Kategoriarkiv: 2. Vattenblänk

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk, Laxens år 2019

Världsarven revideras Ätran en värdig kandidat?

2019-12-30 En ny strategi för de svenska världsarven har nu tagits fram. Grimeton är det enda Halländska kulturarvet som ingår. Läs mer här. I hela Sverige finns 15 världsarv men endast två naturarv är representerade, Laponia och södra Ölands odlingslandskap.

Regeringen gav för två år sedan Riksantikvarieämbetet i uppdrag att ta fram strategin som nu är publicerad. Läs strategin här.
Enligt strategin skall ett världsarv ha: “Särskilt stort universellt värde och de tre benen: 1. kriterier 2. autenticitet och integritet samt 3. skydd och förvaltning”.

Aktörerna efterfrågar en tydligare riktning och målformulering för världsarvsarbetet än vad det funnits tidigare. Därför behövs tydliggöranden om vad världsarvsarbetet syftar till och vilken ambitionsnivå som gäller för arbetet i förhållande till annat natur- eller kulturarv. Världsarvsarbetet präglas av samarbete, samverkan, dialog och lokalt medbestämmande. Ett viktigt mål är hantering av potentiella nya världsarv. (Citat från rapporten).

Forsande flodmiljöer är under stark tillbakagång i Europa. 413 000 dammar har kartlagts och man befarar att antalet dammar i Europa är en miljon. Eller att det finns en damm per kilometer vattendrag. Läs mer här. Därför är det viktigt att avsätta en av våra kvarvarande unika atlantlaxälvar som världsarv, medan tid är. Vi som förvaltar den unika Ätranlaxen har här ett stort gemensamt ansvar.

Atlantlaxen och dess miljöer är en värdekärna som tidigare varit av stor betydelse för Sverige och Halland men som delvis fallit i glömska. Genom EU-projektet (Interreg IVB) “Living North Sea” 2009-2015 fick flaggskeppet Ätran ett samarbete med 15 organisationer i sju europeiska länder. Ett gemensamt mål var “Free Fish Migration from Sea to Source”. Detta ledde bl.a. till genomförandet av Hertingprojektet och EU-bidrag till den svenska kalkningsverksamheten. Arbetet med Ätran och atlantlaxen som ett nytt potentiellt världsarv skulle åter sätta laxens landskap i focus.

Ätrans Nedre Fiskevårdsområde, där Falkenbergs kommun är en viktig medlem, har nu fått ett bidrag på 445 000 kronor för att ta fram en förvaltningsplan för Ätran. Detta passar som hand i handske med tankar om världsarv eftersom just förvaltningen är ett av de ben som den nya världsarvsstrategin lutar sig mot. Läs mer här.

Falkenbergs kommunekolog närde redan för 14 år sedan en önskan om att Ätran med laxen skulle bli ett världsarv. Inspirationen kom bl.a. från laxforskaren Courtland Smith som besökte Ätran och laxens barkammare i Högvadsån. Detta besök imponerade mer än det samtida besöket vid radiostationen i Grimeton. Läs mer här.

Läs kommunekologens motivering till Ätran som världsarv här.

Ätran är sedan tidigare utnämnd till N2000 område och har en inofficiell status som Indexälv för atlantlax. Det skulle vara ett stort steg framåt om indexälvsstatusen kunde offentliggöras. Den “ettriga” Ätran borde också få världsarvsstatus då ytterst få europeiska älvar hyser genetiskt ursprungliga laxbestånd.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk, Laxens år 2019

Kris för Laxen i Ätran

2019-12-28 Laxens år 2019 var det sämsta för ätranlaxen på flera decennium. En ny elfiskerapport visar att förekomsten av laxyngel och utvandringen av smolt är oroväckande låg. Detta kan på sikt leda till en utarmning av Ätrans laxbestånd om åtgärder inte vidtas snarast.

