Alla inlägg av ingemar

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Ätran som världsarv

2020-02-09 Ätran är inte vilket vatten som helst. Ätran “den ettriga” har enligt experter värden som gör den till ett världsarv. Länsstyrelsens nyligen gjorda beräkning med ett nettonuvärde på 65,3 miljoner för endast Falkenbergs forsar utgör en bråkdel av de samlade oersättliga skatter som enligt sägnen vaktas av Ätrajungfrun.

Älvarna går som blåa ådror genom landskapet. Vattnets kretslopp ger liv och forsarna syresätter vattnets ekosystem. Vandringsfiskarna som lax, havsöring, havsnejonöga, ål, majfisk och stör kunde ostört vandra under miljontals år.

Så kom industrialismen och byggde dammar som blev till proppar i de blå ådrorna. Forsarna tystnade, syret försvann och vandringsvägarna stängdes. Laxar och ålar blir till organskit material i turbinernas kvarnar. Laxarnas arvsmassa förändras när de odlade laxarna på kort tid svämmar över i de naturliga laxåarna.

Floderna i Indien, på Nya Zeeland och i Sydamerika har redan fått juridiska rättigheter som skyddar dem och deras liv mot exploatering. Europa ligger trots vattendirektivet långt efter i förvaltningen och vården av vattnets kretslopp.

Den 1 april 2014 invigde kung Carl XVI Gustaf Hertingforsen i Ätran. Landshövding Lena Sommestad deltog och det var hennes första dag på jobbet. Hertingforsen gavs nytt liv efter 70 års tystnad. Ätran är en av få kvarvarande atlantlaxälvar i världen där laxbeståndet fortfarande är livskraftigt och har kvar sitt genetiska ursprung. Utter, kungsfiskare, havsnejonöga, flodpärlmussla och majfisk är exempel på skyddsvärda arter som finns i Ätrans och Högvadsåns forsande miljöer.

Landshövdingen slutar nu sin gärning i laxens landskap Halland. Lena Sommestad fortsätter sin tjänst som ordförande för svenska Unescorådet. En av flera viktiga arbetsuppgifter är att leda arbetet med att lämna förslag till världsarv. Rådet har på uppdrag av regeringen tagit fram en nationell världsarvstrategi.

Världens floder har fått stor uppmärksamhet när det gäller att lyfta frågan om juridisk status. Europas floder misshandlas genom 415 000 registrerade dammar och få fungerande forshabitat kvarstår. Courtland Smith Oregon State University PhD. i kulturell antropologi, marinbiologi och vandringsfiskars ekologi menar därför att det vore en stor skatt för folket i världen, Europa, och regionalt om man kunde avsätta Ätran med Högvadsån som världsarv. Kommunekologen i Falkenberg skrev 2006 ett förslag med motivering för att utse Ätran till världsarv. Läs mer här.

Ätrans unika kulturella värden och naturvärden passar väl in i svenska Unescorådets kriterier för ett världsarv eller biosfärområde. Lena Sommestad har som ordförande en unik möjlighet att fortsätta gärningen med arbetet för Halland och laxen. Nu är tid att Ätran blir det goda exempel på en europeisk älv där unika naturvärden säkras. Ätran kan bli det goda exemplet på att Europa skyddar sina älvar och att den juridiska statusen höjs i paritet med älvarnas stora, omistliga socioekonomiska värden.

Yngeredsforsen januari 2020 med naturligt vattenflöde. Kraftbolaget torrlägger forsen när allt vatten tas till turbinerna och forsen kallas då för “döda” fallen. Vi vet från Hertingforsen att när vattnet får forsa fritt utan att strypas så kommer livet tillbaka; vatten ger liv. Ätran är ett arv som vi fått att förvalta till kommande generationer.
2. Vattenblänk

Nyttan med bättre vatten

EU:s vattendirektiv: ”Vatten är inte vilken vara som helst, utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.”

Vattenmyndigheterna har 2020 gett ut en rapport för kommuner, vattenråd m.fl. för att man skall ta rätt beslut för vår gemensamma tillgång; vatten. Läs mer här.

Var och en av oss individer är också kommuninvånare, som sätter värde på vårt gemensamma vatten. Sveriges Vattenråd är tillsatta för att värna dessa tillgångar och ekosystemtjänster. Åtgärder för att nå god status i reglerade vattendrag är ett prioriterat område inom vattenförvaltningen. Sedan flera år används en ekosystemtjänstansats inom det svenska miljömålsarbetet.

