2024-06-12 Ätran och Högvadsån ingår nu i Europas största vattenvårdsprojekt som skall pågå till år 2031.

Projektet kallas ”Improve Aquatic LIFE” som satsar nära 400 miljoner kronor bl.a. för att restaurera viktiga miljöer för vandringsfiskar. De nio Länsstyrelserna inom Västerhavets- och Södra Östersjöns vattendistrikt (Värmland, Västra Götaland, Halland, Skåne, Blekinge, Kronoberg, Jönköping, Kalmar, Östergötland) tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Karlstads universitet, Göteborgs universitet, Lunds universitet, Helsingborgs kommun, Tingsryds kommun och Sportfiskarna deltar i projektet. Läs mer på Länsstyrelsens hemsida här.

”Särskilt fokus läggs på laxen, havsnejonöga och ålen som är starkt hotade arter i Europa. Genom smarta passagelösningar och förbättringar i livsmiljöer och vattenkvalitet är förhoppningen att överlevnaden och produktionen kommer att öka avsevärt”.

Saken är den att Ätran och Högvadsån har Sveriges största reproduktion av både havsnejonöga och naturligt producerad Atlantlax! Hundratals miljoner har här tidigare satsats på kalkningsåtgärder och ca 45 miljoner på restaurering av Hertingforsen med fria vandringsvägar.

Därför är det nu mycket glädjande att dessa åtgärder följs upp med ytterligare åtgärder för vandringsfisken i Ätran. Majfisken, ålen, laxen och havsnejonögat har här länge kämpat för sin överlevnad. Sportfiskarna i Ätran har på eget initiativ upprättat ett tillfälligt förbud mot att avliva Ätranlax för att säkra den hotade laxens fortlevnad och ett ålfiskeförbud har gällt sedan länge.

Restaurering av Rävigeforsen och uppströms belägna lekområden mellan Ätrafors och Yngeredsfors i Ätran har en mycket stor potential. Här skulle kunna produceras lika många natursmolt av Atlantlax som i dag produceras i samtliga 23 Svenska laxåar. Hertingprojektet kan tjäna som förebild.

Länsstyrelsen beräknar att enbart korttidsregleringen i Ätran i dag årligen skördar 34500 natursmolt. Hur många larver av nejonöga som omkommer på grund av torrlagda sedimentbankar eller störning pga. korttidsreglering har inte beräknats. Nolltappningen (avstängning av vattenfödet) i Högvadsån har också stora konsekvenser för vandringsfisken. Läs mer här.

”Improve Aquatic LIFE” kan säkra viktiga biotoper för vandringsfisken så att ålen och laxen kan användas som en hållbar naturresurs i framtiden och inte behöver omfattas av permanent fiskeförbud. Det hotade havsnejonögat kan räddas. Naturnytt har för ett år sedan beskrivit viktiga förutsättningar för att detta LIFE projekt skall lyckas. Läs mer här.

I dag torrläggs stora lekområden genom nolltappning och korttidsreglering. Därför måste också vattenkraften ta sitt miljöansvar och sluta med nolltappning, korttidsreglering och stängda vandringsvägar så att samhällets satsningar på miljön kan ge de goda effekter som var meningen.

2024-05-23 Världsnaturfonden skriver att bestånden av vandrande fiskarter i sötvatten fortsätter att minska. Minskningen är i snitt 81% sedan 1970. Läget är akut för den europeiska ålen och vilda laxen. WWF

Sverige är ett av de sämsta länderna på att förvalta fisket. Vi har mindre än 1% av ålen kvar och mindre än 5% av den vilda atlantlaxen. Dessa fiskar är utestängda av kraftverksdammar och dödas i kraftverkens galler och turbiner.

Ålen och laxen har funnits i våra inlandsvatten i tusentals år. Det är först under senaste århundradet som fiskens vandring satts ur spel och som fiskens lek- och uppväxtområden torrlagts och överdämts. Denna hållbara och aldrig sinande livsmedelsresurs är nu på väg att glida oss ur händerna.

Trots larmen finns det fortfarande hopp för att restaurera de av vattenkraften förstörda ekosystemen. Hertingprojektet visar att lösningar finns och att fisken snabbt kommer tillbaka till den nyöppnade Hertingforsen. Projektet är dessutom socioekonomiskt lönsamt och länsstyrelsen rapporterar ett nettonuvärde på 65,3 miljoner kronor.

Ätrans Laxfiske och alla andra som fiskar lax i Ätran har nu tagit beslutet att inte fånga och döda någon lax. Kommunen och sportfiskarna avstår från den rekreation som Ätrans unika laxfiske erbjuder för att rädda det alltmer hotade laxbeståndet. Förhoppningen är också att denna gest kan få de stora verksamhetsutövarna att tänka miljömässigt och inte orsaka att Ätran blir ”laxfritt” och ”ålfritt”.

