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen har i sina åtgärdsplaner i flera decennier påpekat att döda åfåror och vandringshinder vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsen behöver åtgärdas. Naturnytt har visat att det årliga mervärdet skulle bli ca 700 000 laxyngel och ca 70 000 ålyngel! Resultat från Hertingforsen ligger till grund för denna beräkning. Läs mer här.

Det är bra om vi nu får en förvaltningsplan för Ätran med tanke på laxförvaltning för framtiden. Det vore ännu bättre om högsta prioritet nu också läggs på att de laxar och ålar som vi skall förvalta har tillgång till vatten och fritt kan vandra till sina tidigare lek- och uppväxtområden!

Ätrans åfåra, N2000 området nedströms Ätrafors kraftverksdamm.


1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Ålfrågan har en lösning!

2019-08-20 All europeisk ål härrör från vilda ålar födda i Sargassohavet. Ingen har ännu kunnat lösa gåtan med att odla ål. ”Svenska” ålar som sätts ut som kompensation för vattenkraften är således vilda babyålar som är fiskade vid floden Severn i England och transporterade hit med flyg. Ålen är akut hotad och därför är behovet akut att vi i Sverige utan dröjsmål genomför rätt lösning för den naturligt invandrande ålen.

Fisket av vild ål vid floden Severn i England
Fisket vid River Severn bedrivs bl.a. som ett tjuvfiske där tjuvfiskarna årligen säljer babyålar för 3 miljoner pund vilket motsvarar 35,2 miljoner SEK (*11,726 16/8). Detta innebär en årlig smuggling av 350 miljoner levande babyålar. ”This is the greatest wildlife crime on the planet.” säger talesmannen för ”The Sustainable Eel Group”, Andrew Kerr. Källa BBC.

Karantän I Helsingborg
Alla babyålar som köps av Sverige flygs till Silver Eel AB:s anläggning i Helsingborg. Vad händer sedan med babyålen? Vi citerar Richard Fordham, som är VD på Scandinavian Silver Eel:
”Scandinavian Silver Eel är det enda företaget i Sverige som odlar ål för konsumtion. Ungefär 30 procent av de ålar vi föder upp hamnar på matbordet. Livsmedlet är certifierat och det rör sig om ungefär 120 ton per år. Det går faktiskt åt ungefär en miljon ålar att producera 150 ton”. Läs mer här.

Honålar behövs för beståndets överlevnad
Richard Fordham, VD på Scandinavian Silver Eel lämnar också följande intressanta information: ”Ålen är ett intressant djur med unika egenskaper. I en ålodling utvecklas cirka 75 procent av individerna till små hanar som oftast väger mindre är 200 gram. I ett vattendrag utvecklas i stället cirka 95 procent av individerna till honor som växer sig stora och kan väga 1 – 1,5 kg”. Not. Utsättning i havet ger hanålar. Utsättning i sjöar ger döda ålhonor, se foto nedan.

Dukat bord för ålakråkor.
Vidofilmer visar hur utsättning sker av dessa engelska babyålar i havet i Sverige. Oftast sker det i direkt dagsljus eller solljus mitt på dagen trots att ålen är nattaktiv. Och hela lådor med flera tusen ålar sätts ut på samma ställe. Detta är drömmen för ålätande predatorer som får ”dukat bord”. Se video här.

Ålfrågan har fått en lösning
Hertingprojektet har gett ålfrågan ett mycket enkelt svar. Det är självklart att vi måste se till att den naturligt invandrande ålen kan överleva och växa till livskraftiga ålhonor här i Sverige. Därför behövs:
1. Fria vandringsvägar för ålyngel till uppströms sjöar och vattenområden.
2. Fria vandringsvägar för den vuxna, utvandrande ålen.
3. Vatten i alla torrfåror som tidigare var viktiga forshabitat för ålen.

Tusentals kraftverk släcker i dag livet för den vandrande ålen. Nu återstår att den upplysta vattenkraften följer Kung Carl XVI Gustavs uppmaning och genomför dessa enkla åtgärder:
”Förhoppningen är att återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott fiske”. Läs hela Kungens tal här.

Läs FJ:s miljöreportage om ålfrågan här.
Läs om ålens utsatta situation här.

Läs om boken ”Ålevangeliet” här.

Ätran sommaren 2019. I dag hindrar tusentals kraftverk ålynglens vandring.
Ätran våren 2019. I dag dör lekvandrande ålhonor vid tusentals svenska kraftverk.



1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

laxens år 2019 Guidning vid sumpafallen

2019-08-18 Sumpafallen. 32 personer inklusive guider ställde upp denna dag för att lyssna på information om Laxens år och laxens barnkammare vid Sumpafallens naturreservat.

Länsstyrelsen i Halland ordnade en guidad tur vid Sumpa med Firma Inger o Ingemar Alenäs. Safsans kungliga historia och laxens vandring var några av begivenheterna.

Vi fick en härlig promenad längs ån och någon såg också hoppande lax vid Molinsfallet! Vår Ätranlax är unik och det är en ynnest att få uppleva denna miljö – det är friskvård och fiskevård när den är som bäst! Nu fortsätter vi att fira laxens år 2019!

Vaför Laxens år? Lyssna till David Attenborough här.

