Hertingprojektet används nu som det goda exempel för vattenkraften som Kung Carl XVI Gustaf önskade vid invigningen av Hertingforsen!

Havs- och vattenmyndigheten skriver i yttrande angående åtgärder i en ett vattenkraftverk i en av våra nationalälvar, Piteälven:

Vid Hertings vattenkraftverk blev det en säker avledning enligt:
Smolt 89-98%
Kelt (utlekt lax) 96%
Blankål 100%

I Piteälven vid Sikfors vattenkraftverk dör med nuvarande lösning 6000 av 30000 passerande smolt och 2700 av 3000 passerande kelt.

Med en lösning motsvarande den vid Hertings kraftverk i Ätran skulle endast 600 smolt och 120 kelt omkomma vid passagen i kraftverket! Då skulle alltså 5400 smolt och 2580 kelt räddas undan från att omkomma vid kraftverkspassagen.

Därför föreslår Hav att bästa möjliga teknik införs vid Piteälvens enda kraftverk, på samma sätt som bästa möjliga teknik införts vid Hertings kraftverk i Ätran.

Läs Havs- och vattenmyndighetens yttrande till Umeå tingsrätt angående fiskpassage och vattenhushållning vid Sikfors vattenkraftverk i Piteälven här.

Läs slutrapporten om Hertingprojektets positiva effekter här

2017-06-07 Fiskspärr anläggs nu  i Ätran så att leklaxen inte kan vandra upp på sina lekplatser i den ursprungliga åfåran.

Tanken är att leklaxar då inte skall stängas inne och dö när vattnet tidvis stängs av så som nu sker. En bättre lösning för laxen är att inte stänga av vattnet utan släppa ett kontinuerligt minimiflöde. Det skulle ge nytt liv till “döda fallet” vid Ätrafors och förutom att rädda livet på leklaxen skulle det ge en produktion av ca 20 000 nya laxyngel i Ätrans ursprungliga åfåra.

Ätrans naturliga åfåra fram till kraftverksdammen är klassad som Natura 2000 område för Ätranlaxen. Länsstyrelsen i Halland skriver i sin bevarandeplan från 2013:

“För att ytterligare minska påverkan från korttidsregleringen vid Ätrafors kraftverk kan följande åtgärder gynna laxens fortlevnad och öka smoltproduktionen:  Minimitappning i gamla åfåran. En minimitappning om 0,5 m3/s i den gamla åfåran bedöms skapa uppväxtområden på
10 000 m2. (Sjöstrand 1998)”.

Nu ger Länsstyrelsen i Halland tillstånd till en fiskspärr så att laxen inte skall  vandra upp på sina tidigare uppväxtområden i Ätran vid Ätrafors. Det innebär också att vattenflödet skall kunna stängas av så att leklaxen inte dör i hålorna uppströms. Tyvärr omöjliggör det också en laxproduktion på dessa fina lek- och uppväxtområden för laxen. Tidigare har Länsstyrelsen befriat kraftbolaget från skyldigheten att årligen sätta ut 1200 smolt som en kompensation för regleringsskador.

Läs mer i Länsstyrelsens bevarandeplan för Ätran här.

2017-05-22 Ännu en av västkustens laxåar har nu tyvärr konstaterats smittad med den fruktade laxdjävulen, haptormasken Gyrodactylus salaris. Denna gång är det Kungsbackaån som drabbats. Rapporten kommer från Veterinärinstitutet i Norge. Läs mer här.

Hösten 2015 konstaterades att Rolfsån drabbats. Ätran konstaterades drabbad 1991. Alla dessa tre västsvenska laxåar har det gemensamt att det satts ut laxmolt från odlingen i Laholm som konstaterats vara smittad med laxdjävulen. Utsättning av sjuk, odlad fisk är en av de vanligaste orsakerna till att parasiten införs. Alla dessa tre åar har dessutom det gemensamt att det är samma genetiska typ av laxdjävul (haplotyp A) som införts.

Enligt uppgift från Sportfiskarna har Gyrosmittan inte nått uppströms Stensjön. Därför rekommenderas starkt att en Gyrospärr snarast inrättas vid Hjälm. Det ger förutsättningar för en mångdubbelt större laxproduktion på viktiga lekområden uppströms! Sportfiskarna räknar parasiterna i Rolfsån och Kungsbackaån Läs mer här.

