Alla inlägg av ingemar

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Ålevangeliet ålens gåtfulla liv

2019-10-03 Ålen har funnits i ca. 70 miljoner år. Nu är den akut hotad. Kommer det att innebära dess undergång och att våra barn kan läsa om den på samma historiesida som dronten och vandringsduvan? Vi har nu kunskapen om det akuta läget men vill vi erkänna och vill vi rädda ålen? Dör ålen ut kan den inte återuppstå.

Ålevangeliet är Patrik Svenssons fängslande bok om relationen mellan en son och en far. Det som höll ihop relationen var deras gemensamma förhållande till barndomens ålar och ålfisket. På samma sätt som miljontals ålar är en viktig del i naturens näringsväv och ekosystem.

Ålbeståndet har på bara en mansålder genomgått en förändring från att ha varit jordens vanligaste katadroma fiskart till att bli akut hotad. På samma sätt som den utdöda amerikanska vandringsduvan. Ingen kunde tro att denna miljonhövdade fågelart skulle dö ut! Vandringsduvan fanns i 3,5 miljarder individer och det sista exemplaret dog 1 september 1914. Skall vi nu ta vid “arvet” och bli den generation som utrotar den europeiska ålen?

TV programmet “Malou efter tio” tar upp problemet med att klockan för ålen nu pekar på fem i tolv. Peters fina filosofiska förhållande till sin far och till ålen, och hur detta band dem samman, är fascinerande. Men om ålen dör ut kan den varken vara kittet mellan människor eller de limniska ekosystem som den i dag håller samman.

Malou hade också bjudit in en av Sveriges och Europas ledande ålforskare för att få en förklaring till varför ålen är akut hotad. Hans diplomatiska svar var att det finns lika många förklaringar som det finns ålforskare. Svaret speglar det faktum att det bakom forskningen finns olika finansiärer som önskar att alla påverkansfaktorer utreds, även om huvudorsaken är känd. Här passar uttrycket “patienten avlider medan utredning om åtgärder pågår”. 1970 skrev dåvarande fiskerikonsulent Gösta Edman:
”Fiskeriexperter anser att om ej särskilda åtgärder vidtages i vattendraget kommer ålförekomsterna inom Ätrans övre vattensystem att upphöra inom relativt nära framtid”.

Vad är då den kända orsaken som man vill dölja? Jo, ålen har mist sitt ålhem och då är den dödsdömd. Hemmet är Europas sjöar och vattendrag. Dammar byggdes och alla ålynglen utestängdes. Turbiner byggdes och alla de vandrande lekålarna slaktades. Nu finns här bara engelska ålar som åkt flyg till våra svenska vatten. Dammarna byggdes i början på 1900-talet och nu är ålen på utrotningens brant. Eftersom en ålgeneration är ca 25 år.

Ålen förblöder som art på den svenska vattenkraftverkens altare. Ålen är hemlös och livlös och offras som ett oskyldigt lamm. Det finns teknik att installera ålyngelledare och säkra utvandringsvägar förbi kraftverken. Tekniken tillämpas inte.

Men kan dammar och turbiner vara ett så stort problem? Ja, bara i Sverige finns över 10 000 dammar och över 2000 turbiner. Inom ålens utbredningsområde har man kartlagt över 415 000 dammar och det beräknas finnas över en miljon dammar…. Gör man en karta över dessa dammar förstår man ålens akuta situation. Och då förstår man att det bara finns en huvudorsak till ålens dramatiska försvinnande. Annat som påverkar ålen negativt gör endast att förintelsen går ännu snabbare. Ålen behöver sitt hem!

Karta över dammar i Sverige och Europa där ålen inte kommer fram. Ålen föds i havet och skulle växa upp i våra sötvatten. Ålen är akut hotad eftersom vi stängt dörren till ålens hem.
Källa SMHI och AMBER

Det ser mörkt ut för Europas ålbestånd där Sverige hade en viktig del. Men är då hoppet ute? Nej det finns hopp. Vid Hertings kraftverk i Falkenberg har man 2013 gjort vandringen säker för både de uppvandrande ålynglen och för de utvandrande lekålarna! Tekniken finns och kan tillämpas vid alla dammar. Men modet och viljan saknas.

Vill vi rädda den akut hotade ålen? Har vi rätt att utrota ännu en art? Tio miljarder kronor har nu gått till de svenska kraftbolagen för att göra åtgärder enligt den Nationella planen och Vattenkraftens Miljöfond AB. Nu är hög tid att gå från ord till handling och använda pengarna till att rädda världens ålbarn.

Annars blir vi den sista generationen som sett en levande ål. Och våra barn kan läsa i historieböckerna att vi var den generation som ödelade ålens hem och gjorde slut på den ca 70 miljoner år långa eran när den gåtfulla europeiska ålen fanns på vår jord.

Europas ålyngel stoppas effektivt av en miljon dammar som byggdes på 1900-talet. Europas könsmogna ålar slaktas i hundratusentals turbiner när de påbörjar sin 700 milaresa för att reproducera sig i Sargassohavet.
1. Naturnytt, 2. Vattenblänk, Laxens år 2019

Vem har rätt att stänga av en å och döda all fisk?

2019-10-01 I dag lämnas Nationella Planen (NAP) för omprövning av vattenkraften in till Regeringen för beslut och genomförande. Kommer tusentals torrlagda forsar att få vattnet och livet tillbaka? Har kraftbolagen rätt att ta allt vatten, då de påstår att miljön redan är “modifierad” (KMV) och då är det OK att låta fiskarna dö?