En allmän uppfattning är att klimatförändringarna orsakat en försämrad överlevnad av laxen på uppväxtområdena i Atlanten. Detta antas leda till att färre lekfiskar återkommer för lek. Läs mer här.

Antalet ätranlaxar som återvänder till lekplatserna i Högvadsån har dock ökat under den senaste tioårsperioden. Under samma period har smoltutvandringen från Högvadsån minskat. 2019 var den sämsta smoltutvandringen sedan kalkningsåtgärderna startade i Högvadsån för ca 40 år sedan! Detta visar att det är försämrade förhållanden och försämrad överlevnad i Högvadsån som är en viktig faktor för Ätrans laxbestånd.

Uppvandringen av leklax till Högvadsån förbättrades efter Hertingprojektet 2013. Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 2019:28.
Smoltutvandringen från Högvadsån har minskat stadigt den senaste tioårsperioden. Källa: Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 2019:28.

Tyvärr har de senaste årens utvärderingar och rapporter inte nog betonat problemet med Ätranlaxens stora dödlighet i Högvadsån. Orsaken är att man slagit samman årsyngel med äldre yngel av lax och missat den försämrade överlevnaden. (Figur 11. Meddelande 2019:28). Därför är det viktigt att identifiera dessa problem och föreslå åtgärder i den nya förvaltningsplan som nu tas fram. Laxen är en viktig miljöindikator och reagerar därför snabbt på negativa miljöförändringar. Utan att gå närmare in på orsakssamband och åtgärder kan vi nämna några av dessa problem:

  1. Laxen är utestängd från sina tidigare lekområden
  2. Påverkad hydrologi genom exploatering och vattenkraft
  3. Giftpåverkan med ex. Dinoseb och Roundup i strandzoner
  4. Försämrad måluppfyllelse för kalkningsverksamheten
  5. Inplantering av laxparasiten Gyrodactylus salaris
  6. Lågflödesperioder med torka ökar på grund av 2.
  7. Försurningsepisoder ökar p.g.a. torka följt av regn

För att Ätranlaxen skall fortleva i starka bestånd är förbättrad överlevnad av laxyngel och en stärkt utvandring av friska laxsmolt till havet nyckelfaktorer. Om inte den minskade smoltutgången skall resultera i sämre återvandring av leklax måste åtgärder snarast utföras i Ätran och Högvadsån.

De mest omedelbara åtgärderna för att öka smoltproduktionen är att öppna vandringshindren i Älvsered, Okome (Stockån) och Lia samt släppa vatten till de torrlagda lekområdena nedströms Ätrafors. Pengar finns redan avsatta till dessa åtgärder. Men de måste komma till utförande för att vi även fortsättningsvis skall kunna njuta av ett starkt laxbestånd i Ätran.

2. Vattenblänk, Laxens år 2019

Laxens år 2019…………….. Laxens decennium 2020?

2019-12-26 Laxens år 2019 är tillända. Nu går vi in i laxens decennium 2020. Kommer vi att lyckas med att bryta trenden om minskande laxbestånd?

Vi har kunskapen om att de svenska atlantlaxbestånden stadigt har minskat de senaste åren, förra decenniet och förra århundradet. Vi har nu kunskap, pengar och möjligheten att vända trenden.

Ansvarig myndighet är Havs- och vatttenmyndigheten. De skriver på sin hemsida: “Laxbestånden på svenska västkusten har försvagats under den senaste tioårsperioden”. “Det beror främst på att en allt mindre andel av de laxungar som vandrar ut i Atlanten för tillväxt överlever och återkommer till sin hemälv. Orsaken är förändring av havsmiljön i norra Atlanten”. Läs mer här.

För att hitta orsaken till försvagningen måste dock myndigheten ha modet att erkänna de stora problemen som finns i våra svenska vattendrag. Först måste vi titta på våra egna laxälvar och förhållandena i dessa! Läs mer här. Det är också lättare att förbättra förhållandena i våra älvar än att förändra förhållandena i norra Atlanten!

