2019-10-18 Länsstyrelsen larmar nu om den hotade arten havsnejonöga. Hallands åar har haft de största bestånden. Ätran har varit ett kärnområde för denna uråldriga art som funnits i vår natur några hundra miloner år längre än dinosaurierna!
Men nu är havsnejonögat på väg att försvinna enligt experterna. ”- Resultatet kom som en ren chock” säger Mikael Svensson på Artdatabanken enligt HP. Läs mer här.
Det är välkänt att havsnejonögat är en anadrom fiskart som vandrar mellan havets salta och åarnas söta vatten. Hallandsåarna är nejonögats barnkammare. Det är också välkänt att havsnejonögat inte klarar att hoppa upp i en laxtrappa. Då är det inte heller så förvånande att arten försvinner när den utestängs från sina lekområden! SMHI:s dammregister visar i röda punkter var problemen uppstår för nejonögonen.
Det är ganska uppenbart att dessa dammar utestänger nejonögonen från vad som i miljontals år varit deras hem. Se nedersta hindret i Nissan här. Inga larver av nejonögon ger inga vuxna nejonögon! De alltmer tynande bestånden blir då extra känsliga för annan påverkan. När nejonögonens bytesdjur fiskas ut från haven blir situationen ännu mer akut.
Havsnejonögonen kan nu sedan 2014 vandra upp i Ätran (Hertingprojektet) där det finns ett tynande bestånd, som anses vara Sveriges största. De kan vandra upp till Ätrafors. Men i Natura 2000 området nedanför dammen är ån torrlagd. Här hade annars funnits lek- och uppväxtområden för havsnejonöga, lax, havsöring och akut hotad ål.
Den Nationella planen för omprövning av vattendomar inger ett visst hopp. Kraftbolagen har fått 70 miljarder i skattelättnader av vilka 10 miljarder är tänkta att åtgärda vattenkraftens miljöpåverkan. Kanske kan vi få några kronor till vatten i döda åfåran vid Ätrafors och till att öppna fler fria vandringsvägar för havsnejonögat i de Halländska vattendragen? Men det brådskar. Akut hotade havsnejonögon och ålar tål inte mer förhalningstaktik från verksamhetsutövarna. Vi har kunskapen vad som behöver göras.
Läs också artikeln om kraftbolaget som årligen kör tusen vuxna ålar med lastbil förbi kraftverken i Lagan för att rädda ålen. På 1930-talet fångade bolaget 1,3 miljoner ålyngel vid Lagans nedersta kraftverk. Dessa beräknas av Elforsk ha gett 260 000 vuxna blankålar! Varför är även ålen akut hotad? Läs mer här.
2019-10-16 Laxen, Hallands landskapsdjur, vandrar i Nissan. De kommer från Atlanten, vandrar förbi slottet och landshövdingens residens. Samma procedur och skådespel varje år.
Nissans vatten har de senaste årtiondena blivit mycket renare vilket laxen gillar. Detta har skett genom stora samhällsinvesteringar av industri, lantbruk och enskilda (avlopp mm). Staten har satsat miljoner i kalkningsåtgärder för att motverka försurning.
Vattnets kvalité är bra för laxen och för hallandsåarnas djurliv. Men då stängs portarna till laxens, havsöringens, havsnejonögats och ålens uppväxtområden. Nejonögon och ålar kan inte hoppa i laxtrappor. Åarna kallas för KMV eller kraftigt modifierade vatten. Ett annat fint ord är att konnektiviteten har försvunnit.
Detta innebär i klartext att dammar hindrar fisken från att komma hem till sina lek- och uppväxtområden. När de skall vandra tillbaka till havet så blir de kraftigt modifierade (= sönderhackade) i kraftverkens turbiner.
2019-10-14 Många laxar klarar inte passagen vid Slottsmöllans kraftverk. Så har det varit sedan 1966 och 1983 då dessa dåligt fungerande fiskvägar byggdes. Nu finns BMT bästa möjliga teknik demonstrerad vid Hertings kraftverk i Ätran. Läs mer här.
Är läget då ”rökt” för Halmstadslaxen? Nej det finns gott hopp! En liknande lösning som vid Hertingforsen i Falkenberg har presenterats för Slottsmöllan i Nissan. Om den genomförs kan det bli startskottet för en bra förvaltning av Hallandslaxen! 2019 är laxens år och då passar det bra att påbörja arbetet innan loppet är kört.
Lösningen innebär en win-win situation för miljön och samhällsekonomin. Länsstyrelsens egen utredning visar ett plus, ett nettonuvärde för Hertingprojektet på 65 miljoner kronor! Men då måste man ha viljan och modet att rätt prioritera miljön och värna om vårt landskapsdjur.
2019-10-10 Ätraforsdammen har återigen utsatts för reglering med torrlagda stränder. Ätrans stormusslor lider.
Dagens torrläggning fotograferades och de torrlagda stränderna framgår av rubrikbilden. Många musslor kämpade för sitt liv för att komma tillbaka till det livgivande vattnet. Där kan de andas och är inte lika utsatta för hägerns vassa näbb, trutarnas kalas eller minkens vassa tänder.