Kraftbolagen har genom energiöverenskommelsen fått 70 miljarder i skattelättnad. Därför har de nio största kraftbolagen som motprestation avsatt 10 miljarder till Vattenkraftens Miljöfond AB. Kraftbolagen har bildat ett gemensamägt aktiebolag där de ingår i styrelsen och har bestämt att de 10 miljarderna under 20 års prövotid får användas till:
§ Kostnader för åtgärder, domstolsprocess, utredningar, ev. utrivning, skadereglering kopplat till miljöåtgärder (15 % självrisk)
§ Kostnader för produktionsbortfall (utöver 5 % av normalårsproduktion)
§ Retroaktivt från 1/1 2016

PPP, omvärsdanalys och CBA (kostnad-nytto-analys) är kända begrepp för verksamhetsutövare i dagens miljösverige. Trots att kraftbolagen fått 70 miljarder av staten, använder de även Vattenkraftens Miljöfond till att öka sina vinster genom att ersätta produktionsbortfall och andra kostnader som uppstår om de gör miljöåtgärder. Fonden riskerar att dräneras på pengar. Enbart i Halland har ca 110 vattenkraftverk anmält sig för att utnyttja fonden. Där finns Ätrafors, Yngeredsfors m.fl. kraftverk i Ätran!

Det finns ca 2100 vattenkraftverk i Sverige och tiotusentals i Europa. Principen för dessa är att de dämt upp åarnas viktiga forshabitat som blivit till kraftverksdammar. Från dammen har de sprängt en kanal som leder till ett kraftverk nedströms där fallhöjden nyttjas och energi utvinns. Den naturliga åfåran ligger fysiskt opåverkad vid sidan om men denna viktiga forsande biotop saknar vatten! När kraftverket inte kan ta allt vatten “spills” vatten vid sidan om. Detta kan orsaka att tusentals fiskar och andra vattenlevande djur vandrar upp och sedan torrläggs och dör när kraftverket återigen tar allt vatten.

Figur Modifierad efter “Laxens Resa” utgiven av Ätrans Vattenråd 2019. Döda åfåran vid Ätrafors (vitstreckad) där tusentals laxar, havsöringar och ålar får sätta livet till. Kanalen uppströms och nedströms kraftverket är modifierad (sprängd). Ätran nedströms kraftverkskanalens utlopp är modifierad, rensad för att öka flödet. Ätrans “döda fall” den torrlagda åfåran är inte modifierad. Torrfåran är Ätrans ursprungliga intakta åfåra som endast tidvis saknar vatten!

Energiforsk skriver i sin RAPPORT 2017:429 Identifiering av påverkan, åtgärdsbehov och åtgärdspotential i vattendrag påverkade av vattenkraft: “Till exempel kan det vara lockande att fastslå fasta gränser för t.ex. tappningar i torrfåror förbi kraftverk, men sådana statiska åtgärder kan riskera att man inte når ett fastställt mål, eller att man påverkar verksamheten i onödigt hög grad utan att man fått en bättre måluppfyllelse”. Denna bedömning är inte seriös då det handlar om en liten mängd vatten för att rädda tusentals akut hotade ålar och laxar undan en säker död. Energimyndighetens förslag på hur man skall vikta miljömål och energimål, är också oseriöst. Läs mer här.

Hertingprojektet i Falkenberg är ett lyckat projekt där man använt bästa möjliga teknik för att få fria vandringsvägar för uppvandrande och nedvandrande fisk. Ätrans ursprungliga åfåra har också fått en minimitappning vilket ger en årlig produktion av ca 30 000 laxyngel, ca 3000 ålyngel och ca 30 miljoner evertebrater. Återupptaget vattenflöde i Ätrans naturliga åfåra (450 meter) efter 70 år av torrläggning är dokumenterat en mycket effektiv åtgärd.

Läs Hertingprojektets slutrapport: Positiva effekter…2017 här.

Ätran har vid sex kraftverk, Herting, Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs forsar, ca 1 mil naturlig torrlagd åfåra och forsar som inte är fysiskt modifierade. Endast vatten skulle återställa dessa forna habitat och återge Ätran en viktig del av sin ekologiska status! Dessa värden omfattas av internationell N2000 lagstiftning och ålförordningen!

Länsstyelsen i Hallands län har i en CBS studie beräknat nettonuvärdet av Hertingprojektet till 65 miljoner kronor. Då har man endast beräknat effekten i Falkenberg av laxfisket och inte räknat med uppströmseffekter eller torrfårans återupprättade produktion. Dessutom har man räknat med en laxuppvandring beräknad till + 100 till +500 fiskar när fiskräknaren visar + ca 2000 fiskar! (vilket är 40 till 200 gånger fler). Energiforsks farhågor om att inte nå uppställda mål och att man därför inte skall släppa vatten i torrfåror är mot bakgrunden av resultaten i Hertingforsen oseriöst! Det gäller att rädda de få opåverkade forsande habitat som återstår! Samt att säkra fiskens överlevnad och fria vandring mellan dessa habitat. Var det inte detta som var meningen med Vattenkraftens Miljöfond?

