2019-05-28 Var laxarna flera och större i Ätran på 1800-talet än i dag? Ja, tveklöst var det så. Men vad var orsaken?

Laxens livscykel är komplicerad och påverkas av många faktorer. Men en sak är säker. Om man drastiskt minskar laxens lek och uppväxtområden så minskar antalet laxar. Om man konsekvent tar död på nedvandrande äldre laxar som kommer att leka en andra gång så minskar storleken på laxen.

Därför är det självklart att om man önskar få tillbaka mera lax så skall man låta laxen få tillgång till sina tidigare lekområden.

Därför är det självklart att om man vill ha större laxar så skall man se till att de oskadda kan vandra tillbaka till havet och återkomma för en andra lek.

Hertingprojektet med återställande av Hertingforsen och byggnationen av fisksäkert galler vid kraftverket visar att detta är fullt möjligt. Projektet visar också att resultatet inte låter vänta på sig bara fisken får en ärlig chans…. Läs mer här.

2019-04-25 HaV går i dag ut med ett pressmeddelande att man föreslår fortsatt fiskestopp för att rädda den akut hotade ålen.

– Vi föreslår att förbudet för fiske efter ål i svenska kustområden införs mellan den 1 november 2019 och den 31 januari 2020, vilket är samma månader som stoppet lades förra året säger HaV:s utredare. -Vi föreslår att lägga förbudet under den period då den blankål som passerar kustområden i Öresund har relativt goda möjligheter att vandra utan att ytterligare påverkas av svenskt fiske. Detta då fisket efter ål på västkusten sedan tidigare är förbjudet. Läs hela pressmeddelandet här.

Detta agerande är verkligen ett spel för gallerierna då det inte är ålfisket som är huvudorsaken till att ålen är akut hotad. Ålynglen kommer till våra åar på västkusten där de av kraftbolagens dammar hindras att vandra vidare till sina uppväxtområden.

Kraftbolagen köper då som kompensation ålyngel från England och sätter ut i sjöarna för man får fortfarande fiska ål uppströms tredje vandringshindret och fiskerättsägarna luras att tro att det finns naturligt vandrande ål. När de engelska ålynglen är könsmogna och efter 15-20 år skall vandra till Sargassohavet för att leka har kraftbolagen spärrat vägen! I stort sett alla ålar dör gallerdöden eller turbindöden! Ett spel för gallerierna!

Gallerdöden vid kraftverken i Ätran är som störst vid ålens vandringsperioder vår och höst. Artikelbilden är från gallerdöden vid Yngeredsfors kraftverk våren 2019 och man ser tydligt att den pinsamt gallerdödade ålen blivit randig som en sebra. Vandringen är väderberoende och i år var vårvandringen särskilt omfattande efter förra höstens torka. Unipers städbolag ENO hade många döda ålar att ta hand om. HaV föreslår nu fiskeförbud mellan den 1 november 2019 och den 31 januari 2020. Den största höstvandringen av ål inträffar normalt före den 1 november och den största vårvandringen efter den 31 januari.

Men kraftbolaget Uniper, som verkligen ger alla ålar i Ätran en kvalfull gallerdöd har “License to kill” hela året! De dödar all ål i Ätrans vattensystem trots givna löften att de endast skall döda 60% av ålen! Detta är ett spel för gallerierna med ålen som förlorare! Kraftbolagen som dödat Ätrans ålar det senaste århundradet måste snarast ta en liten del av sina vinster och införa rätt åtgärder. Vilken rätt har vi i Sverige att förvalta vår gemensamma ålresurs på detta pinsamma sätt? Läs mer om Ålvandring i Ätran 2019 här.

2019-04-13 I dag firades Laxsmoltens dag vid Nydala kvarn i Köinge. Berit och Sven-Erik märkte smolt och Länsstyrelsen berättade om vad som är aktuellt under Laxens år 2019.

Evenemanget var välbesökt och ett 30-40 tal personer kom till Nydala för att titta på de vandrande Ätranlaxarna som nu lämnar Högvadsån och beger sig till sina uppväxområden i Atlanten vid Färöarna.

Hans Schibli från Länsstyrelsen berättade med kunskap och inlevelse om Laxens historia i Halland. Redan under slutet av 1940-talet började fiskerikonsulent Gösta Edman med elfisken i Hökabäcken ett stenkast från Nydala. Och 1954 startade registreringarna vid Nydala!

Kalkningen startades för ca 40 år sedan (1978) och detta var en milstolpe i laxens historia. Hertingprojektet genomfördes för 5 år sedan och det var ytterligare en milstolpe i laxhistorien.