2019-10-10 Ätraforsdammen. Stormusslan kämpar på grunt vatten för att undkomma den pågående regleringen där kraftbolaget torrlägger dammens stränder.
Reglering är tyvärr en alltför vanlig dödsorsak för de sällsynta stormusslorna. Naturnytt har tidigare rapporterat om torrlagda musslor i Ätraforsdammen vid fler tillfällen. Läs mer här. Vid ett av dessa tillfällen gjorde Farmartjänst en heroisk insats och räddade tusentals musslor. Läs mer här.
2019-10-10 Detta är inget älgspår men väl spåren efter två torrlagda döda musslor. Många musslor grävde ner sig i dyn för att hindra uttorkning och för att bättre klara eventuell nattfrost. De är ”smarta” men inte anpassade till korttidsreglering då det kan bli 20 meter ned till vattnet.
Denna gång har samspelet mellan Länsstyrelsens tillsyn och Bolagets reglering falerat vilket återigen går ut över naturen och musslorna. Vi får hoppas att detta nu kan lösas med den kommande Nationella Planen och omprövningen av vattendomar. Kraftbolagen har fått tio miljarder för att prestera en mer miljövänlig reglering!
2019-10-08 Kraftbolagen kablar i dag ut nyheten om nytt ålrekord i Lagan! En glädjande nyhet när vi hört om att nya svenska rekord slagits i många grenar i friidrotts VM i Doha.
Massmedia ”nappar på kroken”. SVT, P4 Halland, Hallandsposten, Aftonbladet, Eskilstuna-Kuriren m.fl. sväljer hela betet om detta nya fantastiska rekord; 260 000 ålyngel har hittats av kraftbolaget i Lagan!
Är den rödlistade ålen på väg tillbaka? Det ser lovande ut säger kraftverksägaren till media. – Vi hoppas trenden håller i sig då vi kommer fortsätta med våra insatser säger kraftverkschefen. Underhållschefen för kraftverket i Laholm ”håller tummarna för att ålen är på väg tillbaka”. Läs mer här.
Tyvärr är nyheten om nytt ålrekord inte sann. Det tidigare noterade rekordet låg på 1 300 000 ålyngel. Årets ”rekord” låg på blygsamma 260 000 ålyngel! Sanningen är den att trenden varit vikande i många år även om det setts en svag och glädjande uppgång de senaste åren. Läs mer här.
Ålforskaren Håkan Wikström förklarar: Ålyngelbeståndet i Europa, som under lång tid varit på väg utför, gjorde en vändning 2011. Forskare kunde notera en svag ökning. Trots det är den sammanlagda mängden minimal om man jämför med hur det såg ut för cirka 50 år sedan. – För Sveriges del är det nu vattenkraftens negativa effekter på ålbeståndet som står högt på ålforskarnas och förvaltarnas prioriteringslista över problem att lösa, säger ålexpert Håkan Wickström.
”- Ålyngelbeståndet i Europa har under en lång tid varit på väg utför” Håkan Wikström. Not. Figuren visar kraftbolagets fångst av ålyngel, den naturliga invandringen kan vara större.
Kraftbolagen har gått samman i ”Krafttag ål” då de är medvetna om den allvarliga situationen för den akut hotade ålen. Ålynglen som fångas vid Laholm sätts ut i sjöarna uppströms i Lagan (Bolmen m.fl.). Dessa ålar är dödsdömda då de som vuxna skall passera kraftverkens turbiner på sin väg till havet. Kraftbolagen köper därför ålar från yrkesfiskarna i Bolmen och kör dem i tankbil till havet. Detta kallas ”fångst och släpp” eller Trap & Transport. Statskraft har gjort en graf över antal fångade ålar som får åka tankbil till havet för att undvika att malas sönder i kraftverkens turbiner.
Krafttag ål köper ca 1000 ålar varje år i Lagan uppströms kraftverken och kör dem med tankbil till havet för att de skall kunna vandra vidare de ca 830 milen till Sargassohavet och leka.
”Krafttag ål” beräknar själva att 20% av ålynglen skall bli vuxna och vandra ut till havet som blankål. På 1930-talet kunde det innebära att 1,3 miljoner ålyngel gav en utvandring på ca 260 000 vuxna silverålar från Lagan. Årets upptransport av ålyngel skulle ge 52 000 utvandrande ålar. Bolagets fångst och släpp framgår av bolagets diagram och är endast ca 1000 ålar. Detta är långt från rekordartat. Genom att köpa 1000 ålar från yrkesfiskarna i Bolmen och transportera dem förbi turbinerna ”köper man sig fri” från vidare åtgärder. Resten av ålarna går en säker död tillmötes och når aldrig sina lekområden i Sargassohavet. Det är positivt att man räddar några av Lagans dödsdömda ålar undan turbindöden. Men kraftbolagets insats är i själva verket minimal jämfört med den skada man orsakat Lagans ålbestånd.
