Kategoriarkiv: 1. Naturnytt

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk, Laxens år 2019

Fler puckellaxar i Ätran

2021-07-05 Nu har kameran vid Herting i Ätran registrerat fem puckellaxar!

Puckellaxen är en invasiv art som skall stoppas så att den inte får fäste i de svenska laxälvarna. Statens Lantbruksuniversitet har skrivit en fin rapport om hur vi gemensamt skall agera för att hindra fortsatt spridning. Läs mer här. Problemet är att rapporten ställts på bokhyllan och de ansvariga på Länsstyrelser, Havs- och vattenmyndigheten samt SLU har semester eller tilldelats andra arbetsuppgifter.

Vad behöver då göras? Myndigheterna behöver samla in information om hur invasionen fortskrider och vad som behöver göras. Kameror insamlar bilder som kan ses på nätet på adressen fiskdata.se. Man kan rapportera digitalt till SLU. Insamling av e-DNA från våra älvar skulle ge viktig kompletterande information. Vi skulle då få veta hur långt upp i vattendragen som puckellaxen spridit sig och i vilka vatten den förekommer.

Naturnytt har tidigare föreslagit insamling av fjäll för analys med ICP-OES teknik för att se om laxarna är födda i Ätran eller kommer från annat vatten. Läs mer här.

Om du fångar eller hittar en puckellax kan du bidra med att avliva den oönskade puckellaxen, den smakar dessutom bra som maträtt! Du kan även rapportera fångst samt att ta prover för fjällanalys och eventuella sjukdomar.

Svenska myndigheter har tyvärr inte efterfrågat detta. Men på finska naturresursinstitutet finns en bra beskrivning hur fjällprov skall tas på laxfiskar, läs mer här. Torka bort slem och ta ta provet strax ovanför sidolinjen mellan ryggfena och fettfena. Lägg 10-20 fjäll i en liten påse av papper (kan du vika själv) som sedan kan förvaras torrt och svalt tills någon på myndigheten kommer på att det vore bra att ha denna uppgift. Notera dina kontaktuppgifter på påsen samt uppgifter om fisken som art, plats, fångstdatum, kön, längd, vikt mm av intresse.

Om fisken är född i Ryssland, Norge eller i någon svensk älv har stor betydelse för hur vi skall tackla problemet med puckellaxen!

1. Naturnytt

Sveriges oskyddade natur

2021-06-27 Europaparlamentet beslutade i juni 2021 att 30% av EU:s yta skall vara skyddad natur senast 2030. Många länder uppfyller redan detta krav på att skydda sina rika naturområden.

Den biologiska mångfalden är framtidens största överlevnadsfråga för mänskligheten, då vi själva är en del av den biologiska mångfalden. Genom att skydda områden från ekonomisk exploatering kan vi främja en hållbar utveckling med en rik biologisk mångfald och säkra naturens ekosystemtjänster för naturturism och produktion av livsmedel och läkemedel.

Många länder har insett allvaret och lägger stora resurser på att värna den biologiska mångfalden. Sverige är i detta avseende ett u-land. Vi förtränger kunskapen att omfattande kalhyggesbruk, intensiv agrar giftanvändning och avstängning av vattendrag ger allvarliga skador på naturen. Vattenkraften, gruvdriften, storskaligt skogs- och jordbruk exploaterar våra gemensamma naturtillgångar.

Men säger vän av ordning, Sverige är väl ett at de länder som har allra störst areal av oexploaterad natur? Sverige är väl ett av de länder som redan uppfyller EU:s krav på naturskydd? Är inte Sverige bäst i klassen när det gäller naturvård?

Den bistra sanningen är att hela Sverige endast har 14.9 % naturskyddade områden! Ser man till de södra delarna av vårt land är situationen kritisk. Endast sju procent är skyddad natur i Götaland och Svealand, varav fem procent är landareal och två procent sötvattensområden! Sverige uppnår inte de av regeringen beslutade miljömålen för levande skogar, sjöar och vattendrag.
Läs mer här.

Enligt Statens Lantbruksuniveritet är marken i Götaland hårt brukad och endast fyra procent  av landekosystemen har skydd! Vi behöver värna om Sveriges natur och minska exploateringen av värdefulla skogar, ängsmarker och sjöstränder.
Läs mer här.

