Alla inlägg av ingemar

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Naturen prioriteras

2020-03-22 Regeringen tar beslut om att skydda floden från dammutbyggnad i tio år. Beslutet att låta floden strömma fritt anses som nödvändigt för att skydda den biologiska mångfalden.

Landet som prioriterar naturvården ligger i Sydostasien och heter Kambodja. Floden är Mekongfloden. Läs mer här.

WWF menar att det är ”den bästa möjliga nyheten för en hållbar framtid för de människor som lever utmed floden och för den fantastiska biologiska mångfalden som är beroende av den”.

– Kambodjas beslut är ett föredöme för andra länder att ta efter. Floder med fritt strömmande vatten ger så oerhört mycket och möjliggör överlevnad för såväl människor som djur, säger Stina Nyström, programsamordnare hav och vatten, WWF.

Dessutom är världens floder enormt viktiga för människors överlevnad, för många hotade arter och som skydd mot extremväder och klimatförändringar. Trots det bedöms flodernas värde olika i olika länder. Mer än 80 procent av världens sötvattenlevande ryggradsdjur har försvunnit mellan åren 1970 och 2012 enligt WWF Living Planet Report.

En jämförelse med floden Ätran kanske haltar något. Sverige är ett rikt land som har råd att satsa på naturvården. Ätran hyser ca 35 fiskarter varav många är helt beroende av fria vandringsvägar såsom den akut hotade Europeiska ålen. Halland hade före kraftverksepoken årliga laxfångster som kunde överstiga 100 ton. Ätradalens människor evakuerades under 1900-talet när dammarna byggdes och dalgången överdämdes med kraftverksmagasin.

Ätrans åfåra är skyddad av N2000, det europeiska art- och habitatdirektivet. Ändå stoppas all vandringsfisk vid Ätraforsdammen. (se bild ovan). Vattnet stängs av med jämna mellanrum i den naturliga åfåran nedanför dammen, och all fisk dör. Bolaget följer gällande vattenlag från 1918. Jämförelsen mellan Mekongfloden och Ätran haltar liksom hur olika länders regeringar prioriterar frågan om flodernas betydelse för vår livsmiljö.

Ätrans miljövärde är av svenska myndigheter klassat som ett av de sämsta vattendragen i Halland och i Sverige. På en skala från 0 till 1 kommer Ätran endast upp i ynka 0,3 – 0,4 poäng. Även Nissans värde är blygsamma 0,5 – 0,6 poäng. Läs mer här.

Död ål som var på vandring vid Ätraforsdammen sommaren 2019.
1. Naturnytt

Små grodorna

2020-03-30 Våren är grodornas tid. Nu leker de i naturliga och anlagda vattensamlingarna i det halländska landskapet.
2020-03-19 Vanlig groda (Rana temporaria) har det mysigt i våtmarken.

Dagens HN uppmärksammar grodorna med en artikel under rubriken ”Det hände då”. För 30 år sedan, 1990, fick grodorna ett eget övergångsställe, i Nyköpings kommun. De ordnade en passage utanför Sjösa, där bilförarna skulle vara extra uppmärksamma. Speciella varningsskyltar sattes upp sedan Vägverket uppmärksammat problemet med ihjälkörda grodor.

2020-03-19 Forsvägen i Vessigebro varningsskylt ”Salamandrar på vägen”. Hundratals salamandrar vandrar varje år över vägen mellan skogen och våtmarkerna vid Flädje.
1. Naturnytt

Vessigebro vägförening värnar vattensalamandrar

2020-03-17 En eloge till Vessigebro vägsamfällighetsförening för att man värnar om vattensalamandrarna.

Saken är den att salamandrarna skall passera Forsvägen varje vår och höst. På våren vandrar de från ekskogen till Flädje våtmark för att leka och leva i dammarna. På hösten vandrar de tillbaka från våtmarken till skogen för att övervintra under murkna löv, stubbar och träd. En av många viktiga funktioner för ”död” ved.

Ett telefonsamtal, och skyltarna som talar om att salamadrarna är på väg kom blixtsnabbt upp vid Forsvägen. Vilken serviceanda! Salamandrarna vandrar nu när det är mörkt och regn. Dessa trafikanter är små och oskyddade och har inga reflexer. Så vad göra?