Vattendragens mervärden gör kommunen mer attraktiv att leva och verka i. Både invånare och företag flyttar hit och därmed stiger både fastighetsvärden och skatteintäkter. Älvar och sjöar lockar fler turister som vill fiska, paddla, vandra, bada eller bara vara. Kommuninvånarna mår också bättre, när de vet att dricksvattnet är tryggt och säkert och att sjön är och kan förbli en tillgång även för kommande generationer. Sammantaget kan förbättringen i en sjö eller älv skapa stora samhällsekonomiska värden.

I bilaga 2 redogör vattenmyndigheterna för nyttan av de ekosystemtjänster som uppnås med flödesanpassad vattenreglering. Detta innebär att man låter den reglerade flödesregimen avspegla den naturliga flödesregimen för att upprätthålla ekologiska processer i reglerade vattendrag. SLU som utvärderat skriver att detta dock inte implementerats i Sverige i någon större utsträckning. Tyvärr har man missat många intressanta referenser på grund av att författarna uteslutit viktiga ord i sin sökning efter referenser. Exempel på ord som man missat är; fish migration, barriers, impact, management, mortality, stock indicators, restocking, restoration, regulated, invertebrates, Atlantic salmon, European eel etc. Läs mer här.

Tyvärr har vattenmyndigheten därför bl.a. missat att referera till åtgärder i Ätran på svenska västkusten samt förberedande och pågående arbeten i Rönne å inom projektet Life Connects. Litteraturgenomgången av goda exempel när det gäller damm- och vattenregleringsprojekt är således mycket ofullständig.

Hertingprojektet i Ätran är ett utmärkt positivt exempel där fria vandringsvägar och flödesanpassad reglering gett ekosystemtjänster som vida överstiger kostnaderna. Projektet är bl.a. beskrivet på Havs- och Vattnmyndighetens egen hemsida. Läs mer här.

Länsstyrelsen i Halland har också skrivit en publikation om projektet som finns på deras hemsida. Den socioekonomiska nettovinsten i projektet är beräknad till 65,4 miljoner kronor! Kostnader för åtgärder (dammrivning mm) samt minskad energiintäkt är då fråndragna. Läs mer här.

De svenska politikerna har nu denna information om vilka tillgångar som ligger i våra reglerade vatten. Enbart i Ätrans nedre delar finns torrlagda åfåror vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs forsar. Dessa har en sträckning som är ca 24 gånger så lång som Hertingforsen. Här finns en stor socioekonomisk samhällsvinst om vi tar tillvara dessa ekosystemtjänster på samma sätt som i Hertingforsen!

Detta är nu ett viktigt arbete för Ätrans Vattenråd, Länsstyrelsen i Halland och Vattendomstolen som 2024-2028 skall ompröva torrläggningen av Ätrans döda åfåror. Vattenkraftens Miljöfond har 10 miljarder avsatta för omprövning av dessa omoderna vattendomar. Rubrikbilden visar Yngeredsforsen med vatten. Merparten av tiden tar det tyska kraftbolaget Uniper allt vatten och då är ca en mil av Ätrans naturliga forsar torrlagda från Ätrafors till Skåpanäs.
Ätrans vatten är ett arv som måste skyddas och försvaras!

1. Naturnytt

Kalkar vi våra sjöar för mycket, för lite eller lagom?

2020-12-23. Sveriges 100 000 sjöar har varit hårt drabbade av surt nedfall. Över 10 000 sjöar har blivit allvarligt försurade och ca 5000 sjöar har kalkats för över 5 miljarder svenska kronor. Detta har varit en av de mest lyckosamma miljöåtgärder som pågått dagligen sedan 1978 och fortfarande pågår. Entreprenörer, konsulter och tjänstemän skall ha en eloge för detta effektiva och hållbara miljöarbete.

Sveriges sjöar och vattendrag har fått tillbaka livet genom kalkningen vilket gett en levande landsbygd med möjlighet till utveckling och ekoturism. I Västsverige är över 75% av produktionen av atlantlax beroende av kalkningsåtgärder! I de sjöar och vatten som kalkas i Västsverige har kalkmängderna successivt anpassats till minskat nedfall och mängderna dragits ned.

