2020-12-27 Nya Zeeland tar nu krafttag för att rädda sitt hotade bestånd av den storvuxna Nya Zeeländska ålen.

Landet satsar nu i coronatider åtta miljarder kronor i ett program för ”jobb för naturen” för att öka sysselsättningen. Coronapandemin har inneburit att vi fått upp ögonen för att människan behöver naturen.

Ett delprojekt handlar om vandringsfisken. Man skall riva 25 vandringshinder och dammar vilket gör att 1250 kilometer av nya habitat öppnas för havsvandrande fiskar som den storvuxna Nyazeeländska ålen (Anguilla dieffenbachii).

Detta projekt beräknas sysselsätta 26 personer under fem år. Läs mer på reportage från Nya Zeeländska radion här. Det är imponerande att se hur detta land som har sin elförsörjning till 60% från vattenkraften nu tar krafttag för att rädda de ”instängda” hotade arterna.

Även Sverige har ett projekt som kallas för ”Krafttag ål” för att rädda våra akut hotade ålar. Men vi har hittat en helt annan lösning på problemet. Vi importerar, ”omflyttar” ca 3 miljoner glasålar från England. Dessa ålar, som tillhör samma bestånd, sätts i karantän i bassänger i Helsingborg. En miljon av dessa föds upp till hektostora silverålar som säljs för konsumtion!

Kraftbolag och myndigheter köper för ca 5 kr/st resterande ålyngel som går till utsättning. Vissa sätts ut uppströms kraftverken och går då en säker död till mötes när de efter ca 10-15 år skall vandra till Sargassohavet för lek. Statliga Vattenfall har dock en policy att ålynglen skall sättas ut i vattendrag där det saknas dammar, eller direkt i havet. Dessa ålyngel som åkt flyget till Sverige har nu ca 100 mil längre att vandra till sina lekområden än sina engelska fränder!

Sveriges inlandsvatten producerade ursprungligen enligt Fiskeriverket ca 55 000 ton blankål och nu är alltså dessa områden helt stängda av dammar. Sverige väljer ofta sina ”egna lösningar” för att lösa problemen. Forskarna finansierade av ”Krafttag ål” skriver att ”Sammantaget har vi precis nått målen i vår Ålförvaltningsplan och dödligheten är på en hållbar nivå”. 

Naturnytt har svårt att se hur en omflyttning av tre miljoner ålar från England, samt att en miljon av dessa säljs till konsumtion, kan ge en hållbar förvaltning av det europeiska ålbeståndet. Däremot kan den Nya Zeeländska modellen med att öppna upp vattendragen vara framgångsrik och skapar dessutom betydligt fler arbetstillfällen än den svenska modellen.

Och så har vi det goda exemplet vid Hertings kraftverk i Falkenberg där fria vandringsvägar och återställda habitat varit en succé för ålen och andra vandringsfiskar.

2020-12-17 EU föreslår att vattenkraften skall klassas som icke hållbar.

Det är föga förvånande att en verksamhet som styrs av lagar från början av förra seklet uppmärksammas som icke hållbar. Nu påbörjas en stor omprövning i Nationella Planen av vattenkraftens föråldrade lagar. Det är därför extremt viktigt att även vattenkraften kommer att omfattas av det miljötänk som vi har i samhällets övriga verksamheter. Lyssna mer här på TV4.

Grön taxonomi ska göra det enklare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar. EU:s nya taxonomi är ett verktyg för att avgöra vilka investeringar som är hållbara. Dagens svenska vattenkraft stänger av åarna med dammar och dödar vandringsfiskar i turbiner vilket inte anses hållbart. Läs mer på Regeringens hemsida här.