Sammanfattningsvis är torrfårorna vid ett stort antal vattenkraftverk några av de mest värdefulla och fysiskt oförändrade forshabitaten som återstår i Sverige i dag. Kraftbolagen som fått 10 miljarder för restaurering måste därför snarast prioritera dessa objekt för att rädda hotade och värdefulla ekosystem och arter. Nu är det dags att efter 100 års torrläggning lämna tillbaka vattnet och livet till kraftverkens döda åfåror! Det är en av nyckelfrågorna för att rädda vårt akut hotade ålbestånd.

Följ Kung Carl XVI Gustavs uppmaning i talet vid invigningen av Hertingforsen 2014-04-01 Kungens tal.

Före 2013: Döende laxar i torrfåran vid Hertings kraftverk räddas genom att de lyfts för hand över dammen. Efter 2013: Vatten släpps i döda åfåran där livet återkommit. Laxen leker årligen och ca 30 000 laxyngel växer årligen upp i forsen tillsammans med ca 3000 hotade ålyngel! Vatten har gett livet åter i Hertingforsen. Två mil uppströms finns den i dag torrlagda Ätraforsen….där årligen tusentals ålar och laxfiskar får sätta livet till på samma sätt som i andra halländska åar.
2. Vattenblänk

Liv åt döda fallen i Ätran

2019-09-24 Hertingforsen var torrlagd och fick livet åter. Lösningen var så enkel som att tillsätta vanligt vatten! Laxen leker i forsen och ca 2000 fler laxar vandrar nu fritt vidare upp i Ätran.

Länsstyrelsen i Halland har beräknat nettonuvärdet av projektet vid Hertingforsen i Falkenberg till 65 miljoner kronor. Läs mer här.

Vad händer då när alla dessa laxar vandrar uppströms till Ätrafors? Där möter de Ätrafors kraftverk som är ett vandringshinder. Och de anar inte att döda åfåran är en dödsfälla där de riskerar att stängas inne och torrläggas.

Ätraforsdammen med den sprängda kanalen till Ätrafors kraftverk. Laxen lockas att vandra upp till dammen när bolaget “spiller” vatten. När sedan allt vatten körs till kraftverket torrläggs (den vitrandiga) döda åfåran och blir en dödsfälla för lax, havsöring, ål m.fl. fiskarter. Laxrommen dör.
Figur modifierad efter broschyren “Laxens Resa” framtagen av Ätrans vattenråd till Laxens år 2019. Se broschyren här.

Kraftbolaget är medvetna om problemet och gjorde 2018 ett tafatt försök att rädda fisken och “plåstra om” den döda åfåran, som är Natura 2000 område.

Kraftbolagets försök att ordna “plåster på såren” för att rädda den döende laxen i N2000 området i döda fallen vid Ätrafors.

Ätrafors kraftverk byggdes 1918 och dammen byggdes på 1930. Det är ca 100 år som tusentals fiskar dött en kvalfull död i döda fallen.

Ätrans N2000 område vid Ätrafors där enbart vatten skulle ge uppväxtområde åt tusentals lax- och ålyngel. © Foto Ingemar Alenäs
2015-11-28 Döda fallen i Ätrafors där hundratals Ätranlaxar stängts inne och dör i hålorna nedanför kraftverksdammen. © Foto: Ingemar Alenäs

Fiskeriverket skrev för drygt 20 år sedan 1998 ett förslag till Kammarkollegiet om ändringar för att öka laxproduktionen i Ätran. Det innebar en omprövning av vattendom för Ätrafors kraftverk. Enligt förslaget skulle vatten i döda åfåran vid Ätrafors öppna upp stora lekområden nedströms Ätrafors. Länsstyrelsen upprepar detta förslag i sin bevarandeplan för Ätran som skrevs 2013. Läs mer här.

Vattenmyndigheternas åtgärdsplan för Ätran anger att bolaget skall förbättra fiskvandringen och släppa vatten i kraftverken vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs. Läs mer här.och här.

Hertingprojektet har visat både miljömässiga och ekonomiska vinster med att öppna vandringsvägar och ge vatten till en tidigare torrlagd forssträcka i Ätran. Resultaten efter Kung Carl XVI Gustavs invigning 2014 har varit överväldigande positiva.

Kraftverksägaren vid Ätrafors har visat god vilja genom att försöka “lappa och laga” vad som varit sönder i 100 år. Därför har man nu ansökt om medel till miljöåtgärder i Ätran från Vattenkraftens Miljöfond. Där finns 10 Miljarder. Läs mer här. (Se sid 1 under postort Sundsvall). Nu kan bolaget med bidrag från fonden släppa vatten till alla laxar vid Ätrafors. Därmed får bolaget en mer miljövänlig profil och kan även uppfylla Fiskeriverkets 20 år gamla förslag.

Äntligen dags att ge livet = vatten åter till döda fallen vid Ätrafors! Men det brådskar då det varje år betyder liv eller död för tusentals laxar och akut hotade ålar!

Ätrafors sommaren 2019. En av alla de tusentals ålyngel som omkommer nedströms kraftverksdammen vid döda åfåran i Ätrafors. Ålen är akut hotad och därför är det straffbart att meta ål i Ätran från tredje kraftverket och nedströms till havet.
Laxens år 2019

Två vattenkraftverk borta från Ätran

2019-09-21 På Laxens dag i Ätran presenterades den färgglada och detaljrika broschyren “Laxens Resa”. Vattenkraftverken Herting 2 och Ätrafors är borttagna och laxens resa blir då enklare i Ätran! Vattnet flödar fritt i döda åfåran nedanför dammarna!