Men hur ser då naturskyddet ut i andra länder? Världsbanken har gjort en lista över ländernas skyddade landområden där man själv kan kolla Sveriges bottenplacering, Se hela listan här. Några valda exempel:
Venezuela 54,1
Zambia 37,9
Slovenien 53,6
Polen 39,7
Kroatien 38,3
Tyskland 37,8
Bulgarien 34,7
England 28,7
Frankrike 25,8
Italien 21,5
Norge 17,1
Sverige 14,9




1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Tredje året med puckellax i Ätran

2021-06-25 Puckellax konstaterades 2017 och 2019 i Ätran. Nu är det dax igen! I juni 2021 har hittills två puckellaxar filmats i fiskräknaren vid Herting.

De som fiskar i Ätran uppmanas att inte släppa tillbaka fångad puckellax. Det är en främmande art som inte hör hemma i ån. Naturnytt har tidigare år föreslagit lämpliga åtgärder för att samla in information om puckellaxen. Läs mer här.

Länsstyrelsen uppmanade 2019 fiskare att rapportera in fångster av puckellax. Läs mer här.

Tidigare i år har 113 havsnejonögon vandrat upp i Ätran. Sveriges bestånd beräknades 2019 till ca 100 exemplar. Nejonögonen har nu setts vid sina lekgropar i Ätran. Tyvärr har kraftbolaget tidvis släppt endast ca 10 kbm/s förbi kraftverket vid Ätrafors. Medan tillflödet uppströms vid Yngeredsfors varit betydligt större. Det kallas korttidsreglering och skador uppstår på våra vandringsfiskar.

Korttidsregleringen i Ätran skall nu 2024 prövas av domstol enligt modern miljölagstiftning enligt EU:s vattendirektiv. Ätrans natur är beroende av en mer naturlig hydrologisk regim för att kunna fungera. I dagsläget beräknas ca 34 500 smolt dö årigen av bolagets relering.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

EU vill förbjuda kalhyggen

2021-06-23 Dagens Nyheter avslöjar ett hemligt dokument om EU:s nya skogsstrategi som föreslår att kalhyggen förbjuds. Läs artikeln här.

 I många länder i Europa är redan kalhyggesbruk antingen förbjudet eller kraftigt begränsat. Sverige är ett av de länder där kalhyggesbruk och markplöjning tillämpas i stor skala. Riksdagens beslutade miljömål om levande skogar uppnås inte, men nu kanske EU:s nya “Green Deal” blir räddningen för den svenska naturen.

Skogsbruket påverkar även den biologiska mångfalden och våra vatten. Det är sedan länge känt att kalhyggesbruket påverkar kvicksilverhalten i våra sjöar och att kvicksilvret förgiftar konsumtionsfisk högre upp i näringskedjan. Högst upp i den naturliga kedjan finns människan.

Sverige föreslår dock i den nationella planen att den akuta frågan om kvicksilver i våra vatten skall ges tidsfrist. Problemet skall därmed skjutas på framtiden för att lösas av kommande generationer. EU reagerar nu på exploateringen av den svenska naturen. Läs Naturnytts remissvar om skogsbrukets påverkan våra vatten här.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Hotat havsnejonöga överraskar

2021-06-08 Nu har 112 lekvandrande havsnejonögon registrerats vandra upp i Ätran. Hela det Svenska lekbeståndet bedömdes 2019 till mindre än 100 individer.

Det är positivt att myndigheterna synes ha underskattat antalet av den hotade arten något. Det negativa är Sveriges förhållningssätt till denna hotade art.

Länsstyrelsen skriver i sitt Åtgärdsprogram för havsnejonöga:
” I samband med EU-inträdet förhandlade Sverige fram ett undantag från kravet att peka ut särskilda skyddsområden för samtliga nejonögon. Fortfarande gäller kravet på att nejonögonen ska upprätthålla gynnsam bevarandestatus”.

Ätran är ett av Sveriges starkaste fästen för havsnejonögat. Den största påverkan är enligt Länsstyrelsens rapport korttidsreglering och torrläggning. Ätran från Ätrafors till havet skall nu omprövas 2024 enligt NAP nationella planen. Då skall den föråldrade miljölagstiftningen ersättas av modern miljölagstiftning.

Havsnejonögat är en fighter och har funnits på jorden i 400 miljoner år. Varje hona bär enligt Fiskbasen på 24 000 till 240 000 ägg. Ynglen lever 6-8 år i floden innan de vandrar ut i havet. Det gäller nu att ta vara på den resurs som finns kvar i Ätran. Uniper har här ett fint tillfälle att visa sin miljöprofil och upphöra med korttidsreglering och torrläggning av Ätran.

