Ökar eller minskar vår Europeiska ål?

2019-12-17 På senaste tiden förekommer rapporter om att ålen ökar och det är ju glädjande. Men hur står det till med ålen egentligen? Uppskattningar är svåra eftersom ålen är spridd i hela Europa och leker i Sargassohavet.

ICES (International Council for the Exploration of the Sea) är en internationell organisation med över 4000 vetenskapsmän som ansvarar för kontroll och rådgivning av havets resurser. Läs mer om ICES råd för ålen här.

Samma glasålinvandring redovisad numeriskt (ICES till vänster) eller logaritmiskt (SLU till höger)

Sveriges ålförvaltningsplan har utarbetats av svenska experter på SLU (Statens Lantbruksuniversitet). De har nu i december skrivit en artikel i Havsutsikt (Läs artiklen här). De beskriver att vi har en lyckad ålförvaltning som lett till att ålbeståndet ökar. Antagandet bygger på samma statistik som ICES redovisar. Nämligen att invandringen av glasål till Nordsjöländerna 2019 endast var 1,4% av vad den var på 1960 och 1970-talet.

För att bevisa ökningen gör de svenska forskarna en logaritmering av de numeriska data som ICES redovisar. Effekten kan ses i de båda diagrammen. Man skulle också visuellt kunna visa att ett 10 cm långt glasålsyngel är mer än hälften så stort som en en meter (100 cm) lång tvåkilosål om man logaritmerar längden och lägger in den i SLU:s figur! Här kan man säga att det gamla ordspråket fått en betydelse: “Det finns tre sorters lögner: lögn, förbannad lögn och statistik.” Titta på nedanstående figur och bedöm själva om ICES eller SLU bäst visar den verkliga storleken. SLU:s redovisning är inte fel men den är bedräglig för dem som inte är insatta i logaritmeringens effekter. SLU:s slutsats att de logaritmerade, förstorade positiva effekterna skulle vara en effekt av insatta åtgärder bedömer Naturnytt som direkt felaktiga. Även i detta hänseende är ICES utvärdering mer relevant.

Även om ökningen är minimal och man måste tillgripa logaritmeringens förstorningsglas för att se den, är den ändå glädjande. Ca 10 000 dammar stoppar i dag glasålens vandring till sina uppväxtområden. Över 2000 kraftverk har turbiner som skadar den utvandrande silverålen på sin lekvandring till Sargassohavet.

Hertingprojektet visar att vi kan lösa både glasålens uppvandring och silverålens utvandring. 10 miljarder har nu avsatts för att göra vattenkraften miljövänlig, så visst finns det hopp även för den akut hotade ålen.