2017-07-07 kl.14:42 Årets första puckellax passerar i kameran vid Hertingforsen. 2019 är året då eventuella puckellaxar från 2017 års uppvandring återvänder.
2019-07-07 Bilden visar en trolig puckellax som passerar kameran vid Herting. Bilden skall valideras av de som sköter kameran innan uppgiften är säkrad. Data: www.fiskdata.se
Kända fiskeprofilen Hans Schibli är den som rapporterar om årets första möjliga fynd av puckellax i Ätran.
Alla puckellaxar bör avlivas och rapporteras till myndigheterna. Vi får hoppas att de inte får fäste i Ätran och andra västkuståar.
I Ätran kan puckellaxen omkomma om de vandrar upp i döda åfåran i Ätrafors. Där tyvärr även ätranlax, havsöring, ål och andra skyddsvärda arter omkommer så länge som inte länsstyrelsen kräver åtgärder av karftbolaget Uniper. Hertingprojektet visar att en effektiv åtgärd är att ha en minimitappning i den gamla åfåran.
Åfåran vid Ätrafors är dessutom N2000 område där Länsstyrelsen 2013 anvisar minimitappning i sin Bevarandeplan för Ätran. Läs mer här.
SLU föreslår åtgärder mot puckellaxen, läs mer här
2019-07-07 På Torsdagen hände det igen. N2000-området vid Ätrafors vattenfylldes av kraftbolaget Uniper. Fiskarna hamnar på torra land när bolaget dagen efter återupptar kraftproduktionen och stänger av vattnet. Området gör då skäl för sitt namn ”döda fallen”.
Hundratals laxar, ålar, mörtar, gösar, gäddor och andra fiskar hamnar årligen på detta sätt i de snabbt torrlagda döda fallen vid Ätrafors. Detta har uppmärksammats av naturintresserade personer som anmält bolaget för hanteringen.
Kraftbolaget har 2017-12-05 Dnr.535-7145-17 svarat länsstyrelsen att ”Någon fullgod lösning finns ännu inte på plats men arbetet fortsätter med att lösa problemet”. Se kraftbolagets försök att använda ny teknik här.
Länsstyrelsen har svarat anmälaren att ”Sydkraft Hydropower AB har löpande avstämningar med länsstyrelsens fiskeenhet och jobbar på att försöka minimera risken för att fisk blir kvar efter att de släppt vatten i torrfåran”.
Våren 2019 var en riklig utvandring av lekmogna ålar från Ätran till havet. Kraftbolaget har installerat ett lutande galler med flyktöppningar vid Ätrafors. Flyktöppningarna var stängda hela våren och de utvandrande ålarna fastnade och dog på gallren. Vissa skrapades upp av lövränsaren och fraktades bort av kraftbolaget eller den bolaget anställt för att utföra jobbet. Läs mer här.
Ätraforsdammen 2018-11-13. Vattenståndet var detsamma 2019-07-04
2019-07-04 var det lågt vattenflöde när Ätrafordammen delvis tömdes i döda åfåran. Detta innebar att vattenståndet i dammen sjönk till samma nivå som 2018-11-13. Stora områden torrläggs och musslorna hamnar på land. Se torrläggningen här.
2019-07-04-05 var ålyngelledaren vid dammen avstängd. Hundratals ålyngel stoppas här definitivt från att komma vidare till sina uppväxtområden i Ätran.
Just nu vandrar laxar, havsöringar och havsnejonöga upp i Ätran för lek. Det är stor risk att dessa arter fastnar och dör vid Ätrafors. Från dammen uppströms kom mycket vitfisk (mört, löja) och deras yngel. De stängs inne och dör i det torrlagda N2000 området.
År 2015 skulle problemen varit lösta enligt internationell N2000 lagstiftning. Två årtiondens ”löpande avstämningar” mellan länsstyrelse och kraftbolag har fortfarande inte gett resultat. Länsstyrelsen föreslog enligt Bevarandeplanen för Ätran (2013-11-26) en minimitappning i Ätran vid Ätrafors redan 1998. Hertingprojektet visar att en minimitappning skulle lösa problemet med fiskdöden och dessutom ge ett viktigt tillskott till Ätrans naturliga produktion av lax och ål.
2019-07-04 Instängd, döende ål i döda fallen vid Ätrafors. PS Totalt fiskeförbud råder. Kraftbolaget tar död på 1000-tals ålyngel och vuxna ålar slaktas på sin väg ut genom kraftverken DS
Myndigheterna har föreslagit att vattendomarna i Ätran skall omprövas 2038 eller 2028,29. Skall tusentals skyddsvärda fiskar årligen fastna och dö en plågsam död i ”döda fallen” under dessa år ? Eller skall Länsstyrelsen kräva en snabb och effektiv åtgärd av kraftbolaget med minimitappning i N2000 området vid Ätrafors?