Det sura nedfallet har glädjande minskat kraftigt sedan topparna på 1960 och 70-talet. Men Sverige är ett avlång land där det är olika förhållanden både vad avser mängden surt nedfall och markens motståndskraft. Värst är situationen i Västerhavets vattendistrikt där nedfallet varit störst samtidigt som det är tunn jordmån och berggrunden består av sura bergarter med gnejs och granit. Distriktet har drygt 10 000 sjöar av vilka 5000 är försurade av surt nedfall. Enligt åtgärdsplanen från Västerhavets vattendistrikt kalkas här endast 1255 sjöar. Det vore rimligt att kalka efter behov.

Statens Lantbruksuniversitet skriver nu i ett pressmeddelande att det är dags att dra ned på den svenska kalkningsverksamheten. En tredjedel av alla sjökalkningar bedöms som onödiga. Läs mer här Detta är ett kraftigt underbetyg åt SLU:s rådgivande expertroll. Samtidigt som man säger sig överkalka norrländska vatten med mindre behov, så missar man att föreslå kalkning av Västsvenska vatten med ett skriande behov av nykalkning. Här skulle växa upp tusentals akut hotade ålyngel men vattnet är för surt. pH målet har dessutom sänkts från 6,3 till 6,0 i laxvatten och från 6,0 till 5,8 i övriga vatten med förekomst av ål, mört mm. Dessa nya gränsvärden är direkt skadliga för Hallands landskapsdjur laxen samt för sjöarnas ekosystem och hindrar att god status kan uppnås.

Sedan kalkstarten 1978 finns kalkexpertisen inte längre i Västsverige (N,O) utan i Uppland (C) och Västernorrland (AC). Nu basunerar man ut att det är fel inriktning på den svenska kalkningsverksamheten. Och att man måste anpassa kalkningen till minskat nedfall. Trots att detta sedan länge har varit känt i Västsverige och behovsanpassat i flera decennier. Vad “experterna” har missat är att nära 80% av alla sjöar i Halland (N) fortfarande är försurade och okalkade!

Källa: Hans Oscarsson, Nykalkningsbehovet i Sverige Rapport 2015:1

Naturvårdsverket skriver i Rapport 6880 i den årliga uppföljningen av Sveriges nationella miljömål 2019: “Försurning, övergödning och miljögifter är fortfarande stora problem i vissa områden och bidrar till att en majoritet av svenska sjöar och vattendrag inte uppnår god ekologisk och kemisk status”. De svenska miljömålen stadfäste 2010 att till 2020 skulle vi inte ha några sura sjöar. Nu är vi framme vid 2020 och merparten av Hallands sjöar är fortfarande antropogent försurade.

Snart skall äldre vattendomar omprövas enligt NAP så att ålen och andra vandringsfiskar får tillgång till sin hemortsrätt. Då måste vattnet ha ett acceptabelt pH värde! Falkenbergs kommun fick 2010 över en miljon kronor i EU bidrag för att kalka ett tiotal okalkade sjöar lämpliga för ålens tillväxt. Läs mer här sid 24-25. Ålförordningen säger att vi skall värna den akut hotade ålen. Det är ytterst allvarligt att SLU glömde bort Västsverige och ålen i utvärderingen av kalkningsverksamheten. Saknas det svenska kalkningsanslag borde man se att EU är villigt att bidra till att Sverige uppfyller ålförordningen!

Dessutom är det oansvarigt av SLU att gå ut med pressmeddelanden om minskad sjökalkning när Västsverige lever med tusentals försurade och åltomma sjöar som har ett skriande behov av kalkningsåtgärder för att uppnå god ekologisk status i enlighet med regeringens beslutade miljömål!

1. Naturnytt

hyggesbruket ger utsläpp i Canada och Sverige

2020-01-07 i en ny rapport beskrivs klimateffekterna av kalhyggesbruket i Canada. Amerikanska forskare säger sig chockade över ett utvecklat lands skogsbruk. Läs mer här.

Som varnande exempel nämns att det årligen avverkas 273 000 hektar skog i British Columbia i Kanada som totalt har 60 miljoner hektar skog. I rapporten sägs att avverkningens bidrag till utsläpp av växthusgaser är lika stora som delstatens sammanlagda officiella koldioxidutsläpp som uppgår till 64 miljoner ton.

Hur ser det ut om man jämför dessa katastrofala data med Sveriges skogsbruk? Sverige avverkar en betydligt större andel av sin skog än vad som görs i British Columbia! I Sverige avverkas årligen 200 000 hektar skog av våra 23 miljoner hektar. Detta är nästan dubbelt så stor andel av skogen jämfört med skräckexemplet från Canada.