Vid mörker och regn kan vi välja att köra Solliden istället för Forsvägen när vi skall ut med våra bilar. De ”osynliga” trafikanterna tackar på förhand för omtanken. Den kan rädda många liv.

Läs mer om salamandern här

Vandrande salamander på Forsvägen. I natt 2020-03-16 omkom ca 30 av hans kamrater på Forsvägen. Vid mörker och regn välj gärna Solliden i stället för Forsvägen så länge vägsamfällighetens skyltar är uppsatta. Dagtid är salamandertrafiken begränsad.
1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Vad är ekocid?

2020-03-15 Ordet ekocid har glömts bort i det svenska språket och beskrevs som ett ”nyord” i maj 2019. I engelska språket har ordet ecocide funnits sedan 1970-talet. Vad betyder då ordet som tagit oss svenskar ca 50 år att återupptäcka?

Ekocid kan beskrivas som mänskliga aktiviteter (miljöbrott) som orsakar omfattande skada eller helt förstör ekosystem vilket leder till skada för välmående hos arter inklusive människan. Människorna har rättigheter enligt deklarationen om mänskliga rättigheter. Naturen saknar dessa rättigheter trots att vi är helt beroende av naturen och en del av denna. Svenska miljöbalken är underordnad ekonomiska faktorer på ett sådant sätt att ekosid blir lagligförklarat.

Den sjätte artutrotningen pågår enligt världens forskare och är det främsta exemplet på ekocid. Många länder har uppmärksammat detta och ger naturen egna rättigheter som skyddas enligt lagstiftningen på samma sätt som mänskliga rättigheter.

Goda exempel på detta är:
• 2008 blev Ecuador första landet med en grundlag som ger ekosystem okränkbara rättigheter.
• 2010 instiftade Bolivia en Moders Jords lag i sin lagstiftning.
• 2010 blev Pittsburgh den första större stad i USA att anta en författning som innefattade naturens rättigheter.
• 2014 beslöt Nya Zeelands parlament att omvandla en nationalpark till en juridisk person ”i sin egen rätt”. Åtal nu kan väckas å ekosystemens vägnar.
• 2016 blev floden Atrato i Colombia status som en egen juridisk person med rätt till skydd, bevarande, underhåll och restaurering.
• 2017 fick tre större floder suveräna rättigheter: Whanganui i Nya Zeeland samt Ganges och bifloden Yamuna i Indien blev egna juridiska personer. Den indiska domstolen utvidgade sedan beslutet att även gälla andra ekosystem som ingår i flodsystemen, som glaciärer, sjöar och våtmarker.
• 2018 gav Colombias högsta domstol landets regnskog (en del av Amazonas) status som en egen juridisk person.
• 2019 erkändes floden Magdalena i Colombia som rättssubjekt genom ett domstolsbeslut – floden och dess bifloder är en enhet som har rätt till skydd, bevarande, underhåll och restaurering.

Svenska floder saknar det juridiska skydd som införts i bl.a. Indien, Nya Zeeland, Ecuador, Bolivia och Colombia där floderna fått suveräna rättigheter som juridiska personer.

Ätran omfattas av europeisk lagstiftning genom art- och habitatdiretivet kallat N2000. Men här torrläggs naturfåran och fiskens fria vandring hindras genom dammar och turbiner. Den akut hotade ålen och den unika laxen offras i ett omfattande ekocid.

Läs mer Jag är Ätran

Ekocid pågår i Ätran år 2020. 2024-2029 skall Ätran omprövas enligt modern miljölagstiftning.
2. Vattenblänk

Vattendirektivet urvattnas

2020-03-06 Danmark, Finland, Frankrike, Österrike och Grekland ställer sig bakom EU:s Vattendirektiv som säger att kvalitén på våra vatten och den ekologiska statusen inte får försämras. Sverige valde att inte ställa sig bakom lagen i sin nuvarande form vid ministermötet i Bryssel den 5 mars. Läs mer här

Sverige menade även att våra vatten var kraftigare påverkade av industriell verksamhet, vattenkraftsanläggningar, mm än vad man först trodde när direktivet infördes 2003 och att detta då skulle vara ett av de främsta skälen till att direktivet inte kunnat genomföras i vårt land.