Ett lysande exempel på detta är Hertingforsen. Här ändrades förhållandena i Ätran så att laxen kunde vandra fritt och dessutom fick ca 400 meter nya lekområden som tidigare varit torrlagda. Resultatet blev att uppvandringen av lekande laxfiskar fördubblades från ca 2000 till ca 4000 och att det årligen finns ca 30 000 laxyngel i den gamla Hertingforsen som tidigare var torrlagd. Trots problemen i norra Atlanten! Detta visar hur viktigt det är att “vi städar framför den egna dörren” och inte skyller allt som rör den viktiga biologiska mångfalden på klimatet.

Skåpanäs forsar, Skogsforsen, Bällforsen, Yngeredsforsen och Ätrafors är forsar i Ätran som alla är torrlagda och där tusentals ålar och laxar hindras och dödas vid dammar och turbiner. Liknande åtgärder som vid Hertingforsen skulle rädda tusentals av dessa unika fiskar.

Ätranlaxen är ett världsarv som vi fått att förvalta. Läs mer här. Förvaltningen börjar på hemmaplan och den borde börja nu. Låt det bli laxens decennium 2020. Och den akut hotade ålen kräver åtgärder nu. Vattenkraften måste omfattas av och följa modern miljölagstiftning. Vi kan inte vänta och förhala längre, om resursen skall finnas kvar för våra barn och barnbarn och för kommande generationer.

2. Vattenblänk

Kalkning ett svårlöst eller lättlöst problem?

2019-12-15 Låg måluppfyllelse i kalkningen – ett svårlöst problem? Detta är budskapet vid den svensk-norska kalkningskonferensen som gick av stapeln i Göteborg i november. Läs mer här.

Sydvästra Sverige är särskilt hårt drabbat av försurning och här har kalkats med framgång sedan slutet av 1970-talet. Metoderna har finslipats under fem decennier och vi vet i dag vad som krävs för att upprätthålla en bra status i våra vattendrag. Kalkningsverksamheten är en av våra mest lyckade miljösatsningar alla kategorier.

I Halland har man dock kvar ca 80% av de försurade sjöarna eftersom de inte ingår i något kalkningsprogram. Nu visar också utvärderingar att vi i Sverige endast har en faktisk måluppfyllelse i 50% av de kalkade sjöarna.

Falkenbergs kommun sökte och fick EU-pengar, drygt en miljön kronor, för att nykalka ett tiotal försurade sjöar 2010. En viktig anledning var att rädda ekosystemen och uppväxtmiljön för ålen, som är akut hotad. Läs mer här. Pengar verkar således inte vara bekymret för fortsatt och behovsanpassad kalkningsverksamhet.

Kan det vara så att vi endast kan hantera ett miljöproblem i taget? Levande sjöar och vattendrag och en rik biologisk mångfald har kanske hamnat vid sidan om vad vi kan hantera? (Läs klimat). Eller har den “gamla” kunskapen försvunnit i en generationsklyfta?

Vattendirektivet och ålförordningen är en krävande EU-lagstiftning där vi åtagit oss att den kemiska och ekologiska statusen inte skall försämras i våra sjöar och vattendrag.

När det gäller sjökalkning och fria vandringsvägar vet vi vad som behöver göras. För den svenska naturen och för vår svenska ekonomi är det bättre att vi agerar nu och inte väntar tills EU kommer med sanktioner för att Sverige missar de gemensamma miljömålen.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Svensk ålförvaltning hotar ålen

2019-12-13 Sveriges ålförvaltningsplan säger en sak medan verkligheten är en helt annan. Ålynglen stoppas av dammar. Silverålen fastnar i kraftverkens galler eller dör i turbiner. Men det finns ljus i “ålamörkret”.

Havs- och Vattenmyndigheten ansvarar för den svenska ålförvaltningsplanen. På deras hemsida står att läsa att planens målsättning är att 90 % av all blankål som för närvarande naturligt skulle kunna produceras i svenska vatten ska överleva och bidra till reproduktionen. Sverige fick sin ålplan godkänd av EU-kommissionen i oktober 2009. Läs mer här.