2019-07-08PS Glädjebesked från Lagan. Det norska bolaget Statkraft har 2018 samlat in 200 kg ålyngel i Lagan. Det motsvarar 200 000 ålyngel då man säger att de väger ca 1 gram styck. Om de kostar 5 kronor stycket är värdet 1 miljon kronor! Även i år är invandringen av ålyngel god! Lyssna på inslaget i SVT Nyheter här. Nu har man ca 15 år på sig att lösa fiskvandringen förbi alla 13 kraftverken nedströms Bolmen då dessa ålar börjar sin lekvandring till Sargassohavet!
Ålarna är inte födda här utan ”driver in” till svenska kusten. De vandrar upp i åarna lockade av sötvattnet. Ätrans flöde är ca 70% av Lagans flöde och vi kan gissa att ålyngeluppvandringen i Ätran då var ca 140 000 förra året. Men kraftbolaget Uniper har ingen motsvarande uppsamling av ål som det norska bolaget Statkraft. Alla dessa naturligt invandrande ålyngel får ingen möjlighet att växa upp i Ätrans sjösystem uppströms Ätrafors! Kraftbolagen skall istället enligt Ålplan Ätran sätta ut engelska ålyngel för 60 000 kronor. När de förra året troligen stoppade invandrade ålyngel till ett värde av 700 000 kronor! Sedan dör de vuxna ålarna i kraftverken när de skall vandra ut till havet då fria vandringsvägar saknas!
2019-07-01 Den kallas för Vattenkraftens Miljöfond. Den är finansierad via skattemedel. Och används bl.a. för att ersätta vattenkraftbolagens produktionsförlust vid miljöåtgärder.
Vattenkraftens Miljöfond har en alldeles egen hemsida med en alldeles egen informationskampanj. Läs mer här.
Där kan Du bl.a. få veta att åtta av de största Vattenkraftägarna är de som finansierar Vattenkraftens Miljöfond. De satsar 10 miljarder under en 20-årsperiod för att förbättra vattenmiljön. Därför sitter de i styrelsen för fonden och har full kontroll. De har också bestämt att Vattenkraftens Miljöfond även skall ersätta en del av bolagens produktionsförlust som blir följden av miljökraven. De ställer också kravet att miljöåtgärderna (påverkan på vattenkraften) begränsas till max. 2,3% av produktionen.
Läser man på Regeringens hemsida om Energiöverenskommelsen får man en helt annan bild av miljöfonden. Läs mer här.
Vattenkraftens miljöfond finansieras genom att vattenkraftbolagen får sänkt fastighetstaxering. Nettoresultatförstärkningen för vattenkraftsägarna uppgår därmed enligt Regeringens beräkning till ca 3,5 miljarder kronor per år, när reformen är fullt genomförd 2020. Bolagen får alltså en skattelättnad på 70 miljarder under 20-årsperioden av vilka 10 miljarder avsätts till Vattenkraftens Miljöfond som bl.a. skall ersätta bolagens produktionsförluster.
Finansieringen sker genom en höjd energiskatt på elektrisk kraft för hushåll och tjänstesektor. Energiskatten höjs för dessa från 1 juli 2017 till den 1 januari 2019 med 4,2 öre per kilowattimme. För en eluppvärmd villa med en årlig elanvändning på 20 000 kilowattimmar innebär förslaget att elkostnaden ökar med 1 050 kronor per år, inklusive mervärdesskatt.
I verkligheten är alltså detta Hushållens Miljöfond och vi borde sitta i styrelsen och bestämma pengarnas användning. När 10 av de 70 miljarderna hushållen betalar till vattenkraftbolagen använts borde även övervägas om resterande 60 miljarder behöver användas. Och om mer än 2,3 % av vattenkraftens produktion behöver tas i anspråk för att uppfylla våra gemensamma vattendirektiv, art- och habitatdirektiv (N2000) och åldirektiv.
Det verkar helt orimligt att skattebetalarna skall betala vattenkraftbolagens miljöåtgärder, som de gör sken av att de själva har betalat. Dessutom bestämmer bolagen att miljöåtgärderna som skattebetalarna bekostat inte får utgöra mer än 2,3% av deras produktion! Detta strider mot all tidigare praxis i miljösammanhang där det sedan länge tillämpats att verksamhetsutövaren betalar nödvändiga åtgärder för att skydda miljön (PPP).