Hur bidrar då denna kalavverkning till Sveriges utsläpp av koldioxid?Med samma uträkningsmodell som i Kanada innebär det utsläpp på nära 50 miljoner ton varje år. Det är lika mycket som de samlade utsläppen från Sveriges industri, el, värme, jordbruk, inrikes transporter, arbetsmaskiner och avfall enligt Naturvårdsverkets beräkningar 2018.

Kalhyggesbrukets största negativa effekt är dock att den utarmar den biologiska mångfalden och den långsiktiga förmågan till stabila ekosystem med långsiktig produktion av ekosystemtjänster. Särskilt som det oftast kombineras med monokulturer av granskog.

Kalhyggesbruket är också en av de starkast bidragande orsakerna till kvicksilversvartlistningen av tusentals svenska sjöar och vattendrag. Denna fråga är fortfarande aktuell men har sopats under mattan när allt handlar om C02. Gravida kvinnor och barn bör fortfarande inte äta gädda från svenska insjöar.

Slutsatsen är att det finns all anledning att se över det svenska kalhyggesbruket för både naturens och vårt eget välbefinnande.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk, Laxens år 2019

Förra Decenniet 2010 och det nya decenniet 2020

2020-01-03 Nu summeras det förra decenniets händelser. Hertingforsens öppnande 2014-04-01 finns med i krönikan av Hallands Nyheter. Läs mer här.

Kung Carl XVI Gustafs invigning av Hertingforsen är enligt HN en av decenniets tio stora händelser i Falkenberg. Detta är inte heller någon “flyktig” nyhetshändelse utan effekterna är bestående långt in i detta sekel.

Vad har då förändrats i och med öppnandet av Hertingforsen? Den 70-åriga skogen avverkades i den gamla torrfåran. Dammen sprängdes och Hertingforsen återuppstod. Nu kan man vandra “Kungastigen” ca 1,2 kilometer och njuta av forsens natur.

Strömstaren kan ses dyka efter nattsländelarver s.k. “husmaskar” i Hertingforsen.

Här lever nu forsens fåglar, forsärla, strömstare och kungsfiskare. Miljontals sländor kläcks årligen och dansar över forsen. De utgör föda för ca 30 000 nya laxyngel som varje år finns i forsen. 3 000 ålyngel kan här börja sitt 20-åriga sötvattenliv innan de skall vandra tillbaka till Sargassohavet för att leka.

Vandringsfisken kan nu passera ostört utan att skadas i kraftverkens turbiner eller rensgaller. Lax, havsöring, ål, havsnejonöga, färna och majfisk är några av alla de arter som nu fått fria vandringsvägar till sina lek- och uppväxtområden.

En webbkamera filmar vandringsfiskarna och därför vet vi att antalet vandrande laxfiskar i Ätran har ökat från ca 2000 till ca 4000 efter det att Hertingforsen öppnades.

Därför kan vi nu med tillförsikt gå in i nästa decennium 2020-talet. Ätrans Nedre Fiskevårdsområde har fått 445 000 kronor för att göra en ny förvaltningsplan för Ätran! Falkenbergs kommun har fått 1 miljon kronor för att öppna stängda vandringsvägar för ätranlaxen i Stockån! Vattenkraftens Mijöfond har avsatt 10 miljarder för miljöåtgärder vid vattenkrafverken. Åtgärder vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsen har potential att ge hundratusentals extra laxar i Ätran!

Hertingprojektet har visat vägen för hur vi kan ta hand om våra forsande miljöer och vandringsfisken! Välkomna att vandra i Kungens fotspår, och varför inte beställa en guidad tur och lära mer om vår unika Hertingfors? Läs mer här.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk, Laxens år 2019

Världsarven revideras Ätran en värdig kandidat?

2019-12-30 En ny strategi för de svenska världsarven har nu tagits fram. Grimeton är det enda Halländska kulturarvet som ingår. Läs mer här. I hela Sverige finns 15 världsarv men endast två naturarv är representerade, Laponia och södra Ölands odlingslandskap.

Regeringen gav för två år sedan Riksantikvarieämbetet i uppdrag att ta fram strategin som nu är publicerad. Läs strategin här.
Enligt strategin skall ett världsarv ha: “Särskilt stort universellt värde och de tre benen: 1. kriterier 2. autenticitet och integritet samt 3. skydd och förvaltning”.

