2017-10-23 Okome. Vid dagens besök i Stockån Okome hoppade laxen och havsöringen flitigt för att forsera den gamla kvarndammen.
Enligt artikel i Hallands Nyheter den 17 december 2015 har Falkenbergs kommun fått en miljon kronor att åtgärda dammen så att lax, havsöring och andra fiskar kan vandra fritt. Efter Hertingdammens rivning 2013 står nu fler fiskar på kö.
– Det är mycket positivt att vi får de här pengarna. I och med att vi har öppnat upp Hertingsforsen blickar vi nu längre upp. Att frigöra vandringsvägar vid Okome kvarn är ett steg, säger Ingela Danielsson, kommunekolog. Samrådsmöte hölls om detta 2015.
2017-10-10 De ideella organisationerna har nu en kampanj för att vi skall rädda den hotade ålen. Och det är hög tid då endast 1% av ålbeståndet överlevt, trots EU:s åldirektiv!
Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbunds kampanj kan du läsa mer om här. Svenska Naturskyddsföreningens kampanj kan du läsa mer om här.
Havs- och vattenmyndigheten skriver på sin hemsida att det generellt råder ett förbud att fiska ål. Läs mer här. Läser man vidare upptäcker man att det är tillåtet att fiska ål i merparten av alla sötvattensområden där ål tidigare växt upp! Se bilaga 6 i Fiskeristadgan här. Ålfiske är endast förbjudet i Västerhavet och nedströms tredje vandringshindret.
Sverige har också tagit fram en förvaltningsplan för ål. Den är en katastrof för Sveriges ålbestånd. Planen säger att den möjliga ålproduktionen i Ätran är 1878 ålar. Då ålproduktionen i Ätran är så liten föreslås här inga åtgärder utan endast frivilliga åtgärder för ålen i Göta Älv och Lagan på svenska västkusten. Ålplanen kan läsas här.
Tänk tanken att man bestämt att skydda elefanten endast i två områden där den är vanligast! Och i dessa områden skulle det dessutom vara frivilligt att följa reglerna. I övriga områden skulle elefanterna stängslas ute. En dylik förvaltningsplan skulle vi nog reagerat mot i Sverige.
Publikationen “Ål i Ätran” dokumenterar att nuvarande produktion av ål i Ätran är minst 5000 ålar per år, vilket alltså är mer än dubbelt så många som förvaltningsplanen anger var möjligt i Ätran innan det fanns några kraftverk!
Legendariske laxfiskaren Botel och hans far metade lax i Yngered och Boa ovanför Ätrafors i Ätran innan kraftverken byggdes. De sålde fångsten ett bra laxår för 3000 kronor. Detta var 1904 och motsvarar i dagens penningvärde (KPI) drygt 180 000 kronor.
Botel säger i en intervju att förlusten av ålfisket var mycket större! Han ger exempel på att vid deras fädernegård fångades 80-90 ålar per natt i bäcken från Skärsjön (Boa). I ett ålfiske i Högvadsån fångades 800 ålar per natt. I ett ålfiske vid Mölneby (Fegenområdet) kunde fångas 1000 ålar per natt!
Den svenska förvaltningsplanens uppskattning av hela Ätrans potentiella ålproduktion till 1878 ålar skulle nog gett Botel ett gott skratt då han visste att det kunde vandra så många ålar i tre ålfisken under en natt!
Ålyngel som klättrade på dammen vid Hering. Denna kraftverksdamm revs 2013. Nu stoppas ålynglen vid dammen i Ätrafors där kraftbolaget är befriat från att hålla ålyngelledare.
I Ätran är kraftbolagen befriade från att hålla ålyngelledare och fisksäkra ålgaller för utvandrande ål. (Se bilden ovan från Yngeredsfors 2017-09-06).
Som kompensation för denna förlust fångas ålyngel i England eller Frankrike. Dessa sätts ut i Ätrans vattensystem av kraftbolagen genom Ålplan Ätran. Det är en kompensation så att fiskerättsägarna kan fiska på dessa ålar eftersom de ändå dör vid kraftverken på sin väg till lekområdena i Sargassohavet. Kanske en klen tröst för fiskerättsägaren men en katastrof för ålens överlevnad.
Hur denna förvaltning får förekomma år efter år är obegripligt! Vi har bara ett gemensamt europeiskt ålbestånd som leker i Sargassohavet och dessa ålar sprider sig till alla länderna! Hur kan man då tro att det är OK att utrota “Engelska” ålyngel i Sverige? Och att det ger alibi till att utestänga hundratusentals ålyngel från sina uppväxtområden?