Uniper skulle då medverka till att rädda det akut hotade havsnejonögat från utrotning i Svenska vatten. Dessutom skulle man “på köpet” årligen rädda 34 500 laxsmolt som årligen omkommer på grund av regleringen av Ätran.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Art utrotas i Sverige

2021-06-04 I Sverige pågår en utslagning av akut hotade arter. Med myndigheternas goda minne. Ett exempel är det hotade havsnejonögat som funnits på jorden i 400 miljoner år.

Myndigheterna beräknar att det finns mindre än 100 lekvandrande individer kvar av Sveriges hela bestånd av havsnejonöga. Det fastslogs i en inventering 2019.

Länsstyrelsen i Halland skriver på sin hemsida: “Havsnejonöga – en art på sista versen?” “Konkreta åtgärder behövs omedelbart”. Läs här.

Havs- och vattenmyndigheten skriver på sin hemsida: “Vattenkraften och avstängda vandringsvägar i vattendragen bedöms vara en av de viktigaste orsakerna till att antalet havsnejonögon minskat. Vattenkraften medför därutöver ofta snabbt fluktuerande och onaturliga vattenregleringen som gör att lekområden och uppväxtområden riskerar att torrläggas eller att sediment spolas bort vilket leder till att flera generationer nejonögonlarver kan påverkas vid enskilda händelser”. Läs här.

Saken är den att nu den 4 juni 2021 har 62 lekvandrande havsnejonögon hittills räknats i Ätran! De utgör således över 60% av Sveriges lekbestånd. Som nu skall utföra sina lekbestyr för att föra det hotade släktet vidare. Larverna som kläcks redan några veckor efter leken skall sedan leva 6-8 år i Ätrans sedimentent innan de påbörjar sitt liv i havet.

Länsstyrelsen i Halland har ansvaret för åtgärdsprogrammet för de värnlösa larverna. Havs och vattenmyndigheten har fastställt programmet. Men korttidsregleringen av Ätran fortsätter och lekområden och ynglens uppväxtområden torrläggs. Med myndigheternas goda minne.

Situationen för havsnejonögat i Sverige påminner om hotet mot bergsgorillor, flodhästar och elefanter. Men situationen här hemma är än mer kritisk. För inget görs åt korttidsregleringen av Ätran som dessutom årligen tar livet av 34 500 Ätransmolt (P. Sjöstrand 1998). De hotade arterna får betala priset till vinsterna för de utländska kraftbolagen. Sverige är ett av de länder där akut hotade arter lever farligast.

Just i skrivande stund leker havsnejonögat i Ätran. De lägger miljontals ägg för att trygga kommande generationer. Ägg och yngel massakreras av kraftbolagens korttidsreglering. Men hur länge kan denna ohållbara situation pågå innan Sverige har blivit ytterligare en art fattigare? Länsstyrelsen i Halland anger tidsperspektivet:

“Konkreta åtgärder behövs omedelbart!”

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Havsnejonögat vandrar i Ätran

2021-06-02 Havsnejonögat är nu på lekvandring i Ätran! Denna urtidsfisk har funnits längre på jorden är dinosaurierna!

Havsnejonögat är en akut hotad art i Sverige. Experterna räknar med att det finns mindre än 100 exemplar kvar i alla Sveriges vattendrag. Vid en inventering 2019 noterades arten endast i fyra västsvenska åar. Läs mer här.

Nejonögonen tillhör rundmunnarna och har inget släktskap med ål eller andra fiskar. Länsstyrelsen i Halland har ansvaret för artskyddet av denna akut hotade art där Ätran är artens kärnområde. Till skrivande stund har 42 nejonögon setts vandra upp i Ätran och det är kanske hälften av hela Sveriges population.

De vuxna djuren leker nu under försommaren och “städar” därmed laxens lekplatser inför kommande lek till hösten. Nejonögats larver lever under 5-8 år i Ätrans strandkanter där det samlas grus och sediment. Sedan sker en förvandling och de vandrar ut till ett liv i havet.

Havsnejonögats försvinnande kan bl.a. bero på att antalet större fiskar minskat i havet. Det kan också bero på torka i Ätran under vissa år vilket medför att larvernas strandmiljö torkar ut. Detta har dock arten lyckats anpassa sig till under de över 400 miljoner år den funnits på jorden.

Varför har då arten minskat så mycket att den nu hotas av att försvinna från Halland och Sverige? Jo för det första så byggdes dammar så att arten under det senaste århundradet inte kunnat nå större delen av sina lekplatser. Men nu har Hertingdammen nedmonterats i Ätran och nejonögonen kan vandra fritt till sina lekplatser uppströms. Då borde allt vara OK?