Ett exempel på vattenkraftens miljöskada är att den nu håller på att utrota den akut hotade ålen som funnits på jorden i 40 miljoner år. Innan vattenkraften och dammar byggdes producerade svenska inlandsvatten enligt Sötvattenslaboratoriet ca 40-70 miljoner blankålar. Vattenkraften stängde vägen för ålynglen med dammar. De utvandrande blankålarna omkommer till största delen på kraftverkens galler eller i kraftverkens turbiner. Denna slakt av ett hotat djur saknar motstycke i modern tid. Fisket efter ål är en västanfläkt vid jämförelse med denna massutrotning.
Lyssna även på TV4Play morgonprogrammet 2020-12-17. här

Ålynglen kämpar för att komma till sina uppväxtområden. När de vuxit färdigt efter 10-20 år slaktas de i kraftverkens turbiner och galler. Nu skall vi få nya lagar som kan göra vattenkraften mer miljövänlig och hållbar. Hertings kraftverk är ett av få exempel där alla vandringsfiskar som lax, havsöring, majfisk, havsnejonöga och ål har fria vandringsvägar.

2020-12-16 I dag flög Skaraborgs flygflottilj (F7) med fyra större TP 84 Hercules plan i formation över Falkenberg. Formationen skulle föreställa en julgranskula. För att uppleva detta fick vi använda oss av flygvapnets fantasi, där även en lastbil kan bli en helikopter.

”Julgranskulan” beskrivs som att Västsverige bjuds på en riktig ”smällkaramell”. Det var dock svårt att bilda en cirkelform med fyra plan och de skred lugnt fram på decemberhimlen utan att störa middagsluren för någon.

De sävliga Herculesplanen kan lasta runt 20 ton och har plats för 91 soldater. Svenska Flygvapnet äger sex Herculesplan så vi kunde se 2/3-delar av flottan. Ett plan kostar runt 160 miljoner kronor. Kostnaden blir totalt 640 miljoner vilket är i särklass julens dyraste ”julgranskula”.

Planets besättning består normalt av sex personer: lastmästare, piloter, taktisk systemofficer och flygmaskinist. Planet har en marchfart på 550 km/tim. Ett av Herculesplanen är godkänt för operativ lufttankning.

Lite ”kuriosa” är att planen är bestyckade med två toaletter som består av två trattar som leder rakt ut under flygkroppen. Vi antar att det inte var några toalettbesök över Falkenberg….

2018 års JAS julgran bestod av 16 flygplan och var betydligt mer spektakulär än årets uppvisning. Trots namnet Hercules. Läs mer här.

Herculesplan stoppas tillfälligt 2020-09-16 Läs mer här

2020-12-04 Länsstyrelsen har nu gjort årets utvärdering av våra gemensamma miljömål. Slutsats: Halland når inget av de uppsatta miljömålen och på fyra områden försämras miljön.

Enligt Länsstyrelsens bedömning har inget av målen i Halland uppnåtts till 2020. Antalet mål med negativ trend där miljökvalitén försämrats är: Biologisk mångfald, Hav i balans, Myllrande våtmarker och Levande skogar.Miljömål där man fortfarande inte uppnått målen är: Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö och Ett rikt odlingslandskap. Läs mer här.

Sammanfattningsvis behövs åtgärder inom många olika samhällssektorer om miljömålen ska kunna nås. Trots den dystra bilden kan konstateras att det på många håll sker ett aktivt miljöarbete och medvetenheten kring miljöfrågor tycks öka. Medvetenheten behöver omsättas i handling och hinder undanröjas för att kunna nå de av regeringen beslutade miljömålen. Det naturliga steget är stort innan vi uppnår målen, men vi måste redan nu på ett enkelt sätt påbörja vandringen i rätt riktning och det finns goda exempel som visar vägen.

Exempel nr 1. Falkenbergs kommun erhöll 2010 miljonbelopp i EU-bidrag för att kalka försurade sjöar. Då uppmanade kommunen via ÄVR Havs- och Vattenmyndigheten och Länsstyrelsen att söka EU medel för den svenska kalkningsverksamheten. Läs mer här och här.
Läs Havs svar om EU-finansiering här.