I Ätran har man god koll på vad laxdjävulen haft för konsekvenser.
Redan för 20 år sedan publicerade Miljökontoret i Falkenberg en rapport om sjukdomen i Ätran. Läs mer här. I denna rapport konstaterats att tätheten av tvåsomriga laxyngel minskat med ca 90% efter infektionen jämfört med tätheten före smittan infördes.
Utvärdering av de senaste årens elfisken visar också tydligt att överlevnaden av tvåsomriga laxyngel, liksom i Norge, är kraftigt påverkad jämfört med tiden före infektion, se data från elfiskeregistret SERS:
Jämförelse av Gyrodactylus i Högvadsån och norska Driva

Läs även sammandrag av mitt föredrag i Norge 1998 publicerat i Vann nr 1. Där förklaras en del om situationen i den smittade Ätran.

Rapporten från Osloförsöken sändes till Fiskeriverket och Länsstyrelsen i Halland 2003-01-16. Dessa labstudier visar att 62% av försöksfiskarna från Rolfsån var döda efter 47 dagar och att infektionen ökat till i medeltal 1258 laxdjävlar per laxyngel när ynglen infekterats av Gyrodactylus salaris haplotyp A.

Även elfisken i Kungsbackaån och Rolfsån visar enligt SERS på dålig överlevnad av laxyngel under senare tid. Därför kan laxdjävulen ha varit införd sedan en tid tillbaka i en eller båda dessa åar. Då mynningarna ligger tätt kan smittad fisk röra sig mellan åarna och parasiten klarar att överleva på värddjuret mellan åarna. Elfiskeresultaten indikerar att laxparasiten varit införd i Kungsbackaån sedan en längre tid. Se diagram nedan där elfiskedata från SERS i Kungsbackaån jämförs med den drabbade Löftaån.

2017-05-22 Redan i maj har det vandrat upp över 700 fiskar i Ätran! Merparten av dessa är stora blanklaxar. Nedströms har noterats 474 fiskar och en försvarlig andel av dessa är utlekta laxar, så kallade besor. Många av dessa kommer att komma tillbaka till Ätran som storlaxar om ett eller två år.

Även de hotade havsnejonögonen har påbörjat sin uppströmsvandring och bilder fångas av videokameran vid Herting! Ålynglen har tagit sig uppströms till Vessigebro där ett tiotal nu samlas dagligen och lyfts förbi kraftverket i Lillån i Vessigebro. Vid Nydala har redan ett hundratal leklaxar lyfts förbi vid kontrollstationen.

Dessa positiva resultat är en följd av Hertingprojektet där fria vandringsvägar säkrats både för fiskens uppvandring och fiskens nedvandring. Särskilt viktigt är resultaten för de fiskarter som tidigare varit helt utestängda från sin naturliga vandring.

En extra bonus är att det produceras ca 13 000 laxyngel i den öppnade torrfåran där det alltid rinner minst 11 kubikmeter i sekunden och där fisken nu har sin naturliga vandring i den tidigare åfåran. Detta visar den ekologiska potentialen i de torrfåror som finns uppströms i Ätans vattensystem.

Hertingprojektet har gett ringar på vattnet till Gavleån.
Vetandets värd P1 Fiskens kamp mot vattenkraften

2017-04-27 I dagens Hallands Nyheter finns en artikel om Hertingforsen. Tf miljödirektören säger till tidningen att – “Det är oklart om kraftverket hållit sig inom ramen för vattendomen eller inte”.

Älvräddarna anmälde att kraftbolaget sommaren 2016 torrlagt forsen. Kraftbolaget rapporterade till Länsstyrelsen att man reglerat flödet manuellt så att det gått 3,6 kubikmeter per sekund i den restaurerade forsen. Miljödomstolens vattendom säger att det lägsta flöde som får förekomma i forsen är 11 kubikmeter per sekund!

Länsstyrelsen säger att anledningen till att beslutet dröjer är att den tidigare handläggaren på länsstyrelsen slutat. – “Som vi ser det är det oklart om de hållit sig inom ramen för vad som är tillåtet”. Han säger också att kraftbolaget försäkrat att något liknande inte ska kunna ske igen. – Det här är inget pågående ärende och därför inte prioriterat” avslutar Tf miljödirektör Mauritz Sandholm.

HN beskriver att händelsen inträffade i juli förra året och “då torrlades delar av dammen”. Betongdammen är riven 2013!

Hertingprojektet innebär att den tidigare forsen nu restaurerats med bl.a. ett vattenflöde på 11 kubikmeter per sekund. Laxen har lekt i forsen och nu finns här ca 13 tusen små laxungar som är beroende av ett jämt flöde och bidrar till Ätranlaxens fortlevnad.