För det andra så har Ätran en omfattande korttidsreglering där det ena timman kan flöda ca 10 kubikmeter i sekunden och andra timman kan flöda över 60 kubikmeter i sekunden. Laxens och havsnejonögats yngel har under årmiljoner inte anpassat sig till detta nya “fenomen” och stressas eller hamnar på torra land. För laxen har Fiskeriverket beräknat att korttidsregleringen varje år minskar överlevnaden med ca 34 500 laxyngel. För havsnejonögonen finns ingen sådan beräkning.

Nu skall dock vattendomarna omprövas i Ätran 2024 enligt Nationella planen för omprövning av vattenkraften (NAP). Detta skall ske enligt modern miljölagstiftning. Därför hoppas nu Naturnytt att de laxar och nejonögon som leker i Ätran fortsättningsvis inte skall drabbas av torrläggning. De är anpassade till fria vandringsvägar och en mer naturlig vattenföring för att kunna överleva!

Men det brådskar medan det fortfarande finns havsnejonögon som vandrar! Ätran från Falkenberg till Högvadsån och Högvadsån skall omprövas 2014. Men Ätrafors där vattenregleringen sker skall omprövas först 2027. Sedan kanske omprövningen pågår i fem år. Då skriver vi 2031. Skall nejonögat bli en utdöd art under tiden som vi utreder? Och 345 000 laxsmolt dö helt i onödan?

1. Naturnytt

Biologiska mångfaldens dag

2021-05-22 I dag firar vi den biologiska mångfalden. Sverige har en fantastiskt rik biologisk mångfald. Allemansrätten ger oss dessutom fri tillgång att under ansvar njuta av vår underbara natur!

FN utsåg år 1993 den 22 maj till den internationella dagen för biologisk mångfald. Människan har ganska sent insett att en rik biologisk mångfald är nödvändig för vår överlevnad. Som jämförelse kan nämnas att tulpanens dag instiftades 1989.

Människan kan inte enbart leva på bitcoin. Vi är helt beroende av verkliga naturtillgångar och ekosystemtjänster. Trots alla tekniska framsteg och stordrift ligger framtidens lösningar i naturen. Vi människor är hel och hållet beroende av friska och levande ekosystem för vår hälsa och vårt välbefinnande. Naturen ger oss tillgång till rent vatten, livsmedel, medicin, kläder, och själavård, för att bara nämna några viktiga saker.

När vi tänker på biologisk mångfald tänker vi ofta på regnskogar, savanner, bergsgorillor, pandor, tigrar, lejon och elefanter. Självklart skall man inte avskoga regnskogar och utrota den mäktiga tigern. Man skall inte anlägga stora monokulturer av dadelpalmer i regnskogen. Det är vi rörande överens om i Sverige.

Men hur är det när vi kommer till vår egen rika natur och biologiska mångfald? Kan vi byta ut våra naturskogar mot stora monokulturer av gran där vi praktiserar hyggesbruk och hyggesplöjning? Kan vi byta ut våra betesmarker mot stora arealer av monokulturer som kräver en omfattande användning av olika gifter mot “skadegörare”? Kan vi exploatera vårt hav med trålfiske och våra älvar med dammar och reglering? Sverige menar att det är OK om vi får klassat skogsbruk och vattenkraft som “gröna” näringar.

Hallands landskapsdjur är laxen. Vi har utrotat flera naturbestånd genetiskt och de kan vi inte återfå. Den vackra harren har vi utrotat från Lagan. Staksill och majfisk lekte förr i Ätran. Majfisken hittar vi nu endast i enstaka exemplar. 2021 har tre(!) havsnejonögon hittills noterats lekvandra i Ätran. Sveriges bestånd understiger troligen 100 individer. Årligen dödas över 1000 ålar i Ätran. Ålen är akut hotad! Den vårlekande siklöjan finns i sjön Fegen vilket sägs vara en av tre förekomster i värden! Korttidsreglering av sjön med 1,8 meter är en trolig orsak till att denna unika art nu hotas av utrotning!

Detta är bara några exempel på hur vi behandlar den biologiska mångfalden i Sverige och i Halland i dag. Naturen har dock en stor förmåga till självläkning om vi inte föröder arternas livsmiljö. Men det brådskar. Vi måste ta bort bjälken i vårt eget öga innan vi anmärker på grandet i vår broders öga. Vi måste agera för natur och människa. Det handlar om vår gemensamma överlevnad. Och att vi skall kunna fortsätta att uppleva vår fantastiska natur.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

döda fallen lever

2021-05-16 Ätrafors. Nu forsar gamla Rävigeforsen i all sin mäktighet. Laxens forna lekområden har återuppstått.

