2026-04-21 Regeringen beslutade den 24 juli 2025 att ge Naturvårdsverket uppdraget att se över vilka arter som bör vara nationellt fridlysta. Naturvårdsverket föreslår nu 2026-04-20 att regeringen beslutar att fridlysa den akut hotade ålen. Läs mer här.
Arter som är akut hotade (CR) har den högsta hotkategorin i rödlistan. Det är steget före att de konstateras utdöda i Sverige. Naturvårdsverket föreslår nu att Regeringen beslutar att ålen fridlyses, vilket är rimligt med tanke på den mycket stora risken för utdöende.
Det är dessutom enda vägen att följa EU:s ålförordning om att ålbeståndet skall stärkas i medlemsstaterna. Sedan ålförordningen infördes 2008 har den naturliga produktionen av ål i Sveriges inlandsvatten minskat från 22 ton 2008 till endast 7 ton 2023! Källa: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Institutionen för akvatiska resurser Aqua reports 2024:5
Länsstyrelsen i Västra Götaland uppger till SR att en tredjedel av de vattendrag som skulle behöva kalkas har prioriterats bort år 2025. SLU Aqua Reports 2016:6 beskriver olika fiskarters känslighet för försurning samt ökning efter kalkningsåtgärder. Enligt rapporten ökar förekomsten av ål från 8,2 till 16,6%, lax 6 till 29,9% och nejonögon från 12,8 till 18%. Försurningens negativa inverkan på produktion av framför allt ål och nejonögon är underskattad.
Ålen är klassad som akut hotad och vattenkraften utgör ett hot mot ålen eftersom den dödas i turbiner samt hindras från att utnyttja potentiella habitat uppströms kraftverk. Sverige producerade tidigare stora ålhonor och dessa dör nu i kraftverkens galler (se bild). Åldöden i Sveriges vattenkraftverk har lett till att ålen som tidigare var vår vanligaste fiskart, nu måste fridlysas.
Naturvårdsverket missar helt ålens stora betydelse som livsmedelsresurs. Håkan Wickström menar att svenska sötvatten skulle behöva besättas med i storleksordningen 188 – 360 miljoner glasålar för att uppnå 100% av tidigare jungfrulig årlig lekflykt av blankål. Energiforsk anger en överlevnad på 20% från yngel till blankål vilket ger en lekflykt på 37,6 till 72 miljoner blankålar årligen från Sveriges inlandsvatten.
Naturvårdsverket missar i sitt beslut att beskriva ålens stora betydelse för vattenekosystemen och den biologiska mångfalden då hälften av fiskbiomassan enligt vissa forskare fordom utgjordes av ål. Ett tapp av halva fiskbiomassan medför stora konsekvenser för ekosystemen.
Ålens värde för krisberedskap är betydande då skattning av en årlig utvandring av ca 50 000 ton ål kan utgöra ett viktigt födounderlag vid kristider. Varje svensk äter årligen ca 25 kilo fisk och ålen var förr en viktig tillgång. En femtedel av Gustav Vasas statsinkomst kom från ålfisket. Kulturen och kunskapen går förlorad om vi förlorar ålen och ålfisket. Naturvårdsverket anger inte värdet av det förlorade ålfisket. Finländska Jord- och Skogsbruksministeriet lagstiftar däremot att en blankål har ett skyddsvärde av 3510€. Källa: Finlex 614/2019.
Ålen är lätt att beskatta med ålkistor och kommer ända fram till ”dörren” i alla vattendrag varför skattningen kräver en minimal energiinsats till skillnad från exempelvis energikrävande trålning efter fisk till havs. Målet enligt Ålförordningen är att vi så snart som möjligt återfår minst 40% av den tidigare produktionen av europeisk ål. Då finns också underlaget för ett hållbart fiske.
Regeringen behöver därför snarast besluta om Naturvårdsverkets förslag att fridlysa ålen. Vattenkraftens miljötillstånd skall nu omprövas. För att de nya miljövillkoren ska kunna anses moderna måste man i omprövningen därför bedöma påverkan på ålen enligt aktuell fridlysningsstatus. På grund av ålens hotstatus är det viktigt att regeringen inte beviljar några undantag för vattenkraften så som tidigare varit fallet. Då sätts tanken med fridlysningen ur spel.
Det är hög tid att vattenkraften tar sitt miljöansvar för vandringsfisken samt att det stadfästes genom regeringens beslut att utan undantag fridlysa den akut hotade ålen.
PS Regeringen har lagt fram ett förslag om att ändra i artskyddsförordningen, som reglerar vad som gäller vid fridlysning. Förslaget innebär att man ska kunna ge dispens mot fridlysningsbestämmelserna till verksamheter som behöver bryta mot dem. Med dispens skulle man alltså inte behöva följa de regler som gäller kring fridlysta arter. DS ”Spelet för gallerierna” fortsätter och vi närmar oss valet – för ålen.