Havs- och vattenmyndigheten skriver vidare på hemsidan att myndigheten och de sex största kraftbolagen våren 2010 undertecknade ett dokument som innebar att kraftbolagen till år 2014 frivilligt åtog sig att öka den sammanlagda överlevnaden vid passage av vattenkraftverk till minst 40 %. Eller med andra ord att man åtar sig att inte fler än 60 % av ålarna skall vara döda när de passerat kraftverken på sin vandring till havet.

Hur fungerar detta åtagande i praktiken om man tar Ätran som exempel? Anta att 100 ålar kommer från Fegenområdet till Unipers fem kraftverk nedströms. Nu när inga åtgärder vidtagits dör ca 70% av blankålarna vid varje kraftverk på gallren eller i turbinerna.

Vid kraftverken i Skåpanäs, Skogsforsen, Bällforsen och Yngeredsforsen dör nu totalt ca 99 ålar av 100 och en ål simmar vidare. Unipers fem kraftverk har så 2019, och varje år, tagit död på 99 % av ålarna som kom från Fegen. Trots att kraftbolaget frivilligt undertecknat dokumentet som fastställer att senast 2014 skall man “bara” ta död på 60% av ålarna.

Ljuset i Ålamörkret är att alla ålar som når Hertings kraftverk efter åtgärder 2013 klarar passagen helskinnade och kan vandra vidare. Åtgärderna vid Herting fungerar för alla vandrande fiskar så att inga dödas eller utestängs. Om Uniper utförde liknande åtgärder vid sina fem kraftverk uppströms skulle alla ålar som kommer till Skåpanäs ta sig oskadda ut till havet! Jämfört med att över 99 % dör i dag! För att ålynglen naturligt skall kunna vandra förbi dammarna måste bolaget även lösa uppvandringen vid alla dammar.

Dagens omfördelning och utsättningar av flygburna ålyngel från England till Sverige duger inte! Särskilt som nära en miljon av dessa importerade, vilda ålyngel föds upp i Helsingborg till 120 ton ål som säljs för mänsklig konsumtion! Denna hantering framställs av myndigheter och bolag som ålens räddning, när den i själva verket starkt bidrar till, och påskyndar ålens undergång!

Alla vattenkraftsbolag i Ätran är i dag befriade från att ha fungerande ålyngelledare för naturligt invandrande ålyngel! Ätran saknar därför 2020 till större delen naturligt uppväxande ål!

Ljuset i ålamörkret är att regeringen nu gett kraftbolagen 70 miljarder i skattelättnader av vilka 10 miljarder avsatts i “Vattenkraftens Miljöfond” för att vidta miljöåtgärder i kraftverken. Fria vandringsvägar och vatten i torrlagda åfåror är vad som behövs i Unipers vattenkraftverk i Ätran. Och Hertingprojektet har visat att detta är möjligt att genomföra. Och ger miljoner i nettonuvärde.

Det är hög tid att ljuset även går upp för Havs- och vattenmyndigheten som redan för tio år sedan satte upp ett mål om 90 % överlevnad för ålen. Och att vattenkraftbolagen snarast lever upp till det avtal om bättre överlevnad för ålen vilket man undertecknade för tio år sedan och skulle ha uppfyllt för fem år sedan! Det är inte OK att vattenkraften år 2020 fortsätter med att utestänga alla ålyngel och att ta död på 99 % av Ätrans akut hotade ålar.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk, Laxens år 2019

omprövning förhalas av vanskött N-2000 område

2019-12-04 Förra veckan justerade Havs-och vattenmyndigheten liggande förslag till omprövning av vattenkraften.

Det nya förslaget innebär att det dröjer till 2027 innan Natura 2000 området vid Ätrafors kommer på tal för omprövning. Prövningen tar troligen några år i anspråk så pågående fiskdöd permanentas därmed ytterligare ett decennium.