Broschyren är framtagen av Ätrans Vattenråd där de båda kraftverksägarna Falkenbergs kommun och Uniper, med verksamhet i mer än 40 länder, är tongivande medlemmar. Broschyrens faktabas måste därför anses trovärdig i detta sammanhang.

Broschyren finns att läsa på firman som haft hand om layouten här.

Nedan visas två bilder på området kring Hertings kraftverk; en aktuell flygbild på Hertingforsen och en bild från ÄVR:s nya broschyr Laxens resa.

Källa: Falkenbergs kommuns flygfoto. De två sprängda kanalerna vid Hertings båda kraftverk syns tydligt, liksom den gamla åfåran som blir vandringsled med minst 11 kubikmeter vatten per sekund.
Källa: Ätrans vattenråd, Laxens Resa. I Ätran vid Herting finns nu bara ett kraftverk och de kanaler som sprängdes 1903 och 1944 är borta. Herting 1 har blivit ett strömkraftverk och Herting 2 är rivet.

Nedan redovisas två bilder på området kring Ätrafors; en aktell bild enligt dagens karta och en bild från ÄVR:s broschyr Laxens resa.

Källa Falkenbergs kommuns karta. Den sprängda kanalen till Ätrafors kraftverk syns tydligt liksom dammen med den 750 meter långa torrfåran (döda fallen) nedströms. Torrfåran är intakt (ej modifierad) och dessutom N2000 område, det är bara vatten som fattas för laxreproduktion!
Källa: Ätrans vattenråd, Laxens Resa. I Ätran vid Ätrafors är vattenkraftverket och den sprängda kanalen borttagna! (Byggnaden är Nydala kvarn) Nedanför dammen i N2000 området flödar Ätran.

Den nya broschyren “Laxens resa” där två vattenkraftverk tagits bort i Ätran och vattnet flödar i döda åfåran vid Ätrafors är revolutionerande. Det är första gången vi ser en illustration av hur ÄVR och Uniper redovisar en lösning på problemen vid Ätrafors kraftverk där många laxar och ålar går till spillo i dag!

Vattenkraftens Miljöfond har avsatt 10 miljarder till åtgärder för miljön. Det är en mycket god gärning för “Laxens Resa” om vattenkraften i Ätran nu vidtar åtgärder så att vattnet flödar i de döda fallen vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs forsar! Uniper har redan anmält kraftverken till den nationella planen (NAP) för att få ta del av Miljöfondens miljarder. Prövningen av Ätran beräknas ske under 2020-talet.

Vi ser nu med spänning fram emot att de planer som Ätrans vattenråd med vattenkraftbolagen illustrerar i broschyren “Laxens Resa” genomförs!
Laxens år 2019

Laxens dag falkenberg

2019-09-19 I dag var det laxens dag i Falkenberg. Skolorna fick information på förmiddagen och allmänheten på kvällen. Ett mycket lyckat arrangemang för alla laxälskare.

Laxdagen arrangerades med bidrag från Havs- och Vattenmyndigheten och en samverkan mellan Sveriges Fiskevattenägareförbund och Destination Falkenberg.

Eftermiddagen inleds med att en av Sveriges främsta forskare på Atlantlax Erik Degerman från SLU håller föredrag och lär oss mer om vår kära Ätranlax. Vem visste att laxynglen använder fettfenan som en “gyro” för att med minsta möjliga energiåtgång hålla balansen i forsen?

2019-09-19 Laxexpert Erik Degerman från SLU berättar om Atlantlaxen.

Falkenbergs Energi visade Hertings kraftverk, ÄVR hade ett tält där de visade vattenvård och bottenfauna, Destinationsbolaget berättade om laxfiske och laxförvaltning, fiskeguide Jesper Ljungberg visade flugfiske, Firma Inger och Ingemar Alenäs berättade om projektet Hertingforsen och Fiskevattenägarna, Länsstyrelsen och Ekoll visade elfiske.

Fem skolklasser från Hjortsbergsskolan och Långåsskolan besökte stationerna under förmiddagen. Eleverna visade stort intresse för Ätran och laxen och deras ibland “kluriga” frågor inspirerade även oss föredragshållare till nya insatser för den miljö som eleverna snart skall “ta över”. Jesper landade också till en skolklass förtjusning en 81 cm lång laxhona som snart skall leka och därför som sig bör genast sattes tillbaka i Ätran.

Firma Inger och Ingemar Alenäs besöktes på förmiddagen av “gästföreläsare” från Firma AquaBiota som visade provtagning av eDNA och berättade om projekt på 1000 lokaler i många olika länder där bl.a. Ätran ingår. Forskarna Pähr Hellström och Patrick Hernvall visade hur prover tas på eDNA och vi tror att både elever, lärare och vuxna var imponerade av tekniken att genom ett vattenprov kunna avläsa vilka fiskarter som finns i Ätran! Stort tack till Pähr och Patrick som informerade oss om detta intressanta projekt där de bl.a. skall kartlägga den invasiva puckellaxen.