Näringslivsföreträdare menar bland annat att kravet att vattnen inte får försämras behöver vara mindre strängt och att möjligheten att omfattas av undantag från kravet på att uppnå god ekologisk status, bör breddas till att omfatta fler samhällsviktiga verksamheter.

Före vattenkraftens påverkan var invandringen av glasål till våra svenska vatten enligt Sötvattenslaboratoriet rapportering ca 620 miljoner st/år. Detta rapporterades av Sö-lab år 2011. Trots ålförordning och vattendirektiv har tillgången på ål fortsatt att försämras och ålen är nu akut hotad.

Sverige menar att vattenkraftens elproduktion inte får påverkas av åtgärder för att lösa ålens fria vandringsvägar. SLU rapporterar att vattenkraftens åtgärder, i form av omflyttning av 1-2 miljoner engelska ålyngel till svenska vatten, nu har inneburit att dödligheten av ål är på en hållbar nivå i Sverige. Denna utrotning av en rödlistad art skulle inte godkännas och bedömas som hållbar om vi tillämpade EU:s vattendirektiv.

Döda fiskar som fastnat i Unipers kraftverk i Ätran.
1. Naturnytt

World Wildlife day

2020-03-03 I dag firas världsnaturdagen över hela världen.

Läs mer på deras hemsida här. Där fins också en diger lista från hur man firar naturen och den biologiska mångfalden i olika delar av världen. Se en karta här.

Sverige saknar evenemang. Kanske tar vi vår underbara natur för given i Sverige? Vi behöver i så fall en påminnelse om att naturen ger hälsa och välstånd för vårt samhälle. Levande sjöar och vattendrag, ett levande hav och en rik biologisk mångfald tillhör de miljömål som vår riksdag bestämt att vi skall vårda.

Tofsvipor, sånglärkor och storspoven har redan anlänt till Norden. Blåsippan i backarna står. Vi väntar på vandringsfiskarna lax och ål samt alla vackra fjärilar. De förtjänar ett mottagande med fria vandringsvägar och en giftfri miljö. Sverige är ett rikt land som kan prioritera hälsa och natur.

2020-03-02 Namnet Tussilago kommer från latinets ”ört som häver hosta”. Det kan vara passande som motpol till dagens rapporter om influensavirus.
1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Varning för höga flöden i Ätran

2020-02-17 SMHI utfärdar en klass 2 varning för höga flöden i Ätran. Åsunden-Svenljunga-Vessigebro-Falkenberg kan räkna med vissa problem med översvämningar.

Ätran i Falkenberg har ett flöde på ca 250 kubikmeter per sekund och Doktorspromenaden är översvämmad. Kraftbolaget Uniper släpper vatten från sina reglermagasin Åsunden och Fegen samt ”spiller” vatten i de torrlagda åfårorna invid kraftverkens dammar.

Hertingforsen lindrar översvämningarna i Falkenberg. Översämningarna vid Ågatan och Laxstugan hade varit mer omfattande om dammen varit kvar och hindrat flödet.

2020-02-18 Laxfiskestugan och den gamla Laxodlingen vid Herting Falkenberg. Hela parkeringen översvämmad. Stort flöde kan ge ett tidigt laxfiske vi får se till premiären den 1 april.

Ätrafors har ett flöde på ca 180 kubikmeter per sekund. Här brukar vara torrlagt men 2019-2020 har bolaget ofta tvingats släpa vatten i den döda åfåran. Länsstyrelsen har föreslagit en minimitappning så att ål och lax kan överleva i detta N2000 område.

2020-02-17 Gamla kraftverksdammen vid Yngeredsfors. Vattnet flödar i den numera oftast torrlagda åfåran. Livsmiljön för tusentals laxar och ålar skulle lätt kunna återskapas med ett minimiflöde.

Vattenkraftens Miljöfond och föreslagen omprövning av vattendomarna den 1 september 2024 kan kanske bli räddningen för Ätrans akut hotade ålbestånd. Minimitappning skulle också ge ett jämnare flöde fördelat över året vilket gynnar både naturen och minskar risken för översvämningar. Nu har bolaget hållit inne vatten i hopp om att elpriset skulle stiga.

Det är naturligt att vi oroar oss för högflöden när bolagen släpper vatten i de döda åfårorna vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen och Skåpanäs forsar. Mer krisartat är det för fisken när det är normala flöden och bolaget tar allt vatten till sina turbiner. Tusentals fiskar och hotade ålar dör då kvävningsdöden i de torrlagda, en gång naturliga åfårorna.