För handen på hjärtat; Vattenkraftens Miljöfond som vi själva bekostar via skattsedel med 70 miljarder var väl inte till för att öka Vattenkraftens vinstmarginaler, utan för att värna Miljön i våra vatten och rädda den akut hotade ålen från total utrotning?
Läs mer här. i Mittmedias Allehanda varför ordföranden i Sollefteforsens AB är så förjust i Vattenkraftens Miljöfond! Sollefteforsens AB betalar 1-1,5 miljoner kronor årligen till Miljöfonden och får i utbyte en årlig skattelättnad på 10 miljoner som enligt energiöverenskommelsen betalas av elkunderna. Vattenkraftens Miljöfonds styrelse består av kraftintressenterna och pengarna skall användas till reinvestering och utveckling av vattenkraften och delvis till att finansiera en begränsad miljöanpassning av vattenkraften.
2019-06-25 Nu skall vandringsfiskens öde avgöras. Mitt i ålynglens vandringstid veckan efter midsommar skall berörda ha sammanställt de synpunkter som är helt avgörande för ålens och vandringsfiskens framtid.
”Synpunkter önskas så snart som möjligt men ska ha inkommit till Havs- och vattenmyndigheten senast den 28 juni 2019. Till följd av de snäva tidsramarna för arbetet kommer ingen förlängd samrådstid att medges” skriver de myndigheter som ansvarar för omprövningen nämligen Energimyndigheten, Svenska Kraftnät samt Havs- och vattenmyndigheten. Läs mer på hemsidan här.
Myndigheterna föreslår dock i remissen att omprövningen av Ätran påbörjas först om tio år dvs. 2028-2029. De snäva tidsramarna kan väl därför inte sägas gälla för berörda myndigheter.
Det är nog snarare så att de snäva tidsramarna gäller för att begränsa miljövårdande och naturvårdande organisationers möjligheter att reagera på att miljön och naturvården inte fått samma utrymme i förslaget som kraftindustrins vinstintressen.
Ålakungen 2008 har reagerat på förslaget som riskerar att bli ”sista spiken i ålkistan” för den akut hotade ålen. Läs remissvaret här:
2019-06-12 Lantbruksuniversitetets provfisken på västkusten ger nästan enbart fångst av juvenila (icke könsmogna) torskfiskar. Resultatet är det sämsta sedan undersökningarna startades 2001.
Sveriges Radio rapporterar att det är ett ”allvarligt läge för torsk och kolja utefter Bohuskusten”. Läs och lyssna här.
”Fångsterna av torsk och kolja i utsjön 2018 var de lägsta som registrerats sedan provtagningen började” skriver SLU i sin Rapport 2019:10. Läs mer här.
2019-05-28 Vattenkraften skall nu omprövas med moderna miljölagar då det hittills är 1918 års lag som varit förhärskande.
Havs och vattenmyndigheten vill nu ha in remissvaren före den 28 juni 2019. Läs remissen på deras hemsida här.
När det gäller Ätran föreslås nu en omprövning om 10 år 2028. Naturen i Ätran värderas lågt och en extremt låg andel av bolagets vinster i Ätran tillåts användas för miljöförbättrande åtgärder. Planen kan därmed inte sägas vara en plan för miljön utan just för vattenkraften.
Myndigheterna har redan haft ett förslag att det skulle dröja till 2038 dvs. 20 år innan Ätran skulle omprövas. Om nuvarande förhållanden skulle råda innebär det en fortsatt plågsam behandling av våra lax- och ålbestånd i Ätran där tusentals individer dör varje år. Trots att de omfattas av ålförordningen och skyddas av art- och habitatdirektivet. Läs mer om detta i remissvaret nederst på sidan.
Firma Ingemar Alenäs har tidigare lämnat in synpunkter på detta horribla förslag. I det nya förslaget backar nu myndigheterna 10 år till omprövning men risken för fortsatta missförhållanden är stor, då förslaget bygger på en rad felaktiga förutsättningar.
Bilaga 4 i Havs remiss anger ex. att N2000 värdena i Högvadsån endast påverkas av ett (1) vattenkraftverk! I Högvadsåns huvudfåra finns bl.a. Nydala kraftverk, Lia kraftverk, Ödgärdets kraftverk, Strömma kraftverk och Lilla Hallångens kraftverk. Ödgärdets kraftverk, dit laxen vandrar, har dessutom nolltappning som torrlägger laxens lek och uppväxtområden! Inom Högvadsåns avrinningsområde finns fler än 20 dammar och kraftverk som påverkar hydrologin! Detta kan inte vara obekant för myndigheterna då de är tillsynsmyndighet för dessa vattenverksamheter!