2019-09-19 Pähr och Patrick från Firma AquaBiota visar och berättar för fem skolklasser hur e-DNA prover tas. Läs mer här
2019-09-19 Forskarna från AquaBiota passade också på att samla in eDNA prover från Ätran vid Tullbron i Falkenberg. Det är viktigt att proverna inte förorenas med främmande DNA.
Internationellt eDNA-projekt om Puclellaxen.Ladda ner

Hertingprojektet är välkänt för Falkenbergarna men alla känner inte till de stora positiva effekterna projektet fått för Falkenberg. Länsstyrelsen har i en rapport beräknat nettovärdet av projektet till 65 miljoner kronor och då är bygg- och projektkostnader på 45 miljoner kronor och energiförluster bortdragna från värdet. Forsen som tidigare varit torr och nu fått vatten är nytt hem för ca 30000 laxyngel och ca 3000 ålyngel! Vandringen av laxfiskar har ökat från ca 2000 före restaureringen till ca 4000 efter restaureringen. Nu väntar vi på att Ätrafors kraftverk uppströms skall släppa vatten i sin torrfåra vilket beräknas ge nära 60 000 laxyngel och ca 6000 ålyngel vilket vore av stor betydelse för Ätran. Då skulle laxbeståndet stärkas och kraftigt förbättras jämfört med den goda status som Erik Degerman redovisade för Ätrans laxbestånd. Lägger man till den möjliga produktionen i torrfårorna vid de fem stora kraftverken i Ätran så kan det bli ett nytt hem för ca 700000 laxyngel och 70000 ålyngel! Då kan Ätranlaxen också bättre motstå alla miljöhot i form av försurning, sjukdomar, bekämpningsmedel, klimathot och konkurrens från invasiva puckellaxar! Vattenkraftens MIljöfond har avsatt 10 miljarder för denna typ av åtgärder. Läs mer om puckellaxen och se vido här.

Laxens år 2019

Hertingforsen och edna

2019-09-19 I dag finns Firma Inger och Ingemar i vindskyddet vid Hertingforsen. Vi får besök av två forskare från Firma Aqua Biota som är här för att leta efter puckellax i Ätran.

De använder sig av den senaste tekniken med eDNA. Hur går detta till? Vilka möljigheter erbjuder denna moderna teknik att avslöja Ätrans hemliga djurliv? Kom till oss och få mer information.

Hertingforsen var torrlagd under 70 år men nu finns här ca 30 000 laxyngel och ca 30 miljoner evertebrater. Kom och få mer information om det spännande Hertingprojektet! Vi finns på plats efter det att Erik Degerman hållit sitt spännande föredrag om atlantlaxen på Vallarnas scen. Välkomna! Hälsar Firma Inger o Ingemar Alenäs.

1. Naturnytt

Sill, skarpsill, strömming eller odlad lax?

2019-09-18 Förvirringen är total när det gäller vad som är vad. Inte ens båtarna som fiskar i Östersjön vet vad de fångar? Panerad strömmingsflundra med potatismos och lingon älskas av många men hatas av några.

Havs- och Vattenmyndigheten anger på sin hemsida att kvoterna 2018 i Östersjön är 426.293 ton för sill och 312.332 ton för skarpsill vilket innebär 738.625 ton totalt för dessa båda arter. Man förstår att dessa båda arter är extremt viktiga för Östersjöns ekosystem, när båtarna bedöms kunna göra ett årligt uttag av över 738 miljoner kilo (!) Och tänk om man följer receptet på 2 hekto strömming per person räcker denna sillfångsten till 2.131.195.000 portioner strömming med potatismos och lingon!

Men nu är det så att fångsten landas i Skagen (Danmark) på
FF Skagens fiskmjölsfabrik, där man har en gigantisk anläggning för att mala ner alla fiskar till fiskmjöl. Fiskmjölet blir så till föda för odlade laxar, hundar mm. Sillen blir till odlad lax.

Massmedia rapporterar nu om en skandal kring detta redan tveksamma fiske, nämligen att fiskebåtarna rapporterar fångst av fel arter när de kommer till Skagen med fångsten. Men kan det vara så farligt att man uppger fel art på fångsten?

Saken är den att båtarna rapporterar att de fångar 56% sill/strömming medan myndigheternas kontroller visar att det endast är 27% sill/strömming och att resten är skarpsill. Läs mer här.

Denna medvetna felrapportering ger stora ekologiska konsekvenser för Östersjön och får stora ekonomiska konsekvenser för båtarna och för staterna. Vi antar att yrkesfiskarna ser skillnad på en sill och en skarpsill men att det är den ekonomiska effekten de vill åt.

De förödande ekologiska konsekvenserna är att dessa felaktigt rapporterade fångster ligger till grund för biologernas beräkning av kommande fångstkvoter. Är bedömningsgrunderna fel blir kvoterna fel och det får stor negativ påverkan på Östersjöns hela ekosystem. Och när det gäller torsken, kan det vara så att den påverkas om 738.625 ton av deras basföda fiskas upp för att istället bli fiskmjöl för odlade laxar?

De stora ekonomiska konsekvenserna beskrivs av Kasper Schou vice fiskeriinspektören för norra Jylland. Kasper berättar för P1 Sverige: En av de största svenska fisketrålarnas fusk: “I stället för 1 000 ton sill som skepparen på båten uppgav fanns 129 ton sill ombord”. (och resten skarpsill) “Om man gör det till pengar är det cirka 1,4 miljoner danska kronor.” Notera att detta gällde landning av en fångst. Lyssna och läs mer i Radio P1 Program Kaliber här.