Erika Axelsson, länsfiskekonsulent, tog vid och nämnde att vi i Ätran har Sveriges största vildlaxbestånd! Hon fortsatte att berätta om aktuella händelser som kommer att påverka laxen. Man befarar att puckellaxen kan återkomma i år. Omprövningen av vattenkraften i Ätran är föreslagen till 2032 men Länsstyrelsen kommer att föreslå en tidigareläggning för Ätran till 2024.

Vi får hoppas att omprövningen innebär att man tar hänsyn till att laxen får vatten i det torrlagda åfåran vid Ätrafors, då kan Ätrans reproduktion kanske bibehållas trots alla hot. Den vilda Ätranlaxen har en stark överlevnadsförmåga om vi ger den bra förutsättningar och förvaltar detta världsarv på bästa sätt.

Det var många barn och ungdomar vid Nydala och kollade in smolten, det är för deras skull vi måste bevara Sveriges nu starkaste vildlaxbestånd. Tack Nydala kvarn och Länsstyrelsen för en fin visning av Ätranlaxen!

2019-04-03 Odling av 1 300 ton lax föreslås nu på Svenska Västkusten. Skall Maritima Odlingståget tillåtas köra över miljö- och naturvårdens intressen och föröda allt framgångsrikt restaureringsarbete som gjorts i våra älvar?

2019 är Laxens år. Förvaltningsplaner utarbetas för våra viktiga älvar med Atlantlax. 10 miljarder satsas på omprövning av vattenkraften för att ge laxen fria vandringsvägar. Miljarder har med framgång satsats på miljö- och kalkningsåtgärder för laxen. Sveriges västkust har hittills varit fri från kasseodlingar av lax.

Svenska västkusten är mindre lämplig för kasseodling av lax bl.a. på grund av mindre vattendjup och risk för övergödning. Skall vi ändå begå samma misstag som norrmännen och föröda de vilda laxbestånden genom kasseodling?

Uppgifter från sökanden Maritima Odlingståget KB (MOKB) :
Ansökan om laxodling utanför Bua.
“Nu kommer vår ansökan om laxodling eftersom behovet inom laxindustrin i Halland är fullkomligt enormt och detta innebär också en ny näring för Halland som Länsstyrelsen liksom Varbergs kommun kommer att bli stolta över när de får se resultaten av odlingarna”.
“Ansökan avser tre odlingståg i område 4, 5 och 6. Varje Odlingståg producerar ca 432 ton lax. Odlingskassen har följande mått: L 16 m B 9 m och djup 10 m. Kassen har ca 20 kg lax per m³ strax innan slakt med en slaktvikt om ca 2 kg innebärande 10 laxar per m³”. Laxsmolt från odlad laganlax skall användas”.

Maritima Odlingståget skönmålar kasseodling av lax och försöker köra över miljöintressena utan en adekvat miljökonsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen i Halland har sänt ut förslaget på remiss. (Dnr. 621-8981-18). Detta är ett principiellt mycket viktigt beslut då det skulle bli västkustens första kasseodling av lax. Organisationer som värnar miljön i älvarna, Naturskyddsföreningen, WWF, Älvräddarna, Vattenråden etc. har undanhållits remissen medan ex. Sveriges Fiskares- och Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisationer står på sändlistan. Enda kommunen som fått yttra sig är Varbergs kommun där odlingen är belägen trots att övergödning av havet är ett gemensamt problem och spridning av främmande laxfiskar skulle vara förödande för alla västkustens laxbestånd vars havsöverlevnad för närvarande minskar.

Enligt odlingsbranschen i Norge dog 53 miljoner laxar i norska odlingskassar under 2017. Det motsvarar 100 miljoner kilo mat som gick till spillo. För att producera de 100 miljoner kilona förbrukades till foder ungefär 250 miljoner kilo annan fisk bl.a. makrill som då fiskats, trålats, pelleterats och transporterats till ingen nytta. Anledningen till denna stora dödlighet är bl.a. att för många laxar trängs ihop och stressas i kassarna. 10 fullvuxna laxar per kubikmeter som föreslås vid Bua är långt mer än laxens naturliga beteende och följden blir stress och allvarliga sjukdoms- och parasitangrepp (laxlus mm). Dessa brukar bekämpas med spolning av nervgift (cypermetrin) och vid resistens med inblandning av gift i fiskens foder. Fiskens fekalier (bajs) och oförbrukat foder går orenat rakt ut till havet och bidrar till övergödning.

Fiskodlingarna i Omnefjärden, Mjältösundet och Nätrafjärden längs Höga kusten ska avvecklas inom tre år. Det har Mark- och miljööverdomstolen beslutat. Domstolen ifrågasätter den teknik man använder med öppna kassar utan någon uppsamling eller rening av foderrester och fekalier. Vattenråden för västkuståarna har åtgärdsprogram för övergödningen av havet. Stora resurser läggs på våtmarker och åtgärder inom industri och areella näringar. Ägare av enskilda avlopp kan behöva satsa upp till 100 000 kronor i ny reningsteknik för att rena några kilogram fosfor. Havsbaserad kasseodling av lax släpper orenat ut tonvis av näringsämnen.