Både Länsstyrelsen och Hallands Nyheter är välkomna på en guidad tur längs Kungastigen och Hertingforsen för att få information om hur det fungerar i en av Hallands vackraste naturliga forsmiljöer! 

Läs mer om Guidning vid forsen här

2017-04-22 Årets smoltutvandring vid Nydala har varit sparsam. Men i dag fångades och märktes 100-200 laxsmolt i kontrollfällan.

Merparten var i bedrövlig kondition; magra och med deformerade och trasiga stjärt-, rygg- och bröstfenor. Angreppen av laxdjävulen var massiva, hud och fjäll var sönderskrapade och ynglen försökte skydda sig med slemavsöndring. Detta var ingen vacker syn. Klicka på bilderna för att förstora.

Hur dessa undernärda laxbarn, med trasiga fenor och utan lagrad energi, skall klara att simma till sina uppväxtområden vid Färöarna och Grönland är en gåta.

Myndigheternas inställning är att svensk atlantlax inte påverkas nämnvärt av laxdjävulen, men tyvärr känner inte Ätranlaxen till att den inte skall påverkas. Dödligheten bland laxynglen i Ätran är ca 80% förhöjd i själva ån jämfört med 85-98% i norska åar. Detta visas tydligt av elfiskeresultaten. Vad som händer när ynglen skall ställa om sitt liv till den marina miljön kan vi bara gissa, då svenska undersökningar saknas. Men huden ser ut som ett nålbrev och läcker troligen som ett såll.

2017-04-22 Laxsmolten vid Nydala hade flera hundra hakmaskar per fisk och vissa fiskar var översållade med tusentals hakmaskar.

I smoltfällan fanns även enstaka årsyngel som nu var ett år. Längden på dessa magra fiskar var ca 4 cm och de var översållade av mask!
Jämför med storleken på alkottarna och se slemmet på ryggfenan!

Laxsmolten var mycket mager ofta bara 10-12 cm och översållade med tusentals hakmaskar som orsakat skador på ryggfena, fransiga bröstfenor och splittrad stjärtfena. Dessa laxar har liten chans att överleva sin tid i havet och återvända till Ätran för lek!

Nyligen konstaterades att den för västkusten främmande laxdjävulen införts även i Rolfsån. Att det varit tillåtet att plantera in laxdjävulen med sjuk fisk i våra västsvenska atlantlaxåar är ofattbart samtidigt som man lagt ned miljontals kronor på att bevara dessa unika laxstammar.  1987 fanns inte behovet att plantera in sjuk fisk i Ätran så som man gjorde från fiskodlingen i Laholm. Larmet gick redan 1991 att Ätran drabbats av laxdjävulen men det togs inte på allvar. Det får nu flera av våra värdefulla laxbestånd lida för. 

2017-03-31 Under mars månad har det i skrivande stund vandrat upp 37 fiskar genom den nyöppnade (2013-14) Hertingforsen! Merparten är laxar och den största laxen var imponerande med en längd på 112 cm.

Laxfiskaren Hans Schibli sände vänligen en bild på årets första lax vid Nydala. Hasse skriver:
Hej Ingemar! Första laxen kom igår em 29 mars, hona 85 cm, kompakt ca 7 kg, med honlus. Vattentemp: 4,9 c. Fantastiskt ! Med vänlig hälsning, Hasse.

Nu kan laxen ha sin naturliga vandring vidare upp i Ätran och mot lekplatserna i Högvadsån. Hertingforsen används som ett naturligt lekområde där det årligen kan finnas över 15 000 laxyngel. Dessa återvändande “Hertinglaxar” kommer att stanna nedanför den nya laxbron i väntan på leken i oktober/november.

Marslax i Ätran 112 cm! Film Fiskdata.se Fiskevårdsteknik AB

Årets inledande laxvandring bådar gott för laxfiskepremiären den 1 april! Läs mer Fiskejournalen.

Nystigen blanklax finns nu på samtliga fiskesträckor i Ätran, Falkenbergs Laxfiske,  Ätrans Nedre fiskevårdsområde och Högvadsåns Nedre fiskevårdsområde. Vi ser fram emot en fin fiskesäsong och en lyckad laxreproduktion 2017.

2017-03-04 Nu är det 28 dagar kvar till Laxfiskepremiären i Ätran. Senare tids fiskevårdsåtgärder har gynnat laxförekomsten även om den inte kan mäta sig med 1800-talets laxrusningar i Ätran. Som exempel kan nämnas stadens bokföring 1864 då det fångades 3554 laxar som vägde 16,37 ton. Denna tid kunde tusentals laxar leka i Ätraforsen (Rävigeforsen se ovan), Yngeredsforsen, Boaforsen, Bällforsen, Skogsforsen, Skåpanäsforsen och Norrströmmen. Och alla Ätrans biflöden.