Om inte den europeiska ålen skall försvinna från Ätran för gott och som art från jorden, måste vi ta hand om denna naturresurs innan det är för sent! Då är enda alternativet säker vandring för ålyngel och lekvandrande ål! Lösningar med bästa möjliga teknik (BMT) har presenterats bl.a. i Hertingprojektet. Save Our Silver eel!
2017-09-22 Journalisten Simon Parker besökte i dag Hertingforsen i Falkenberg där han blev guidad av Firma Ingemar Alenäs.
Simon spelar in en TV produktion om hur han upplever den skandinaviska naturen när han transporterar sig på cykel genom landskapet från Nordkap till Smygehuk och träffar den lokala befolkningen. Nu har han kommit till laxens landskap Halland på svenska västkusten som har över 20 åar med Atlantlax. Liksom engelsmännen för 130 år sedan besöker Simon den främsta av vildlaxens uppväxtområden i Ätran vid Herting och Nydala i Högvadsån. Här får han fysiskt greppa laxen och hjälpa den förbi Nydala på sin vandring uppströms till sina jungfruliga lek- och uppväxtområden. Laxens resa har gått hit från Grönland och Färöarna och är liksom Simons resa imponerande!
Vi får hoppas att han har samma omdöme om Falkenberg som sina engelska föregångare: “of all the friends we brought with us there is not one who dosen´t think of Falkenberg as sort of an earthly Paradise!……. and it is a place to dream of when one wants to be very happy!”
Vi önskar Simon och laxen lycka till på färden och hoppas att de snart återvänder till Hertingforsens brus som beskrivs sålunda av Wilkinson 1884 “its´ rapids among granite rocks not only delight the eye but have an exquisite music that brings peace and rest to a warn-oute Londoner!”
2017-09-18 Vi kunde i fredags berätta om den största öringen någonsin i Nydala. 98 cm och 9,7 kg var de imponerande måtten.
Berit Möller kan i dag berätta flera fantastiska och sanna fiskehistorier från Nydala! Den stora öringhanen fick i dag följe med en öringhona på ca 80 cm som lyftes över dammen!
Berit berättar också historien om laxsmolten som hon märkte den 17 april 2013. Hon kom tillbaka till Nydala efter två havsår den 18 september 2015 och var då 79 centimeter lång. Och döm om Berits förvåning i dag den 18 september 2017 när samma laxhona återigen på årsdagen för två år sedan fångades i laxfällan vid Nydala!
Nu kan vi bara spekulera i hur många historier vi kommer att få höra om öringen och laxen i Ätran i framtiden. Men en sak är säker. Fiskarna kan nu vandra fritt vid Hertingforsen på ett sätt som de inte kunnat göra på 70 år! Och det märks tydligt på den mer naturliga fiskvandringen vid Nydala kvarn!
2017-09-16 Yngeredsfors kraftverk. Fiskar som hamnar bakom galler vid kraftverken är dömda. Därefter skrapas de upp med gallerrensaren tillsammans med löv och annan bråte.
2017-09-16 Gös och ål som enligt vattendom skakat galler vid Yngeredsfors2017-09-16 Vem bryr sig om en dömd “snorgärs”?2017-09-16 Blodsprängda ögon efter räfst vid Yngeredsfors. EUs åldirektiv gav inget skydd mot gallerdöden.
Tio dagar tidigare fanns andra dömda individer vid Yngeredsforsanhaltens galler… Läs mer här.
2017-09-15 – Den största öringen vi sett! Fy f-n! Det var några av kommentarerna när Berit och Sven-Erik lyfte över den största öringen någonsin. Och då har de kollat öring i fällan vid Nydala i Högvadsån sedan 1954!
Längd 98 cm Vikt 9,7 kg var de imponerande måtten för denna lekfärgade öringhanne!
Det stora lyftet övervakades av Hans Schibli miljöövervakare på Länsstyrelsen i Halland. Han var mäkta imponerad över denna stora västkustöring.
Fångsten var inte helt oväntad. Hertingprojektet innebär att utlekta laxar och öringar nu kan vandra fritt ut i havet och fritt i älven. När de som denna öringhanne återkommer som flergångslekare har de uppnått en ansenlig storlek. Tidigare har dessa fiskar hindrats av dammen under 70 år i sin vandring! Nu har de fri lejd! Fler laxar passerar en längd av 100 cm och flera öringar på över 80 cm återkommer för att leka. Dessa stora fiskar är extremt värdefulla genetiskt och även för sportfisket. Tack vare Hertingprojektet kan nu öring- och laxbestånden ha en mer naturlig utveckling i Ätran!