Aktörerna efterfrågar en tydligare riktning och målformulering för världsarvsarbetet än vad det funnits tidigare. Därför behövs tydliggöranden om vad världsarvsarbetet syftar till och vilken ambitionsnivå som gäller för arbetet i förhållande till annat natur- eller kulturarv. Världsarvsarbetet präglas av samarbete, samverkan, dialog och lokalt medbestämmande. Ett viktigt mål är hantering av potentiella nya världsarv. (Citat från rapporten).

Forsande flodmiljöer är under stark tillbakagång i Europa. 413 000 dammar har kartlagts och man befarar att antalet dammar i Europa är en miljon. Eller att det finns en damm per kilometer vattendrag. Läs mer här. Därför är det viktigt att avsätta en av våra kvarvarande unika atlantlaxälvar som världsarv, medan tid är. Vi som förvaltar den unika Ätranlaxen har här ett stort gemensamt ansvar.

Atlantlaxen och dess miljöer är en värdekärna som tidigare varit av stor betydelse för Sverige och Halland men som delvis fallit i glömska. Genom EU-projektet (Interreg IVB) “Living North Sea” 2009-2015 fick flaggskeppet Ätran ett samarbete med 15 organisationer i sju europeiska länder. Ett gemensamt mål var “Free Fish Migration from Sea to Source”. Detta ledde bl.a. till genomförandet av Hertingprojektet och EU-bidrag till den svenska kalkningsverksamheten. Arbetet med Ätran och atlantlaxen som ett nytt potentiellt världsarv skulle åter sätta laxens landskap i focus.

Ätrans Nedre Fiskevårdsområde, där Falkenbergs kommun är en viktig medlem, har nu fått ett bidrag på 445 000 kronor för att ta fram en förvaltningsplan för Ätran. Detta passar som hand i handske med tankar om världsarv eftersom just förvaltningen är ett av de ben som den nya världsarvsstrategin lutar sig mot. Läs mer här.

Falkenbergs kommunekolog närde redan för 14 år sedan en önskan om att Ätran med laxen skulle bli ett världsarv. Inspirationen kom bl.a. från laxforskaren Courtland Smith som besökte Ätran och laxens barkammare i Högvadsån. Detta besök imponerade mer än det samtida besöket vid radiostationen i Grimeton. Läs mer här.

Läs kommunekologens motivering till Ätran som världsarv här.

Ätran är sedan tidigare utnämnd till N2000 område och har en inofficiell status som Indexälv för atlantlax. Det skulle vara ett stort steg framåt om indexälvsstatusen kunde offentliggöras. Den “ettriga” Ätran borde också få världsarvsstatus då ytterst få europeiska älvar hyser genetiskt ursprungliga laxbestånd.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk, Laxens år 2019

Kris för Laxen i Ätran

2019-12-28 Laxens år 2019 var det sämsta för ätranlaxen på flera decennium. En ny elfiskerapport visar att förekomsten av laxyngel och utvandringen av smolt är oroväckande låg. Detta kan på sikt leda till en utarmning av Ätrans laxbestånd om åtgärder inte vidtas snarast.

En allmän uppfattning är att klimatförändringarna orsakat en försämrad överlevnad av laxen på uppväxtområdena i Atlanten. Detta antas leda till att färre lekfiskar återkommer för lek. Läs mer här.

Antalet ätranlaxar som återvänder till lekplatserna i Högvadsån har dock ökat under den senaste tioårsperioden. Under samma period har smoltutvandringen från Högvadsån minskat. 2019 var den sämsta smoltutvandringen sedan kalkningsåtgärderna startade i Högvadsån för ca 40 år sedan! Detta visar att det är försämrade förhållanden och försämrad överlevnad i Högvadsån som är en viktig faktor för Ätrans laxbestånd.

Uppvandringen av leklax till Högvadsån förbättrades efter Hertingprojektet 2013. Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 2019:28.
Smoltutvandringen från Högvadsån har minskat stadigt den senaste tioårsperioden. Källa: Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 2019:28.