I väntan på premiären kan vi läsa om Ätrans och Falkenbergs laxhistoria som finns beskriven i flera böcker. Den mest kända är Wilkinsons “Days in Falkenberg” 1884. Kanske mest på grund av Wilkinsons stora fiskelycka då han under 16 års fiske fångade 2376 laxar på dåtidens primitiva flugspön.

Mindre känd är boken skriven av W.A. Ross 1848 “A Yatch Voyage to Norway, Denmark and Sweden”. Ross fiskade efter lax i strömmarna nära Vessigebro, men lyckades där inte fånga några laxar alls. Då går man inte till berömmelsen.

Överste Grant var en annan engelsman som fiskade i Falkenberg och hade bättre fiskelycka. Under åtta år  fiskade han lax i Falkenberg utan att ha en enda “blank” dag! Björnjägaren L. Lloyd kopplade under många år av med laxfiske i Ätran.

En mera känd skildring är amerikanen William Widgery Thomas J:rs´ skildring av Ätrans laxfiske i boken “Sverige och Svenskarne”. Han kom till Göteborg som en av de konsulerna som anställdes av Abraham Lincoln. Under sina resor i Sverige hade han “städse en anteckningsbok i hvilken jag på stället nedskrivit allt som på mig gjort intryck att vara nytt eller kännetecknande – helt visst till öfverraskning för mycket godt folk som sett huru jag stannat mitt på landsvägen för att taga till pennan”. 

Liksom engelsmännen var amerikanen mycket imponerad av Ätrans laxfiske som därför fick ett helt kapitel i hans bok om “Sverige och Svenskarne”. Dessa engelska och amerikanska “gentlemen” var goda ambassadörer för Falkenbergs Laxfiske! Läs kapitlet om Ätrans laxfiske här! 

2017-02-07 Laxbron nedströms Hertingforsen har fått en betydande “ansiktslyftning”. En eloge till kommunen. Bron blir en plats där fiskarena tryggt kan vänta på de laxar som skall leka i Hertingforsen och flanörer kan vandra över Ätrans brusande vatten. 

Brons nya balkar vilar på förhöjda pelare. Bron har breddats och försetts med räfflade, halksäkra brädor. Bänkar och bord har byggts där man kan sitta och vila och ta en fika. Ergonomin är kanske lite “bakvänd” men allt kan ju förbättras när man testat funktionen ett tag. Den nya laxbron ger ett stabilt intryck och känns mycket säkrare än den gamla bron. Grattis alla laxfiskare och flanörer till den nya bron över Ätran! Ny har vi broar vid E6, gamla E6, Herting, Laxbron, Fajansbron, Tullbron och Söderbron. Och så Garvarforsen som upplevs bäst utan bro.

“Kungastigen” runt Hertingforsen har fått ett lyft. Man kan inte längre gå i Kungens fotspår över Laxbron, men man kan säga att renoveringen skett “för Falkenberg i tiden”. Eftersom Falkenberg nu för första gången i sommar får besök av en delegation från världens ledande nationer med Atlantlax! USA, Canada, Ryssland, Danmark, Grönland, Färöarna, Norge och ett flertal EU-länder med Atlantkust. Man kan säga att bron är designad för att denna “tunga” delegation skall känna sig väl mottagen i Laxkommunen!

Läs mer om kommunens brobygge här.

Guidningarna vid Hertingforsen lyfts till en ny nivå.
Läs mer här.

Ordet är fritt HN Fin Laxbro Läs mer här
HN 2017-03-31 Arenabygget 20 miljoner billigare än beräknat
HN 2017-04-06 Vallarna får 4 miljoner
Snart har turen kommit till laxakvarium – laxens hus.

Kommunstyrelsens Ärende 1984:  Begäran att kommunen uppför ett laxakvarium på Vallarna vid Laxbron. 351/84.
Diarieplan:  Sport, bad, friluftsliv, anslag, föreningar – 38.
Se förslaget genom att klicka på ritningen nedan.

Lönsamt vattenrike:
De senaste fem åren har Naturum Vattenriket i Kristianstad tagit emot över 100 000 besökare årligen och enbart av turisterna som hade biosfärområdet som huvudmål genereras 31 miljoner kronor per år. Det visar en ny kartläggning av Handelns utredningsinstitut (HUI). Läs mer här.