Karlstads Universitet utbildar studenter i ”Vetenskapliga studier i sötvattensekologi” i Ätran vid Herting, Vessigebro och Nydala. Här i Ätran i Falkenbergs kommun finner Universitetet många goda exempel på bästa möjliga teknik när det gäller åtgärder för fri fiskvandring från källa till hav. Läs mer om studenternas rapport på Universitetets hemsida här. Källa till bild och information: hemsidan www.nrrv.se
Alla inlägg av ingemar
Havsnejonögat vandrar i Ätran
2017-05-09 I går fotograferades de första havsnejonögonen för året i videokameran vid Herting. Samtidigt hade över 500 fiskar registrerats på sin uppströmsvandring genom forsen! Den 16 maj passerades 600 uppvandrande noterade fiskar i webbkameran.
Källa: www.fiskdata.se Fiskevårdsteknik AB
Detta är mycket glädjande. Innan Hertingforsen återställdes kunde inte havsnejonögat självmant vandra uppströms dammen vid Herting. Havsnejonögat har funnits längre än dinosaurierna och har nu fått en ny chans att överleva tack vare dammrivningen. Ett av Sveriges starkaste bestånd anses finnas i Ätran och det känns bra att vi nu har tillsett att denna urinnevånare åter har tillgång till sina forna lekområden efter att ha varit utestängd från Ätran i 70 år! Vid Nydala kvarn har det lyfts förbi 65 stora blanklaxar! Och första laxen är fångad på spö. Nu har Ätranlaxen sin naturliga gång. Hertingprojektet levererar!
Besked om Hertingforsen
2017-04-27 I dagens Hallands Nyheter finns en artikel om Hertingforsen. Tf miljödirektören säger till tidningen att – ”Det är oklart om kraftverket hållit sig inom ramen för vattendomen eller inte”.
Älvräddarna anmälde att kraftbolaget sommaren 2016 torrlagt forsen. Kraftbolaget rapporterade till Länsstyrelsen att man reglerat flödet manuellt så att det gått 3,6 kubikmeter per sekund i den restaurerade forsen. Miljödomstolens vattendom säger att det lägsta flöde som får förekomma i forsen är 11 kubikmeter per sekund!
Länsstyrelsen säger att anledningen till att beslutet dröjer är att den tidigare handläggaren på länsstyrelsen slutat. – ”Som vi ser det är det oklart om de hållit sig inom ramen för vad som är tillåtet”. Han säger också att kraftbolaget försäkrat att något liknande inte ska kunna ske igen. – Det här är inget pågående ärende och därför inte prioriterat” avslutar Tf miljödirektör Mauritz Sandholm.
HN beskriver att händelsen inträffade i juli förra året och ”då torrlades delar av dammen”. Betongdammen är riven 2013!
Hertingprojektet innebär att den tidigare forsen nu restaurerats med bl.a. ett vattenflöde på 11 kubikmeter per sekund. Laxen har lekt i forsen och nu finns här ca 13 tusen små laxungar som är beroende av ett jämt flöde och bidrar till Ätranlaxens fortlevnad.
Både Länsstyrelsen och Hallands Nyheter är välkomna på en guidad tur längs Kungastigen och Hertingforsen för att få information om hur det fungerar i en av Hallands vackraste naturliga forsmiljöer!
Läs mer om Guidning vid forsen här
Sjuka Ätranlaxar
2017-04-22 Årets smoltutvandring vid Nydala har varit sparsam. Men i dag fångades och märktes 100-200 laxsmolt i kontrollfällan.
Merparten var i bedrövlig kondition; magra och med deformerade och trasiga stjärt-, rygg- och bröstfenor. Angreppen av laxdjävulen var massiva, hud och fjäll var sönderskrapade och ynglen försökte skydda sig med slemavsöndring. Detta var ingen vacker syn. Klicka på bilderna för att förstora.
Hur dessa undernärda laxbarn, med trasiga fenor och utan lagrad energi, skall klara att simma till sina uppväxtområden vid Färöarna och Grönland är en gåta.
Myndigheternas inställning är att svensk atlantlax inte påverkas nämnvärt av laxdjävulen, men tyvärr känner inte Ätranlaxen till att den inte skall påverkas. Dödligheten bland laxynglen i Ätran är ca 80% förhöjd i själva ån jämfört med 85-98% i norska åar. Detta visas tydligt av elfiskeresultaten. Vad som händer när ynglen skall ställa om sitt liv till den marina miljön kan vi bara gissa, då svenska undersökningar saknas. Men huden ser ut som ett nålbrev och läcker troligen som ett såll.
2017-04-22 Laxsmolten vid Nydala hade flera hundra hakmaskar per fisk och vissa fiskar var översållade med tusentals hakmaskar.