Laxauktion i Falkenberg 1892, en målning av Robert Lundberg
Tavlan är ett av många konstverk som finns i Falkenbergs stadshus, och kanske den som väcker mest beundran och intresse. Intressant är storleken på de auktionerade laxarna 1892! Att storleken minskade när kraftverket under 70 år 1944-2013 tog död på merparten av besorna, har fallit i glömska. När vi nu ser att storleken blir mer naturlig påminns vi om ätranlaxen i “forna tider”!
Klicka på tavlan för att förstora!
Laxtavlans öde Läs här
PS Ems Herrgård skriver nu på sin hemsida att man avslutat årets fiske efter havsöring. Man har ett fiske efter havsöring som är i världsrekordklass med en största öringhane på 96 cm. Öringen från halländska Högvadsån slår årets rekordöring från Emån med två centimeter! Öringen togs i fiskfällan i Nydala och fick friheten åter för att delta i höstens lek. DS
2017-09-06 Ätran vid Yngeredsfors. De senaste dagarnas regn gör att ålen startat sin långa vandring till Sargassohavet. Ålhonorna har under 15-20 år växt sig starka och nu är det dags att använda sina naturkrafter. Och sörja för ålens fortlevnad.
Men för dessa tre ålhonor på mellan 1 och 2 kilo slutade resan vid Yngeredsforsens kraftverk. De fastnade på gallret vilket man kan se på kraftiga gallermärken. Sedan rakades de upp med löv och annan bråte. Alla stora ålar går här samma öde tillmötes.
De får aldrig chansen att komma till den fisksäkra passagen nedströms vid Hertings kraftverk. Och vandra vidare mot sina lekområden i Sargassohavet.
Om det stämmer som man säger att 30% av ålarna överlever varje kraftverkspassage krävdes det att 370 ålar startade från Fegensjöarna för att dessa tre ålar skulle nå Yngeredsfors. (Passage av kraftverken vid Mölneby, Skåpanäs, Skogsforsen och Bällforsen.)
Tre miljoner kronor satsas på hållbara lösningar för vattenkraft och ål under åren 2016, 2017 och 2018. Läs mer här
2017-08-20 I Hertingforsen har bästa möjliga teknik (BMT) använts av Falkenbergs kommun med gott resultat för att gynna fiskvandring och ge laxen nya lek- och uppväxtområden i Hertingforsen.
Nu testar Uniper ny teknik vid Ätrafors för att undvika att laxar stängs inne i Ätrans gamla, naturliga åfåra. Läs mer här och här.
– Det här är en relativt ny teknik som vi testar säger miljöchef Johan Tielman vid Uniper till HN.
Unipers teknik innebär att omväxlande flöde och torrläggning fortfarande tillämpas vilket lockar fiskar att vandra upp i Ätrans naturliga fåra från den sprängda kanalen till den byggda dammen. Möjligheterna till naturlig laxproduktion genom minimiflöde i Ätrans fåra som är N2000 område tillvaratas inte.
Länsfiskekonsulent Erika Axelsson vid länsstyrelsen i Halland säger:
– De behöver enligt lag inte göra något över huvud taget så detta är bättre än ingenting. Vidare säger hon till HN “Om man vill göra det mer för att stimulera lax- och fiskereproduktionen är lösningen som gjorts på Hertingfors ett bra alternativ, men då gäller det först att Uniper själva vill genomföra det”.
Ätrans gamla åfåra N2000 området nedströms fiskspärren mot Ätrafors kraftverk.
Ätrans naturliga men torrlagda fåra sträcker sig ca 750 meter från den sprängda kanalen nedströms kraftverket till Ätraforsdammen. Fiskspärren är byggd ca 550 meter upp i torrfåran och skall hindra laxen att vandra de sista ca 200 metrarna upp till dammen. Vid torrläggning torrläggs hela sträckan på 750 meter, laxar stängs inne och möjligheterna till reproduktion spolieras. Bästa möjliga teknik är att lösa problemet med minimitappning som Feab gjort vid Herting.
Vid Hertingforsen släpper Falkenbergs Energi ett minimiflöde om 11 kubikmeter per sekund. Detta har resulterat i att ca 13 000 laxyngel nu finns i den tidigare torrlagda forsen. Det nu aktuella området vid Rävigeforsen vid Ätrafors bedöms ha en reproduktionspotential på ca 20 000 yngel, om det fanns vatten.