– ”Mycket glädjande. Vi hoppas och tror på detta”, säger kraftverkschefen till SVT. – ”För att bidra till ålens överlevnad har Statkraft deltagit i både forskningsprojekt och transporterat ålen från kraftstationen till sjöar. – Vi har även satt ut ålyngel på västkusten. Detta sammantaget med andra insatser, kan förhoppningsvis vara en del av förklaringen till det ökande antalet ål i Lagan” avslutar kraftverkschefen.
Kraftbolagen behöver ta verkliga krafttag för ålen som de påverkat till utrotningens gräns. Om kraftbolagen fortsätter med oförändrade insatser blir det ålens undergång. Om trenden har vänt har ålen precis fått nosen ovanför vattenytan. Kraftbolagen behöver göra mer än att hålla tummarna. Den svaga ökningen av ålvandringen till Lagan ger ändå anledning till en försiktig optimism. Kanske kan vi rädda ålen? Sverige måste ta sin del av ansvaret för att rädda den akut hotade ålen. Läs mer här.
2019-10-03 Ålen har funnits i ca. 70 miljoner år. Nu är den akut hotad. Kommer det att innebära dess undergång och att våra barn kan läsa om den på samma historiesida som dronten och vandringsduvan? Vi har nu kunskapen om det akuta läget men vill vi erkänna och vill vi rädda ålen? Dör ålen ut kan den inte återuppstå.
Ålevangeliet är Patrik Svenssons fängslande bok om relationen mellan en son och en far. Det som höll ihop relationen var deras gemensamma förhållande till barndomens ålar och ålfisket. På samma sätt som miljontals ålar är en viktig del i naturens näringsväv och ekosystem.
Ålbeståndet har på bara en mansålder genomgått en förändring från att ha varit jordens vanligaste katadroma fiskart till att bli akut hotad. På samma sätt som den utdöda amerikanska vandringsduvan. Ingen kunde tro att denna miljonhövdade fågelart skulle dö ut! Vandringsduvan fanns i 3,5 miljarder individer och det sista exemplaret dog 1 september 1914. Skall vi nu ta vid ”arvet” och bli den generation som utrotar den europeiska ålen?
TV programmet ”Malou efter tio” tar upp problemet med att klockan för ålen nu pekar på fem i tolv. Peters fina filosofiska förhållande till sin far och till ålen, och hur detta band dem samman, är fascinerande. Men om ålen dör ut kan den varken vara kittet mellan människor eller de limniska ekosystem som den i dag håller samman.
Malou hade också bjudit in en av Sveriges och Europas ledande ålforskare för att få en förklaring till varför ålen är akut hotad. Hans diplomatiska svar var att det finns lika många förklaringar som det finns ålforskare. Svaret speglar det faktum att det bakom forskningen finns olika finansiärer som önskar att alla påverkansfaktorer utreds, även om huvudorsaken är känd. Här passar uttrycket ”patienten avlider medan utredning om åtgärder pågår”. 1970 skrev dåvarande fiskerikonsulent Gösta Edman: ”Fiskeriexperter anser att om ej särskilda åtgärder vidtages i vattendraget kommer ålförekomsterna inom Ätrans övre vattensystem att upphöra inom relativt nära framtid”.
Vad är då den kända orsaken som man vill dölja? Jo, ålen har mist sitt ålhem och då är den dödsdömd. Hemmet är Europas sjöar och vattendrag. Dammar byggdes och alla ålynglen utestängdes. Turbiner byggdes och alla de vandrande lekålarna slaktades. Nu finns här bara engelska ålar som åkt flyg till våra svenska vatten. Dammarna byggdes i början på 1900-talet och nu är ålen på utrotningens brant. Eftersom en ålgeneration är ca 25 år.
Ålen förblöder som art på den svenska vattenkraftverkens altare. Ålen är hemlös och livlös och offras som ett oskyldigt lamm. Det finns teknik att installera ålyngelledare och säkra utvandringsvägar förbi kraftverken. Tekniken tillämpas inte.
Men kan dammar och turbiner vara ett så stort problem? Ja, bara i Sverige finns över 10 000 dammar och över 2000 turbiner. Inom ålens utbredningsområde har man kartlagt över 415 000 dammar och det beräknas finnas över en miljon dammar…. Gör man en karta över dessa dammar förstår man ålens akuta situation. Och då förstår man att det bara finns en huvudorsak till ålens dramatiska försvinnande. Annat som påverkar ålen negativt gör endast att förintelsen går ännu snabbare. Ålen behöver sitt hem!
Karta över dammar i Sverige och Europa där ålen inte kommer fram. Ålen föds i havet och skulle växa upp i våra sötvatten. Ålen är akut hotad eftersom vi stängt dörren till ålens hem. Källa SMHI och AMBER
Det ser mörkt ut för Europas ålbestånd där Sverige hade en viktig del. Men är då hoppet ute? Nej det finns hopp. Vid Hertings kraftverk i Falkenberg har man 2013 gjort vandringen säker för både de uppvandrande ålynglen och för de utvandrande lekålarna! Tekniken finns och kan tillämpas vid alla dammar. Men modet och viljan saknas.
