2020-05-08 Myndigheterna försöker desperat stoppa ålfisket för att rädda den hotade ålen. Men ålens livscykel är bruten av vattenkraften och då kan beståndet inte fortleva.

Havs- och vattenmyndigheten föreslår nu ett förlängt ålfiskestopp under tre månader som det svenska bidraget till att rädda den akut hotade ålen. Läs förslaget här.

Den verkliga orsaken till ålens försvinnande måste nu åtgärdas. Det hjälper inte att kraftbolagen kompenserar med influgna ålyngel från England eller att försök görs att stoppa ålfisket under november, december och januari.

Dörren till ålens hem är stängd med kraftverksdammar som är omöjliga att forsera. De lekmogna ålarna dör till 100% i kraftverkens turbiner när de skall vandra till Sargassohavet och leka. De sista procenten av ålen håller på att utrotas. För kraftbolagens del är det frivilligt att vidta åtgärder. Men för de som fiskar ål tillgrips lagstiftning och man begår en brottslig handling om man bryter mot lagen.

Det duger inte längre att fortsätta på den inslagna vägen. Den ursprungliga ålyngelinvandringen till Sveriges inlandsvatten beräknades av Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium (2011) till mellan 180 och 360 miljoner ålyngel. Myndigheterna beräknar att 20% av kraftbolagens utsatta ålynglen bidrar till lekflykten av blankål. Det innebär att den ursprungliga produktionen av blankål från Sveriges inlandsvatten skulle ha varit 36 till 72 miljoner blankålar.

Sveriges ålplan stadfäster nu att vår ursprungliga ålproduktion i inlandsvattnen före kraftverksepoken var ca 300 ton. Om man räknar med att de lekmogna ålarna väger 1 kilo blir det ca 0,3 miljoner ålar. Denna siffra ligger till grund för kraftbolagens åtaganden som innebär att de ”bara” får ta död på 60% av lekålarna. Någonstans blev det fel. Oavsett sifferexercisen måste den akuta situationen för ålen snarast åtgärdas.

Om ålen skall räddas kan kraftbolagen inte fortsätta att bryta ålens livscykel! De naturligt invandrande ålynglen kan inte stängas ute från sitt hem. De lekmogna ålarna skall inte löpa gatlopp genom kraftbolagens turbiner och totalt förintas på det sätt som sker i dag. Det leder ofelbart till ett tystare hav och till att vi endast kan läsa om ålen i Ålevangeliet.

Läs Sportfiskarnas remissvar till förslaget om att skydda ålen här.
Läs artikel om ålens situation i Aktuell Hållbarhet här.
SOS – Save Our Silver eel

2020-05-04 Vatten är en viktig transportväg för sediment näringsämnen och fiskar. När vattenflödet korttidsregleras för energiändamål sätts stora krafter i rörelse.

Ätran korttidsregleras vid Ätrafors vattenkraftverk. Flödet har nu i april varierat på timbasis mellan 13,1 och 57,1 kubikmeter per sekund enligt Unipers hemsida. Det innebär att ena timman har 47 tusen ton vatten passerat för att öka till drygt 205 tusen ton vatten per timma.

Korttidsreglering från 47 tusen ton vatten per timma till 205 tusen ton per timma passerar inte obemärkt. En störtflod där flödet snabbt ökar med 158 tusen ton vatten påverkar naturligtvis Ätrans djurliv. Produktionen av lax lider stor skada. Trots denna till synes omfattande reglering ger den ett försumbart reglerbidrag till Sveriges elsystem.

Ätrans stränder utsätts för kraftig erodering genom denna ryckiga reglering. Lösryckt sediment hamnar så småningom nedströms. Ätrans Laxfiske påverkas negativt och Falkenbergs kommun får extra kostnader med miljontals kronor för att hålla hamnen öppen från sedimentmassorna. Lösryckta sediment riskerar varje vårflod att översvämma de nedre delarna av Ätran. Bilder från våren 2020 visar med all tydlighet vad som händer vid Laxbron.

Ätrans habitat är ett internationellt viktigt område för många sällsynta och unika arter. Området är skyddat enligt EU:s art och habitatdirektiv kallat Natura 2000. Vattenkraftens korttidsreglering sätter sina tydliga spår i detta naturområde.

På 1980 talet hade kraftbolaget en vattendom som påtalade att de årligen skulle kompensera för utebliven smoltproduktion på grund av att man tilläts kortidsreglera. Man visste att skador skulle uppstå. Denna skyldighet har upphört sedan drygt 30 år. Trots att skadorna fortsätter varje år.

