Alla inlägg av ingemar

1. Naturnytt

Torrlagda musslor

2017-11-23 till 24. Boende vid Ätraforsdammen rapporterar att dammen snabbt sänktes och stora strandområden torrlades. En myckenhet av små, gulaktiga musslor blottlades. Det var hundratals musslor i en stor bank i en grund vik. Man kunde inte promenera där utan att trampa i musslorna. När redaktören för naturnytt besökte dammen 2017-11-25 kl 10:00 höll vattnet på att stiga så snabbt att det kunde noteras med blotta ögat. Det låg en isskorpa i strandzonen då det varit minusgrader under natten.

Enstaka små musslor låg på stöveldjupt vatten i strandlinjen. Två hägrar provianterade och plockade en bit bort och det var troligen strandsatta musslor på deras meny.
Musselfynden dokumenterades. I Ätran finns fem arter av stormusslor. Äkta målarmussla har sydöstlig utbredning men har nyligen upptäckts på svenska västkusten. Dessa kan möjligen ha varit äkta målarmussla (Unio pictorum) som förekommer relativt sällsynt på svenska västkusten. I “Guide till Sveriges stormusslor” kan man läsa: “Korttidsreglering av vattendrag, där bl.a. torrläggning kan förekomma, utgör ett allvarligt hot”.

Extra: Musselexpert Per Ingvarsson 2017-11-26: “Det är äkta målarmussla på bilden. Den ligger som NT på den nationella hotartslistan.  Är det frost så dör de (vid torrläggning). Finns glest på ställen i Viskan och i Suseån där den rensats bort genom sk dikes/årensningsföretag. Ätran är kärnområdet på västkusten och troligen det rikaste beståndet i Sverige. 

 

 

2. Vattenblänk

Ålen lever!

2017-11-21 Ålplan Ätran höll i går årsmöte i Varbergs Energis lokaler på Ryaverken i Borås. Kraftbolagen kunde redovisa att 10,3 kg engelska ålyngel satts ut i år inom Ätrans avrinningsområde till en kostnad av ca 85 000 kronor. Det motsvarar 14 468 st ålyngel som fördelas enligt en särskild utsättningsplan inom området.

Länsstyrelsen i Halland har ett uppdrag att se över utsättningsplanen. För att minska dödligheten diskuterades att inte sätta några yngel uppströms tredje kraftverket. (se om effekter nedan)

Vid Hertings kraftverk kan ålen sedan åtgärder 2013 vandra obehindrat uppströms (glasål) och nedströms (silverål) på sin lekvandring. Elfiskeundersökningar visar att den restaurerade Hertingforsen, där det nu släpps en minimitappning, är uppväxtområde för ca 3000 pigmenterade ålyngel, som använder denna typ av laxbiotoper (syrerik, näringsrik) för sin tidiga uppväxt. Ätraforsen uppströms är torrlagd och kan inte fungera som uppväxtområde.

Yngel av glasål som kommer in från havet © Ingemar Alenäs

Vid Ätrafors pågår försök med ålvandring och i år har tre ålyngelledare testats. Silverålen fångas i kassar vid ett lutande galler där överlevnaden kraftigt förbättrats jämfört med tidigare. I år hade i slutet av oktober fångats 268 ålar som sedan släpps nedanför kraftverket. En “ålanatt” den 27 oktober fångades 66 ålar i kassarna. Dessa ålar härrör från utsatta ålar fångade i England. 

Vid Yngeredsfors är det definitivt stopp för ålynglen som inte kan vandra vidare i systemet. Åtgärder för utvandring är inte vidtagna vid Skåpanäs-Skogsforsen-Bällforsen och Yngeredsforsens kraftverk. Om man som brukligt för utvandring räknar en förlust på 70% per vart och ett av dessa kraftverk skulle 33 086 blankålar behöva komma till Skåpanäs för att ge 268 blankålar i kassarna vid Ätrafors då endast 0,81% är kvar efter kraftverkspassagerna.

I Ätran har vi således mycket arbete kvar för att uppfylla Europeiska Gemenskapens elva år gamla ålförordning som kräver att uppvandringen skall vara opåverkad och av de ålar som tillväxt i 10-20 år  skall minst 40% av ålarna kunna vandra ut till sina lekområden i Sargassohavet!

Ålfakta: EU beslutade 2007 om en rådsförordning (EG) nr 1100/2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. Förordningen kräver att varje medlemsstat upprättar en eller flera förvaltningsplaner. Målet för varje medlemsstats förvaltningsplan(er) för ål ska vara att minska den mänskligt orsakade dödligheten av ål så att minst 40 % av biomassan av blankål med stor sannolikhet tar sig ut till havet, i förhållande till den utvandring som skulle ha funnits om inte antropogena faktorer hade påverkat det historiska beståndet.