Länsstyrelsen beräknar att korttidsregleringen vid Unipers kraftverk i Ätrafors årligen dödar 34 500 smolt. Uniper torrlägger dessutom fina laxlekområden uppströms som kunde producera tusentals laxar om man bara släppte vatten i den gamla åfåran. Detta skulle vara en stor tillgång för landsbygden och ekoturismen. Dessutom orsakar vattenkraften i Ätran (Uniper m. fl.) en omfattande åldöd av tusentals ålar varje år. Se SVT Uppdrag granskning.

EU-länderna antog målet att restaurera 25 000 km fritt strömmande vatten genom att avlägsna barriärer för fiskvandringen. Sveriges lantbruksminister lyckades med hjälp av Ungern och några andra länder pausa förslaget. Sveriges regering har också pausat miljöprövningen av den svenska vattenkraften på obestämd framtid. Även den berömda svenska kalningsverksamheten är neddragen.

Samtidigt håller ålen och laxen på att försvinna från våra svenska inlandsvatten. Det är hög tid att de som sitter vid makten samt de som tar ut vinster från våra fria vatten tar sitt ansvar för miljön och en hållbar produktion av fisk från hundratusentals svenska vatten.

Ålen och laxen har varit en av Sveriges främsta naturprodukter som nu är på väg att försvinna helt från vårt land på grund av ett bristande ansvar för våra unika vattenmiljöer. Detta går stick i stäv med Sveriges åtaganden i Vattendirektivet, Ålförordningen samt Art- och habitatdirektivet.

2024-05-10 Länsstyrelsen i Halland har 2022–2023 tagit fram en samlad åtgärdsplan för vatten (SÅV) för Hallands län. Samrådsmöten arrangeras nu runt om i Halland för att få in synpunkter på SÅV som skall slutföras under 2024.

Syftet med SÅV är att samla alla åtgärder som rör vatten på ett ställe och prioritera mellan olika åtgärder och geografiska områden. Hallands SÅV innehåller endast åtgärder kopplade till konnektivitet (vandringshinder) och morfologiska förändringar.

Enligt åtgärdsplanen har målet och avsikten varit att prioritera:

1. Åtgärder som måste genomföras enligt lag (svensk lag och EU-direktiv)

2. Åtgärder som medför stora förbättringar i areal eller individantal

3. Åtgärder som gynnar arter och naturtyper med höga naturvärden

Sverige har tillsammans med Ungern och ytterligare några stater röstat mot EU:s förslag till naturrestaureringslagen som bl.a. innebär att öppna upp 25 000 kilometer dämda vattendrag. Sverige har också beslutat att pausa miljöprövningen av vattenkraften. Sverige har vidare beslutat att minska bidragen till kalkningsverksamheten vilket kraftigt minskar den biologiska mångfalden i försurningskänsliga vatten.

Länsstyrelsen i Halland har 2020-09-02 beslutat (Dnr 535-8579-19) att pausa tillsynen på vattenkraften tills miljöprövningen är genomförd, vilket kan dröja i årtionden. Länsstyrelsen i Halland menar att ”Ålplan Ätran” fortfarande gäller. Enligt §2 i planen ”behöver ej ingående medlemmar följa de ålägganden vad gäller ål och ålens framkomst som finns enligt gällande vattendomar”. Länsstyrelsen har även beslutat att helt prioritera bort ålen vid framtagandet av SÅV.

Sverige skall följa ålförordningen (EG nr 1100/2007) som bl.a. enligt punkt 5 stadgar ”att skydda, bevara och förbättra den akvatiska miljö där ålen tillbringar en del av sin livscykel”. ”I synnerhet bör förvaltningsplanerna för ål omfatta avrinningsområden som definieras i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2000/60/EG”.Enligt Artikel 2.4 skall ” Målet för varje förvaltningsplan för ål vara att minska den antropogena mortaliteten så att minst 40 % av biomassan av blankål med stor sannolikhet tar sig ut i havet, i förhållande till den bästa uppskattningen av utvandring som skulle ha funnits om inte antropogena faktorer (ex. vattenkraften) hade påverkat beståndet”.

Länsstyrelsen klassar i SÅV Ätrans naturvärden uppströms Ätrafors i lägsta naturvärdesklass med noll (0) poäng. Uppströms finns Ätrans största potential för produktion av ål och lax! Länsstyrelsens bevarandeplan för Ätran anger att det i dagsläget produceras ca 9000 laxsmolt årligen i Ätrans huvudfåra. Länsstyrelsen anger i Ätrans bevarandeplan att åtgärder vid Ätrafors kraftverk skulle öka smoltproduktionen i Ätran till 70 000 smolt.