Unipers miljöchef citeras i tidningen Aktuell Hållbarhet: ”Vi har inte sett att det behövs”, svarade bolagets miljöchef Johan Tielman för tio år sedan på frågan om fler kraftverk skulle byggas om. Nu svarar han att bolagets kraftverk i Ätran är viktiga för reglerkraften.
– De här anläggningarna är så stora att de utgör ett samhällsintresse för energisystemet. Ska man motivera en åtgärd som får stor effekt på reglerkraften, då måste det också få en stor effekt på den biologiska mångfalden. Det är det de kommande prövningarna måste hantera, säger Johan Tielman. Läs mer här.

Energimyndigheten och Svenska Kraftnät har tagit fram en rapport om olika älvars bidrag till reglerkraften. Där visas bidraget både när det gäller marknadsvolym och dygnsbidraget. Ätrans bidrag är i båda fallen så försumbart att det inte ens syns i figuren! Den ”stora effekten på reglerkraften” som Unipers miljöchef talar om är så obetydlig att den inte ens syns i Energimyndighetens diagram.

Ätran är däremot en av Sveriges största producenter av vild atlantlax. Ätrans naturvärden är skyddsvärda även i ett internationellt perspektiv. Trots dessa höga naturvärden prioriteras korttidsreglering i Ätrans huvudfåra och nolltappning i gamla åfåran vid Ätrafors samt i Högvadsån vid Ödgärdets kraftverk. Falkenbergs laxfiske och hamnen översvämmas av stora mängder eroderat sediment som delvis emanerar från bolagets korttidsreglering av ån.

2020-04-28 Vad visar egentligen den nationella planen för datum när Ätran skall omprövas? Kartan visar 2024 men juristen säger 2027?

Ätran är indelad i fyra prövningsgrupper där den första har namnet ”Ätran från havet inkl Högvadsån”. Tidpunkt när ansökan skall lämnas in ”Vänersborg 1 september 2024”. Till detta finns också en illustrativ karta som visar att det gäller Ätran från Falkenberg till Ätrafors. Så långt är allt lätt att förstå. Läs dokumentet och se kartan för prövningsgrupper här.

Men så kommer vi till de juridiska spetsfundigheterna som gemene man har värre att greppa. Omprövningen gäller vattenkraftverk och på sträckan Falkenberg Herting – Ätrafors ligger inga kraftverk. Ätrafors kraftverk är beläget strax uppströms och skall lämnas in för omprövning först 2027! Så de som trodde att ansökan skulle vara inlämnad 2024 för omprövning av Ätrans N2000 område mellan havet och Ätrafors kan känna sig lurade.

Men säger vän av ordning Ätrafors reglering påverkar ju laxens reproduktion och uppväxt nedströms från Ätrafors till Falkenberg? Visserligen, säger juristen och myndighetspersonen, men detta kraftverk är beläget utanför den juridiska gränsen där omprövningen skall lämnas in 2024.

Därför räcker det att omprövningen av Unipers kraftverk i Ätran lämnas in 2027. Rolfsån, Suseån, Fylleån och Rönne å skall lämnas in för omprövning 2022. Ätran har västkustens störta produktion av vildlax och varje år dör tiotusentals laxar i onödan på grund av utestängning, torrläggning och korttidsreglering. Ätrans, laxar, ålar och havsnejonögon får lida till 2027 när ansökan om omprövning skall vara inlämnad. Sedan får vi se när domen blir klar och om den blir anpassad till Ätrans unika djurliv. Förhalningen fortsätter.
Läs mer

2020-04-26 Åbo Universitet har gjort långtidsstudier som visar att fåglar skadas av bekämpningsmedlet Roundup som innehåller Glyfosat som aktivt växtgift.

Tillverkare och användare hävdar att Roundup är ett effektivt medel mot ogräs och att det inte är skadligt för varken människor eller djur. I USA har två domstolar redan utdömt skadestånd för att Roundup förorsakat fall av cancer hos människor som exponerats. Nu visar en långtidsstudie att Roundup orsakar allvarliga skador på fåglar. Läs mer här och här (engelska).

I Sverige är Roundup det bekämpningsmedel som används mest i det konventionella jordbruket. Ca 700 ton har använts årligen på Svenska åkermarker. EU röstade 2017 om medlet skulle förbjudas eller tillåtas. Det var flera länder som drev linjen om att förbjuda detta växtgift ex Frankrike, Italien och Österrike. Men förslaget om fortsatt användning vann med en rösts övervikt. Roundup får därmed användas under fem år fram till 2022 med ytterligare ett års förlängning och utfasning fram till 2023.

Sverige röstade för fortsatt användning och var ett av de länder som var ”tungan på vågen” för fortsatt användning av detta potenta växtgift. Vad hände då med fåglarna som matades med växtgiftet Glyfosat i den finska långtidsstudien?