Förhalningen av åtgärder har pågått sedan 1970 då dåvarande fiskerikonsulent Gösta Edman inför bildandet av Ätrans Vattenvårdsförbund skrev att om inga åtgärder vidtas för ålen kommer den att inom en snar framtid försvinna från Ätrans vattensystem. Åldöden är i dag omfattande vid Ätrafors och vid flertalet kraftverk i Ätrans vattensystem.

Torrläggning pågår vid N2000 området i Ätrafors där lax, havsöring, ål och andra fiskarter stängs inne och går en plågsam kvävningsdöd till mötes. Detta var inte meningen med N2000.

Länsstyrelsens bevarandeplan för laxen (2013) föreslår vatten i döda åfåran vid Ätrafors och hänvisar till en utredning från 1998 om okompenserade skador orsakade av vattenkraften vid Ätrafors. Denna utredning sändes till Kammarkollegiet.

Hertingforsen var tidigare en död åfåra där det nu tappas vatten. Laxen kan leka och ålen växa och elfisken visar att här nu varje år finns ca 30 000 laxyngel och ca 3000 ålyngel. N2000 området vid Ätrafors har betydligt större områden lämpliga för lax och ål. Varje tiotals år som åtgärder förhalas innebär en stor förlust för ålen, laxen och naturen vid Ätrans torrlagda forsar i Ätrafors. Natura 2000 området vid Ätrafors måste vara ett av världens sämst skötta naturskyddsområden.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

slutrapporterat om hotade hajar

2019-11-22 Göteborgs fiskauktion har lösenordsskyddat informationen om försäljning av den hotade pigghajen. Nu kan denna hänsynslösa hantering av högdräktiga, hotade hajar pågå ostört utan allmänhetens insyn. I dag såldes på danska fiskauktioner haj för ca 50 tusen svenska kronor.
Tidigare har allmänheten kunnat se försäljningen av hotade fiskarter på denna hemsida. Nu har hemsidan skyddats med lösenord. Uppgifterna döljs medan den akut hotade hajen utsätts för ett fortsatt hänsynslöst fiske och försäljning.

Naturnytt har sedan 2015 rapporterat om den omfattande svenska och danska försäljningen av hotad haj. Läs mer här.
Försäljningen har inte upphört trots upprepade påstötningar till dåvarande Fiskeriverket och nuvarande Havs- och Vattenmyndigheten. I juni år 2011 rapporterade vi om dessa missförhållanden i Tidningen Västerhavet. Läs mer här.

Rapporteringen har nu resulterat i en förändring. Nu stängs allmänhetens insyn i rapporteringssystemet. Det som inte syns det finns inte?

Så sent som 2019-01-07 rapporterades på denna hemsida under Naturnytt och Vattenblänk om den svenska försäljningen av akut hotad haj. Läs mer här. Nu har Göteborgs Fiskauktion satt stopp för denna insyn.

Fortfarande kan vi se landningar av akut hotad haj i vårt grannland Danmark. Kanske är detta även fångsten från svenska båtar? Endast i dag 2019-11-22 har enligt hemsidan fiskeauktion.dk auktionerats ut 2407 kilo haj i danska hamnar till ett värde av ca 50 tusen svenska kronor! Högdräktiga honor drar sig nu mot kusten för att föda levande ungar. Nu är fångsterna goda.

I Sverige och Skandinavien agerar vi starkt när det gäller hotade arter i främmande länder. Då är det ganska oetiskt att vi “sopar rent” i våra egna vatten på hajar och andra skyddsvärda arter. Hajarna gråter tårar av blod över denna hänsynslösa rovdrift på havande hajar som “klubbas” vid fiskauktionen i Göteborg.

