2019-12-15 Låg måluppfyllelse i kalkningen – ett svårlöst problem? Detta är budskapet vid den svensk-norska kalkningskonferensen som gick av stapeln i Göteborg i november. Läs mer här.

Sydvästra Sverige är särskilt hårt drabbat av försurning och här har kalkats med framgång sedan slutet av 1970-talet. Metoderna har finslipats under fem decennier och vi vet i dag vad som krävs för att upprätthålla en bra status i våra vattendrag. Kalkningsverksamheten är en av våra mest lyckade miljösatsningar alla kategorier.

I Halland har man dock kvar ca 80% av de försurade sjöarna eftersom de inte ingår i något kalkningsprogram. Nu visar också utvärderingar att vi i Sverige endast har en faktisk måluppfyllelse i 50% av de kalkade sjöarna.

Falkenbergs kommun sökte och fick EU-pengar, drygt en miljön kronor, för att nykalka ett tiotal försurade sjöar 2010. En viktig anledning var att rädda ekosystemen och uppväxtmiljön för ålen, som är akut hotad. Läs mer här. Pengar verkar således inte vara bekymret för fortsatt och behovsanpassad kalkningsverksamhet.

Kan det vara så att vi endast kan hantera ett miljöproblem i taget? Levande sjöar och vattendrag och en rik biologisk mångfald har kanske hamnat vid sidan om vad vi kan hantera? (Läs klimat). Eller har den ”gamla” kunskapen försvunnit i en generationsklyfta?

Vattendirektivet och ålförordningen är en krävande EU-lagstiftning där vi åtagit oss att den kemiska och ekologiska statusen inte skall försämras i våra sjöar och vattendrag.

När det gäller sjökalkning och fria vandringsvägar vet vi vad som behöver göras. För den svenska naturen och för vår svenska ekonomi är det bättre att vi agerar nu och inte väntar tills EU kommer med sanktioner för att Sverige missar de gemensamma miljömålen.