Vill vi rädda den akut hotade ålen? Har vi rätt att utrota ännu en art? Tio miljarder kronor har nu gått till de svenska kraftbolagen för att göra åtgärder enligt den Nationella planen och Vattenkraftens Miljöfond AB. Nu är hög tid att gå från ord till handling och använda pengarna till att rädda världens ålbarn.
Annars blir vi den sista generationen som sett en levande ål. Och våra barn kan läsa i historieböckerna att vi var den generation som ödelade ålens hem och gjorde slut på den ca 70 miljoner år långa eran när den gåtfulla europeiska ålen fanns på vår jord.
Europas ålyngel stoppas effektivt av en miljon dammar som byggdes på 1900-talet. Europas könsmogna ålar slaktas i hundratusentals turbiner när de påbörjar sin 700 milaresa för att reproducera sig i Sargassohavet.
2019-10-01 I dag lämnas Nationella Planen (NAP) för omprövning av vattenkraften in till Regeringen för beslut och genomförande. Kommer tusentals torrlagda forsar att få vattnet och livet tillbaka? Har kraftbolagen rätt att ta allt vatten, då de påstår att miljön redan är ”modifierad” (KMV) och då är det OK att låta fiskarna dö?
Kraftbolagen har genom energiöverenskommelsen fått 70 miljarder i skattelättnad. Därför har de nio största kraftbolagen som motprestation avsatt 10 miljarder tillVattenkraftens Miljöfond AB. Kraftbolagen har bildat ett gemensamägt aktiebolag där de ingår i styrelsen och har bestämt att de 10 miljarderna under 20 års prövotid får användas till: § Kostnader för åtgärder, domstolsprocess, utredningar, ev. utrivning, skadereglering kopplat till miljöåtgärder (15 % självrisk) § Kostnader för produktionsbortfall (utöver 5 % av normalårsproduktion) § Retroaktivt från 1/1 2016
PPP, omvärsdanalys och CBA (kostnad-nytto-analys) är kända begrepp för verksamhetsutövare i dagens miljösverige. Trots att kraftbolagen fått 70 miljarder av staten, använder de även Vattenkraftens Miljöfond till att öka sina vinster genom att ersätta produktionsbortfall och andra kostnader som uppstår om de gör miljöåtgärder. Fonden riskerar att dräneras på pengar. Enbart i Halland har ca 110 vattenkraftverk anmält sig för att utnyttja fonden. Där finns Ätrafors, Yngeredsfors m.fl. kraftverk i Ätran!
Det finns ca 2100 vattenkraftverk i Sverige och tiotusentals i Europa. Principen för dessa är att de dämt upp åarnas viktiga forshabitat som blivit till kraftverksdammar. Från dammen har de sprängt en kanal som leder till ett kraftverk nedströms där fallhöjden nyttjas och energi utvinns. Den naturliga åfåran ligger fysiskt opåverkad vid sidan om men denna viktiga forsande biotop saknar vatten! När kraftverket inte kan ta allt vatten ”spills” vatten vid sidan om. Detta kan orsaka att tusentals fiskar och andra vattenlevande djur vandrar upp och sedan torrläggs och dör när kraftverket återigen tar allt vatten.
Figur Modifierad efter “Laxens Resa” utgiven av Ätrans Vattenråd 2019. Döda åfåran vid Ätrafors (vitstreckad) där tusentals laxar, havsöringar och ålar får sätta livet till. Kanalen uppströms och nedströms kraftverket är modifierad (sprängd). Ätran nedströms kraftverkskanalens utlopp är modifierad, rensad för att öka flödet. Ätrans ”döda fall” den torrlagda åfåran är inte modifierad. Torrfåran är Ätrans ursprungliga intakta åfåra som endast tidvis saknar vatten!
Energiforsk skriver i sin RAPPORT 2017:429 Identifiering av påverkan, åtgärdsbehov och åtgärdspotential i vattendrag påverkade av vattenkraft: ”Till exempel kan det vara lockande att fastslå fasta gränser för t.ex. tappningar i torrfåror förbi kraftverk, men sådana statiska åtgärder kan riskera att man inte når ett fastställt mål, eller att man påverkar verksamheten i onödigt hög grad utan att man fått en bättre måluppfyllelse”. Denna bedömning är inte seriös då det handlar om en liten mängd vatten för att rädda tusentals akut hotade ålar och laxar undan en säker död. Energimyndighetens förslag på hur man skall vikta miljömål och energimål, är också oseriöst. Läs mer här.
Hertingprojektet i Falkenberg är ett lyckat projekt där man använt bästa möjliga teknik för att få fria vandringsvägar för uppvandrande och nedvandrande fisk. Ätrans ursprungliga åfåra har också fått en minimitappning vilket ger en årlig produktion av ca 30 000 laxyngel, ca 3000 ålyngel och ca 30 miljoner evertebrater. Återupptaget vattenflöde i Ätrans naturliga åfåra (450 meter) efter 70 år av torrläggning är dokumenterat en mycket effektiv åtgärd.