Vattenblänk gör den enkla beräkningen att den svenska fiskaren då gjorde en “vinst” på 1607 danska kronor per ton som felrapporterades. Eftersom felrapporteringen är känd och totala sillkvoten är 426293 ton blir båtarnas totala “vinst” av felrapporterna ca 285.016.497 svenska kronor! Ett gigantiskt svindleri som hittills varit ganska riskfritt för båtarna. Eller som en skeppare försvarar sig med aktuella klimatargument: “Det är lättast för oss, mest bränsleeffektivt att fiska skarpsill”. Klimatargumenten går oftast hem men tar sällan hänsyn till den viktiga frågan om biologisk mångfald samt en levande natur med en hållbar utveckling.

Det finns inga långsiktiga vinnare i den här härvan. Östersjön förtvinar. Torsken svälter. Algblomningen ökar då sillen äter djurplankton som betar alger. Fiskebåtarna sågar av den redan sköra gren där de sitter. Möjligen är det strömmingshataren som blir vinnaren då hen slipper doften av nystekt strömming. Men hen kanske istället älskar torskrygg och då är det rökt.


2. Vattenblänk

Miljarder till Miljön?

2019-09-16. Ofattbara 70 miljarder i skattelättnad “drabbar” nu vattenkraften som redan var en bransch med goda vinster. Som motprestation skall kraftbolagen avsätta 10 miljarder till Vattenkraftens Miljöfond.

Enligt energiöverenskommelsen avsätter därför åtta av de största kraftbolagen en sjundedel av bidraget till Vattenkraftens Miljöfond. Tanken är att vattenkraften genom förestående omprövning skall anpassas till moderna miljövillkor. Alla kraftverk som omfattas av den nationella planen (NAP) för omprövning kan söka. Ca. 110 kraftverksägare har inkommit med ansökningar enbart till Länsstyrelsen i Hallands län, se ansökningarna här.

Vem bestämmer vilka kraftverk som skall få ta del av skattebetalarnas “guldregn” och vilka åtgärder som pengarna skall användas till? De åtta bolagen (Uniper, Fortum, Statkraft, Vattenfall, Tekniska Verken, Mälarkraft, Jämtkraft och Skellefteå kraft) bildar Vattenkraftens Miljöfond AB och tillsätter Anna Jivén som VD.
Fonden ger bl.a. bidrag till utredningar, kostnader för prövning av miljöåtgärderna i domstol, eventuella produktionsförluster, utrivning inom ramen för den nationella planen samt miljöåtgärder. Eftersom man satt “bocken till trädgårdsmästare” är denna lösning “kassaskåpssäker” då kraftbolagen själva styr bidragen. Då pengarna primärt kommer från statskassan hade det varit rimligt att miljöintressen haft inflytande och att åtgärderna som bekostas av Miljöfonden inte styrs helt av bolagens vinstintressen.

Var hamnar Miljöfondens pengar och vad innebär det konkret för kraftbolagen? Sollefteforsen AB kan tas som ett belysande exempel. Politikerna i Sollefteå kommun var inte villiga att det kommunägda bolaget skulle betala 25-30 miljoner till miljöfonden de kommande 20 åren. Dessa pengar skulle stanna i bygden menade politikerna.
Då blev de “uppläxade” offentligt av ordföranden i Sollefteforsens AB. ” – Sollefteå kommun kan räkna med en betydande högre intäkt från Sollefteåforsen i framtiden än tidigare år”. Fullt genomförd innebär sänkningen av fastighetsskatten en minskad kostnad för Sollefteåforsen med cirka 10 miljoner varje år! (totalt 200 miljoner). Denna skattesänkning är tänkt att delvis finansiera miljöanpassningen, men också underlätta reinvesteringar och utveckling av vattenkraften! Detta kan läsas på Allehandas hemsida.
Läs mer här.

Hur prioriteras vilka kraftverk och älvar som skall få ta del av “guldregnet”? Energimyndigheten och Havs- och Vattenmyndigheten har tagit fram en prioritering hur man skall väga Energimål mot Miljömål för att få fram åtgärder. “Strategier för åtgärder i vattenkraften – avvägning mellan energimål och miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag”. 2014:14. Läs rapporten här.

Båda målen har fått en bedömning från 0 till 1 där tal nära noll innebär liten betydelse för respektive mål och tal nära ett innebär att stor vikt läggs vid åtgärder som då ger god måluppfyllelse. Rapporten redovisar dessa värden i Figur 6. Myndigheternas hantering av data är hårresande och underskattar läsarnas analysförmåga! Skalan för Energimål är logaritmerad medan skalan för miljömål börjar på 0,3. Effekten förstår man bäst om man använder samma värden för åarna och sätter in dem i figuren men byter axlarna för energimål och miljömål. Vattenblänk gjorde experimentet och lade in samma värden för sju älvar med en stjärna och med röd text! Båda axlarna bör rimligtvis börja på noll vilket också korrigerades. Den ändrade presentationen av samma data visar då att hallandsåarna är obetydliga när det gäller att bevara energimålet! Vilket bättre stämmer överens med verkligheten.

Myndigheternas manipulerade figur förvränger bilden så att man inte uppfattar hallandsåarnas extremt låga värde för energimålet! Klassningen för miljömålet ser också ut att vara för låg.