Länsstyrelsen konstaterar nu att andelen försurade sjöar i Halland uppgår till cirka 75 procent. Det innebär att Halland har störst andel försurade sjöar i landet. För vattendragen saknas underlag för att göra motsvarande beräkningar men situationen är troligen liknande. Länsstyrelsen konstaterar nu att: Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och bedöms inte kunna nås inom överskådlig tid med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Förslag till handling: Ansök snarast om EU-medel för kalkning.

Exempel nr 2. Hertingprojektet genomfördes 2013 och vi fick fria vandringsvägar vid kraftverket i Herting. Dessutom fick vi tillbaka Hertingforsen genom att vatten släpps i den naturliga åfåran.

Länsstyrelsen konstaterar att länets största miljöproblem i sjöar och vattendrag är fysisk påverkan samt det största hotet mot den biologiska mångfalden i rinnande vatten. Länets vattendrag är påverkade av fysiska ingrepp genom vattenkraft och många sjöar är reglerade. Dammar behöver åtgärdas för att skapa fria vandringsvägar upp- och nedströms. För vattenkraft med nolltappning, korttidsreglering eller som på annat sätt inte bedrivs enligt miljöbalkens krav behövs en översyn. Att avlägsna fysiska hinder kan ur ett ekologiskt perspektiv vara den bästa lösningen. För att nå framgång i vattenarbetet krävs både samverkan och ökade resurser. Not. Länsstyrelsen och vattendomstolarna må behöva mer resurser men vattenkraften som skall åtgärda har fått 70 miljarder i skattelättnad av regeringen. Av dessa går 10 miljarder till Vattenkraftens Miljöfond som skall bekosta de praktiska åtgärderna för att följa modern miljölagstiftning.

Förslag till handling: Följ Vattenmyndighetens åtgärdsförslag om vatten och fria vandringsvägar vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs.

Genom att praktiskt utföra dessa två förslag och följa tidigare goda exempel skulle fyra av miljömålen och miljökvalitén i Halland få en rejäl push framåt för en förbättrad måluppfyllelse. Hallands miljö behöver handling och tål inte fortsatt försämring.

2020-11-27 EU-kommissionen föreslår att vattenkraften inte skall klassas som en hållbar energikälla. Det rapporterar Sveriges Radio. Läs mer här.

Villkoren för vad som anses vara en hållbar grön investering finns i sex punkter som är beslutade i EU-parlamentet och i ministerrådet.  Vattenkraften hamnar alltså inte på listan över hållbar energi. Listan är en viktig del i EU:s ”Green deal”.

Biträdande finansminister Per Bolund säger till Sveriges Radio att han och regeringen nu kommer att försöka påverka tjänstemännen i EU-kommissionen att ändra sig. Det är först i vår som ett beslut kommer att tas.

Studio Ett reder ut begreppen om vattenkraftens hållbarhet och miljövänlighet. Lyssna här

Sammantaget motsvarar utsläppen från kraftverkens dammar ca 2 procent av den växthuseffekt som orsakas av kända mänskliga utsläpp av växthusgaserna koldioxid och metan. 2 procent kanske inte låter så mycket. Men man måste då beakta att man i den allmänna klimatdebatten ofta utgår från att vattenkraftens bidrag är 0. Istället är bidraget ungefär 10 gånger större än Sveriges årliga koldioxidutsläpp. Dessutom svarar vattenkraften bara för ca 3 procent av världens energiförsörjning. Om den trots sin lilla andel ändå står för 2 procent av alla utsläpp, så betyder det att bidragen av växthusgaser från vattenkraften är nästan lika stora som genomsnittet för alla energikällor. Läs mer här. och här.

Vän av ordning kan påpeka att de svenska vattenkraftsmagasinen bidrar med förhållande små växthusutsläpp. Undersökning av Kanadensiska dammar visar att om de är belägna i torv- och skogsmarker kan det bildas metangas som har 21 gånger större klimateffekt än koldioxid. Motsvarande svenska undersökningar saknas.