I smoltfällan fanns även enstaka årsyngel som nu var ett år. Längden på dessa magra fiskar var ca 4 cm och de var översållade av mask!
Jämför med storleken på alkottarna och se slemmet på ryggfenan!
Laxsmolten var mycket mager ofta bara 10-12 cm och översållade med tusentals hakmaskar som orsakat skador på ryggfena, fransiga bröstfenor och splittrad stjärtfena. Dessa laxar har liten chans att överleva sin tid i havet och återvända till Ätran för lek!
Nyligen konstaterades att den för västkusten främmande laxdjävulen införts även i Rolfsån. Att det varit tillåtet att plantera in laxdjävulen med sjuk fisk i våra västsvenska atlantlaxåar är ofattbart samtidigt som man lagt ned miljontals kronor på att bevara dessa unika laxstammar. 1987 fanns inte behovet att plantera in sjuk fisk i Ätran så som man gjorde från fiskodlingen i Laholm. Larmet gick redan 1991 att Ätran drabbats av laxdjävulen men det togs inte på allvar. Det får nu flera av våra värdefulla laxbestånd lida för.
Ätranlaxen lägger ”guldägg”
2017-04-14 Nu har det vandrat upp över 200 fiskar i Ätran, de flesta äkta, naturproducerade atlantlaxar. Varför är Ätranlaxen så viktig i ett internationellt perspektiv jämfört med andra laxar?
Jo, Ätran har en egen, ursprunglig, genetiskt unik stam av atlantlax. Jämför man med andra Västkuståar ex. Lagan och Nissan har laxen där till största delen utestängts från sina lekplatser. Därför måste dessa laxstammar hållas vid liv genom konstgjord odling dvs utsättning av odlad fisk. Ibland har man då tagit avelslax från andra åar ex Ätran. Odling och främmande stammar ändrar älvens ursprungliga genetik. Laganlaxens genetik är således ändrad genom utsättning av hundratusentals odlade smolt som inte är i harmoni med älvens naturliga miljö och ekosystem.
I Norska älvar är det bättre ställt med vandringsmöjligheterna för laxen. Men där är problemet att hundratusentals odlade laxar rymmer från kassarna i havet och vandrar upp i älvarna för lek. Effekten blir densamma som vid odling. Laxstammarnas ursprungliga genetik förstörs!
Den 10 April 2017 publicerades en artikel i Nature Ecology & Evolution (Läs mer här) som visar att naturlaxen i 62 vilda Norska laxälvar redan har påverkats och förändrats allvarligt av förrymd, odlad lax. Dessa odlade, förrymda laxar anses enligt ICES Journal of Marine Science vara det största hotet i dag mot Norges vilda laxstammar! (Läs mer här). Även på Island och Färöarna breder laxodlingen ut sig efter kusterna. (Klicka på bilden nedan)
Ätran är helt unik när det gäller Atlantlax. Ätran har haft kvar en viktig del av sina ursprungliga lekområden i huvudfåran upp till Ätrafors samt i biflödet Högvadsån. Hertingforsen har nu återfått sin produktion av lax och i Ätrafors finns en möjlighet till restaurering av flera naturliga lekområden. Ätran har påverkats minimalt av genetiskt främmande utsättningar. Ätran ligger långt från förrymd odlad lax från Norge. Vissa rymlingar noteras men sorteras noggrant bort av laxräknare Sven-Erik Möller vid Nydala.
Därför är Ätranlaxen en av världens mest ursprungliga och genetiskt opåverkade laxstammar. Ätranlaxen är en genetisk guldgruva och exempel på en ovärderlig ekosystemtjänst. Ätranlaxen har använts vid nyetablering av lax i tidigare laxbiotoper i Danmark (Gudenå) och Tyskland (Elbe och Rhen). Var rädd om vår naturliga Ätranlax! Ätranlaxen får guldmedalj i laxarnas världslag!
Ätranlaxen lägger ”guldägg”.
Glad Påsk!
Hertingforsen och laxvandring
2017-04-10 Vi ser nu att laxens fria vandring i Ätran påverkades positivt efter det att Hertingforsen öppnades 2013-14. I dagarna har 100 uppvandrande fiskar vandrat genom räknaren vid GC-bron. Redan har 10 laxar av dessa laxar lyfts vid kvarnen i Nydala, Köinge. Vattentemperaturen är enligt räknaren vid Herting bara 5-6 grader. När laxen tidigare skulle hoppa upp i laxtrappan försenade detta vandringen med flera veckor. Nu klarar laxen vandringen trots kyligt vatten. Flera laxar över 100 cm har registrerats. Detta borgar för ett gott sportfiske 2017 och blanka laxar har redan fångats i Falkenberg och Vessigebro!