Artfakta:
Pigghajen föder levande ungar. Dräktighetsperioden varierar normalt från 18 till 24 månader. Honorna drar sig mot kusten då ungarna ska födas, vilket huvudsakligen äger rum från november till senvintern. Pigghajen föder ungar efter en fosterutveckling på 18–22 månader. Arten kan bli åtminstone 37 år. Källa: Havs- och Vattenmyndigheten.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk, Laxens år 2019

KIMO vid Hertingforsen

2019-11-18. I dag gästade KIMO Falkenbergs kommun och värd för besöket var Miljö- och hälsa. Firma Inger o Ingemar Alenäs guidade vid Hertingforsen. På så sätt sprids kunskapen om detta restaureringsprojekt både nationellt och internationellt.

KIMO står för kommunernas internationella miljöorganisation som arbetar med frågor som ett rent hav fritt från föroreningar såsom mikroplaster mm. Läs mer här. Många föroreningar förs via floderna ut i haven. Här har kommunerna och miljönämnderna ett särskilt ansvar för att planera för en bra kvalité på ytvatten och dricksvatten.

Ett rent vatten i floder och hav innebär också att förutsättningarna förbättras för den biologiska mångfalden som är en av vår tids viktigaste frågor. FN har nyligen varnat för att om inte detta löses riskeras utrotning av en miljon arter inom 330 år. Då står vi inför världens sjätte massutrotning där dinosauriernas utrotning räknas som den femte massutrotningen. Läs mer här.

Vi känner alla deklarationen om de mänskliga rättigheterna men deklarationen om flodernas rättigheter är inte lika känd då den inte tillämpas i alla länder. Den innebär bl.a. att floderna skall ha rätt att flöda fritt, rätten till att vara fri från föroreningar och rätten till restaurering om man nu behöver återställa flodens rättigheter så som är fallet med Ätran.

Fysisk påverkan med dammar och kraftverk förekommer i Ätran på 130 platser, i Sverige på 2 100 (kraftverk)-10 000 (dammar) platser och i Europa på 430 000 registrerade platser. Hertingprojektet är en av få platser i Sverige där man hittat en hållbar lösning med bästa möjliga teknik för att lösa fysisk påverkan vid vattenkraftverk.

Falkenberg stod nu som värd för KIMO:s möte och då passade man denna kulna höstdag på att bese Hertingprojektet. Närmare 4000 laxar har nu vandrat upp i Ätran för att leka. De hade inte varit där och lekt om inte vandringsvägarna varit fria. Och deras rom och laxbarn hade inte kunnat överleva om inte vattenkvalitén varit den rätta. Laxen är dessutom en utmärkt indikator på hur den ekologiska statusen är både i floden och havet, från källa till hav.

2. Vattenblänk

Tre Vattenråd premieras för deltagande i EU-projekt

2019-11-11 Havs- och Vattenmyndigheten avtackade i dag de tre vattenråden för Mölndalsån, Himleån och Ätran för deras deltagande som “piloter” i EU-projektet Water Co Governance.

Water Co-Governance, WaterCoG, är ett Interreg-projekt med syfte att stärka lokalt engagemang och förbättra samarbete mellan olika aktörer i vattenförvaltningen. Sverige är ett av fem länder som är med. Läs mer här.

Firma Inger och Ingemar Alenäs har bl.a. arbetat med guide- och föreläsningsverksamhet inom Ätrans och Högvadsåns avrinningsområden där Ätrans Vattenråd varit “pilot”.

Vattenråden har haft flera lokala samverkansprojekt för att sprida kunskap om EU:s vattendirektiv och starta praktiska projekt i den lokala vattenförvaltningen. De olika pilotområdena berättade om sina erfarenheter. Havs- och Vattenmyndigheten berättade också om hur WCG projektet bedrivits i de fem deltagarländerna. Vi har mycket att lära av varandra från dessa positiva erfarenheter.

Länderna har nu ansökt om att förlänga projektperioden ytterligare två år för att fortsätta bygga på vunna erfarenheter och utvärdera projektet till gagn för kommande vattenförvaltning.