Läs Hertingprojektets slutrapport: Positiva effekter…2017 här.
Ätran har vid sex kraftverk, Herting, Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs forsar, ca 1 mil naturlig torrlagd åfåra och forsar som inte är fysiskt modifierade. Endast vatten skulle återställa dessa forna habitat och återge Ätran en viktig del av sin ekologiska status! Dessa värden omfattas av internationell N2000 lagstiftning och ålförordningen!
Länsstyelsen i Hallands län har i en CBS studie beräknat nettonuvärdet av Hertingprojektet till 65 miljoner kronor. Då har man endast beräknat effekten i Falkenberg av laxfisket och inte räknat med uppströmseffekter eller torrfårans återupprättade produktion. Dessutom har man räknat med en laxuppvandring beräknad till + 100 till +500 fiskar när fiskräknaren visar + ca 2000 fiskar! (vilket är 40 till 200 gånger fler). Energiforsks farhågor om att inte nå uppställda mål och att man därför inte skall släppa vatten i torrfåror är mot bakgrunden av resultaten i Hertingforsen oseriöst! Det gäller att rädda de få opåverkade forsande habitat som återstår! Samt att säkra fiskens överlevnad och fria vandring mellan dessa habitat. Var det inte detta som var meningen med Vattenkraftens Miljöfond?
Sammanfattningsvis är torrfårorna vid ett stort antal vattenkraftverk några av de mest värdefulla och fysiskt oförändrade forshabitaten som återstår i Sverige i dag. Kraftbolagen som fått 10 miljarder för restaurering måste därför snarast prioritera dessa objekt för att rädda hotade och värdefulla ekosystem och arter. Nu är det dags att efter 100 års torrläggning lämna tillbaka vattnet och livet till kraftverkens döda åfåror! Det är en av nyckelfrågorna för att rädda vårt akut hotade ålbestånd.
Följ Kung Carl XVI Gustavs uppmaning i talet vid invigningen av Hertingforsen 2014-04-01 Kungens tal.
Före 2013: Döende laxar i torrfåran vid Hertings kraftverk räddas genom att de lyfts för hand över dammen. Efter 2013: Vatten släpps i döda åfåran där livet återkommit. Laxen leker årligen och ca 30 000 laxyngel växer årligen upp i forsen tillsammans med ca 3000 hotade ålyngel! Vatten har gett livet åter i Hertingforsen. Två mil uppströms finns den i dag torrlagda Ätraforsen….där årligen tusentals ålar och laxfiskar får sätta livet till på samma sätt som i andra halländska åar.
2019-09-24 Hertingforsen var torrlagd och fick livet åter. Lösningen var så enkel som att tillsätta vanligt vatten! Laxen leker i forsen och ca 2000 fler laxar vandrar nu fritt vidare upp i Ätran.
Länsstyrelsen i Halland har beräknat nettonuvärdet av projektet vid Hertingforsen i Falkenberg till 65 miljoner kronor. Läs mer här.
Vad händer då när alla dessa laxar vandrar uppströms till Ätrafors? Där möter de Ätrafors kraftverk som är ett vandringshinder. Och de anar inte att döda åfåran är en dödsfälla där de riskerar att stängas inne och torrläggas.
Ätraforsdammen med den sprängda kanalen till Ätrafors kraftverk. Laxen lockas att vandra upp till dammen när bolaget ”spiller” vatten. När sedan allt vatten körs till kraftverket torrläggs (den vitrandiga) döda åfåran och blir en dödsfälla för lax, havsöring, ål m.fl. fiskarter. Laxrommen dör. Figur modifierad efter broschyren ”Laxens Resa” framtagen av Ätrans vattenråd till Laxens år 2019. Se broschyren här.
Kraftbolaget är medvetna om problemet och gjorde 2018 ett tafatt försök att rädda fisken och ”plåstra om” den döda åfåran, som är Natura 2000 område.
Kraftbolagets försök att ordna ”plåster på såren” för att rädda den döende laxen i N2000 området i döda fallen vid Ätrafors.
Ätrafors kraftverk byggdes 1918 och dammen byggdes på 1930. Det är ca 100 år som tusentals fiskar dött en kvalfull död i döda fallen.
Fiskeriverket skrev för drygt 20 år sedan 1998 ett förslag till Kammarkollegiet om ändringar för att öka laxproduktionen i Ätran. Det innebar en omprövning av vattendom för Ätrafors kraftverk. Enligt förslaget skulle vatten i döda åfåran vid Ätrafors öppna upp stora lekområden nedströms Ätrafors. Länsstyrelsen upprepar detta förslag i sin bevarandeplan för Ätran som skrevs 2013. Läs mer här.
Vattenmyndigheternas åtgärdsplan för Ätran anger att bolaget skall förbättra fiskvandringen och släppa vatten i kraftverken vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs. Läs mer här.och här.
Hertingprojektet har visat både miljömässiga och ekonomiska vinster med att öppna vandringsvägar och ge vatten till en tidigare torrlagd forssträcka i Ätran. Resultaten efter Kung Carl XVI Gustavs invigning 2014 har varit överväldigande positiva.