Läs “Rädda den akut hotade ålen”

Läs “Forskningsresultaten om ålen måste få genomslag”

1. Naturnytt

Främmande regnbåge

2017-11-17 Regnbågen är en främmande art i Ätran. Laxen har nu lekt och kameran i Herting visar odlingsskadad regnbåge som vandrar upp i Ätran. Regnbågen är en främmande art som inte får sättas ut så att den kan vandra upp i Ätran och överföra sjukdomar till Ätrans unika laxstam. Fiskvandringen i Ätran inleddes även  2017 med en regnbåge, läs mer här.

Denna odlingsskadade regnbåge på ca 83 cm vandrade upp i Ätran den 14 november. Regnbågen räknas som en för Sverige främmande art och därmed får arten inte sättas ut utan särskilt tillstånd och då endast till vattenområden från vilka den inte kan vandra.

Källa: www.fiskdata.se

1. Naturnytt

Tid med klimat

2017-11-08 Hylte. Vice statsminster Isabella Lövin (MP) och professor emerita Bodil Jönsson gästade Hylte på onsdagseftermiddagen. Dessa båda kändisar samtalade under en timma om de där viktiga frågorna i våra liv, klimatet och tiden. Tänkvärda tankar utbyttes om tid och klimat men känslan hur viktiga dessa frågor är för den enskilda människan kom inte riktigt nära inpå. De var något abstrakta och svåra att ta in liksom det faktum att kärnavfallet kommer att vara farligt i 100 000 år.

Dialogen hettade till när dessa kloka kvinnor kom in på generationsfrågor och varför ungdomen av idag mår illa trots den välfärd vi har idag. Fysikerns fråga till politikern om varför vi har minusränta i dag rubbade hennes cirklar. Liksom fysikerns konstaterande att arbete är en så viktig fråga för oss trots att vi arbetar mindre än 10% av vår tid.

Isabellas tidigare naturliga tankar om tyst vår, tyst hav och de senaste rönen om tyst surr (insekter) lyste med sin frånvaro. Dessa tankar kunde förklarat en hel del av fysikerns frågor. Människans tid på jorden utgör en del av naturen. När vi främjar oss från naturen tappar vi fotfästet och blir stressade. Vi påverkar naturen så att vi får en minusränta när det gäller de ekosystemtjänster naturen levererar och som vi är så beroende av för vår välfärd och överlevnad.

1. Naturnytt

Hertingforsen levererar!

2017-11-03 Tusentals laxyngel fanns i Hertingforsen vid höstens elfisken. Resultatet visar att nu finns ca 29 000 laxyngel i Hertingforsen jämfört med 13 000 år 2015. Torrläggningen av forsen 2016 då antalet yngel minskade med ca 25%  jämfört med 2015 vill vi helst glömma (Läs här). Nu gläds vi åt årets goda resultat!

Nu leker livet för laxen i Hertingforsen. Elfiskarna fångade ca 185 laxyngel på endast 100 kvadratmeter! Av dessa var ca 170 årsyngel och ca 15 fjolårsyngel. Årets elfiske utfördes nästan en månad senare än fjolårets vilket brukar betyda mindre fångst. Därför är årets resultat mycket glädjande.

Produktionen av lax i forsen kommer att på sikt gynna laxfisket vid laxbron! Tilläggas kan att förutom lax fångades en myckenhet av ålyngel vilket beräknat på forsens yta blir ca 2850 ålar! 

Hertingforsen levererar!

2015-09-08 Tvåsomrigt laxyngel i god kondition.
2. Vattenblänk

Släpp i Ätrafors

2017-10-28 I dag släppte Uniper vatten i döda fallet vid Ätrafors. Lekande laxar lockas nu upp i döda åfåran och när vattnet sedan stängs av dör både forsen och laxarna.

För att hindra laxarna från att vandra upp i fallet byggde Uniper i somras en fiskspärr med senaste teknik. Den spolades dock bort då brädorna brast vid första lägre flödet som släpptes förbi dammen.

Även om spärren inte varit bortspolad hade den inte hindrat laxarnas vandring vid dagens högflöde! Vattenståndet var så högt att laxen lätt passerat över brädkanten. Detta illustreras av den blå linjen där dagens vatten flödade! Jämför med fixpunkerna vid de vita pilarna som är desamma vid sommarbilden och dagens bild!

1. Hållfastheten för använda lösning med brädor var sämre än beräknat.
2. Vattenståndet blir högre än beräknat.
3. Laxen blir instängd även nedströms fiskspärren vilket inte var beräknat.

Därför finns det endast en hållbar lösning för att undvika att laxen stängs inne och går en plågsam död tillmötes vid Ätrafors. Det är att släppa vatten kontinuerligt i gamla åfåran. Då skulle man återfå den tidigare vackra forsmiljön. Och som bonus skulle laxarna leva och leka och ca 60 000 nya laxyngel skulle årligen se dagens ljus!

 

1. Naturnytt

Eu röstar om Glyfosat

2017-10-26 EU-kommissionen sköt i går upp sin omröstning om användning av bekämpningsmedlet Glyfosat (Roundup).

2017-11-09 Ännu inget beslut om Glyfosat. Läs mer här

Det är något absurt att EU:s medlemsländer skall rösta om användningen av Glyfosat (Roundup) samtidigt som det döms ut av ärevördiga WHO (Världshälsoorganisationen) som cancerframkallande och degenererande på vår arvsmassa.