Tyvärr har de senaste årens utvärderingar och rapporter inte nog betonat problemet med Ätranlaxens stora dödlighet i Högvadsån. Orsaken är att man slagit samman årsyngel med äldre yngel av lax och missat den försämrade överlevnaden. (Figur 11. Meddelande 2019:28). Därför är det viktigt att identifiera dessa problem och föreslå åtgärder i den nya förvaltningsplan som nu tas fram. Laxen är en viktig miljöindikator och reagerar därför snabbt på negativa miljöförändringar. Utan att gå närmare in på orsakssamband och åtgärder kan vi nämna några av dessa problem:

  1. Laxen är utestängd från sina tidigare lekområden
  2. Påverkad hydrologi genom exploatering och vattenkraft
  3. Giftpåverkan med ex. Dinoseb och Roundup i strandzoner
  4. Försämrad måluppfyllelse för kalkningsverksamheten
  5. Inplantering av laxparasiten Gyrodactylus salaris
  6. Lågflödesperioder med torka ökar på grund av 2.
  7. Försurningsepisoder ökar p.g.a. torka följt av regn

För att Ätranlaxen skall fortleva i starka bestånd är förbättrad överlevnad av laxyngel och en stärkt utvandring av friska laxsmolt till havet nyckelfaktorer. Om inte den minskade smoltutgången skall resultera i sämre återvandring av leklax måste åtgärder snarast utföras i Ätran och Högvadsån.

De mest omedelbara åtgärderna för att öka smoltproduktionen är att öppna vandringshindren i Älvsered, Okome (Stockån) och Lia samt släppa vatten till de torrlagda lekområdena nedströms Ätrafors. Pengar finns redan avsatta till dessa åtgärder. Men de måste komma till utförande för att vi även fortsättningsvis skall kunna njuta av ett starkt laxbestånd i Ätran.

2. Vattenblänk, Laxens år 2019

Laxens år 2019…………….. Laxens decennium 2020?

2019-12-26 Laxens år 2019 är tillända. Nu går vi in i laxens decennium 2020. Kommer vi att lyckas med att bryta trenden om minskande laxbestånd?

Vi har kunskapen om att de svenska atlantlaxbestånden stadigt har minskat de senaste åren, förra decenniet och förra århundradet. Vi har nu kunskap, pengar och möjligheten att vända trenden.

Ansvarig myndighet är Havs- och vatttenmyndigheten. De skriver på sin hemsida: “Laxbestånden på svenska västkusten har försvagats under den senaste tioårsperioden”. “Det beror främst på att en allt mindre andel av de laxungar som vandrar ut i Atlanten för tillväxt överlever och återkommer till sin hemälv. Orsaken är förändring av havsmiljön i norra Atlanten”. Läs mer här.

För att hitta orsaken till försvagningen måste dock myndigheten ha modet att erkänna de stora problemen som finns i våra svenska vattendrag. Först måste vi titta på våra egna laxälvar och förhållandena i dessa! Läs mer här. Det är också lättare att förbättra förhållandena i våra älvar än att förändra förhållandena i norra Atlanten!

Ett lysande exempel på detta är Hertingforsen. Här ändrades förhållandena i Ätran så att laxen kunde vandra fritt och dessutom fick ca 400 meter nya lekområden som tidigare varit torrlagda. Resultatet blev att uppvandringen av lekande laxfiskar fördubblades från ca 2000 till ca 4000 och att det årligen finns ca 30 000 laxyngel i den gamla Hertingforsen som tidigare var torrlagd. Trots problemen i norra Atlanten! Detta visar hur viktigt det är att “vi städar framför den egna dörren” och inte skyller allt som rör den viktiga biologiska mångfalden på klimatet.

Skåpanäs forsar, Skogsforsen, Bällforsen, Yngeredsforsen och Ätrafors är forsar i Ätran som alla är torrlagda och där tusentals ålar och laxar hindras och dödas vid dammar och turbiner. Liknande åtgärder som vid Hertingforsen skulle rädda tusentals av dessa unika fiskar.

Ätranlaxen är ett världsarv som vi fått att förvalta. Läs mer här. Förvaltningen börjar på hemmaplan och den borde börja nu. Låt det bli laxens decennium 2020. Och den akut hotade ålen kräver åtgärder nu. Vattenkraften måste omfattas av och följa modern miljölagstiftning. Vi kan inte vänta och förhala längre, om resursen skall finnas kvar för våra barn och barnbarn och för kommande generationer.

1. Naturnytt

Ökar eller minskar vår Europeiska ål?