Laxarna reagerar snabbt på varje miljöförbättring. Ca tvåhundra blanklaxar är för närvarande på vandring upp i Ätran, vissa har en storlek på över 10 kg och är över en meter långa. Dessa laxar hör nu bruset från Rävigeforsen och fortsätter upp mot Unipers dammanläggning. Men vid luckorna är det stopp.

Vad laxen inte vet är att Rävigeforsens återuppståndelse bara är tillfällig. Snart stryps det livgivande vattnet och Ätrans silverblanka laxar stängs inne och går en plågsam och stressig kvävningsprocedur till mötes.

Nu skall vattendomarna omprövas i Ätran. Detta kanske är en test att släppa vatten och tillåta laxen att leka till hösten. På detta sätt kan tiotusentals Ätranlaxar få ett nytt liv. Men då får inte vattnet stängas av utan en minimitappning släppas på motsvarande sätt som i Hertingforsen.

Uniper släppte tidigare i dag 64 kbm/s och ökade under eftermiddagen till 70 kbm/s. Kraftverket kan sluka mera innan det finns behov av att spilla vatten i den numera “döda åfåran”. Därför hoppas nu Naturnytt att detta är en test för att tillgodose laxen och restaurera Ätrans tidigare forsande ekosystem.

Rävigeforsen har varit död länge nog. Moderna vattendomar kan nu tillämpas och fler laxar överleva. Till glädje för laxen och för att vattenkraften skall få en bättre miljöprofil.

PS I går lördag den 22/5 var vattnet återigen avstängt i detta N2000 område. Det var en sorglig syn. Händelsen visar att respekt för N2000 och laxens överlevnad saknas. DS

2021-05-22 Under nästan en vecka fick vattnet flöda i Ätrans N2000 område. Nu har vattnet stängts av och eventuella fiskar går en plågsam död tillmötes.
Ätrafors lekbottnar nedströms bron i numera “döda fallen” tidigare kallade Rävigeforsen. Med en minimitappning hela året skulle laxen leva i forsen. Nu lockas laxen upp av det tillfälliga flödet och går en långsam kvävningsdöd tillmötes.
1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Doktorandprojekt om nolltappning i Umeälven

2021-05-08 Projektet avhandlar effekterna av nolltappning på miljö och energiproduktion i Umeälven.

I en pressrelease av Umeå Universitet skriver en av författarna Åsa Widén: “det har aldrig tidigare publicerats forskningsresultat om nolltappning av kraftverk och konsekvenser av miljöåtgärder där både kostnader och miljönytta kvantifierats”. Läs pressmeddelandet här.

I utbyggda älvar som ex. Ätran kan vattenflöden och vattenstånd skifta snabbt vid korttidsreglering, vilket orsakar stress och störningar för djur- och växtarter. Men det innebär också långa perioder av nolltappning, det vill säga att åns N2000 område torrläggs när vattenkraftverken står stilla i veckor och månader.

Åsa Widén förklarar att det aldrig tidigare har publicerats forskningsresultat om nolltappning av kraftverk och konsekvenser av miljöåtgärder där både kostnader och miljönytta kvantifierats.

Forskarnas resultat från Umeälven visar att om man skulle kunna införa ett förbud mot nolltappning i älven, vilket innebär att alla kraftverk har ett krav om minimitappning, skulle detta medföra bara 0,5 procent förlust av vattenkraftsproduktionen per år. Medan miljönyttan skulle vara betydande.

– “Våra resultat är viktiga för att kunna bevara biologisk mångfald i reglerade vattendrag och relevanta eftersom Sverige står inför en nationell omprövning av alla vattenkrafttillstånd där större krav på miljöhänsyn ska ställas”, säger hon.

Studien publicerades i Science of The Tolal Environment den 20 augusti 2021. Läs mer här. Dessa kunskaper och Fiskeriverkets utredning av okompenserade skador av korttidsreglering och nolltappning av Ätran finns att tillgå och är ovärderliga när Falkenbergs kommun och Ätrans vattenråd nu har svarat på vattenmyndighetens remiss. (2021-04-30)

Tyvärr svarar kommunen att korttidsreglering och nolltappning inte påverkar kommunens verksamhet eller kommunens ekonomi. Kommunen har därför inget att erinra eller tillägga till förslaget. Med motsvarande synsätt skulle inte heller kommunen kräva att enskilda byggde avloppsanläggningar för att förbättra vattenmiljön.

Läs mer om kommunens svar här.

Ätrans torrlagda N2000 område vid Ätrafors där lax, ål och andra fiskar omkommer.