Falkenbergs kommun har även fått medel till en förvaltningsplan för Ätran och laxen där vunna erfarenheter inom Interreg projekten WCG och LNS (Living North Sea) nu kan vara en grundplåt till den nya förvaltningsplanen.

2. Vattenblänk, Laxens år 2019

N2000 område för lax ödeläggs av kraftbolag

2019-11-05 Ätrans N2000 område torrläggs av kraftbolaget Uniper. Laxar stängs inne och dör en kvalfull död när allt vatten försvinner och används för energiproduktion.

Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. Här finns korkekslundar i Spanien, öde hedar i England, blommande alpängar i Österrike, täta bokskogar och forsande älvar i Sverige.

När N2000 områden utses har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Regeringen beslutar att föreslå till EU-kommissionen att dessa områden ska upptas i nätverket Natura 2000. Svensk skyddslagstiftning börjar gälla direkt när regeringen beslutat att föreslå ett område. Kommissionen granskar urvalet vetenskapligt och har fastställt att Ätran med Rävigeforsen ingår i N2000 med internationellt värdefull natur. Det är tryggt för Ätranlaxen att omfattas av denna starka skyddslagstiftning.

Det är detta område som nu används av kraftbolaget Uniper som säkerhetsventil för spillvatten när man inte kan ta allt vatten till kraftverket i Ätrafors för energiproduktion. Vid dessa tillfällen vandrar lax och andra fiskar upp i forsen som blir en dödsfälla när vattentillförseln stängs av och allt vatten leds till kraftverket för energiproduktion.

N2000 området Rävigeforsen (vitstreckad) torrläggs med jämna mellanrum, laxarna dör och merparten av rommen torrläggs. Laxarna kan leva och plågas i veckor men dör slutligen försvagade av sjukdom eller äts upp av predatorer. Även tjuvfiske förekommer på instängd lax. Figur modifierad efter “Laxens resa” av Ätrans Vattenråd 2019. Ätrafors kraftverk med sprängd kanal har lagts till söder om Ätraforsdammen i figuren.
2019-11-02 Uniper spillde vatten i Rävigeforsen sista veckan i oktober som är lekvandringstid för Ätranlaxen. Första dagarna i november stängdes allt vatten av. Instängda laxar hoppar förtvivlat i kvarvarande vattenhålor nedanför dammluckorna i N2000 området.

Kraftbolaget har sedan 1980-talet uppmärksammats på situationen. Sommaren 2017 byggde bolaget en “fiskspärr” för att hindra laxarna att vandra upp i N2000 området. Det är ju inte etiskt att se de döende laxarna kämpa för sina liv. Se här. Försöket misslyckades och hade permanentat förödelsen av N2000 området. Läs mer här.

Länsstyrelsen har i sin bevarandeplan 2013 föreslagit en enkel lösning med minimitappning för att återställa området. Detta skulle marginellt minska bolagets vinst. Och delvis rädda den internationellt skyddsvärda Rävigeforsen. Dessutom har kraftbolagen nu fått 70 miljarder i skattelättnad av vilka 10 miljarder avsatts till miljöförbättringar i Vattenkraftens miljöfond.

Det vore klädsamt om Uniper redan nu gjorde försök med att släppa en minimitappning i N2000 området för att i fortsättningen rädda denna del av Ätrans laxar. Dammen byggdes 1918 och det är åtskilliga laxar som fått sätta livet till i denna “döda” åfåra. Nu finns pengar och kunskap att göra Rävigeforsen laxproducerande efter ca 100 år av torrläggning. Området nås nu av fler laxar sedan Hertingforsen öppnats 2014 nedströms av Falkenbergs Energi.

2019-11-02 Rävigeforsens N2000 område. Torrlagda lekområden där vattnet flödade och leklaxarna plaskade en vecka tidigare. Kraftbolaget “spillde” då vatten i Ätrans naturliga åfåra.