Kraftverksägaren vid Ätrafors har visat god vilja genom att försöka ”lappa och laga” vad som varit sönder i 100 år. Därför har man nu ansökt om medel till miljöåtgärder i Ätran från Vattenkraftens Miljöfond. Där finns 10 Miljarder. Läs mer här. (Se sid 1 under postort Sundsvall). Nu kan bolaget med bidrag från fonden släppa vatten till alla laxar vid Ätrafors. Därmed får bolaget en mer miljövänlig profil och kan även uppfylla Fiskeriverkets 20 år gamla förslag.
Äntligen dags att ge livet = vatten åter till döda fallen vid Ätrafors! Men det brådskar då det varje år betyder liv eller död för tusentals laxar och akut hotade ålar!
Ätrafors sommaren 2019. En av alla de tusentals ålyngel som omkommer nedströms kraftverksdammen vid döda åfåran i Ätrafors. Ålen är akut hotad och därför är det straffbart att meta ål i Ätran från tredje kraftverket och nedströms till havet.
2019-09-16. Ofattbara 70 miljarder i skattelättnad ”drabbar” nu vattenkraften som redan var en bransch med goda vinster. Som motprestation skall kraftbolagen avsätta 10 miljarder till Vattenkraftens Miljöfond.
Enligt energiöverenskommelsen avsätter därför åtta av de största kraftbolagen en sjundedel av bidraget till Vattenkraftens Miljöfond. Tanken är att vattenkraften genom förestående omprövning skall anpassas till moderna miljövillkor. Alla kraftverk som omfattas av den nationella planen (NAP) för omprövning kan söka. Ca. 110 kraftverksägare har inkommit med ansökningar enbart till Länsstyrelsen i Hallands län, se ansökningarna här.
Vem bestämmer vilka kraftverk som skall få ta del av skattebetalarnas ”guldregn” och vilka åtgärder som pengarna skall användas till? De åtta bolagen (Uniper, Fortum, Statkraft, Vattenfall, Tekniska Verken, Mälarkraft, Jämtkraft och Skellefteå kraft) bildar Vattenkraftens Miljöfond AB och tillsätter Anna Jivén som VD. Fonden ger bl.a. bidrag till utredningar, kostnader för prövning av miljöåtgärderna i domstol, eventuella produktionsförluster, utrivning inom ramen för den nationella planen samt miljöåtgärder. Eftersom man satt ”bocken till trädgårdsmästare” är denna lösning ”kassaskåpssäker” då kraftbolagen själva styr bidragen. Då pengarna primärt kommer från statskassan hade det varit rimligt att miljöintressen haft inflytande och att åtgärderna som bekostas av Miljöfonden inte styrs helt av bolagens vinstintressen.
Var hamnar Miljöfondens pengar och vad innebär det konkret för kraftbolagen? Sollefteforsen AB kan tas som ett belysande exempel. Politikerna i Sollefteå kommun var inte villiga att det kommunägda bolaget skulle betala 25-30 miljoner till miljöfonden de kommande 20 åren. Dessa pengar skulle stanna i bygden menade politikerna. Då blev de ”uppläxade” offentligt av ordföranden i Sollefteforsens AB. ” – Sollefteå kommun kan räkna med en betydande högre intäkt från Sollefteåforsen i framtiden än tidigare år”. Fullt genomförd innebär sänkningen av fastighetsskatten en minskad kostnad för Sollefteåforsen med cirka 10 miljoner varje år! (totalt 200 miljoner). Denna skattesänkning är tänkt att delvis finansiera miljöanpassningen, men också underlätta reinvesteringar och utveckling av vattenkraften! Detta kan läsas på Allehandas hemsida. Läs mer här.
Hur prioriteras vilka kraftverk och älvar som skall få ta del av ”guldregnet”? Energimyndigheten och Havs- och Vattenmyndigheten har tagit fram en prioritering hur man skall väga Energimål mot Miljömål för att få fram åtgärder. ”Strategier för åtgärder i vattenkraften – avvägning mellan energimål och miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag”. 2014:14. Läs rapporten här.
Båda målen har fått en bedömning från 0 till 1 där tal nära noll innebär liten betydelse för respektive mål och tal nära ett innebär att stor vikt läggs vid åtgärder som då ger god måluppfyllelse. Rapporten redovisar dessa värden i Figur 6. Myndigheternas hantering av data är hårresande och underskattar läsarnas analysförmåga! Skalan för Energimål är logaritmerad medan skalan för miljömål börjar på 0,3. Effekten förstår man bäst om man använder samma värden för åarna och sätter in dem i figuren men byter axlarna för energimål och miljömål. Vattenblänk gjorde experimentet och lade in samma värden för sju älvar med en stjärna och med röd text! Båda axlarna bör rimligtvis börja på noll vilket också korrigerades. Den ändrade presentationen av samma data visar då att hallandsåarna är obetydliga när det gäller att bevara energimålet! Vilket bättre stämmer överens med verkligheten.
