2026-04-09 Den statliga myndigheten SLU har ansvaret att utvärdera situationen för den akut hotade ålen. Nu greppar myndigheten efter ”sista halmstrået” för att rädda ålen. De vädjar till allmänheten att bygga repstegar av halm för att rädda ålen.
Saken är den att vattenkraftbolagen i Sverige fått 70 miljarder i skattelättnader för att göra miljöåtgärder nu när vattenkraften skall omprövas. 10 miljarder har avsatts direkt i ”Vattenkraftens miljöfond”. Mycket få åtgärder har hittills kommit till stånd för vandringsfisken och ålen.
Läget är akut men inte helt ”kört”. Naturnytt har tidigare berättat om att 11 tusen ålyngel insamlades under en dag i Viskan. Under 2024 insamlades totalt 165 462 ålyngel. Det är viktigt att dessa invandrande ålar erbjuds möjlighet att växa upp i våra inlandsvatten. De har utgjort en stor del av de ålhonor som lekvandrat till Sargasso.
SLU vädjar nu till medborgarna och allmänheten att delta i Projektet ”Halmnystan och observerad ål”.
En repstege av halm. Genom ett spännande medborgarforskningsprojekt undersöker SLU var i våra svenska vattendrag det fortfarande finns ål.
Metoden testas med hjälp av lokala arrangörer och allmänheten och innebär att man sätter ut nystan eller repstegar av halm i vattendrag. Nystanen eller repstegarna av halm kan användas så att uppvandrande små-ål kan ta sig förbi vandringshinder.
SLU skriver vidare på sin hemsida: ”Har du skapat ett så kallat halmnystan eller en repstege av halm som du placerat ut i ett vattendrag? Rapportera till oss var dessa har placerats och om du sett någon ål i nystanet/repstegen eller inte. Vill du tillverka din egen repstege av halm? Vi berättar hur du gör lite längre ner på sidan”.
Det är positivt att myndigheten SLU nu försöker göra allmänheten medveten och delaktig i ålens akuta situation. Så att vi kan göra rätt val för kommande generationer.
Men var finns kraftbolagen som byggt vandringshindren för ålen? De gör miljardvinster och har dessutom fått 70 miljarder av skattebetalarnas pengar för att åtgärda miljöproblemen med vattenkraften. (3,5 miljarder årligen under de 20 kommande åren då miljöprövningen väntas pågå).
Hertingprojektet visar att det finns utprovade lösningar som fungerar för både uppvandrande ålyngel och nedvandrande lekålar. Nu när ”den sista ålen” sänts på SVT och kraftbolagen fått regeringens förslag till beslut om undantag från EU:s miljökrav samt undantag från art- och habitatdirektivet, griper SLU efter det sista halmstrået och ber allmänheten om hjälp med att tillverka repstegar av halm för att lösa problemet.