Vattenkraften i Sverige omfattas av en ålderdomlig lagstiftning som inte tar hänsyn till moderna miljölagar och vattendirektivet. Därför är det föga förvånande att EU gör bedömningen att den svenska vattenkraften inte är hållbar. Denna uppfattning delas av Roland Jansson docent i ekologi vid Umeå Universitet som intervjuas av Studio Ett.

Vattenkraften i Sverige skall nu omprövas i den Nationella Planen den s.k. NAPP:en. För den oinvigde syns det mer naturligt att regeringen på hemmaplan arbetar för att den svenska vattenkraften görs mer miljövänlig så att den förtjänar att klassas som hållbar. Dagens vattenkraft har en alltför stor negativ inverkan på naturmiljön och de vandrande fiskbestånden för att klassas som hållbar.

Lobbyarbete inom EU för ändrad klassning påverkar inte den faktiska situationen vid de svenska vattenkraftverken. Om man vill göra skillnad kan man titta på hur Falkenbergs kommun löst problemen vid Hertings kraftverk i Ätran vid Falkenberg. Hertings strömkraftverk har ändrats med bästa möjliga teknik (BMT) från att vara icke hållbart till att bli ett gott exempel för hållbar vattenkraft. Läs mer här.

2020-11-24 Flodpärlmusslan klarar inte Havs- och Vattenmyndighetens förslag att sänka pH målet till 6,0.

Den ärevördiga Havs- och Vattenmyndigheten föreslår nu att pH-målet kan sänkas i de svenska vatten där det finns flodpärlmussla. Ett antal experter har därför undertecknat en skrivelse till flodpärlmusslans försvar. För musslorna tiger som muren och vi måste visa respekt för dessa ”sköra” hundraåringar!

Läs skrivelsen här och här.

Experterna menar att beslutet att sänka pH målet är dåligt underbyggt. Norska experter har fastställt ett pH mål för flodpärlmusslans vatten på 6,4 vilket är 2,5 gånger bättre försurningsstatus än det föreslagna svenska målet. Det nuvarande svenska målet föreslås sänkas till ett vatten som är 1,6 gånger surare än nuvarande pH mål på 6,2.

Till saken hör att musslans larver lever på lax och/eller öring under en del av sin livscykel. Norska forskare har konstaterat att smolt som levt med pH under 5,8 och aluminium i den kalkade ån, dör när de vandrar till havet. Lax som levt med pH 5,8 – 6,5 hade problem medan lax som levt med bättre pH klarade sig bättre. Laxen är flodpärlmusslans värdfisk. Därför rekommenderar norska forskare inte lägre pH än 6,4 i sina musselvatten. Läs mer här.

Naturnytt har för två år sedan vädjat om aktsamhet för flodpärlmusslan då den har svårt för sin överlevnad. Vi måste värna om våra urinnevånare i våra vatten. Läs mer här. Det är mycket glädjande att den svenska kalkningsverksamheten varit en av våra mest lyckade miljöåtgärder alla kategorier. Därför är det viktigt att vi upprätthåller de positiva resultaten och avvecklar med förstånd när det sura nedfallet minskar. Det handlar inte enbart om pH värde utan markernas buffertsystem måste också hinna återhämta sig.

2020-11-18 Ätrafors. Denna vecka forsar vattnet i N2000 området i Ätrans naturliga åfåra nedanför dammen vid Ätrafors.

Kraftbolaget framsläpper nu ett minimiflöde på ca 2 m³/s. Detta ger en förhandsvisning hur fantastiskt fin den gamla Rävigeforsen var när vattnet fick flöda fritt.

Redan efter några dagar kan man se hur kungsfiskare, forsärla och strömstare känner igen sig och flyger över sina naturliga miljöer. När det livgivande vattnet kommer tillbaka är naturen inte sen att reagera. Även Naturnytt tog sig dit med kameran och njöt i fulla drag av den fina forsmiljön som återuppstått för några dagar.