Myndigheternas manipulerade figur förvränger bilden så att man inte uppfattar hallandsåarnas extremt låga värde för energimålet! Klassningen för miljömålet ser också ut att vara för låg.
Energimyndigheten delar in vattendragen där Grupp 4 är: Motala ström, Lagan, Norrström, Nissan, Gideälven, Ätran och Helge å. Energimyndigheten skriver: ”Avseende miljökvalitetsmålet har dessa ett lägre värde eftersom det förekommer flera andra miljöproblem såsom försurning och övergödning i avrinningsområdena. Dessa avrinningsområden har idag högst antal vandringshinder av de avrinningsområden som hyser vattenkraft.” ”Strategin för denna grupp avrinningsområden bör därför vara att tillämpa principen om kraftigt modifierade vatten i de vattenförekomster som har störst värde för energisystemet, medan övriga vattenförekomster bör uppnå miljökvalitetsmålets ambitioner.”
Ätrans haro klassar myndigheterna som ett av de lägsta (<0,4) när det gäller miljökvalitetsmålet. Vattenblänk önskar då påminna om att Ätrans huvudfåra har få miljöproblem och att Ätran varken är försurad eller övergödd så som felaktigt anges som argument för Ätrans låga miljöstatus. Vattenblänk redovisar därför några utvalda värden som tvärtemot gör Ätrans unika miljö extra skyddsvärd:
N2000-område med internationella skyddsvärden enligt EU´s art- och habitatdirektiv
Dricksvattentäkt för Falkenbergs stad och delar av kommunen
Riksintresse för natur-, kultur- och friluftsliv.
Stort antal skyddsvärda arter med vårlekande siklöja, nattsländan Setodes punctatus (båda unika för Skandinavien), atlantlax (Sveriges största vilda atlantlaxstam), havsöring, havsnejonöga (Sveriges största bestånd), majfisk (troligen Sveriges enda bestånd dokumenterat i nutid), flodnejonöga, stensimpa, bergsimpa, lake, flodpärlmussla, övriga stormusslor samt flodkräfta
Ätran är mycket viktig för produktion av akut hotad ål. Trots stängd uppvandring producerar Ätran 2010 ca 5300 lekmogna ålar huvudsakligen honålar med >1 miljon romkorn per ål. Opåverkad produktion kan ha varit ca 100000 ålar huvudsakligen honor. Västkustens ålar har en lättare vandringsväg än ål från Östersjön. Läs mer här.
Ätrans forsar klassar myndigheterna som KMV. Här finns ca en mil torrlagda forsstäckor som inte är fysiskt påverkade och därför inte skall klassas som KMV. Hertingforsen visar att om man tillsätter vatten får man en god produktion av lax och akut hotad ål på dessa naturliga forssträckor. Forsarna vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen, (Stampån), Skåpanäs forsar är områden som med vatten beräknas ge ca 700000 laxyngel och ca 70000 ålyngel. De är inte morfologiskt förändrade utan ser ut som de gjorde efter istiden och efter kraftbolagens förbiledning av vatten på 1900-talet. Se forsarna och Läs mer här.
Foto mars 2019: Ätrans torrfåra vid Ätrafors är inte morfologiskt förändrad och tillsätter man vatten återuppstår forsens habitat där det kan produceras ca 54400 laxyngel och ca 5400 ålyngel! Vid samtliga nämnda forsar som klassas som KMV ”spillde” bolaget vatten i Ätran i mars 2019! God ekologisk status skulle snabbt infinna sig i dessa forshabitat på samma sätt som är fallet i den väl undersökta Hertingforsen!
2019-08-31 Norrbottens kommuner har tagit fram en plan för förvaltningen av Råne älv för att bevara de stora naturvärden som finns i detta N2000 område. Nu satsas ca. 450 000 kronor för att ta fram en motsvarande plan för Ätran.
Råneälvsprojektet ”Laxförvaltning för framtiden” har använt sig av innovativa lösningar för att utföra moderna förvaltningsåtgärder som också kan ligga till grund för en förvaltningsmodell inom andra N2000 områden där fiskar och fiske utgör kärnverksamheten.
Slutrapporten har nu kommit ut och i sammanfattningen kan man bl.a. läsa att: 1. Alla intressegruppen involveras 2. Vildlaxbeståndet ökar och man satsar på fisketurism 3. Fångstrapporteringen har utvecklats 4. Räkning utförs av uppvandrande lax 5. Smoltfälla har installerats 6. Elfisken har utförts 7. Kunskapsutbyte och information
”Den outbyggda Råneälven är liksom övriga vildlaxälvar i Norrbotten ett Natura 2000-område. I älvsystemet finns förutom lax också arter som flodpärlmussla, utter och bäver. Det primära syftet med att utveckla en modell för älvsspecifik förvaltning av lax- och öring är att säkra fiskbeståndens fortlevnad och utvecklingsmöjligheter. Detta möjliggör ett långsiktigt hållbart nyttjande av fiskresursen som kan medverka till en positiv landsbygdsutveckling” Läs hela rapporten här.