Fikat smakar gott och alla har något att berätta om sina erfarenheter av laxen och Sumpafallen.
Vid Molinsfallet såg vi en hoppande lax på väg mot lekområdena vid G-Kås?
Vi berättar om laxuppgången vid Nydala kvarn, och får även en färsk rapport från Berit och Sven-Erik Möller som i morse lyfte 5 laxar och 7 börlingar över fallet i Nydala. Ett fiskevårdande arbete som gett den kommunens miljöpris vid mer än ett tillfälle! Stor respekt för deras mångåriga fiskevårdsarbete! Foto: Niclas Elneus.
1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Laxens år 2019 Guidning vid sumpafallen

2019-08-15 Nu på Söndag 18/8 kl 10:30 håller Firma Inger o Ingemar Alenäs i samarbete med Länsstyrelsen i Halland en guidad vandring vid Sumpafallens naturreservat. Välkomna!

Sumpafallen. Söndag 18 augusti kl. 10.30 Laxens år 2019. En vandring på cirka 2 km i medelsvår terräng. Våra guider är Inger och Ingemar Alenäs som bjuder in till denna naturupplevelse i laxens barnkammare. Kläder efter väder och medtag fika då vi gör ett stopp vid reservatets grillplats. Samling på reservatets parkeringsplats. Läs mer här.

Naturskyddsföreningen i Södra Halland anordnar Laxseminarium Laxens år 2019. Seminariet pågår i dagarna två 14-15 september. Dag två guidar Firma Inger o Ingemar Alenäs vid Hertingforsen i Falkenberg. Läs mer om programmet här .

Fiskevattenägarna i Sverige/Halland anordnar Laxens dag den 19 september i Falkenberg. Firma Inger och Ingemar Alenäs finns på plats och berättar om Hertingprojektet. Läs mer om programmet här.

Alla hälsas välkomna till dessa aktiviteter Laxens år 2019! Har man förhinder kan man alltid beställa en egen skräddarsydd guidning eller föredrag om Ätran och Ätranlaxen! Hertingprojektet ger oss nya spännande fakta varje säsong!

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Halland bidrar till ålens haveri

2019-08-14 Kraftbolag, myndigheter och ”ålodlare” bidrar nu gemensamt till ålens snabba utrotning. Samtidigt som alla försöker ta åt sig äran som ”räddare i nöden” för den akut hotade ålen.

Bakgrunden är att den europeiska ålen befinner sig på utrotningens brant. Säkra källor anger att ålen minskar med 90 till 99 % som inte kommer tillbaka till europeiska och svenska vatten.

Kraftbolagen säger sig ta ”krafttag för ål” när man i själva verket under årtionden hindrat merparten av ålynglen med stängda dammar. Merparten av lekvandrande ålar dör gallerdöden och turbindöden vid kraftverkens anläggningar som saknar skydd för ål.

Hösten 2018 i Ätran gallermärkt, död ål som skulle vandrat vidare för att leka i Sargassohavet.

”Ålodlarna” Scandinavian Silver Eel AB” köper ålyngel från England och flyger dem till Helsingborg i Sverige. För att finansiera verksamheten tar man årligen ut en miljon ålyngel för försäljning till konsumtion, det blir 150 ton vildål som konsumeras enligt deras VD.
Ändå marknadsför man tjänsten som att ”Ålodling gör naturen en tjänst”. ”Odlingen” är endast en flytt av vilda ålar. Läs mer här.

Länsstyrelsen i Halland kommer nu att sätta ut 767 000 yngel av de två miljoner som Skåne, Halland och Västra Götaland får dela på rapporterar Hallands Nyheter. Rubriken är att ”Två miljoner ålyngel skall hjälpa ålbeståndet”. Myndigheterna är de som har tillsyn över fiskens fria vandringsvägar. Läs mer i HN här.

Man behöver inte vara naturexpert för att förstå att denna gigantiska omflyttning av ål med ett årligt uttag av en miljon ålar för konsumtion inte är gynnsam för ålen som art! Denna hantering där vi får betala ca 5 kronor per ål som har åkt flyg hit från England är ett PR-jippo och en ”greenwashing” där media nappar på kroken. Trots att ålynglen ”tar flyget”. De engelska ålarna får dessutom över 100 mil längre att simma när de skall tillbaka till Sargassohavet för att leka!

Man behöver inte heller vara naturexpert för att förstå att våra ålar behöver fria vandringsvägar. Ålynglen måste kunna komma till sina uppväxtområden och föräldraålarna måste kunna vandra till sina lekområden i Sargassohavet. Annars hotas ålen som art. Så enkelt är det. Detta har vi löst vid Hertings kraftverk i Ätran och detta kan alla kraftbolag lösa om viljan finns. Pengar finns då kraftbolagen får 70 miljarder i minskad fastighetsskatt enligt energiöverenskommelsen.

Sommaren 2019 i Ätran. Naturliga ålyngel kämpar förgäves för att vandra uppströms till sina uppväxtområden. Ålynglen som simmat ända från Sargassohavet dör en plågsam död, torkar eller äts upp av predatorer vid kraftverkens dammar.

Det är dags att sluta med PR-jippon på ålens bekostnad där de vilda ålarna får åka flyg från England. Istället måste vi rädda ålen genom att skapa fria vandringsvägar så som vi gjort vid Hertings kraftverk i Ätran. Naturen och ålen är anpassad till fria vandringsvägar så som det funnits i våra vatten i tusentals år före kraftverkens tillkomst.