Fåglarna drabbades av en lång rad av allvarliga symptom. Honorna fick ökad risk för hjärnskador, försenad fjädertillväxt och det hittades glyfosat i fåglarnas lever, muskler och i ägg. Det utvecklades färre ungar än normalt. Dessutom fanns det mycket höga halter av glyfosat i de undersökta fåglarnas avföring och det kan i sin tur påverkar vilda växter och odlingsväxter i omgivningen.

Tyskland har aviserat att man kommer att rösta för ett förbud i EU nästa gång frågan behandlas 2023. Då får vi anta att Sverige följer beslutet och upphör med besprutning av det mest använda växtgiftet i Sveriges natur.

2020-04-22 Den 22 april firas jordens dag. Google har en trevlig animation där man firar biet. Firma Inger o Ingemar Alenäs har nästan fullbelagt på sitt bihotell.

De minsta djuren betyder allra mest för att jordens ekosystem skall fungera. Ju mindre desto viktigare och många är små, mycket små men finns ändå. De utför alla viktiga ekosystemtjänster så att vi människor kan överleva som en del av jordens näringsväv.

Den viktigaste frågan för moder jord är den biologiska mångfalden. Därför skall vi människor vara ödmjuka och inte förstöra den biologiska mångfalden. Då sågar vi av den gren som vi själva sitter på. Vi måste sluta att utrota jordens alla djur i vår änglamark.

För visst är det underbart att kunna njuta av blomdoften, fågelsången, humlesurret och hoppande laxar! En promenad i naturen är ett fint sätt att fira jordens dag!

Skogsavverkning och igenväxning är de största hoten mot den biologiska mångfalden Läs mer här.

2020-04-17 ”Ålen vandrar vidare till Sargassohavet och dör efter leken” kan man läsa i dagens uppslagsverk. En uppdaterad mera aktuell beskrivning är: ”Ålen åker flyg från England och lastbil från Helsingborg till de svenska sjöarna. Ålen dör på sin lekvandring i kraftverken innan den når fram till havet och bidragit till släktets fortlevnad”.

Tidningen ”Aktuell hållbarhet” har i dag en artikel av Pernilla Strid med helgläsning som de kallar ”Influgna yngel har inte räddat ålen”. Pernilla har gjort en grundlig research som klart visar att ålen befinner sig på utrotningens brant om vi inte ändrar strategi. Pernillas artikel är ännu mer belysande för ålens situation än det nyligen kritikerrosade Ålevangeliet av Patrik Svensson.
Läs mer här.

Vän av ordning frågar sig säkert varför inte influgna ålyngel från England räddar ålen? Det är ju så som myndigheter och kraftbolag kommit överens att ålen skall räddas.

Ynglen hamnar efter flygresan i karantän i Silver Eels anläggning i Helsingborg. Varje år väljs här en miljon ålyngel ut för att födas upp till mänsklig konsumtion, det ger en inkomst för 120 ton ål årligen. Detta räddar inte ålen i naturen utan ålen som rätt på matbordet.

Resten av ålarna skall efter flygtur, karantän och lastbilstransport hamna i de svenska sjöarna för att växa till sig. De planteras ut uppströms kraftverken för att fiskerättsägarna skall ha någon ål att fiska. När de resterande ålarna efter 15-20 år växt färdigt och skall vandra till Sargassohavet för att leka, möter de döden i kraftverkens turbiner och galler. Vägen till lekområdena är stängd.

Men då frågar sig vän av ordning vart tar de yngel vägen som trots allt vandrar in från Atlanten till Europa? Svaret är att de möts av kraftverksdammar och kan inte vandra upp till sina sjöar och uppväxtområden. Bolagen är befriade från att hålla ålyngelledare.

Det är därför kraftbolag och myndigheter kommit överens om att flyga in ålyngel från England. Någon kläckte då iden att vi kan ju sätta ut de karantäniserade ålynglen nedanför kraftverken så att de kan vandra tillbaka och leka?

VD för Silver eel säger att karantäniserade ålar blir till övervägande delen hanar medan ”vilda” ålar blir honor som har hundratusentals romkorn. Honålarna är större så att de klarar 800 milavandringen från Sverige tillbaka till Sargassohavet.

Danska undersökningar av karantäniserad ål visar att endast hälften så många överlever predation jämfört med ”vilda” ålar. Då frågar sig vän av ordning om det över huvud taget är möjligt att rädda ålen?

Det enkla och självklara svaret är att vi måste lyda naturen. Därför måste ålynglen ha möjlighet att fritt vandra upp till sina uppväxtområden. Blankålarna måste ha fria vandringsvägar till havet så som de haft i tusentals år. Hertingprojektet är ett exempel på att detta är möjligt att genomföra i alla våra åar! Detta är den enda och säkra lösningen för att rädda våra akut hotade ålar.

PS Just nu pågår vårvandringen av ål i Ätran. Samtliga utvandrande ålar dör i kraftverkens turbiner och galler DS