EU:s vattendirektiv: ”Vatten är inte vilken vara som helst, utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.”
Vattenmyndigheterna har 2020 gett ut en rapport för kommuner, vattenråd m.fl. för att man skall ta rätt beslut för vår gemensamma tillgång; vatten. Läs mer här.
Var och en av oss individer är också kommuninvånare, som sätter värde på vårt gemensamma vatten. Sveriges Vattenråd är tillsatta för att värna dessa tillgångar och ekosystemtjänster. Åtgärder för att nå god status i reglerade vattendrag är ett prioriterat område inom vattenförvaltningen. Sedan flera år används en ekosystemtjänstansats inom det svenska miljömålsarbetet.
Vattendragens mervärden gör kommunen mer attraktiv att leva och verka i. Både invånare och företag flyttar hit och därmed stiger både fastighetsvärden och skatteintäkter. Älvar och sjöar lockar fler turister som vill fiska, paddla, vandra, bada eller bara vara. Kommuninvånarna mår också bättre, när de vet att dricksvattnet är tryggt och säkert och att sjön är och kan förbli en tillgång även för kommande generationer. Sammantaget kan förbättringen i en sjö eller älv skapa stora samhällsekonomiska värden.
I bilaga 2 redogör vattenmyndigheterna för nyttan av de ekosystemtjänster som uppnås med flödesanpassad vattenreglering. Detta innebär att man låter den reglerade flödesregimen avspegla den naturliga flödesregimen för att upprätthålla ekologiska processer i reglerade vattendrag. SLU som utvärderat skriver att detta dock inte implementerats i Sverige i någon större utsträckning. Tyvärr har man missat många intressanta referenser på grund av att författarna uteslutit viktiga ord i sin sökning efter referenser. Exempel på ord som man missat är; fish migration, barriers, impact, management, mortality, stock indicators, restocking, restoration, regulated, invertebrates, Atlantic salmon, European eel etc. Läs mer här.
Tyvärr har vattenmyndigheten därför bl.a. missat att referera till åtgärder i Ätran på svenska västkusten samt förberedande och pågående arbeten i Rönne å inom projektet Life Connects. Litteraturgenomgången av goda exempel när det gäller damm- och vattenregleringsprojekt är således mycket ofullständig.
Hertingprojektet i Ätran är ett utmärkt positivt exempel där fria vandringsvägar och flödesanpassad reglering gett ekosystemtjänster som vida överstiger kostnaderna. Projektet är bl.a. beskrivet på Havs- och Vattnmyndighetens egen hemsida. Läs mer här.
Länsstyrelsen i Halland har också skrivit en publikation om projektet som finns på deras hemsida. Den socioekonomiska nettovinsten i projektet är beräknad till 65,4 miljoner kronor! Kostnader för åtgärder (dammrivning mm) samt minskad energiintäkt är då fråndragna. Läs mer här.
De svenska politikerna har nu denna information om vilka tillgångar som ligger i våra reglerade vatten. Enbart i Ätrans nedre delar finns torrlagda åfåror vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs forsar. Dessa har en sträckning som är ca 24 gånger så lång som Hertingforsen. Här finns en stor socioekonomisk samhällsvinst om vi tar tillvara dessa ekosystemtjänster på samma sätt som i Hertingforsen!
Detta är nu ett viktigt arbete för Ätrans Vattenråd, Länsstyrelsen i Halland och Vattendomstolen som 2024-2028 skall ompröva torrläggningen av Ätrans döda åfåror. Vattenkraftens Miljöfond har 10 miljarder avsatta för omprövning av dessa omoderna vattendomar. Rubrikbilden visar Yngeredsforsen med vatten. Merparten av tiden tar det tyska kraftbolaget Uniper allt vatten och då är ca en mil av Ätrans naturliga forsar torrlagda från Ätrafors till Skåpanäs.
Ätrans vatten är ett arv som måste skyddas och försvaras!