Energimyndigheten delar in vattendragen där Grupp 4 är: Motala ström, Lagan, Norrström, Nissan, Gideälven, Ätran och Helge å. Energimyndigheten skriver: “Avseende miljökvalitetsmålet har dessa ett lägre värde eftersom det förekommer flera andra miljöproblem såsom försurning och övergödning i avrinningsområdena. Dessa avrinningsområden har idag högst antal vandringshinder av de avrinningsområden som hyser vattenkraft.” “Strategin för denna grupp avrinningsområden bör därför vara att tillämpa principen om kraftigt modifierade vatten i de vattenförekomster som har störst värde för energisystemet, medan övriga vattenförekomster bör uppnå miljökvalitetsmålets ambitioner.”

Ätrans haro klassar myndigheterna som ett av de lägsta (<0,4) när det gäller miljökvalitetsmålet. Vattenblänk önskar då påminna om att Ätrans huvudfåra har få miljöproblem och att Ätran varken är försurad eller övergödd så som felaktigt anges som argument för Ätrans låga miljöstatus. Vattenblänk redovisar därför några utvalda värden som tvärtemot gör Ätrans unika miljö extra skyddsvärd:

  • N2000-område med internationella skyddsvärden enligt EU´s art- och habitatdirektiv
  • Dricksvattentäkt för Falkenbergs stad och delar av kommunen
  • Riksintresse för natur-, kultur- och friluftsliv.
  • Stort antal skyddsvärda arter med vårlekande siklöja, nattsländan Setodes punctatus (båda unika för Skandinavien), atlantlax (Sveriges största vilda atlantlaxstam), havsöring, havsnejonöga (Sveriges största bestånd), majfisk (troligen Sveriges enda bestånd dokumenterat i nutid), flodnejonöga, stensimpa, bergsimpa, lake, flodpärlmussla, övriga stormusslor samt flodkräfta
  • Ätran är mycket viktig för produktion av akut hotad ål. Trots stängd uppvandring producerar Ätran 2010 ca 5300 lekmogna ålar huvudsakligen honålar med >1 miljon romkorn per ål. Opåverkad produktion kan ha varit ca 100000 ålar huvudsakligen honor. Västkustens ålar har en lättare vandringsväg än ål från Östersjön. Läs mer här.

Ätrans forsar klassar myndigheterna som KMV. Här finns ca en mil torrlagda forsstäckor som inte är fysiskt påverkade och därför inte skall klassas som KMV. Hertingforsen visar att om man tillsätter vatten får man en god produktion av lax och akut hotad ål på dessa naturliga forssträckor. Forsarna vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen, (Stampån), Skåpanäs forsar är områden som med vatten beräknas ge ca 700000 laxyngel och ca 70000 ålyngel. De är inte morfologiskt förändrade utan ser ut som de gjorde efter istiden och efter kraftbolagens förbiledning av vatten på 1900-talet. Se forsarna och Läs mer här.

Foto mars 2019: Ätrans torrfåra vid Ätrafors är inte morfologiskt förändrad och tillsätter man vatten återuppstår forsens habitat där det kan produceras ca 54400 laxyngel och ca 5400 ålyngel! Vid samtliga nämnda forsar som klassas som KMV “spillde” bolaget vatten i Ätran i mars 2019! God ekologisk status skulle snabbt infinna sig i dessa forshabitat på samma sätt som är fallet i den väl undersökta Hertingforsen!
Laxens år 2019

Havsnätverket vid Hertingforsen

2019-09-15 Laholmsbuktens havsnätverk guidades i dag vid Hertingforsen av Firma Inger o Ingemar Alenäs. Gårdagens teoretiska avsnitt kompletterades i dag med ett besök i naturen vid Stensån, Lagan och Ätran vid Hertingforsen.

Laxens år 2019 lyfts frågan om fria vandringsvägar och vatten för Hallands vandringsfiskar. Hertingprojektet är ett av de mest handgripliga och lyckade projekten där bästa möjliga teknik har använts för att uppnå visionen om frisk fisk i friska vatten.

2019-09-15 Laholmsbuktens havsnätverk guidas vid Hertingforsen.

Deltagarna fick många fakta vad som händer när man naturligtvis tar hänsyn till naturen och återställer den sedan istiden forsande miljön med fria vandringsvägar:

  • Laxuppvandringen ökar från ca 2000 till ca 4000 fiskar
  • Hertingforsen producerar ca 30000 laxyngel och ca 3000 ålyngel
  • Tiotusentals naturligt invandrande ålyngel kan nu fortsätta sin vandring uppströms
  • Hertingforsens ekosystem har återupprättas med däggdjur (utter, fladdermöss), fåglar, fiskar och bottenfauna (ca 32 miljoner individer av nattsländor, dagsländor, musslor, kräftdjur mm).
  • Storleken på laxen och havsöringen ökar väsentligt.
  • 2018 såldes fiskekort för 83000 kr i Hertingforsen.
  • Falkenbergarna har fått tillbaka forsen som “lånats” i 70 år.
  • Energiproduktionens minskning motsvarar ett vindkraftverks produktion, medan det socioekonomiska nettonuvärdet enligt länsstyrelsen är 65 miljoner kronor.

Sveriges ålförvaltningsplan (ÅFP) säger att Ätrans möjliga, teoretiska ålprduktion var 1878 ålar och därför är Ätran av mindre intresse att bevara för ålens skull. Faktiska mätningar utförda av Karlstads Universitet har publicerats i “Ål i Ätran” och visar att det årligen (2010 och 2011) vandrar ut ca 5000 vuxna ålar från Ätran! Trots att all naturlig ålyngelinvandring nu stoppats vid Ätrafors. Den naturliga invandringen av ålyngel var tidigare enligt kraftbolagen flera hundratusen yngel årligen och gav upphov till en utvandring av tiotusentals stora honålar årligen från Ätran! Detta är långt mer än experternas predikterade produktion (1878 ålar) vilket får till följd att fel beslut tas om värdet av restaurering av vandringsvägar i Ätran och andra hallandsåar!