Länsstyrelsens egen bevarandeplan för Ätran anger att om endast en halv kubikmeter per sekund släpptes vid Ätrafors skulle det nyskapas 10 000 kvadratmeter lek- och uppväxtområden för fler ätranlaxar. Detta skulle dessutom lösa det nu aktuella problemet med döda, instängda laxar och öringar eftersom torrläggning då undviks. För något år sedan förvärrades situationen med torrläggning ytterligare när kraftbolaget murade igen ett läckande rör för bottentappning av dammen. Detta strider mot gällande EU-lagstiftning enligt MÖD 2012:56
Den positiva lösning som föreslås av Länsstyrelsen i bevarandeplanen är fullt realistisk för den tidigare forssträckan (Rävigeforsen) vid Ätrafors. Se bild här. Den skulle också följa modern N2000-lagstiftning som säger att Ätrans laxbestånd skall hållas i gynnsam bevarandestatus. Dessutom skulle laxfisket kraftigt förbättras för Falkenbergs kommun, fiskevattenägarna och sportfiskeklubbarna.
Hertingforsen fick nytt liv efter 70 års torrläggning. Rävigeforsen vid Ätrafors har varit torrlagd i 100 år sedan kraftverksbygget 1918.
Hertingforsen fick nytt liv genom att Falkenbergs kommun tappar 11 kbm per sekund i den torrlagda åfåran. Rävigeforsen skulle få nytt liv om EON/Uniper tappade en halv kbm per sekund…
Läs Länsstyrelsens bevarandeplan här.
Läs om gynnsam vattenreglering på sidan 7.
I Lördags 2017-07- 29 fångades den första puckellaxen på spö i Ätran. Det var en lekmogen hona på ca 1,4 kilo. Romsäckarna var väl utvecklade med mycket rom. Den unika fångsten skedde ca 2 mil uppströms Falkenberg. Tyvärr togs inga prover på fisken då det saknas instruktioner om provtagning av fångad puckellax. Läs mer här.
Enligt obekräftade källor skall det även ha fångats en puckellax i Ätran i början på 1990 talet.
Enligt Aqua Maps finns det lämpliga habitat för puckellaxen utefter södra Norges kust samt utefter svenska västkusten. Därför finns det all anledning att noggrant följa utvecklingen och ta prover för att dokumentera dessa främmande laxars ursprung och som eventuell vektor för spridning av sjukdomar. I detta sammanhang är det viktig information om de kommer från utsättningar i Rigabukten eller från utsättningar vid Kolahalvön.
PS För två timmar sedan 2017-08-02 kl 08 rapporterar även Fiskejournalen om fångst av puckellaxar i Göta Älv. Läs mer här. DS
Fångst av puckellax registreras även i Danska älvar. Se deras bilder på puckellax här och läs mer här
Rapporter har även kommit till länsstyrelsens kännedom som talar om fångst av puckellax i det Halländska nätfisket efter lax. Detta nätfiske efter lax bedrivs enligt länsstyrelsen i Halland bl.a. vid Mellbystrand, Skummeslövs strand och Laxvik. Läs inslag i Radio P4 Halland här. Lyssna här.
Hertingprojektet används nu som det goda exempel för vattenkraften som Kung Carl XVI Gustaf önskade vid invigningen av Hertingforsen!
Havs- och vattenmyndigheten skriver i yttrande angående åtgärder i en ett vattenkraftverk i en av våra nationalälvar, Piteälven:
Vid Hertings vattenkraftverk blev det en säker avledning enligt:
Smolt 89-98%
Kelt (utlekt lax) 96%
Blankål 100%
I Piteälven vid Sikfors vattenkraftverk dör med nuvarande lösning 6000 av 30000 passerande smolt och 2700 av 3000 passerande kelt.
Med en lösning motsvarande den vid Hertings kraftverk i Ätran skulle endast 600 smolt och 120 kelt omkomma vid passagen i kraftverket! Då skulle alltså 5400 smolt och 2580 kelt räddas undan från att omkomma vid kraftverkspassagen.
Därför föreslår Hav att bästa möjliga teknik införs vid Piteälvens enda kraftverk, på samma sätt som bästa möjliga teknik införts vid Hertings kraftverk i Ätran.
Läs Havs- och vattenmyndighetens yttrande till Umeå tingsrätt angående fiskpassage och vattenhushållning vid Sikfors vattenkraftverk i Piteälven här.
Läs slutrapporten om Hertingprojektets positiva effekter här
