Hotade arter i Ätran

2026-04-02 Staksill, majfisk, havsnejonöga, ål och lax det är flera av Ätrans fiskar som nu är borta eller starkt hotade. Orsakerna diskuteras ofta och ibland påstås det att ingen vet.

Fiskerikonsulent Gösta Edman arbetade i Halland och Ätran på senare hälften av 1900-talet. Han berättade om stora fångster av staksill och majfisk utefter Hallandskusten. De senaste årtiondena har det endast noterats fyra lekvandrande majfiskar i Ätran. Alosasillarna torde därför vara de fiskarter som nu är närmast utrotning i Ätran.

Därefter är det nejonögonen som är akut hotade i Ätran. De har på kort tid gått från tusentals individer till några få fiskar. Förra året rapporterar Länsstyrelsen i Halland om den kritiska situationen för havsnejonöga i Halland. Resultaten från 2025 års inventering i Sverige visar:

  • Ätran: 28 individer
  • Suseån: 1 individ
  • Viskan: 2 individer
  • Rolfsån: 2 individer
  • Säveån: 2 individer

Även ålen är akut hotad i hela sitt utbredningsområde. Fortfarande vandrar tusentals glasålar in till Sveriges kust varje år. Produktionen från Sveriges inlandsvatten har dock minskat från miljontals ålar årligen till endast 7 tusen naturligt utvandrande ålar. Forskare bedömer situationen som akut.

Åretes rödlista omfattade nu för första året Atlantlaxen som aldrig tidigare varit med på röda listan. Vad är det som håller på att hända med våra Svenska vattendrag? Länsstyrelsen i Halland har ansvaret för åtgärdsprogrammet för det akut hotade havsnejonögat.

Åtgärder som föreslås är: Mer fisk i havet, Bättre fisktrappor, Lämna arten i fred och bättre vattenkemi, Sprid information om arten. Tyvärr går länsstyrelsen ”som katten kring het gröt” när det gäller förslag till åtgärder. Länsstyrelsen har dessutom beslutat att inte vidta några åtgärder som omfattar vattenkraften före vattenkraftens miljöprövning. Denna prövning bedöms av regeringen kunna ta upp till 20 år. Har vi verkligen denna tid innan våra rödlistade arter går förlorade?

Det är ganska uppenbart varför de fem nämnda arterna av vandringsfisk nu är nära utrotning, akut hotade eller rödlistade. De är antingen utestängda från sina naturliga habitat av dammar eller saknar vatten på grund av korttidsreglering. Fiskar kan inte leva utan vatten. Det är ganska elementärt.

2025-08-31 Ätran Askome Korttidsreglering torrlägger stora delar av laxens och havsnejonögats uppväxtområden.

Dagens situation har uppstått på grund av att vattenkraften har stängt fiskens vandringsvägar och under mer än ett århundrade tillämpat korttidsreglering och nolltappning som helt torrlägger fiskens livsmijö.

Det är därför som vi nu ser de sista individerna av majfisk och havsnejonöga, en art som är äldre än dinosaurierna och funnits på jorden i miljontals år. Hundratals ålar omkommer årligen i kraftverkens galler.

Det är därför som vårt älskade landskapsdjur laxen nu hamnat på röda listan för hotade fiskar. De kämpar för sitt liv när vattnet försvinner och korttidsregleras för maximala vinster när priset på el är som högst.

Fiskeriverket och Länsstyrelsen har bedömt att när Ätrafors kraftverk byggdes minskade smoltproduktionen i Ätran årligen från 70 000 smolt till 9 000 smolt. Nu håller laxbestånden på att försvinna. Det är viktigt med en bra förvaltning av fiskbestånden och vandringsfisken.

Vattenkraftens avsaknad av miljöåtgärder har nu under mer än ett århundrade skördat miljontals offer. För att vända trenden och rädda de arter som håller på att försvinna finns endast en lösning; att vattenkraften nu snarast tar sin andel av vårt gemensamma miljöansvar.

2025-08-31 Strandat laxyngel som drabbats av kraftbolagets korttidsreglering. Ett lätt byte för skrakar och kråkfåglar.