Energimyndigheten har vidare viktat värdet av Energimålen och Miljömålen med samma värdeskala från 0 till 1 där noll är obefintliga värden och ett är mycket stora värden. (Rapport 2014:14). Dessa viktade värden ligger också till grund för beslut om värdet av restaurering av älvarnas naturmiljöer i förhållande till energimålet. I sin redovisning logaritmerar myndigheten skalan för energimålet så att det verkar som Ätrans närmast obefintliga värde för energimålet växer och hamnar en bra bit upp på skalan. I sin redovisning av miljömålet börjar myndigheten skalan inte på noll utan på 0,3 vilket “visuellt “förminskar” miljövärdet. Denna redovisning av värdena är inte seriös! Om man vänt på skalorna hade Ätrans miljömål hamnat nära ett på skalan och Ätrans Energimål hade hamnat i botten utanför diagrammet! Den värsta missbedömningen görs ändå när man avsätter ett värde på miljömålet i Ätran på under 0,4. Motiveringen är att Ätran är försurad och övergödd och inget av detta stämmer! På N2000 sträckan från havet till Ätrafors och från Ätrafors till Skåpanäs är Ätran varken övergödd eller försurad! De stora nationella och internationella naturvärdena negligeras helt!

Hertingprojektet och Hertingforsen ligger nu som ett levande bevis på vad som händer om man restaurerar Ätrans forsar. Livet återvänder och Länsstyrelsen bedömer nettonuvärdet av Hertingforsens restaurering (ca 450 meter) till 65 miljoner kronor! Man skulle vilja säga till Energimyndigheten, gör om, gör rätt och tag vederbörlig hänsyn till våra forsar som är livsviktiga för laxen, havsöringen, havsnejonögat, ålen, majfisken och människan!

Laxens år 2019

Laxens dag Lagan

2019-09-14 Havsnätverket Laholmsbukten arrangerade i samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten och Sportfiskarna ett seminarium med rubriken: “Överlever laxen i Halland”?
Margareta Lindgren “spindeln i nätet” för Havsnätverket

Havsnätverket består bl.a. av Naturskyddsföreningarna i Bjäre, Halmstad och Laholm där eldsjälen Margareta Lindgren var sammanhållande för dagens evenemang.
På plats i Lagagården fanns ett digert startfält av föredragshållare:

Från vänster i bild Erika Axelsson, Hans Schibli och Elisabeth Thysell alla Länsstyrelsen i Halland, Lukas Österling Länsstyrelsen i Skåne, Daniel Melin Jordbruksveret, Per Ingvarsson fiskevårdskonsult, Sven Björk och Christer Borg båda Älvräddarna samt Christina Lindhagen Sportfiskarna.

Lennart Henrikson känd limnolog och bl.a. vinnare av priset Sjöstjärnan 2019 var en suverän moderator för hela tillställningen. Till sin hjälp hade han laxen Lage som höll ordning på föredragshållarnas tider. Vad Lage tyckte om den föreslagna tiden om omprövning av vattenkraften i Lagan först 2035 vet vi inte, men Lage såg ganska grön ut vid blotta tanken. Dessutom var Lage säkert odlad för det verkade som om endast hälften av Lages laxgener följt med från födseln. Lage var också kroppsligt halverad vilket händer många fiskar vid kraftverkspassager, så Lennart fick vara Lages förlängda arm.

Legendariske fiskerikonsulenten Brodde Almer inledde med att berätta om Laxens historia i Halland och ingen är mer förknippad med laxen än Hallands tidigare “laxkonsulent”. Tack vare Broddes insatser har vi nu Laxen som vårt eget landskapsdjur i Halland!Tongångarna i samtliga föredrag var genomgående positiva och genomsyrades av Broddes slogan “Det som är bra för laxen är bra för Halland!”

Dagens nestor Brodde Almer och moderator Lennart Henrikson.

Insatser med kalkning, minskat garnfiske, biotopvård och förbättrade vandringsmöjligheter har gett en god start för den fortsatta förvaltningen av Hallands laxbestånd. Jordbruksverket visade på isländska och kanadensiska modeller för laxförvaltning som kan ge stora ekonomiska utbyten, men behöver anpassas för svenska förhållanden. Älvräddarna och Sportfiskarna visade på att de mindre kraftbolagen nu kan få full ekonomisk kompensation för att återställa laxens miljö då energiöverenskommelsen gett 70 miljarder i skattelättnader för branschen. Flera föredrag visade på de stora värden som kommer fram om vi fortsätter att restaurera Hallands laxåar! Länsstyrelsen i Skåne berättade om att fria fiskvägar i Rönne å kommer allt närmare en lösning tack vare ett idogt arbete och samverkan mellan alla berörda. Det finns hopp för laxen!

I morron Söndag besöker Havsnätverket bl.a. Hertingforsen i Falkenberg där Firma Inger o Ingemar Alenäs guidar och berättar om Hertingprojektet. Där har forsens befrielse och fria vandringsvägar blivit verklighet! Och de goda resultaten har inte låtit vänta på sig!

Välkomna!