Det vattenrika N2000 området vid Ätrafors vid ”naturligt” medelflöde då bolaget tar allt vatten till kraftverket och forsen blir bestulen på allt livgivande, syrerikt vatten. 50-60 kubikmeter i sekunden går till kraftverket samtidigt som den naturliga åfåran torrläggs.
2020-02-17 Samma N2000 område som ovan fast vid översvämning med ”vattensläpp”.
1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Ätran som världsarv

2020-02-09 Ätran är inte vilket vatten som helst. Ätran ”den ettriga” har enligt experter värden som gör den till ett världsarv. Länsstyrelsens nyligen gjorda beräkning med ett nettonuvärde på 65,3 miljoner för endast Falkenbergs forsar utgör en bråkdel av de samlade oersättliga skatter som enligt sägnen vaktas av Ätrajungfrun.

Älvarna går som blåa ådror genom landskapet. Vattnets kretslopp ger liv och forsarna syresätter vattnets ekosystem. Vandringsfiskarna som lax, havsöring, havsnejonöga, ål, majfisk och stör kunde ostört vandra under miljontals år.

Så kom industrialismen och byggde dammar som blev till proppar i de blå ådrorna. Forsarna tystnade, syret försvann och vandringsvägarna stängdes. Laxar och ålar blir till organskit material i turbinernas kvarnar. Laxarnas arvsmassa förändras när de odlade laxarna på kort tid svämmar över i de naturliga laxåarna.

Floderna i Indien, på Nya Zeeland och i Sydamerika har redan fått juridiska rättigheter som skyddar dem och deras liv mot exploatering. Europa ligger trots vattendirektivet långt efter i förvaltningen och vården av vattnets kretslopp.

Den 1 april 2014 invigde kung Carl XVI Gustaf Hertingforsen i Ätran. Landshövding Lena Sommestad deltog och det var hennes första dag på jobbet. Hertingforsen gavs nytt liv efter 70 års tystnad. Ätran är en av få kvarvarande atlantlaxälvar i världen där laxbeståndet fortfarande är livskraftigt och har kvar sitt genetiska ursprung. Utter, kungsfiskare, havsnejonöga, flodpärlmussla och majfisk är exempel på skyddsvärda arter som finns i Ätrans och Högvadsåns forsande miljöer.

Landshövdingen slutar nu sin gärning i laxens landskap Halland. Lena Sommestad fortsätter sin tjänst som ordförande för svenska Unescorådet. En av flera viktiga arbetsuppgifter är att leda arbetet med att lämna förslag till världsarv. Rådet har på uppdrag av regeringen tagit fram en nationell världsarvstrategi.

Världens floder har fått stor uppmärksamhet när det gäller att lyfta frågan om juridisk status. Europas floder misshandlas genom 415 000 registrerade dammar och få fungerande forshabitat kvarstår. Courtland Smith Oregon State University PhD. i kulturell antropologi, marinbiologi och vandringsfiskars ekologi menar därför att det vore en stor skatt för folket i världen, Europa, och regionalt om man kunde avsätta Ätran med Högvadsån som världsarv. Kommunekologen i Falkenberg skrev 2006 ett förslag med motivering för att utse Ätran till världsarv. Läs mer här.

Ätrans unika kulturella värden och naturvärden passar väl in i svenska Unescorådets kriterier för ett världsarv eller biosfärområde. Lena Sommestad har som ordförande en unik möjlighet att fortsätta gärningen med arbetet för Halland och laxen. Nu är tid att Ätran blir det goda exempel på en europeisk älv där unika naturvärden säkras. Ätran kan bli det goda exemplet på att Europa skyddar sina älvar och att den juridiska statusen höjs i paritet med älvarnas stora, omistliga socioekonomiska värden.

Yngeredsforsen januari 2020 med naturligt vattenflöde. Kraftbolaget torrlägger forsen när allt vatten tas till turbinerna och forsen kallas då för ”döda” fallen. Vi vet från Hertingforsen att när vattnet får forsa fritt utan att strypas så kommer livet tillbaka; vatten ger liv. Ätran är ett arv som vi fått att förvalta till kommande generationer.
2. Vattenblänk

Nyttan med bättre vatten

EU:s vattendirektiv: ”Vatten är inte vilken vara som helst, utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.”