Allvarligaste miljöpåverkan med havsbaserad kasseodling av Laganlax är dock spridning av sjukdomar till vilda lax- och öringbestånd samt den oundvikliga genetiska förorening som det skulle innebära för våra skyddsvärda atlantlaxbestånd i bl.a. Örekilsälven, Rolfsån och Ätran.

2019-04-02 Vårvandringen av ål i Ätran är nu omfattande. Fiskeförbud av ål råder i Halland men vattenkraften har exklusiv “Licence to kill”. Denna rättighet skall enligt myndigheternas förslag omprövas först år 2038 i Ätran.

En trovärdig, anonym tillsynsman vid ett kraftverk någonstans i södra Sverige låter meddela: “Jag är just nu på plats vid kraftverket XX. Här ligger i dag ett dussin döda ålar, den största på ca 2 kg. Vårvandringen av ål har varit ovanligt riklig i år”.

Det visar sig att förhållandena i Ätran är likvärda när det gäller ålen. Den hydrologiska regimen under höst-vår är tydligen gynnsam för att “trigga” ålarnas vandring.

Vi gör tre besök vid Ätrafors 30 mars till 1 april. Sammanlagt ser vi ca 15 döda ålar vid gallren. Kraftbolaget (EON, BÅKAB eller annan?) installerade för ett tiotal år sedan flyktöppningar i gallren. Till dessa kopplades burar där ålarna samlades upp och släpptes nedströms för fri vandring till havet. Nu under vårvandringen 2019 är dessa flyktöppningar stängda för ålen som därför fastnar och dör en plågsam död på gallren! Nuvarande kraftbolag (Uniper, Sydkraft Hydropower eller annat?) hyr firma ENO för att städa bort alla döda fiskar och ålar vid sina vattenkraftverk.

Statens Lantbruksuniversitet skriver att den Svenska ålfiskeplanen “gått i stå”. Läs mer här. Länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet borde ålägga kraftbolagen och deras inhyrda “städpatrull” från ENO att dokumentera tid och antal för alla döda fiskar och ålar som fångas på kraftverksgallren. Dessa data vore mycket värdefulla för att ompröva kraftverken och för att få en förbättrad förvaltning av vår hotade ål. Myndigheternas förslag att permanenta dagens missförhållanden i Ätran i ytterligare 20 år är groteskt. Då blir vi med största sannolikhet den sista generationen som ser en ål i Ätran.

Läs mer och se fler bilder:

2019-04-01 Året 2019 är Laxens eget år och det är inte utan att det firas ett antal jubileum kring Hallands landskapsdjur just i år.

1-års Jubileum
Det fiskades lax med fluga i Hertingforsen under hela förra året. Efter att ha legat torrlagd i 70 år fick Falkenbergarna tillbaka denna vackra fors mitt i stan. Kommunen sålde första året som fisket öppnades fiskekort för 83 tusen kronor. Nu väntar vi med spänning hur årets fiske blir.

5-årsjubileum
Det är i dag på dagen fem år sedan Kung Carl XVI Gustav under pompa och ståt invigde Hertingforsen med en önskan att fler vattenkraftbolag skulle följa Hertings exempel. Länsstyrelsen i Halland gav vid årsskiftet ut en rapport som visar att nettovärdet av Hertingprojektet är 64 miljoner kronor. Då har man dragit av alla kostnader för ex. energiförluster samt byggkostnader för 45 miljoner, och värderingen gäller endast Falkenbergs laxfiske.

40-årsjubileum
Det är i år på året 10 år sedan Falkenbergs kommun uppmärksammade att det var 30 år sedan kalkningsverksamheten startade i Högvadsån och i Sverige. Möllers räknade endast en handfull laxar vid Nydala och Ätranlaxen stod på utrotningens brant. Flera hallänningar insåg allvaret och i Falkenbergs kommun var det Bertil Johansson och Gösta Edman som startade vad som då var världens största kalkningsprojekt i rinnande vatten. Sedan dess är det kalkat för mer än 200 miljoner kronor i kommunen och insatserna fortsätter! Läs mer här.

65-årsjubileum
Familjen Möller vid Nydala kvarn i Köinge har sedan 1954 årligen räknat laxarna som vandrar upp och ned i Högvadsån. För denna bedrift har de bl.a. fått kommunens Miljöpris. Med dessa data som grund kan man nu utarbeta förvaltningsplaner för atlantlaxen i Ätran, i Sverige och internationellt i NASCO. Nydala har varit och är fortfarande navet i detta samarbete.