En viktig aspekt är att det också registrerats 64 nedvandrande fiskar i vår. Dessa hade tidigare problem att ta sig förbi Hertingdammen. Nu kan dessa utlekta laxar och öringar lätt vandra ut till havet och växa sig stora och starka. Dessa fiskar är mycket värdefulla avelsfiskar och blir ofta stora (lax över 10 kg) fiskar när de återvänder för nästa lek. De bidrar också till ett intressant sportfiske. Dessa fiskar kan med fördel återsättas, speciellt om de fångas sent på säsongen.
Hertingforsen är också en återlämnad del av Ätran där det nu finns ca 15 tusen laxyngel av vilka en del efter havsvistelsen blir återvandrande Ätranlaxar. De kommer också att ge ett bonusfiske vid den restaurerade laxbron.
Salamandrar vandrar
2017-04-02 Forsvägen, Vessigebro. Nu vandrar salamandrarna över Forsvägen mellan naturskogen och Flädje våtmark. Vessige vägsamfällighetsförening sätter nu upp varningsskyltar för att man skall tänka på dessa små intressanta djur när man passerar på Forsvägen. Salamandrarna vandrar från sitt vinterkvarter i skogen för att leka i våtmarkerna. Läs mer om salamandrar här.
Vid dagens promenad räknades 13 överkörda större vattensalamandrar och 59 överkörda mindre vattensalamandrar. En levande mindre salamander fotograferades och visas högst upp på sidan. Salamandrarna vandrar mest efter mörkrets inbrott så vi hoppas att det finns gott om salamandrar som klarat passagen över vägen. Även om nattens trafikskörd var stor.
Laxen vandrar i Ätran
2017-03-31 Under mars månad har det i skrivande stund vandrat upp 37 fiskar genom den nyöppnade (2013-14) Hertingforsen! Merparten är laxar och den största laxen var imponerande med en längd på 112 cm.
Laxfiskaren Hans Schibli sände vänligen en bild på årets första lax vid Nydala. Hasse skriver:
Hej Ingemar! Första laxen kom igår em 29 mars, hona 85 cm, kompakt ca 7 kg, med honlus. Vattentemp: 4,9 c. Fantastiskt ! Med vänlig hälsning, Hasse.
Nu kan laxen ha sin naturliga vandring vidare upp i Ätran och mot lekplatserna i Högvadsån. Hertingforsen används som ett naturligt lekområde där det årligen kan finnas över 15 000 laxyngel. Dessa återvändande ”Hertinglaxar” kommer att stanna nedanför den nya laxbron i väntan på leken i oktober/november.
Marslax i Ätran 112 cm! Film Fiskdata.se Fiskevårdsteknik AB
Årets inledande laxvandring bådar gott för laxfiskepremiären den 1 april! Läs mer Fiskejournalen.
Nystigen blanklax finns nu på samtliga fiskesträckor i Ätran, Falkenbergs Laxfiske, Ätrans Nedre fiskevårdsområde och Högvadsåns Nedre fiskevårdsområde. Vi ser fram emot en fin fiskesäsong och en lyckad laxreproduktion 2017.
Yngeredsforsen 110 år
2017-03-16 Yngeredsforsens kraftverk stod klart 1907. Forsen har därmed varit torrlagd i 110 år. När dammen byggdes uppstod frågan om laxen vandrat förbi fallet före torrläggningen.
Domstolen avgjorde att så inte varit fallet. Flera ärevördiga personer gick ed på att laxen aldrig kunde vandra uppför det ca 10 meter höga fallet där en brant bergvägg stoppade deras vandring. Så kom det sig att kraftbolaget inte behövde bygga någon trappa och att markägarna inte fick någon ersättning för förlorat laxfiske i de milsvida forsarna uppströms. Där fanns bl.a. Boaforsen, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsarna som låg i dåvarande Älvsborgs län.
Jubileet till ära tog jag mig en åktur till döda fallet vid Yngeredsforsen. Jag gick fram till den imponerande bergväggen där domstolen avgjort att laxen hindrades, och det stämde säkert. Men jag gjorde som laxen gjorde och sökte en alternativ väg vid sidan om fallet. Och till min förvåning fanns här en mycket lämplig vandringsväg där jag lätt kunde promenera i den gamla åfåran utan hjälpmedel upp förbi forsen! Mina 67 år till trots! Denna lämpliga väg för vandringsfisken är naturlig och har funnits så länge laxen vandrat i Ätran. Laxen skulle även kunna vandra upp vid sidan i en sprängd flottningsränna men den har tillkommit i senare tid (1905).