Vattenmyndigheterna har 2020 gett ut en rapport för kommuner, vattenråd m.fl. för att man skall ta rätt beslut för vår gemensamma tillgång; vatten. Läs mer här.

Var och en av oss individer är också kommuninvånare, som sätter värde på vårt gemensamma vatten. Sveriges Vattenråd är tillsatta för att värna dessa tillgångar och ekosystemtjänster. Åtgärder för att nå god status i reglerade vattendrag är ett prioriterat område inom vattenförvaltningen. Sedan flera år används en ekosystemtjänstansats inom det svenska miljömålsarbetet.

Vattendragens mervärden gör kommunen mer attraktiv att leva och verka i. Både invånare och företag flyttar hit och därmed stiger både fastighetsvärden och skatteintäkter. Älvar och sjöar lockar fler turister som vill fiska, paddla, vandra, bada eller bara vara. Kommuninvånarna mår också bättre, när de vet att dricksvattnet är tryggt och säkert och att sjön är och kan förbli en tillgång även för kommande generationer. Sammantaget kan förbättringen i en sjö eller älv skapa stora samhällsekonomiska värden.

I bilaga 2 redogör vattenmyndigheterna för nyttan av de ekosystemtjänster som uppnås med flödesanpassad vattenreglering. Detta innebär att man låter den reglerade flödesregimen avspegla den naturliga flödesregimen för att upprätthålla ekologiska processer i reglerade vattendrag. SLU som utvärderat skriver att detta dock inte implementerats i Sverige i någon större utsträckning. Tyvärr har man missat många intressanta referenser på grund av att författarna uteslutit viktiga ord i sin sökning efter referenser. Exempel på ord som man missat är; fish migration, barriers, impact, management, mortality, stock indicators, restocking, restoration, regulated, invertebrates, Atlantic salmon, European eel etc. Läs mer här.

Tyvärr har vattenmyndigheten därför bl.a. missat att referera till åtgärder i Ätran på svenska västkusten samt förberedande och pågående arbeten i Rönne å inom projektet Life Connects. Litteraturgenomgången av goda exempel när det gäller damm- och vattenregleringsprojekt är således mycket ofullständig.

Hertingprojektet i Ätran är ett utmärkt positivt exempel där fria vandringsvägar och flödesanpassad reglering gett ekosystemtjänster som vida överstiger kostnaderna. Projektet är bl.a. beskrivet på Havs- och Vattnmyndighetens egen hemsida. Läs mer här.

Länsstyrelsen i Halland har också skrivit en publikation om projektet som finns på deras hemsida. Den socioekonomiska nettovinsten i projektet är beräknad till 65,4 miljoner kronor! Kostnader för åtgärder (dammrivning mm) samt minskad energiintäkt är då fråndragna. Läs mer här.

De svenska politikerna har nu denna information om vilka tillgångar som ligger i våra reglerade vatten. Enbart i Ätrans nedre delar finns torrlagda åfåror vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs forsar. Dessa har en sträckning som är ca 24 gånger så lång som Hertingforsen. Här finns en stor socioekonomisk samhällsvinst om vi tar tillvara dessa ekosystemtjänster på samma sätt som i Hertingforsen!

Detta är nu ett viktigt arbete för Ätrans Vattenråd, Länsstyrelsen i Halland och Vattendomstolen som 2024-2028 skall ompröva torrläggningen av Ätrans döda åfåror. Vattenkraftens Miljöfond har 10 miljarder avsatta för omprövning av dessa omoderna vattendomar. Rubrikbilden visar Yngeredsforsen med vatten. Merparten av tiden tar det tyska kraftbolaget Uniper allt vatten och då är ca en mil av Ätrans naturliga forsar torrlagda från Ätrafors till Skåpanäs.
Ätrans vatten är ett arv som måste skyddas och försvaras!

1. Naturnytt

Kalkar vi våra sjöar för mycket, för lite eller lagom?

2020-12-23. Sveriges 100 000 sjöar har varit hårt drabbade av surt nedfall. Över 10 000 sjöar har blivit allvarligt försurade och ca 5000 sjöar har kalkats för över 5 miljarder svenska kronor. Detta har varit en av de mest lyckosamma miljöåtgärder som pågått dagligen sedan 1978 och fortfarande pågår. Entreprenörer, konsulter och tjänstemän skall ha en eloge för detta effektiva och hållbara miljöarbete.