Länsstyrelsens förslag till SÅV fastnar i en komplicerad och detaljstyrd poängsättning som helt missar de prioriterade målen. SÅV låssas att ålen inte finns och nollvärderar fiskarnas livsmiljöer uppströms Ätrafors och andra vandringshinder. Nu har myndigheterna 2024 på sig att göra om och att göra rätt.

2024-04-26. Ätrans forsar och 35 fiskarter är ovärderliga och har ett särskilt internationellt naturvärde N2000, som svårligen kan värderas i kronor och euro. Värdena skyddas bl.a. av lagstiftningen i art- och habitatdirektivet och ålförordningen.

Trots att naturens värden är svåra att värdera i pengar skall vi värdera och jämställa energimål och miljömål på jämbördiga villkor. Kanske är det därför som Finska Jordbruks- och Skogsbruksministeriet tagit fram en monetär värderingsgrund för ett antal fisk- och djurarter. Finlex 614/2019. Där stadgas att värdet av en hotad lax är 7510 euro och en hotad ål värderas till 3510 euro. Värdet för en fisk som är under 25 centimeter lång är tio procent av det angivna värdet. Läs mer här.

Inför den pågående miljöprövningen av vattenkraften i Ätran NAP (nationella planen) arbetar länsstyrelsen med att poängsätta Ätrans naturvärden. Detta arbete kallas SÅV vilket betyder Samlade Åtgärder i Vatten. Till sin hjälp har länsstyrelsen delat in Ätran i olika naturvärdesskikt från 1 till 4 där 1 har högsta poäng för naturvärdet och 4 får noll poäng. Området från Ätrafors till Yngeredsfors har fått lägsta naturvärdet med noll poäng.

Hertingprojektet i Falkenberg visar att det går att åtgärda dammar och torrlagda åfåror. Resultatet har här blivit en ökad produktion med 13 000 naturliga laxsmolt. Enligt Länsstyrelsen dödar Ätrafors kraftverk med korttidsreglering årligen 34 500 natursmolt på sträckan mellan Ätrafors och havet. Nolltappning i döda åfåran vid Ätrafors dödar ytterligare minst 13 000 natursmolt varje år. Döda åfåran nedströms Yngeredsforsdammen reducerar antalet natursmolt med 33 000. Ätraforsdammen överdämmer områden för produktion av ytterligare 121 000 natursmolt.

Totalt orsakar Ätrafors vattenkraftverk ett ”tapp” av ca 200 000 vilda natursmolt. Det är ungefär lika många vilda natursmolt som bedöms produceras av västkustens samtliga 24 atlantlaxåar! Så kommer vi då till den ”omöjliga” frågan att jämföra värdet av energi och miljö. Ätrafors vattenkraftverk producerar årligen 52 GWh vilket motsvarar produktionen i 4 vindkraftverk. Vid ett elpris av 1 krona per KWh blir det årliga värdet 52 miljoner kronor. Ibland är priset högre och ibland lägre. Det händer att priset är noll kronor eller att bolagen får betala för att bli av med energin.

Vad är då värdet av 200 000 vilda natursmolt som motsvarar dagens årliga produktion av Atlantlax i Sverige. Enligt Finlex sätts värdet av en unik laxsmolt till 7510×0,1 euro = 751 euro. Enligt dagens kurs (2024-04-26 11,67 kronor) blir värdet då 2 334 miljoner kronor per år. Enligt Finlex är värdet av en ål 3510 euro. Enligt Ål i Ätran (Olle Calles et.al) producerades årligen 2010 och 2011 ca 5000 ålar i Ätran. Värdet blir då 205 miljoner kronor per år. Då skall betänkas att forskare anser att det endast återstår en procent av den ålproduktion som fanns tidigare innan kraftverken byggdes.

Detta är en exercis med siffror. Men det är uppenbart att man inte kan sätta Ätrans naturvärde uppströms Ätrafors kraftverk till noll. Det är tvärtom så att möjligheterna till restaurering har en enormt stor potential när det gäller ål och lax. Då har vi inte ens nämnt Ätrans övriga 35 fiskarter. Eller de kulturella värden som betingas av en levande Ätradal med en hållbar produktion av övriga naturresurser som kräver ekosystem med en rik biologisk mångfald av fiskar, fåglar och däggdjur.

N2000, NAP och SÅV handlar egentligen om att ta tillvara dessa hållbara naturresurser i Ätran. Tio år efter Hertingforsens invigning minns vi Kung Carl XVI Gustaf:s slutord: ”Förhoppningen är att återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott fiske. Jag vill önska lycka till med fisket och förklarar härmed Hertingforsen invigd!”