Ätrans laxförvaltning har i stort sett redan genomfört alla de åtgärder som Råneälvens förvaltningsmodell föreslår. Även om vi kan bli bättre på att involvera fler aktörer och öka kunskapsutbyte och informationen om Ätrans laxbestånd.
Men det är en väsentlig skillnad mellan Råne älv och Ätran. Råne älv är outbyggd och Ätran är utbyggd med ett stort antal dammar och torrlagda naturfåror. I Ätran har över 200 miljoner kronor satsats på kalkningsåtgärder. Ingen förvaltningsplan i världen kan rädda Ätran så länge som N2000 områden torrläggs och all vandringsfisk där effektivt hindras från att nå sina naturliga lek- och uppväxtområden!
Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen har i sina åtgärdsplaner i flera decennier påpekat att döda åfåror och vandringshinder vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsen behöver åtgärdas. Naturnytt har visat att det årliga mervärdet skulle bli ca 700 000 laxyngel och ca 70 000 ålyngel! Resultat från Hertingforsen ligger till grund för denna beräkning. Läs mer här.
Det är bra om vi nu får en förvaltningsplan för Ätran med tanke på laxförvaltning för framtiden. Det vore ännu bättre om högsta prioritet nu också läggs på att de laxar och ålar som vi skall förvalta har tillgång till vatten och fritt kan vandra till sina tidigare lek- och uppväxtområden!
Ätrans åfåra, N2000 området nedströms Ätrafors kraftverksdamm.
2019-08-20All europeisk ål härrör från vilda ålar födda i Sargassohavet. Ingen har ännu kunnat lösa gåtan med att odla ål. ”Svenska” ålar som sätts ut som kompensation för vattenkraften är således vilda babyålar som är fiskade vid floden Severn i England och transporterade hit med flyg. Ålen är akut hotad och därför är behovet akut att vi i Sverige utan dröjsmål genomför rätt lösning för den naturligt invandrande ålen.
Fisket av vild ål vid floden Severn i England Fisket vid River Severn bedrivs bl.a. som ett tjuvfiske där tjuvfiskarna årligen säljer babyålar för 3 miljoner pund vilket motsvarar 35,2 miljoner SEK (*11,726 16/8). Detta innebär en årlig smuggling av 350 miljoner levande babyålar. ”This is the greatest wildlife crime on the planet.” säger talesmannen för ”The Sustainable Eel Group”, Andrew Kerr. Källa BBC.
Karantän I Helsingborg Alla babyålar som köps av Sverige flygs till Silver Eel AB:s anläggning i Helsingborg. Vad händer sedan med babyålen? Vi citerar Richard Fordham, som är VD på Scandinavian Silver Eel: ”Scandinavian Silver Eel är det enda företaget i Sverige som odlar ål för konsumtion. Ungefär 30 procent av de ålar vi föder upp hamnar på matbordet. Livsmedlet är certifierat och det rör sig om ungefär 120 ton per år. Det går faktiskt åt ungefär en miljon ålar att producera 150 ton”. Läs mer här.
Honålar behövs för beståndets överlevnad Richard Fordham, VD på Scandinavian Silver Eel lämnar också följande intressanta information: ”Ålen är ett intressant djur med unika egenskaper. I en ålodling utvecklas cirka 75 procent av individerna till små hanar som oftast väger mindre är 200 gram. I ett vattendrag utvecklas i stället cirka 95 procent av individerna till honor som växer sig stora och kan väga 1 – 1,5 kg”. Not. Utsättning i havet ger hanålar. Utsättning i sjöar ger döda ålhonor, se foto nedan.
Dukat bord för ålakråkor. Vidofilmer visar hur utsättning sker av dessa engelska babyålar i havet i Sverige. Oftast sker det i direkt dagsljus eller solljus mitt på dagen trots att ålen är nattaktiv. Och hela lådor med flera tusen ålar sätts ut på samma ställe. Detta är drömmen för ålätande predatorer som får ”dukat bord”. Se video här.
Ålfrågan har fått en lösning Hertingprojektet har gett ålfrågan ett mycket enkelt svar. Det är självklart att vi måste se till att den naturligt invandrande ålen kan överleva och växa till livskraftiga ålhonor här i Sverige. Därför behövs: 1. Fria vandringsvägar för ålyngel till uppströms sjöar och vattenområden. 2. Fria vandringsvägar för den vuxna, utvandrande ålen. 3. Vatten i alla torrfåror som tidigare var viktiga forshabitat för ålen.
Tusentals kraftverk släcker i dag livet för den vandrande ålen. Nu återstår att den upplysta vattenkraften följer Kung Carl XVI Gustavs uppmaning och genomför dessa enkla åtgärder: ”Förhoppningen är att återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott fiske”. Läs hela Kungens tal här.
Läs FJ:s miljöreportage om ålfrågan här. Läs om ålens utsatta situation här.
Ätran sommaren 2019. I dag hindrar tusentals kraftverk ålynglens vandring.Ätran våren 2019. I dag dör lekvandrande ålhonor vid tusentals svenska kraftverk.