Men det blir såklart enklare att bara behöva göra åtgärder i ett av Högvadsåns alla vattenkraftverk. Och fiskarna brukar tiga still. Risken är dock uppenbar att EU återigen underkänner svenska myndigheters agerande när det gäller att följa vattendirektivet.
Läs Firma Ingemar Alenäs synpunkter på första remissomgången:
2019-05-28 Var laxarna flera och större i Ätran på 1800-talet än i dag? Ja, tveklöst var det så. Men vad var orsaken?
Laxens livscykel är komplicerad och påverkas av många faktorer. Men en sak är säker. Om man drastiskt minskar laxens lek och uppväxtområden så minskar antalet laxar. Om man konsekvent tar död på nedvandrande äldre laxar som kommer att leka en andra gång så minskar storleken på laxen.
Därför är det självklart att om man önskar få tillbaka mera lax så skall man låta laxen få tillgång till sina tidigare lekområden.
Därför är det självklart att om man vill ha större laxar så skall man se till att de oskadda kan vandra tillbaka till havet och återkomma för en andra lek.
Hertingprojektet med återställande av Hertingforsen och byggnationen av fisksäkert galler vid kraftverket visar att detta är fullt möjligt. Projektet visar också att resultatet inte låter vänta på sig bara fisken får en ärlig chans…. Läs mer här.
2019-04-28 Studenter från Karlstads Universitet får i dagarna utbildning i hur man märker och spårar lax i Ätran vid Falkenberg.
Tack vare docent Olle Calles och hans studenter från Karlstads Universitet har vi god kunskap om vandringsfisken i Ätran. Universitetet har under åren sammanställt ett antal forskningsrapporter och avhandlingar som handlar om Ätrans fiskbestånd. Ätran är en av Sveriges mest väl undersökta laxälvar.
2019-04-28 Docent Olle Calles är på besök vid Hertingforsens smolt- och besefälla, med sina studenter från Karlstads Universitet.
-Ätran är perfekt som studieobjekt och här kan vi visa studenterna effekterna av ett antal positiva åtgärder som gjorts för att värna om våra vandringsfiskar som lax, havsöring, ål, nejonögon och majfisk. – Tillgången på vandringsfisk är god och i dag är det märkning av vandrande laxsmolt som gäller, säger docent Olle Calles. 150 utvandrande smolt var dagens fångst i smolt- besefällan vid kraftverket. Dessa försågs med PITTAG- märkning (Passive Integrated Transponder) där varje enskild fisk kan spåras och identifieras. Fångstryssjor fanns utplacerade men i dag var det ingen fångst av ex. lekvandrande havsnejonögon.
Studenterna och forskarna kom bl.a. från Uppsala, Karlstad, Lund och Sydafrika. Ätran har tidigare varit med i ett antal arrangemang för World Fish Migration Day. 2019 är det Laxens År och Ätran tilldrar sig ett stort nationellt och internationellt intresse. Närmast på agendan för Ätran står guidningar för Föreningen Norden och Stiftelsen Östersjölaxen.
Denna regniga dag hade det varit perfekt om forskarna kunnat erbjudas en modern forskningsstation, ett Laxens Hus, för sina aktiviteter. Ätran är ett av Sveriges viktigaste kunskapscentrum för laxen. Falkenbergs Energi ställde dock välvilligt upp med ett av sina förrådshus som regnskydd vid gamla kraftverket, byggt 1903.
2019-04-25 HaV går i dag ut med ett pressmeddelande att man föreslår fortsatt fiskestopp för att rädda den akut hotade ålen.
– Vi föreslår att förbudet för fiske efter ål i svenska kustområden införs mellan den 1 november 2019 och den 31 januari 2020, vilket är samma månader som stoppet lades förra året säger HaV:s utredare. -Vi föreslår att lägga förbudet under den period då den blankål som passerar kustområden i Öresund har relativt goda möjligheter att vandra utan att ytterligare påverkas av svenskt fiske. Detta då fisket efter ål på västkusten sedan tidigare är förbjudet. Läs hela pressmeddelandet här.
Detta agerande är verkligen ett spel för gallerierna då det inte är ålfisket som är huvudorsaken till att ålen är akut hotad. Ålynglen kommer till våra åar på västkusten där de av kraftbolagens dammar hindras att vandra vidare till sina uppväxtområden.