Fåglarna flyger snabbt. Laxar och ålar simmar lite lugnare. Erfarenheterna vid den nedströms återställda Hertingforsen visar att det tar något år innan laxen lekt och ynglen frodas i forsen. Vattenlevande bäck-, dag- och nattsländor skall också hinna etablera sig och de är mat för forsens fiskar och fåglar.

Lösningen med att återställa forsen fungerar betydligt bättre än kraftbolagets tidigare provisoriska lösningar att stänga av forsen med fördämningar av trä, stålvajrar och plastremsor. Nu är man inne på rätt väg när man istället följer naturens kraft.

Det vore en ynnest att nu få tillbaka vattnet även i Rävigeforsen. Det återupprättar en underbar miljö för utflykter i det närbelägna ekomuséet vid luftvärnstornet och kanske en utflykt till lilla Café Brus där man kan ta en kopp kaffe till musiken av forsens brus. Naturen och människan behöver fler forsar.

2020-11-10 Kraftbolaget har sedan Allhelgona arbetat med gallerbyte vid sitt kraftverk i Ätrafors. Burarna som är tänkta att rädda utvandrande ål hamnade i luften och fångar nu fåglar istället.

Saken är den att gallerbytet föregicks av tömning av kraftverkskanalen för att gallren lätt skulle kunna bytas. Då blev ålburarna hängande i luften. Eftersom gallrens flyktöppningar lämnades öppna blev burarna fångstanordningar för fåglar istället för ålar.

Kring burarna ses också strömstarar, forsärlor och den sällsynta kungsfiskaren flyga. Vi håller nu tummarna för att inga av dessa sällsynta forsfåglar skall falla för frestelsen att flyga in i fångstburarna och fastna.

Ätrans vattenråd hade i slutet av oktober en hållbarhetsdag som vattenblänk rapporterat från. Läs rapporteringen här.

Nu har en sammanställning även kommit på ÄVR:s hemsida. Läs mer här .
Här kan vi läsa att medlemmarna unisont menar att kunskap om Ätran är viktig för att vi skall kunna värna om miljön.

Kraftbolagets installation av fyra ålburar vid Ätrafors är ett steg i rätt riktning. Kunskap behövs om hur många ålar som dagligen vandrar i Ätrans vattensystem. Därför behövs en noggrann statistik över varje tömning av Unipers ålburar. Det behövs också en noggrann statistik över hur många ålar som omkommer på kraftverksgallren vid Ätrafors och övriga kraftverk uppströms i Ätran. Denna statistik samlas inte in för närvarande.

Vid hållbarhetsdagen diskuterades kommande omprövningar av Ätran 2024 och 2027. Den avslutande synpunkten i vattenrådets sammanställning är att kraftbolagen behöver delta i recipientkontrollen och samla in uppgifter om sin miljöpåverkan. Då får vi veta hur många ålar som kraftbolaget räddar. Och vi får veta hur många ålar som omkommer på gallren. Denna kunskap är viktig vid kommande omprövning av Ätrans vattendomar.

Vid hållbarhetsdagen nämndes också samrådsunderlaget ”Åtgärdsprogram för vatten 2021—2027 Västerhavets vattendistrikt”.  Citat från programmet: ”En utveckling av egenkontrollen som berör recipientförhållanden är nödvändig för att tydliggöra, för både verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter, hur olika verksamheter påverkar vattenförekomsternas status”. ”Enligt MB 26 kap. 21–22 §§ har länsstyrelsen, i egenskap av tillsynsmyndighet, möjlighet att kräva in underlag”. Då alla medlemmar i ÄVR var rörande eniga om att kunskap behövs för kommande omprövning hoppas vi nu att kraftbolaget snarast deltar i recipientkontrollen och påbörjar insamlandet.