Denna naturliga vandringsvägen var rena ”autostradan” för vandringsbenägna Ätranlaxar som ville vandra uppströms och leka i alla de lockande forsarna ovanför Yngered. (se bild ovan). Så ”Rik-Aron” och ”Botel” hade rätt när de hävdade att det fångades lax ovan Yngeredsforsen. Men detta fick de inget gehör för hos Domstolen. Och hundratals fiskerättsägare fick ingen ersättning för miltals förlorat lax- och ålfiske. Endast 2 km laxvatten i Falkenberg ger i dag kommunen en inkomst på 5 miljoner kronor årligen. ”Botel” vittnar om att en person som ”mette lax” vid tiden före kraftverksbyggena hade en avräkning på 3000 kronor för årets levererade laxfångst, vilket motsvarar 177.252 kronor i 2017 års penningvärde. (Källa: Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008, Review of Income and Wealth, vol. 57 (2), sid. 270-292). Så det var en stor förlust för fiskerättsägarna när det gällde avsaluvärdet. För att inte tala om dagens turistvärde som väsentligt överstiger 1000 kr per kilo fångad lax.
Men störst var förlusten för Ätranlaxen. De utestängdes från områden där det tidigare producerats tiotusentals laxar, som gav upphov till Ätrans rikliga laxbestånd. Det är fascinerande att det nu i efterhand fortfarande är så lätt för den enskilde vandraren att ta sig upp i döda fallet, på samma sätt som Ätranlaxen gjorde i tusentals år innan vandringsvägen stängdes. Det är också fascinerande att se likheterna mellan hur fakta kring vattendomar kan behandlas i dag och hur de kunde behandlas för 110 år sedan.
Första fisken i Ätran
2017-03-14 Årets första filmade fisk som simmade upp i Ätran blev en odlad regnbågslax (Oncorhynchus mykiss).
Film från www.fiskdata.se Fiskevårdsteknik AB
Dessa fiskar hör inte hemma i Ätran. Regnbågen är egentligen ingen lax men är känd för att sprida många av laxens sjukdomar och får därför inte utan tillstånd sättas ut i våra vatten. Förrymda odlade regnbågar är tyvärr vanliga i Ätran. Hur kan man se att det är en odlad fisk som inte hör hemma i våra vatten?
Fenorna är sönderskavda av den trånga nätkasse där fisken simmat. Bröstfenorna är ”amputerade” till små stumpar. Stjärtfenan är helt deformerad med de yttre kanterna helt bortslitna. Fisken är ”tungbukad” och fet, uppfödd på pellets av fiskmjöl. Det har gått åt mer än tio kilo annan fisk för att skapa denna groteska fisk. Fodret är också känt för att innehålla gifter.
PD Pancreas disease, är en av våra allvarligaste fisksjukdomar som kan spridas från regnbåge till lax. Läs mer här.
BKD Bacterial kidney disease är en annan allvarlig sjukdom som drabbar regnbågsodlingar med risk för spridning till lax av förrymda regnbågar. Läs mer här.
VHS, Virusbetingad hemorragisk septikemi är en annan allvarlig sjukdom som kan spridas av regnbåge. Läs mer här
Regnbågen som odlas är en ”sjuk” fisk. Listan över sjukdomar den sprider kan göras lång och nya tillkommer. Läs mer här
Regnbåge är en främmande art för vår fauna. Den sprider också den främmande laxparasiten Gyrodactylus Salaris som drabbat Ätran med en försämrad överlevnad på ca 80 % av laxynglen. Läs mer här.
Även Rolfsån drabbades nyligen av laxparasiten. Regnbåge har bl.a. spridits i Kungsbackaån som har nära förbindelse med Rolfsån.
Vänern är nu drabbat av fiskviruset IPN. SVT rapporterar att det är oklart hur viruset spridits till Vänern. Fiskerikosulenten säger att viruset kan spridas när fiskare tar med sig betesfiskar. Därför får man inte flytta fiskar. Men inget sägs om att myndigheten ger tillstånd till kasseodling där odlad regnbåge smitit ut i Vänern. Läs mer här. Länsstyrelsen bekräftar att regnbåge rymt från en kasseodling i Vänern. Läs mer här.
För att bli kvitt sjukdomar och parasiter tillsätts ofta gifter i fodret (endosulfaner) när man odlar regnbåge och lax i stor skala. Detta ökar avkastningen på odlingen. Läs mer här
Regnbågen räknas som en för Sverige främmande art och därmed får arten inte sättas ut utan särskilt tillstånd och då endast till vattenområden från vilka den inte kan vandra. De regnbågar som vandrar i Ätran och Vänern är lyckligt omedvetna om denna lag. Läs mer här Det är bra att länsstyrelserna varnar för smittspridning med betesfisk, men man borde se över utsättning av smittad regnbåge som sprids till vattensystem där det finns naturliga lax- och öringbestånd.