Kommissionen söker majoritet för att användningen skall få tillstånd i ytterligare tio år men många länder är emot så därför sköts röstningen upp till ett senare tillfälle.

Bakgrunden är att nuvarande tillstånd går ut den 15 december om det inte förlängs. Glyfosat är värdens mest använda bekämpningsmedel och enbart i Sverige används 600-700 ton varje år. Glyfosat tar död på oönskade växter se bild ovan.

Medan EU röstar om glyfosatets vara eller icke vara skriver WHO Världshälsoorganisationen att Glyfosat orsakar DNA och kromosomförändringar i mänskliga celler (ändrad arvsmassa) samt att det finns tillräckliga bevis för att glyfosat orsakar cancer hos försöksdjur.

Olika forskningsinstitutioner mottager direkt eller indirekt bidrag från kemikalieindustrin. Världshälsorganisationen WHO är ofta ansedd som oberoende. 

Lyssna på Jenny Kreuger från Statens Lantbruksuniversitet i Onsdagens inslag  SRP4 Halland här Läs mera fakta här och här och här.
WHO World Health Organisation
International Agency for Research on Cancer:
“The IARC Working Group that conducted the evaluation considered the significant findings from the US EPA report and several more recent positive results in concluding that there is sufficient evidence of carcinogenicity in experimental animals. Glyphosate also caused DNA and chromosomal damage in human cells”
IARC “provides scientific evaluations based on a comprehensive review of the scientific literature, but it remains the responsibility of individual governments and other international organizations to recommend regulations, legislation, or public health intervention”.
Not US EPA= Amerikanska Naturvårdsverket
Läs Rapporten här

2017-10-29 Ätrafors, dalgången ned mot Ätran. Glyfosat har använts på ena sidan stängslet men inte på andra sidan.
2. Vattenblänk

Laxen hoppar i Stockån

2017-10-23 Okome. Vid dagens besök i Stockån Okome hoppade laxen och havsöringen flitigt för att forsera den gamla kvarndammen.

Enligt artikel i Hallands Nyheter den 17 december 2015 har Falkenbergs kommun fått en miljon kronor att åtgärda dammen så att lax, havsöring och andra fiskar kan vandra fritt. Efter Hertingdammens rivning 2013 står nu fler fiskar på kö.

– Det är mycket positivt att vi får de här pengarna. I och med att vi har öppnat upp Hertingsforsen blickar vi nu längre upp. Att frigöra vandringsvägar vid Okome kvarn är ett steg, säger Ingela Danielsson, kommunekolog. Samrådsmöte hölls om detta 2015.

Läs mer här

1. Naturnytt

Planera för Puckellax

2017-10-21 Falkenbergs kommun har nu data om wideodokumenterad  puckellax från fiskräknaren vid Herting. Det är intressant hur många lekvandrande exemplar som vandrat upp i Ätran 2017.

Om de lyckas med leken kommer nästa generation födda i Ätran tillbaka 2019. Då bör vi vara redo för decimeringsåtgärder för att hindra denna invasiva art att etablera sig i Ätran.

Exempel på åtgärder som behöver planeras i god tid är:
– Fånga in så många leklaxar som möjligt med alla till buds stående metoder som sportfiske, harpunering, riktat nätfiske etc.
– Sortera ifrån alla puckellaxar vid Nydala.
Se hur Möller lyfter laxarna här
– Förstöra lekgropar och samla in ägg.
– Sortera ifrån puckellaxar vid Herting om möjligt utan att påverka Ätrans genuina laxbestånd.
– Sortera ifrån puckellax vid smoltfällan vid Herting 2018 om möjligt.

Liknande åtgärder bör också planeras om man funnit puckellax i andra vattensystem på svenska västkusten.

Aktuell rapport om Puckellax augusti 2018 Läs här

 

1. Naturnytt

Insekter försvinner

2017-10-21 Tyska undersökningar har utförts av mängden insekter under 27 år. Resultaten från 63 olika naturområden visar nu att insekterna där minskat med 75 procent!

Monokultur, bekämpningsmedel  och klimatförändringar uppges vara möjliga förklaringar till de alarmerande resultaten. Människan påverkar ekosystemen i allt större utsträckning genom “modern” livsföring. 

Enligt tidningen the Guardian gäller resultaten i alla områden som utgörs av odlingslandskap. Förlorar vi insekterna så kommer allt att kollapsa, säger professor Dave Goulson vid universitetet i Sussex, Storbritannien som deltagit i undersökningarna. En annan av författarna De Kroon säger: “We need to do less of the things that we know have a negative impact, such as the use of pesticides and the disappearance of farmland borders full of flowers.”

Läs hela raporten här

Läs Högvadsån bekämpningsmedel här

Läs vi som bor här

Biomassan av alla insekter minskar dramatiskt. Insekterna är ekosystemets “motor” och underlag för alla ekosystemtjänster som vi människor är helt beroende av för vår överlevnad.