2019-12-17 På senaste tiden förekommer rapporter om att ålen ökar och det är ju glädjande. Men hur står det till med ålen egentligen? Uppskattningar är svåra eftersom ålen är spridd i hela Europa och leker i Sargassohavet.

ICES (International Council for the Exploration of the Sea) är en internationell organisation med över 4000 vetenskapsmän som ansvarar för kontroll och rådgivning av havets resurser. Läs mer om ICES råd för ålen här.

Samma glasålinvandring redovisad numeriskt (ICES till vänster) eller logaritmiskt (SLU till höger)

Sveriges ålförvaltningsplan har utarbetats av svenska experter på SLU (Statens Lantbruksuniversitet). De har nu i december skrivit en artikel i Havsutsikt (Läs artiklen här). De beskriver att vi har en lyckad ålförvaltning som lett till att ålbeståndet ökar. Antagandet bygger på samma statistik som ICES redovisar. Nämligen att invandringen av glasål till Nordsjöländerna 2019 endast var 1,4% av vad den var på 1960 och 1970-talet.

För att bevisa ökningen gör de svenska forskarna en logaritmering av de numeriska data som ICES redovisar. Effekten kan ses i de båda diagrammen. Man skulle också visuellt kunna visa att ett 10 cm långt glasålsyngel är mer än hälften så stort som en en meter (100 cm) lång tvåkilosål om man logaritmerar längden och lägger in den i SLU:s figur! Här kan man säga att det gamla ordspråket fått en betydelse: “Det finns tre sorters lögner: lögn, förbannad lögn och statistik.” Titta på nedanstående figur och bedöm själva om ICES eller SLU bäst visar den verkliga storleken. SLU:s redovisning är inte fel men den är bedräglig för dem som inte är insatta i logaritmeringens effekter. SLU:s slutsats att de logaritmerade, förstorade positiva effekterna skulle vara en effekt av insatta åtgärder bedömer Naturnytt som direkt felaktiga. Även i detta hänseende är ICES utvärdering mer relevant.

Även om ökningen är minimal och man måste tillgripa logaritmeringens förstorningsglas för att se den, är den ändå glädjande. Ca 10 000 dammar stoppar i dag glasålens vandring till sina uppväxtområden. Över 2000 kraftverk har turbiner som skadar den utvandrande silverålen på sin lekvandring till Sargassohavet.

Hertingprojektet visar att vi kan lösa både glasålens uppvandring och silverålens utvandring. 10 miljarder har nu avsatts för att göra vattenkraften miljövänlig, så visst finns det hopp även för den akut hotade ålen.

1. Naturnytt, Laxens år 2019

Laxen förlorar livskraften

2019-12-16. 20 års modern laxforskning visar att laxen förlorar livskraften i reglerade och exploaterade floder och vattendrag. När vandringsmönstret ändras förlorar laxen motståndskraften mot sjukdomar, klimatpåverkan och genetisk utarmning. Läs mer här.

I dagsläget finns det endast ett tiotal vilda, livskraftiga laxbestånd kvar i Sverige. Dessa påverkas negativt av vandringshinder och förödande flödesregleringar. I Ätran stängs vattnet av helt inom N2000 områden som är laxens ursprungliga, naturliga lekplatser och hundratals laxar dör.

Sommaren 2019. Stressade ätranlaxar får sämre motståndskraft mot sjukdomar.

De dåliga nyheterna är att det finns över 2000 vattenkraftverk och 10 000 dammar i Sverige som har denna dåliga inverkan på vandrande fiskarter. De goda nyheterna är att det endast behövs små positiva förändringar i miljön för att laxen skall återfå sin livskraft. Läs mer här.

Hertingprojektet i Falkenberg visar att laxen återkommer när åtgärder sätts in. Nettonuvärdet av projektet har av Länsstyrelsen uppskattats till 65 miljoner kronor. Laxvandringen har fördubblats och årligen finns ca 30 000 laxyngel i den tidigare torrlagda forsen.

Ätranlaxens livskraft skulle ytterligare förbättras om liknande åtgärder utfördes i de uppströms belägna kraftverken vid Ätrafors, Yngeredsfors, Boaforsen, Skogsforsen och Skåpanäs.

Uniper m.fl. stora kraftbolag har avsatt 10 miljarder, av de 70 miljarder som de erhöll genom energiöverenskommelsen, just för att göra vattenkraften miljövänlig. Nu är det upp till bevis för att stärka livskraften hos laxbestånden i Ätran och övriga hallandsåar.