Ätraforsdammen hösten 2018, ålyngel hindras med 100% effektivitet att nå sina uppväxtområden i uppströms belägna sjöar som Fegen, Åsunden, Sämsjön m.fl.
Kraftbolagen köper då som kompensation ålyngel från England och sätter ut i sjöarna för man får fortfarande fiska ål uppströms tredje vandringshindret och fiskerättsägarna luras att tro att det finns naturligt vandrande ål. När de engelska ålynglen är könsmogna och efter 15-20 år skall vandra till Sargassohavet för att leka har kraftbolagen spärrat vägen! I stort sett alla ålar dör gallerdöden eller turbindöden! Ett spel för gallerierna!
Gallerdöden vid kraftverken i Ätran är som störst vid ålens vandringsperioder vår och höst. Artikelbilden är från gallerdöden vid Yngeredsfors kraftverk våren 2019 och man ser tydligt att den pinsamt gallerdödade ålen blivit randig som en sebra. Vandringen är väderberoende och i år var vårvandringen särskilt omfattande efter förra höstens torka. Unipers städbolag ENO hade många döda ålar att ta hand om. HaV föreslår nu fiskeförbud mellan den 1 november 2019 och den 31 januari 2020. Den största höstvandringen av ål inträffar normalt före den 1 november och den största vårvandringen efter den 31 januari.
Men kraftbolaget Uniper, som verkligen ger alla ålar i Ätran en kvalfull gallerdöd har ”License to kill” hela året! De dödar all ål i Ätrans vattensystem trots givna löften att de endast skall döda 60% av ålen! Detta är ett spel för gallerierna med ålen som förlorare! Kraftbolagen som dödat Ätrans ålar det senaste århundradet måste snarast ta en liten del av sina vinster och införa rätt åtgärder. Vilken rätt har vi i Sverige att förvalta vår gemensamma ålresurs på detta pinsamma sätt? Läs mer om Ålvandring i Ätran 2019 här.
2019-04-13 I dag firades Laxsmoltens dag vid Nydala kvarn i Köinge. Berit och Sven-Erik märkte smolt och Länsstyrelsen berättade om vad som är aktuellt under Laxens år 2019.
Evenemanget var välbesökt och ett 30-40 tal personer kom till Nydala för att titta på de vandrande Ätranlaxarna som nu lämnar Högvadsån och beger sig till sina uppväxområden i Atlanten vid Färöarna.
2019-04-13 Laxsmolt som i dag märktes vid Nydala, så att vi kan följa dess fortsatta öde på väg till Färöarna och se om och när denna individ återkommer till Nydala. Rekordet har en lax som Berit märkte som smolt och därefter återkom två gånger, som börling och som stor lax, till Nydala för att leka.
Hans Schibli från Länsstyrelsen berättade med kunskap och inlevelse om Laxens historia i Halland. Redan under slutet av 1940-talet började fiskerikonsulent Gösta Edman med elfisken i Hökabäcken ett stenkast från Nydala. Och 1954 startade registreringarna vid Nydala!
Kalkningen startades för ca 40 år sedan (1978) och detta var en milstolpe i laxens historia. Hertingprojektet genomfördes för 5 år sedan och det var ytterligare en milstolpe i laxhistorien.
Erika Axelsson, länsfiskekonsulent, tog vid och nämnde att vi i Ätran har Sveriges största vildlaxbestånd! Hon fortsatte att berätta om aktuella händelser som kommer att påverka laxen. Man befarar att puckellaxen kan återkomma i år. Omprövningen av vattenkraften i Ätran är föreslagen till 2032 men Länsstyrelsen kommer att föreslå en tidigareläggning för Ätran till 2024.
Vi får hoppas att omprövningen innebär att man tar hänsyn till att laxen får vatten i det torrlagda åfåran vid Ätrafors, då kan Ätrans reproduktion kanske bibehållas trots alla hot. Den vilda Ätranlaxen har en stark överlevnadsförmåga om vi ger den bra förutsättningar och förvaltar detta världsarv på bästa sätt.
Det var många barn och ungdomar vid Nydala och kollade in smolten, det är för deras skull vi måste bevara Sveriges nu starkaste vildlaxbestånd. Tack Nydala kvarn och Länsstyrelsen för en fin visning av Ätranlaxen!
2019-04-13 Berit märker laxsmolt och bokför på datorn. De yngre åskådarna tittar intresserat och blir förhoppningsvis laxens beskyddare i framtiden. Laxen i Högvadsån är unik i Sverige och behöver all hjälp den kan få!