Sveriges sjöar och vattendrag har fått tillbaka livet genom kalkningen vilket gett en levande landsbygd med möjlighet till utveckling och ekoturism. I Västsverige är över 75% av produktionen av atlantlax beroende av kalkningsåtgärder! I de sjöar och vatten som kalkas i Västsverige har kalkmängderna successivt anpassats till minskat nedfall och mängderna dragits ned.

Det sura nedfallet har glädjande minskat kraftigt sedan topparna på 1960 och 70-talet. Men Sverige är ett avlång land där det är olika förhållanden både vad avser mängden surt nedfall och markens motståndskraft. Värst är situationen i Västerhavets vattendistrikt där nedfallet varit störst samtidigt som det är tunn jordmån och berggrunden består av sura bergarter med gnejs och granit. Distriktet har drygt 10 000 sjöar av vilka 5000 är försurade av surt nedfall. Enligt åtgärdsplanen från Västerhavets vattendistrikt kalkas här endast 1255 sjöar. Det vore rimligt att kalka efter behov.

Statens Lantbruksuniversitet skriver nu i ett pressmeddelande att det är dags att dra ned på den svenska kalkningsverksamheten. En tredjedel av alla sjökalkningar bedöms som onödiga. Läs mer här Detta är ett kraftigt underbetyg åt SLU:s rådgivande expertroll. Samtidigt som man säger sig överkalka norrländska vatten med mindre behov, så missar man att föreslå kalkning av Västsvenska vatten med ett skriande behov av nykalkning. Här skulle växa upp tusentals akut hotade ålyngel men vattnet är för surt. pH målet har dessutom sänkts från 6,3 till 6,0 i laxvatten och från 6,0 till 5,8 i övriga vatten med förekomst av ål, mört mm. Dessa nya gränsvärden är direkt skadliga för Hallands landskapsdjur laxen samt för sjöarnas ekosystem och hindrar att god status kan uppnås.

Sedan kalkstarten 1978 finns kalkexpertisen inte längre i Västsverige (N,O) utan i Uppland (C) och Västernorrland (AC). Nu basunerar man ut att det är fel inriktning på den svenska kalkningsverksamheten. Och att man måste anpassa kalkningen till minskat nedfall. Trots att detta sedan länge har varit känt i Västsverige och behovsanpassat i flera decennier. Vad ”experterna” har missat är att nära 80% av alla sjöar i Halland (N) fortfarande är försurade och okalkade!

Källa: Hans Oscarsson, Nykalkningsbehovet i Sverige Rapport 2015:1

Naturvårdsverket skriver i Rapport 6880 i den årliga uppföljningen av Sveriges nationella miljömål 2019: ”Försurning, övergödning och miljögifter är fortfarande stora problem i vissa områden och bidrar till att en majoritet av svenska sjöar och vattendrag inte uppnår god ekologisk och kemisk status”. De svenska miljömålen stadfäste 2010 att till 2020 skulle vi inte ha några sura sjöar. Nu är vi framme vid 2020 och merparten av Hallands sjöar är fortfarande antropogent försurade.

Snart skall äldre vattendomar omprövas enligt NAP så att ålen och andra vandringsfiskar får tillgång till sin hemortsrätt. Då måste vattnet ha ett acceptabelt pH värde! Falkenbergs kommun fick 2010 över en miljon kronor i EU bidrag för att kalka ett tiotal okalkade sjöar lämpliga för ålens tillväxt. Läs mer här sid 24-25. Ålförordningen säger att vi skall värna den akut hotade ålen. Det är ytterst allvarligt att SLU glömde bort Västsverige och ålen i utvärderingen av kalkningsverksamheten. Saknas det svenska kalkningsanslag borde man se att EU är villigt att bidra till att Sverige uppfyller ålförordningen!

Dessutom är det oansvarigt av SLU att gå ut med pressmeddelanden om minskad sjökalkning när Västsverige lever med tusentals försurade och åltomma sjöar som har ett skriande behov av kalkningsåtgärder för att uppnå god ekologisk status i enlighet med regeringens beslutade miljömål!