Länsstyrelsen rapporterar att Hertingforsen gav ett nettonuvärde på plus 65,3 miljoner kronor efter det att kostnaderna för åtgärder vid Hertings kraftverk dragits av. Naturen och naturvården är ekologiskt och ekonomiskt lönsam.

2024-04-19 Estlands Miljödepartement beslutade den 8 april 2024 att officiellt annulera tillståndet för Linnamäe kraftstation, den största vattenkraftsdammen i Estland, till förmån för laxfiskar. Detta tillkännagivande kan komma att öppna dörrarna för den största dammrivningen i Estland.

Enligt Estlands Radio säger Kaili Viilma, chef för avdelningen för Naturresurser på Miljödepartementet, att regeringen beslutat att frågan skall avgöras av Miljödepartementet.

Viilma framför starka argument för miljön: – Enligt en prognos från Estlands marina institut kan 12 300 laxfiskar nå havet från Jägala älv varje år. – Inte mindre än 20 procent av laxfiskbestånden i finska viken har fastnat bakom dammen. Jägalaälven, som har utsetts till Natura-område, blockeras av dammen till Linnamäe vattenkraftverk, vilket skadar livsmiljöer för arter som flodnejonöga, stensimpa, östersjölax, tjockskalig målarmussla och utter.

Estlands laxälvar har undersökts och det är inte möjligt att kompensera de stora förlusterna i Jägala älv i någon annan älv i Estland. Att restaurera floden skulle också öka dess rekreationsvärde, eftersom den skulle bli en hotspot för besökare, sportfiskare och vattenentusiaster i allmänhet.

Kulturdepartementet och Miljödepartementet kunde inte finna en lösning i samförstånd. Då bestämde miljööverdomstolen (Supreme Court) att om kulturella och miljömässiga intressen kolliderar skall besluten avgöras enligt miljölagarna (Art- och habitatdirektivet 6.4). Detta är ett avgörande beslut som kan komma att bli prejudicerande för att prioritera naturvärdena även i andra länder.

Bildkälla: Wikimapia 

PS Om detta synsätt tillämpas i Sverige kan vi restaurera en betydande del av vårt bestånd av Atlantlax genom åtgärder vid Ätraforsdammen. Potentialen överstiger här 200 000 laxfiskar (smolt) varje år! DS

2024-04-14 I går natt sågs sex stora blankålar ha omkommit på kraftverkens galler i Ätran. De nådde aldrig de jungfruliga och mytomspunna lekområdena i Sargassohavet dit de var på väg.

Fiskerikonsulent Gösta Edman beräknade att ca 20% av Ätrans ålar vandrade på våren och ca 80% av ålarna vandrade på hösten. Dessa ålar har ett gemensamt ärende; att vandra till Sargassohavet för att leka och föra släktet vidare. Varje enskild ålhona är bärare av fler än en miljon romkorn som skulle blivit nya ålyngel vid leken i Sargassohavet. Denna äggleverans stoppades nu av vattenkraften i Ätran.

På 1900-talet var nattskiftet särskilt eftertraktat bland kraftverkens anställda i Ätran. Då kunde de göra en god extra förtjänst genom att ta hand om nattens ålar som samlats på kraftverkens galler. Fångsten togs om hand för eget bruk eller såldes till stadens fiskhandlare.

Länsstyrelsen har tillsyn över kraftbolagens verksamhet och även över ålfisket. Ålfiskarna övervakas nitiskt bl.a. med hjälp av modern drönarteknik. Varje förvaltningsplan för ål skall enligt Ålförordningen innehålla åtgärder för att uppnå, övervaka och kontrollera att den antropogena mortaliteten (= döden i kraftverken) minskar. Ålförordningen gäller som svensk lag.

Länsstyrelsen i Halland har dock ”pausat” Ålförordningen och tillsynen av kraftverken i Ätran i väntan på kommande omprövning i den s.k. NAP:en. Men det är en klen tröst för alla ålar som nu omkommer. Det hjälper föga för ålen att vara ”rödlistad” och ”akut hotad” när de i praktiken är ett ”fritt villebråd”.

Vid Ätrafors filmade SVT:s Uppdrag Granskning döda ålar. Kraftbolaget säger sig ha infört en ”säker” lösning för insamling av vandrande lekål i gallerburar innan intaget till kraftverket. Vid Naturnytts besök lördagen den 13 april var flyktöppningarna öppna och utan insamlingsburar. Det innebär att vandrande ålar nu tvingas genom kraftverkets turbiner där merparten omkommer direkt eller skadas (knäckt ryggrad) och sedan spolas ut nedanför kraftverket.